Hållbar plastanvändning i byggsektorn

1

Hållbar

plastanvändning i byggsektorn

Välkomna på webbinarium!!

Stäng av bild och mikrofon när du inte pratar.

Ställ frågor i chatten.

2

Agenda

9.00 Välkomna! Och kort om Nationell plastsamordning

9.05 Hållbar plastanvändning – vad innebär det, hur kan vi nå dit, och vad är på gång? - Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket

9.20 Kartläggning av plastflöden i byggbranschen, och möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn – Maria Ahlm, IVL

09.50 Från fossil till biobaserad eller återvunnen plast – vilka möjligheter finns? En översikt – Anna Fråne, IVL

10.05 Frågestund – vi samlar alla frågor och svarar antingen under webbinariet eller skriftligt efteråt

10.20 Vägen vidare – på väg mot en hållbar plastanvändning 10.30 Tack för idag!

Mål för Nationell plastsamordning

Att verka för en hållbar plastanvändning genom att tillsammans med andra aktörer:

• Samla in och förmedla kunskap som stödjer en hållbar

plastanvändning hos aktörer nationellt samt i internationella samarbeten där Sverige deltar.

• Samverka för att identifiera och genomföra aktiviteter för att realisera en hållbar plastanvändning. Samverkan innebär också att utbyta kunskap och erfarenheter som underlättar detta.

Förhållningssätt i arbetet:

• Drivande

• Samlande

• Helhetsperspektivet

Kunskapsinsamling och -förmedling Aktörers

kunskaps- behov

Mål och system- utmaningar

Såhär jobbar vi

Målbild och färdplan Kunskap kring

handlingsalternativ och effekter till stöd för

beslut och genomförande Utvecklade och stärkta

nätverk

5

På väg mot en hållbar plastanvändning -

Här är vi, hit ska vi

Plastanvändning Mikroplast

Källor Kvantifiering

Nedskräpning Betydande

Väg- och däckslitage från trafik

Ca 8000 ton/år Granulat från

konstgräsplaner och andra

utomhusanläggningar

Ca 500 ton/år

Tvätt av syntetfibrer Upp till 1000 ton/år

Industriell produktion och hantering av plast

300-500 ton/år Båtbottenfärger 10 ton/år

Plastavfall

Källa: Kartläggning av plastflöden i Sverige, SMED (2019)

På väg mot en hållbar plastanvändning –

nuläge

Scenarier för hållbar plastanvändning år 2045 Tusen ton ”plastnytta”

6% 11%

20%

23%

1.818

40%

Nya processer Cirkularitet Fossil råvara & CCS

Fokus på ny processer för plastproduktion som

ersätter fossil råvara

Fokus på cirkularitet i form av smart användning och hög andel återvinning, större roll för

substitution för att minska behovet av ny plast

Fortsatt roll för fossil råvara i plastproduktion med hjälp av

CCS, elektrifiering m.m.

Fortsatt förbränning möjliggörs av avfalls-CCS

PRELIMINÄRT

1.818 21%

19%

10%

30%

20%

20%

20%

6% 11%

30%

13%

1.818

Substitution

Smart användning

Kemisk återvinning Bio/CCU

Mekanisk återvinning

Fossil råvara + CCS Gruppering av

lösningsstrategier

Samtliga scenarier är rimliga med en balanserad bedömning av potentialen hos de olika lösningsstrategierna, och är alltså inte skapade som karikatyrer.

Betydande förändringar och en kombination av

flera olika lösningsstrategier behövs

10

Plast används på rätt plats, i resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden med försumbart läckage

Resurssmart användning Råvara med minimal miljöbelastning

Minska läckage Kraftigt ökad och

högkvalitativ återvinning

Plast som används på rätt plats i klimat och resurseffektiva, giftfria och cirkulära flöden med försumbart läckage

Råvara med minimal miljöbelastning

• Minimera klimatpåverkan från råvara som tillverkas liksom används i produkter som idag består av plast.

• Minskad klimatpåverkan av plastanvändning sett ur ett livscykelperspektiv, inklusive design för cirkularitet

• Substitution till material med lägre miljöbelastning och/eller ökad slitstyrka i produkter som står för betydande läckage till naturen.

• Substitution av särskilt farliga ämnen i plast liksom att minska riskerna med farliga ämnen i plast

Resurssmart användning

• Minskad onödig användning

• Mindre mängd material används för att uppnå samma funktion/nytta

• Ökad livslängd för plastprodukter, inklusive minskat onödigt slitage och därmed minskat läckage av

mikroplast

• Ökad nyttjandegrad för plastprodukter

Minska läckage Kraftigt ökad och högkvalitativ

materialåtervinning

• Ökad andel produkter som helt eller delvis består av plast som utformas på ett sätt som minskar skada på människor och biologisk mångfald av läckage från nedskräpning och andra källor till mikroplast

• Minskad nedskräpning

• Minska spridningsvägar för mikroplast

• Ökad andel plast som samlas in för materialåtervinning

• Ökad mängd plast som materialåtervinns till nya produkter i en giftfri cirkulär ekonomi

PRESENTATIONSTITEL

Lästips!

Pågående: Färdplansarbete

Färdplanen ska möta behov av:

• Gemensam målbild,

• Enad förståelse för den förändring som behöver ske

• Gemensamma prioriteringar kring vad

som bör göras

Så jobbar vi för att nå målen

Viktiga hinder

Målbild: Hit ska vi Färdplan

– så når vi en hållbar plast-

användning

Engångs Linjära affärsmodeller

Oreflekterad användning och avfallsproduktion

Flergångs Cirkulära affärsmodeller

Ökad nytta per kilo plast, t ex genom att undvika onödig användning och spill, ökad livslängd och/eller nyttjandegrad inklusive nya affärsmodeller för detta..

Nästan all plast tillverkas av fossil råvara.

Primärplast och produktdesign bär inte fullt ut kostnader för negativa externaliteter sett ur ett livscykelperspektiv.

Mindre än 10% av plast som används i Sverige materialåtervinns.

Minska koldioxid- och miljöavtryck. Belöna produkter baserat på hållbarhetsprestanda

Öka innehållet av återvunnet material i produkter och samtidigt garantera dess säkerhet

Möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet.

Mindre än 10% av plast som används i Sverige materialåtervinns.

Plast är den främsta orsaken till växthusgasutsläpp från avfallsförbränning.

Styrmedel och system har tidigare fokuserat på insamlingsvolymer.

Fokus på att möjliggöra materialflöden för produktion av återvunnen råvara.

Plast läcker ut i och ackumuleras i hav och natur. Systematiskt arbete för att motverka läckage av plast globalt saknas.

Brist på kunskap om flöden och effekter hämmar utveckling av styrmedel och åtgärder för att minska läckage av mikroplast

För höginkomstländer (dit Sverige räknas) har läckage av mikroplast uppskattats stå för 60% av totalt läckage av plast. Många verksamheter saknar dock kunskap

om möjligheter att minska läckage av mikroplast.

Utveckling av globala arbetssätt för minskat läckage av plast

Kunskapsbas som möjliggör bedömning av risker och kostnadseffektivitet för åtgärder för minskat läckage av mikroplast

Åtgärder för minskat läckage av mikroplast som kan genomföras till låg kostnad och gärna i synergi med andra mål genomförs

Behov av skiften

18

Råvara med minimal miljö- belastning Resurs- smart

användning

Inget läckage

Kraftigt ökad material- återv.

• Bristande incitament för design för användning av råvara med minimal miljöbelastning och design för material- återvinningsbarhet. Primär fossil råvara är billigt.

• Många undrar över vad som egentligen är mer hållbart. Brist på kunskap om klimat- och miljöprestanda för produkter.

Därmed brist på kunskap kring att ställa krav och effektiva åtgärder (best practise) hos användare av produkten. Bristande kännedom om möjligheter till substitution. Svårigheter att kommunicera och förstå begrepp som ”bio” och ”nedbrytbar”.

Saknas etablerade metoder för att garantera ”hållbar” utvinning av bioråvara för biobaserad plast.

• Brister i trygg tillgång och kvalitet på återvunnen råvara. Material med tillfredsställande egenskaper och en betydligt lägre miljöpåverkan än primär fossil plast saknas för vissa tillämpningar.

• Saknas etablerade metoder för att kvalitetssäkra återvunnen råvara. Brister i trygg tillgång och kvalitet för återvunnen råvara.

• Bristande incitament för design för användning av råvara med minimal miljöbelastning och design för materialåtervinningsbarhet. Primär fossil råvara är billigt.

• Svårt nå lönsamhet för ökad såväl som mer värdebevarande utsortering. Även bland fraktioner där producentansvar gäller är utsorteringsgraden i flera fall låg.

• Systemkunskap och statistik.

• Svårigheter att bedöma bla. risker och kostnadseffektivitet för åtgärder mot bakgrund av bristande kunskap, inklusive brist på harmoniserade mätmetoder

• Kännedom om den kunskap som finns om läckage av mikroplast och möjligheter att minska det är bristfällig.

• Lösningar saknas för att minska läckage av mikroplast från vissa flöden.

• Bristande incitament att genom val i design och produktion, inklusive systemlösningar, minska läckage av plast till naturen.

• Bristande incitament för insamling och god hantering av avfallet, inte minst ur ett globalt perspektiv.

• Brist på mått, mål och data som synliggör potential och möjliga vinster med arbete för resurssmart användning

• Bristande infrastruktur för distribution/insamling/inventering/hantering för återanvändning/återbruk

• Bristande incitament för design för resurssmart användning, inklusive ökad slitstyrka/minskat slitage och därmed minskat läckage av mikroplast.

Design för cirkularitet, resurssmart användning inkl ökad slitstyrka.

Kompetensutveckling/ principer till stöd i vägval i design och inköp.

Infrastruktur utformad för återanvändning och annan resurssmart användning

Samverkan kring utveckling av infrastruktur Genomföra engångsplastdirektivet

Cirkulärt ”omtänk” kring användning och hantering av plast.

Synliggöra potential och möjliga vinster med resurssmart användning.

Design för cirkularitet – användning av återvunnet, materialåtervinningsbarhet, substitution farliga ämnen etc

Info om utbildningar. Utveckling principer till stöd i vägval.

Metodutveckling och kunskap för trygg användning av återvunnet Standardiseringsarbete. Info om utbildningar. Utveckling principer till stöd i

vägval.

Kunskap om miljöprestanda och kravställning

Kompetensutveckling/ principer till stöd i vägval i design och inköp.

Materialutveckling

Kunskapsspridning om pågående innovationsprojekt.

Globala överenskommelser och regelverk för minskat läckage av plast Design för minskat läckage av plast

Kompetensutveckling/ principer till stöd i vägval i design och inköp

Kunskap till stöd för att bedöma risker med läckage av mikroplast och kostnadseffektivitet för åtgärder

Kunskapsagenda mikroplast.

Kompetensutveckling/ principer till stöd i vägval i design och inköp Lösningar för minskat läckage av mikroplast: Kunskapsspridning och

utveckling

Kunskapsspridning om befintliga lösningar och pågående innovationsprojekt.

Design för cirkularitet – användning av återvunnet, materialåtervinningsbarhet etc

Info om utbildningar. Utveckling principer till stöd i vägval.

Utveckling av insamlings- och informationssystem med fokus på att möjliggöra kostnadseffektiva materialflöden för sekundärproduktion

Samverkan kring utveckling av infrastruktur

Metodutveckling och kunskap för trygg användning av återvunnet Standardiseringsarbete. Info om utbildningar. Utveckling principer till stöd i

vägval.

Resurssmart användning Råvara med minimal miljöbelastning

Kraftigt ökad och högkvalitativ materialåtervinning Minska läckage av plast

Utvecklingsområden

• Byggsektorn näst största plastanvändaren efter förpackningar (och förpackningar används också i byggsektorn)

• Ca 1 % av plast från byggsektorn materialåtervinns idag

(materialåtervinningsgrad för förpackningar 44%).

• Plast är den främsta orsaken till

växthusgasutsläpp från avfallsförbränning.

• Risk för nedskräpning vid hantering av plast utomhus och vid transport av avfall om detta inte täcks.

• Källor till mikroplast. Damm. Mikroplast i färger. Nedskräpning.

Byggsektorn använder ca 20% av plasten –

betydande potential att bidra till en hållbar plastanvändning

• Byggsektorn näst största plastanvändaren efter förpackningar (och förpackningar används också i byggsektorn)

• Ca 1 % av plast från byggsektorn materialåtervinns idag

(materialåtervinningsgrad för förpackningar 44%).

• Plast är den främsta orsaken till

växthusgasutsläpp från avfallsförbränning.

• Risk för nedskräpning vid hantering av plast utomhus och vid transport av avfall om detta inte täcks.

• Källor till mikroplast. Damm. Mikroplast i färger. Nedskräpning.

Byggsektorn använder ca 20% av plasten –

betydande potential att bidra till en hållbar plastanvändning

• Fördjupad kartläggning av nuläget • Hinder hållbar plastanvändning i byggsektorn

• Så kan du bidra På det här webbinariet kommer du att få höra mer om:

Kartläggning av plastflöden i

byggbranschen, och möjligheter till

minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn

Maria Ahlm

IVL Svenska Miljöinstitutet och SMED

Byggsektorns plastanvändning

Inflöde av plast till byggbranschen

Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter

förpackningssektorn och förbrukar 262 000 ton per år.

Plastics Europe. (2019). Plastics – the Facts 2019

Byggprodukter av plast

• Plaströr

• Isolering

• Golv- och väggmattor

• Fukt- och väderskydd

• Fönster och dörrar inkl. profiler

• Elinstallationer

• Förpackningar och emballage

• Övrigt

Inflöde/produktgrupp

Kartlagda produktflöden inom byggsektorn i Sverige (ej skalenligt)

• Gröna noder data som anses säkra

• Gula noder är med data från uppskattningar eller en identifierad delmängd

• Röda data med stor osäkerhet eller saknas helt

Fördelning polymerer på EU-nivå

Byggprodukter Polymerer

Halvhårda golv PVC, PU och andra termoplaster

Mattor Nylon 6 & 66, PP och PET

Tak, fuktskyddsmembran och plastfolier

PVC, PP, EDPM, PE-HD, PC och PMMA

Fönster, dörrar och relaterade byggprodukter

PVC

Rörsystem PVC, PE, PP, PEX, ABS, PB, PA, PVDF

och PPS Byggprofiler och fasadbeklädnad PVC

Isolering XPS, EPS, PIR och fenoler

Kablar PVC, PE, PP, PA, PU, EVA-sampolymer

och gummi PVC, 37%

PE-HD, -MD, 13%

PS-E, 12%

PUR, 10%

PP, 8%

Överiga plaster, 6%

PE-LD, -LLD, 5%

Övriga termoplaster, 3%

PCS, 2% PS, 2% PA, 1% PMMA, 1%

Efterfrågan av plast inom bygg- och anläggningssektorn i Europa år 2017 fördelat på polymertyp.

Slutsats inflöde

Störst produktflöden:

• plaströr

• isolering

• golv- och väggmattor

Vanligaste polymererna:

• PVC - golv- och väggmattor, fönster och dörrar samt plaströr

• PE-HD, PE-MD och PS som är de näst största

polymererna i Europa återfinns i förpackningar och emballage

• isolering av EPS och XPS.

• 14 procent återvunnen råvara (EU-nivå)

• 4 procent biobaserad plastråvara (EU-nivå)

Byggsektorns plastavfall

Källor till bygg- och rivningsavfall

Byggavfall

Genomsnittlig sammansättning på fraktionen plast i brännbart byggavfall. (Bränslekvalitet – Nuläge och scenarier för sammansättningen av restavfall till år 2025. Avfall Sverige Rapport 2019:27)

Rivningsavfall

Förpackningsavfall

• Utgör upp till ca 50% av brännbart plastavfall från nybyggnation.

• Lämpar sig för materialåtervinning.

Utflöde/avfallsfraktion

Kartlagda avfallsflöden inom

byggsektorn i Sverige (ej skalenligt)

• Gröna noder data som anses säkra

• Gula noder är med data från

uppskattningar eller en identifierad delmängd

• Röda data med stor osäkerhet eller

saknas helt

Återanvändning

• Det saknas statistik för återanvändning.

• Avfallsanläggningar rapporterar ej

• Återbruk sker innan avfallsledet

• Stor potential! Dock ovanligt att plastprodukter återanvänds.

• Centrum för cirkulärt byggande

• Armaturer med plastdelar

• Textilmattor

• Laminerade inredningsdetaljer

Materialåtervinning

• 1% materialåtervinns idag.

• Återvinningsflöden idag (frivilliga system samt producentansvar):

• Golv-och väggmattor

• Rör

• EPS-isolering

• Förpackningar/emballage

• Nya sorteringskrav ökad materialåtervinning

• Stor potential, både byggavfall och rivningsavfall!

Energiåtervinning

• Totalt förbränns ca 6 miljoner ton avfall i Sverige varje år. Drygt 1 miljoner ton av detta utgjordes av bygg- och rivningsavfall.

• Utav detta är ca 150 000 ton plast från byggsektorn.

• Stor andel plast i brännbart bygg- och rivningsavfall.

• Ca 50% förpackningar

• EPS-isolering

• Rör

• Oidentifierat rivningsavfall

Deponi

• Totalt deponerades 4,7 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i Sverige år 2018.

• Plast återfinns främst i de blandade avfallsfraktionerna och år 2018 deponerades ca 100 000 ton blandat avfall.

• Förbjudet att deponera avfall som innehåller mer än 10 viktsprocent organiskt avfall.

• Mängd plast som kan finnas i det avfall som deponeras - 10 000

ton plast med ursprung i byggsektorn varje år.

Slutsats utflöde

• Skilj på byggavfall och rivningsavfall

• Plast återfinns i blandade fraktioner

• Förpackningar måste sorteras ut bättre!

• Stor potential att öka materialåtervinningen

• Insamlingssystem finns och kan utökas (volym och produktgrupper)

Nedskräpning och mikroplast

Källor till nedskräpning vid bygg- och rivningsarbete

• Användning av produkter utomhus.

• Lagring och hantering av avfall utomhus.

• Transport av avfall.

Källor till mikroplaster i byggsektorn

• användning av produkter som innehåller primära mikroplaster tex färger

• hantering av plastprodukter på byggarbetsplatsen

• hantering av bygg- och rivningsavfall

• att skräp från byggverksamhet hamnar i naturen och bryts ner i

mindre partiklar

Slutsats nedskräpning och mikroplast

• Saknas data på spridning och hur effektiva olika åtgärder är.

• Nedskräpning leder till mikroplast, förpackningar risk för nedskräpning.

• Fokus på ordning och reda på byggarbetsplats.

• Flergångsemballage, insamling, pant…

• Inspiration från konstgräsplaner – skyddszoner, partikelfilter i

dagvattenbrunnar.

Möjligheter att bidra till minskad nedskräpning och minskat läckage av mikroplast

• Arbetsmoment som kapa, borra, slipa potentiell källa till mikroplast.

• Varmtrådsåg för EPS

• Måttbeställda varor

• Samla in damm

• Våttorka, men häll ej direkt ut i vasken.

• Primär mikroplast finns i färg mm.

• Uppströms åtgärder, förbjud tillsatt mikroplast

Slutsatser från kartläggningen

Slutsatser

1. Byggsektorn använder mycket plast och de största identifierade produktgrupperna är rör, isolering och golv- och väggmattor

2. Det saknas underlag om tillförda mängder för många produktgrupper samt bygg- och rivningsavfall

3. Nästan allt plastavfall från byggsektorn förbränns idag

4. Nedskräpning av plast kring byggarbetsplatser bidrar till spridning av mikroplast

5. Det behövs mer kunskap och data om mikroplaster i byggprodukter

Vad kan du göra?

1. Sortera ut installationsspill från rör, isolering och golv från byggavfall samt förpackningar för materialåtervinning. Undersök möjligheterna att materialåtervinna plast från rivningsavfall 2. Skapa en efterfrågan på återvunnen råvara! Matcha prestandakrav på byggprodukter med

kvalitetskrav på återvunnen råvara.

3. Upprätta ”skyddszoner” kring byggarbetsplatser för att hindra nedskräpning och minska

spridning av mikroplast. Utveckla arbetsmetoder som minskar spridning av mikroplast.

Hur når vi en hållbar plastanvändning i

byggsektorn?

Hindersanalys

Vanligaste hinder:

• Bristande insamlingslogistik

• Brist på information och kunskap

• Omogen marknad för återvunnen plast

• Okänd kvalitet på

återvunnen och biobaserad plast

• Fossil råvara är billigare än

återvunnen och biobaserad

råvara

Lästips!

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6923-0.pdf?pid=26756

Tack!

Projektgruppen nås via:

maria.ahlm@ivl.se nils.boberg@ivl.se julia.hytteborn@scb.se

jurate.miliute@ivl.se tobias.nielsen@ivl.se

Plast som används på rätt plats i klimat och resurseffektiva, giftfria och cirkulära flöden med försumbart läckage

Råvara med minimal miljöbelastning

• Minimera klimatpåverkan från råvara som tillverkas liksom används i produkter som idag består av plast.

• Minskad klimatpåverkan av plastanvändning sett ur ett livscykelperspektiv, inklusive design för cirkularitet

• Substitution till material med lägre miljöbelastning och/eller ökad slitstyrka i produkter som står för betydande läckage till naturen.

• Substitution av särskilt farliga ämnen i plast liksom att minska riskerna med farliga ämnen i plast

Resurssmart användning

• Minskad onödig användning

• Mindre mängd material används för att uppnå samma funktion/nytta

• Ökad livslängd för plastprodukter, inklusive minskat onödigt slitage och därmed minskat läckage av

mikroplast

• Ökad nyttjandegrad för plastprodukter

Minska läckage Kraftigt ökad och högkvalitativ

materialåtervinning

• Ökad andel produkter som helt eller delvis består av plast som utformas på ett sätt som minskar skada på människor och biologisk mångfald av läckage från nedskräpning och andra källor till mikroplast

• Minskad nedskräpning

• Minska spridningsvägar för mikroplast

• Ökad andel plast som samlas in för materialåtervinning

• Ökad mängd plast som materialåtervinns till nya produkter i en giftfri cirkulär ekonomi

Från fossil till biobaserad eller återvunnen plast

– vilka möjligheter finns?

Anna Fråne, IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad har vi gjort och vad vill vi med rapporten?

● Kartläggning med fokus på sex produktgrupper där plast används i stor utsträckning:

o Rör

o Isolering

o Golv- och väggmattor o Fukt- och väderskydd o Fönster och dörrar o Elinstallationer

● Inspirera till minskad fossilbaserad plastanvändning.

● Ge exempel på alternativ i form av produkter av biobaserad eller återvunnen plast.

Illustration: Ragnhild Berglund, IVL.

Ont om byggprodukter av biobaserad och återvunnen plast

● Biobaserade motsvarigheter finns till de plasttyper som används mest inom byggsektorn.

● Tillgången på produkter som innehåller biobaserad eller återvunnen plast är störst för golvmattor.

● Svårt att hitta information om innehåll av återvunnen plast på tillverkares och leverantörers hemsidor.

● Ofta oklart vilken typ av återvunnen plast det handlar om eller om det

”bara” rör sig om internt spill.

Rör

Få exempel på rör av biobaserad och återvunnen plast.

Biobaserat

Finns rör av biobaserad (bio-attribuerad) PVC från Inovyn på marknaden.

Återvunnen

Flera kabelskyddsrör på marknaden innehåller återvunnen PP (t.ex. från Pipelife och Greenpipe).

Den branschgemensamma, frivilliga kvalitetsstandarden, Nordic Poly Mark tillåter inte att återvunnen plast används i rör. Svårt att säkerställa kvaliteten och det kemiska innehållet.

Foto: Pixabay.

Isolering

Få exempel på isoleringsprodukter av biobaserad och återvunnen plast.

Biobaserat

Inga exempel hittades.

Det finns dock biobaserad PUR på marknaden.

Återvunnen

Isoleringsprodukter av återvunnen EPS (t.ex. från BeWiSynbra Group och Sundolitt) och återvunnen PUR (t.ex. Repur) finns på marknaden.

Foto: Freepik.

Golvmattor

Flera exempel på golvmattor som delvis är gjorda av biobaserad plast och/eller biobaserad mjukgörare.

Flera exempel på golvmattor gjorda av återvunnen plast.

Biobaserat

Golv av biobaserad PUR (Teknoflor eller Windmöller).

Golv av biobaserad PVC (Tarkett)

Golv av biobaserad polyester (Armstrong) Återvunnen

Golvmattor av återvunnen PVC (Tarkett, Bolon)

Golvmattor av återvunnen polyester (Ege, Tarkett, Texfelt)

Foto: Pexels.

Fukt- och väderskydd

Vi har fokuserat på:

• Underlagstak och takduk

• Vindskydd

• Byggfolier (luft- och ångspärr)

• Fuktskyddsmattor

Få exempel – både på produkter av biobaserad och återvunnen plast.

P-märkning, som finns för flera typer av fukt- och väderskydd, är väletablerat och kraven gör det svårt att använda återvunnen plast.

Biobaserat

Luft- och ångspärr av biobaserad LDPE (T-Emballage).

Återvunnen

Takdukar av återvunnen PVC (Protan)

Fuktskyddsmattor av återvunnen PE eller PP (Teno och Isola)

Foto: Pixabay.

Fönster och dörrar

Främst fönster- och dörrprofiler berörs.

Återvunnen PVC ska enligt europeiska branschorganisationer användas i relativt hög utsträckning i profiler. Svårt att hitta konkreta exempel.

Biobaserat

Inga exempel hittades.

Återvunnen

Återvunnen plast i fönsterprofiler (Schüco)

Återvunnen plast i mindre detaljer, t.ex. infästningar (Enomic) Återvunnen plast i dörrhandtag (Fiskars Group)

Foto: Schüco Polymer Technologies KG.

.

Elinstallationer

Bland annat strömbrytare, kablar och kontakter.

Generellt magert med exempel.

Biobaserat

Inga exempel hittades.

Återvunnen

Lock till kopplingsdosor (ABB) Kabeltrummor (Axjo)

Fundament till gatlyktor och laddstolpar (Greenpipe)

Foto: Pixabay.

Vad kan du göra?

FRÅGA! Ställ frågor till tillverkare och leverantörer om

byggprodukterna innehåller biobaserad eller återvunnen plast.

FORTSÄTT FRÅGA! Ställ följdfrågor om den biobaserade och den återvunna plasten:

o Hur stor andel av produkten består av återvunnen eller biobaserad plast?

o Vilka råvaror används för att tillverka den biobaserade plasten?

o Vilken typ av återvunnen plast rör det sig?

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!

Anna Fråne

IVL Svenska Miljöinstitutet 010-788 67 41

anna.frane@ivl.se

Frågor?

Skriv din fråga/frågor i chatten.

(Om vi inte hinner svara på alla frågor så sammanställer vi och svarar skriftligt istället.)

Vägen vidare – på väg mot en

hållbar plastanvändning

Nytt vägledande stöd



Minska, Cirkulera, Tänk Nytt



Främja hållbar plastanvändning vid inköp och upphandling



Främja cirkulär omställning



Hållbarhetskriterier Bygg, ny-och ombyggnation. Förebygga avfall



Avfallsförebyggande



Förpackningsflöden i plast



Regeringsuppdrag Samhällsbyggnad

https://www.upphandlingsmyndigheten.se/

Resurssmart användning

Råvara med minimal miljöbelastning

Minska läckage Kraftigt ökad och

högkvalitativ materialåtervinning

Cirkulärt ”omtänk” kring användning och hantering av plast.

Synliggöra potential och möjliga vinster med resurssmart användning Design för cirkularitet, resurssmart användning inkl ökad slitstyrka.

Infrastruktur utformad för återanvändning och annan resurssmart användning

Design för cirkularitet – användning av återvunnet, materialåtervinningsbarhet, substitution farliga ämnen etc Metodutveckling och kunskap för trygg användning av återvunnet

Kunskap om miljöprestanda och kravställning

Materialutveckling

Utveckling av insamlings- och informationssystem med fokus på att möjliggöra kostnadseffektiva materialflöden för

sekundärproduktion

Globala överenskommelser och regelverk för minskat läckage av plast

Design för minskat läckage av plast

Kunskap till stöd för att bedöma risker med läckage av mikroplast och kostnadseffektivitet för åtgärder

Lösningar för minskat läckage av mikroplast:

Kunskapsspridning och utveckling

Framtidens återanvändning – bygg/inredning/möbler

Utvecklingsområde Effektområde

På gång framåt

Principer för hållbara val i design och inköp

Guide utsortering plast/plastprodukter – målgrupp byggentreprenör/KMA-samordnare

Webbinarium Stockholms stad – plastanvändning i byggprocessen – bl a Håll Sverige Rent rapport om

nedskräpning från byggsektorn - 24/3 kl 9-10.30

Regeringsuppdrag avfall till resurs – undersöker bl a kvotplikter återvunnen råvara

Regeringsuppdrag ökad materialåtervinning av plast

Etappmål och återrapportering återanvändbara förpackningar

Vad ser du behövs för att nå en hållbar plastanvändning i byggsektorn? Frågor som

behöver svar? Behov av samverkan? Har ni aktiviteter på gång som ni vill tipsa om? Svara

gärna på enkät som skickas ut efter webbinariet

Plastanvändning i byggprocessen

Jenny Fäldt: jenny.faldt@stockholm.se

• Hur mycket plastskräp finns utanför pilotbyggnationerna och hur mycket tillkommer under en viss tidsperiod?

• Vilken typ av plastskräp är vanligast förekommande utanför byggnationerna?

• Vilka problem-/riskmoment som kan leda till läckage av skräp till närmiljön finns och finns förslag på lösningar/åtgärder för dessa?

Frågeställningar

www.naturvardsverket.se/Amnen/Plast/

Tack!

www.naturvardsverket.se/Amnen/Plast/

Kunskaps- insamling och -

förmedling Aktörers

kunskaps- behov

Mål , hinder,

policy

Har du fler frågor, så hör av dig!

sara.malmgren@naturvardsverket.se asa.stenmarck@naturvardsverket.se

maria.ahlm@ivl.se anna.frane@ivl.se