Landskrona miljöredovisning 2020

(1)

LANDSKRONA MILJÖREDOVISNING 2020 – AVSNITT KOMMER HÄR

Landskronas

Miljöredovisning

2020

(2)

INNEHÅLL

INLEDNING ... 3

MILJÖMÅLSARBETE ... 4

Hållbara transportsystem ... 5

Hållbara energisystem ... 9

Varor och tjänster ...11

Utbildning och information ... 12

KLIMATSMART STAD... 13

MILJÖTILLSTÅNDET ... 15

Luft ... 16

Vatten ...20

NATUR ... 25

MILJÖ OCH HÄLSA ...28

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR ...29

(3)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – INLEDNING

INLEDNING

I 2020 års miljöredovisning behandlas, som tidigare, det kommunala miljömålsarbetet och övervakningen av miljö- tillståndet i kommunen. Landskrona stads miljömålsarbete styrs av diverse kommunala policydokument medan mil- jöövervakningen, som fokuserar på miljö och hälsoaspekter, styrs av nationella lagkrav och kommunala beslut.

Åtgärderna som ska minska kommunens miljö- och klimat- påverkan berör transporter, energiproduktion och energi- användning. Naturvårdsarbetet fokuserar på övervakning, skydd och skötsel av kommunens naturvärden, både vad gäller flora och fauna i terrester, limniska och marina miljöer.

Pandemin har under 2020 även påverkat kommunens mil-

jöarbete, främst genom kraftigt minskade tjänsteresor och

därmed förbundna lägre koldioxidutsläpp. Tjänsteresorna

ersattes till övervägande del genom videokonferenser, som

förhoppningsvis även i fortsättning kan ersätta vissa resor.

(4)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – MILJÖMÅLSARBETE

Landskrona stads fyra huvudmiljömål sträckte sig över perioden 2012-2020.

Denna miljöredovisning är således den sista som redovisar samlade resultat från den tidigare periodens miljömålsarbete. Miljömålen berör hållbara trans- portsystem, hållbara energisystem, varor och tjänster, utbildning och infor- mation. Till varje miljömål finns det ett antal delmål och preciseringar.

MILJÖMÅLSARBETE

Status för miljömålen presenteras så här:

Rött: Målet inte uppfyllt Gult: Målet delvist uppfyllt Grönt: Målet uppfyllt Arbetet med att aktualisera kommunens miljöar-

bete för perioden 2020-2026, har pågått under hela 2020. Stommen i miljöarbetet är tre styran- de dokument, en miljöpolicy, ett miljöprogram och ett åtgärdsprogram. Arbetet med miljöpo- licyn och miljöprogrammet är avslutat och ska passera den politiska processen.

(5)

Koldioxidutsläpp från kommunala fordon och från resor i tjänsten med egen bil.

Distanser för flygresor 2018-2020, uppdelade i resor under och över 500 km. Flygresor, både på korta och långa distan- ser, uppvisade en kraftig minskning under 2020

Tjänsteresor

Bilpoolens andel av koldioxidutsläppen uppgår till cirka en tredjedel av CO2 utsläppen från kör- ningar med egen bil i tjänsten. Övriga kommunala fordon står för huvuddelen av koldioxidut- släppen.

Nuläge

Arbetet med att införa hållbara transportsystem är en process som pågår kontinuerligt. Landskrona stad satsar på säkerhetsklassade miljöbilar och bilpooler som drivs med el eller grön gas. För tjänsteresor som baseras på fossila bränslen, avsätter förvaltningarna numera 30% av resekostnaden till en klimatväxlingsfond som ska användas för åtgärder som minskar kommunens klimatpåverkan.

År 2020 utmärkte sig genom en kraftig nedgång av tjänsteresorna på grund av pan- dedemin. Många interna och externa möten har istället ersatts av digitala möten.

Tydligast var nedgången vad gäller flyg- och tågresor men även resor med egen bil i tjänsten minskade.

HÅLLBARA TRANSPORTSYSTEM

Miljömål: Utsläpp från kommunens transportarbete ska minska

(6)

Kollektivtrafik

Stadsbussarna, som är batteridrivna, laddas med grön el. Under 2020 sjönk resandet med 32%

jämfört med förgående år. Det minskade resandet kan förklaras med effekten av pandemin och omfattande trafikomläggningar i samband med gatuarbeten.

Antalet resor med stads- bussar i Landskrona för

(7)

Ventrafiken

För första gången redovisas koldioxidemissioner från Ventrafikens fartyg. Bränsleförbrukning- en och koldioxidemissioner har under perioden 2016-2020 varit relativt oförändrade. Bränsle- förbrukningen uppgick till omkring 500 m3 av typen eldningsolja 1, E10, per år.

För att kunna reducera koldioxidutsläppen från fartygen, måste förnybara bränslen ersätta nuvarande eldningsoljan, till exempel genom att kon- vertera maskinerna för biogasdrift eller genom användning av förnybara bränslen. Ventrafiken har även visat intresse för ett forskningsprojekt där man avser driva ett fartyg med bränsleceller.

Oavsett alternativ, kommer driftkostnaderna att påverkas. Under tiden ska man minska bränsle- förbrukningen genom en smart mätteknik, som ska leda till en form av eco-driving till sjöss.

Koldioxidemissioner från Ventrafikens färjor Norreborg och Stjärneborg under perioden 2016-2020.

(8)

Cykelresor

Antalet cykelpassagerare mäts på två ställen i staden, vid stationen och vid kasernplan. Anta- let passager vi kasernplan var under 2020 högre än föregående år men lägre än under perioden 2014-2018. Efter ombyggnadsarbeten vid stationen under 2019 var cykelbarometern åter i drift under 2020.

Det förekom dock driftstörningar (funktions- bortfall) under första halvan på året. Frånser man dessa störningar, har passager vid stationen varit i paritet med 2018 års passager men även här lägre än under tidigare år. Det går dock inte att fånga all cykeltrafik från stationsområdet med en mätare. Den nuvarande cykelbarometern sit- ter utanför Coop, på huvudstråket mellan tåget och centrum.

Antalet passagerare vid cykelbarometrar vid station och Kasernplan under perioden 2014-2020.

Antalet passagerare per månad vid stationen under 2020. Funktionsbortfallet inträffade under det första halvåret 2020.

• Bilar som drivs med fossila bränslen fasas successivt ut mot elbilar eller bilar som drivs med grön gas

• Resepolicyn ska leda till en högre efterlevnad med syfte att:

- minska andelen flygresor till förmån för miljövänligare resesätt

- Minska resor i tjänsten med privatbil och öka användandet av fordon ur bil- och cykelpooler, alternativt öka resor med kollektivtrafiken.

- Uppmana kommunanställda att gå eller cykla mellan arbetsplatsen och

hemmet och i samband med kortare tjänsteresor inom tätorten.

- Fortsätta ersätta vissa tjänsteresor med videokonferenser

- Fortsätta premiera videomöten och digitala utbildningar i framtiden

FORTSATT ARBETE

(9)

Nuläge

Landskrona stads energiproduktion är till en stor del fossilfri och elen som kommunen upphandlar är vindkraftbaserad. En ny upphandling pågår. Det dominerande bränslet för el- och värmeproduktionen är PTP, en avfallsprodukt som innehåller plast, trä och papper. Eftersom ca 20 % av bränslet har fossilt ursprung, finns det utrymme att söka efter alternativa, helt förnybara bränslen.

HÅLLBARA ENERGISYSTEM

Eftersom PTP är en utsorterad brännbar frak- tion kan innehållet variera kraftigt mellan olika leveranser. Fraktionen kan, förutom papper, trä och plast, även innehålla textilier och metaller. Träfraktionen i sig kan också variera och i vissa fall kan även impregnerat trä återfinnas.

Olika sätt att sortera avfallet har stor inverkan på renheten. Ofta innehåller PTP fraktionen relativt höga halter av klor som en följd av klorinnehåll i plastfraktionen. Klorhalter om 0,5 % (av TS) och högre är inte ovanliga.

Den totala koldioxidemissionen från fjärrvärme- verken i Landskrona beräknas uppgå till ca 30 000 ton under 2020, varav den av Landskrona stad upphandlade energin motsvarar 3265 ton koldioxid. Beräkningen grundar sig på storle- ken på energiproduktion med en emissionsfaktor för PTP på 132 g CO2/kWh, som har ta- gits fram av Värmemarknadskommittén 2020.

Miljömål: Kommunens verksamheterska vara fossilfria (spillvärme räknas som fossilfri).

Bränslen för energi- och elproduktion i fjärrvärmenätet under perioden 1981-2020.

Energiknuten, som påbörjade sin verksamhet 2011, använder i huvudsak PTP som bränsle.

Koldioxidemissioner från PTP Produktion av värme och el, Landskrona Energi

Från ett tidigare oljeberoende baseras energiproduktionen till en stor del på förnybara bränslen.

Utöver PTP (papper, trä, plast), används biogas och spillvärme för energiproduktionen. Jämfört med toppnoteringen under 2000, utgör andelen spillvärme i energiproduktionen idag endast en mindre del. Andelen energin som har levere- rats via fjärrvärmeledningen, som kopplar ihop Landskrona med Helsingborg och Lund, är av samma storleksordning.

Denna emissionsfaktor är relativt hög jämfört med andra förnybara bränslen och tillämpas generellt för förbränning av avfall. Som jämförelse;

Landskrona kommuns totala koldioxidutsläpp uppgår enligt RUS databasen till ca 203 000 ton (senaste data från 2018).

(10)

Producerad och upphandlad el

Under 2020 upphandlade Landskrona Energi en ansenlig mängd el. Den egenproducerade elen uppgick till mindre än 10% av den totala upphandlade elen. Ur miljösynpunkt uppfyllde upphandlad och egenproducerad el miljökriterierna eftersom den upphandlade elen var vindkraftbaserad medan den egenproducerade baserades på huvudsakligen förnybara bränslen.

Energiförbrukning

Landskrona stads energiförbrukning av el och fjärrvärme mellan 2019 och 2020 uppvisade mindre skillnader. Tydligast var en något lägre elförbrukning under 2020 jämfört med föregå- ende år. Den något lägre elförbrukningen bör ses mot bakgrund av en varm sommar och en mild höst 2020. På sikt bör dock genomförda energis- paråtgärder kunna återspeglas i en minskad en-

ergiförbrukning. Av Landskrona energi, upphandlad och

lokalt producerad el 2020

Energiförbrukning som MWh av fjärrvärme och el av Landskrona stad 2019 och 2020.

Koldioxidemissioner från några kommunala verksamhe- ter. Energiförbrukningen av värme och el ger upphov till kommunens högsta koldioxidemissioner.

• Det huvudsakliga bränslet PTP, som används för el- och energiproduktionen i kraftvärmeverken, har en ca 20 % andel av fossilt ursprung. På sikt bör bränslet vara helt fossilfritt.

• Utöver en hållbar energiproduktion, bör fokus i det framtida miljöarbetet ligga på energibesparingsåtgärder (se även klimatsmart stad).

FRAMTIDA ARBETE

(11)

Installerad effekt av solceller i Landskrona under perioden 2012-2019.

Solceller

Data för den installerade effekten redovisas av energimyndigheten med två års intervall. De senaste uppgifterna är från 2019. Efter 2017 öka- de den installerade effekten kraftigt.

Nuläge

Måltidsavdelningen har under den andra delen av 2020 genomgått en omfattande omorganisation.

Mellan 2010-2019 var ökningen av ekologiska livsmedel nästan linjär. Eftersom andelen ekologiska livsmedel under 2020 sjönk till 38,4 %, kunde miljömålet 50% till år 2020 inte uppnås.

För perioden efter 2020 har inget nytt miljömål fastställts.

Vad gäller koldioxidutsläpp från måltider, ligger dessa i samma storleksordning som kommunens vägtransporter. Koldioxidutsläppen för 2020 be- räknas till ca 300 ton. Arbetet med att minska matsvinnet i olika led pågår.

VAROR OCH TJÄNSTER

Andelen ekologiska livsmedel av den totala budgeten för perioden 1999-2019.

Miljömål: Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra

minst 50% av budgeten för livsmedelsinköp.

(12)

Miljömål: Personal och förtroendevalda ska ha kompetens inom miljöområdet

UTBILDNING OCH INFORMATION

Nuläge

Utbildningsmaterialet för miljöutbildningen och miljöledningssystemet finns tillgängligt på intranätet för nedladdning. Utbildning i miljökunskap genomförs inom respektive förvaltning löpande. Under 2020 har aktiviteten dock varit låg.

• Utbildning av personal i miljökunskap fortsätter

• Nämnder utbildas i miljökunskap

• Att utse ansvarig för uppdatering av stadens kemikalieplan från 1996

FRAMTIDA ARBETE

(13)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – KLIMATSMART STAD

KLIMATSMART STAD

Åtgärder inom handlingsplanen valdes ut med hänsyn till väsentlighet och kommunens möjlig- het att påverka. Ansvar för genomförandet av åt- gärderna fördelades ut till respektive förvaltning och/eller bolag. Handlingsplanen sträcker sig mellan 2019–2022 och inkluderar totalt 31 åt- gärder inom sex områden. De olika områdena är;

transporter, policy & övergripande arbete, upphandling, energi-användning, avfall och Sveriges klimatsmartaste räddningstjänst.

Staden har behov av att arbeta med fler åtgärder än de som täcks in under de lokala miljömålen. För att skapa ett samlat grepp om klimatarbetet beslutades där- för 2018 en handlingsplan för ”Klimatsmart stad”. Handlingsplanen kommer i sin tur att bli en integrerad del i det kommunala miljömålsarbetet som uppdateras under 2021.

Status för samtliga åtgärder i handlingsplanen.

(14)

LANDSKRONA MILJÖREDOVISNING 2020 – KLIMATSMART STAD

• Staden har upphandlat ett nytt elektroniskt fordonssystem som möjliggör en effektiv insamling av köruppgifter och ett optimerat utnyttjande av fordonsparken

• Koldioxidutsläppen i samband med tjänsteresor minskade kraftigt under året. Videokonferenser har i stor utsträckning ersatt en del av resorna

• Stadens livsmedelsupphandling har haft ett tydligt fokus på minskade utsläpp med en ökad andel regionala livsmedels producenter, ekologiska livsmedel, stärkta krav på mer miljövänliga förpackningsmaterial och ökad andel vegetariska måltider

• Hittills har 53 laddpunkter för tjänstefordon etablerats och planering för vidare etablering pågår

• En förstudie som pekar ut lämpliga objekt för installation av solceller har genomförts. Fastigheter som pekades ut är stadshuset och räddnings tjänstens fastighet

• Flera satsningar på utbyggnad av stadens cykel vägnät har genomförts, alternativt påbörjats. Bland annat längs Löpargatan, mellan stadskärnan och Lundåkrahamnen samt Carl XI:s väg

ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS HELT ELLER DELVIS UNDER 2020

ÅTGÄRDER SOM FÖRESLÅS PRIORITERAS FRAMÖVER

• Ta fram en policy/program för energieffektiv nybyggnation

• Färdigställa uppdateringar av centrala policydokument för att styra mot mer miljö- och klimatsmarta lösningar i staden

• Utreda hur bolagen inkluderas i stadens gemensamma policy- och åtgärds- arbete

• Utse ansvariga för uppdateringen av stadens energiplan och säkerställa genomförande

• Fortsatt analys över vilka åtgärder som kan bli aktuella för att ytterligare förbättra arbetet med miljöhänsyn i upphandlingen

• Förstärka arbetet med klimatanpassning för att stärka stadens resiliens mot klimatförändringarnas konsekvenser

• Integrera handlingsplanen för Klimatsmart stad i arbetet med uppdatering av det kommunala miljömålsarbetet

(15)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – MILJÖTILLSTÅNDET

Miljöövervakningen i Landskrona genomförs av luften i tätorten, i vattendragen och i havet. När det gäller luft mäts bland annat svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, ben- sen, flyktiga organiska ämnen små partiklar, metaller, svävande stoft och fallande stoft. Många av mätningarna har pågått sedan mitten av 1980-talet och mätning- arna visar på att luftkvaliteten har blivit bättre sedan dess.

MILJÖTILLSTÅNDET

När det gäller ytvatten, övervakas vattenkvaliteten sedan mitten på 1980-talet kontinuerligt i Saxån-Braån och Råån. Fokus ligger på övergöd- ning och dess effekter på vattendragen.

I havet har flera övervakningsinsatser, som bland annat inventeringar av bottenfaunan, plank- tonundersökningar, miljögifter samt hydrogra-

fiska mätningar gjorts under flera decennier. När det gäller den biologiska mångfalden, pågår över- vakningen av organismer och olika livsmiljöer.

Resultatet av miljöövervakningen redovisas i återkommande rapporter. En del av mätserierna redovisas i kommunens årliga miljöredovisning.

(16)

Bensenhalter i gatunivå under perioden 2005-2020. Årsmedelvärden och miljökvalitetsnormen för PM10 i gaturum, 2005-2019.

Mätningar i gatumiljö (urbanmätningar)

Under 2020 registrerades bensen i gatunivå där påverkan från trafiken är som störst. Resultaten visar att bensen har under hela perioden legat under miljökvalitetsnormen och uppvisat en svagt

sjunkande trend. En viktig orsak till sjunkande bensenhalter är med all säkerhet minskade halter i bensin och en ökad andel dieselbilar. Med början 1997, har bensenhalter gradvis reducerats från 5% till maximalt 1% år 2000.

Industrier med utsläpp av metallhaltigt stoft och trafiken belastar luften i Landskrona tätort.

Medan lokala utsläppskällor huvudsakligen har en lokal påverkan, finns det alltid en bakgrunds- belastning från nationella och internationella ut- släppskällor.

Eftersom metaller har väl dokumenterade negativa miljö- och hälsoeffekter, övervakas belast- ningssituationen med hjälp av olika miljöunder- sökningar. Spridningen av metaller via luften

beror på flera faktorer som t.ex utsläppspunktens höjd, ämnets rörlighet, partikelstorlek samt rå- dande vindriktning och vindstyrka med mera.

I Landskrona utfördes mätning av blyhalter i grönkål och sallat, eftersom det finns gränsvär- den från EU för bland annat blad- och kålgrönsa- ker. Ett flertal metaller mäts dessutom i fallande stoft. I miljöövervakningen ingår även mätningar av kväve- och svaveloxider, bensen, ozon och partiklar (PM10) i luften.

Nuläge

Många luftföroreningar i Landskrona har minskat under de senaste tjugo åren medan andra är relativt oförändrade.

LUFT

(17)

Ominstallation av DOAS mätutrustning i hamn- området efter driftsavbrott i samband med omläggning av takytan.

Partiklar, PM10

Höga partikelhalter kan leda till sjukdomar hos människor och djur som astma, lungcancer, hjärtsjukdomar och för tidig död. Större partiklar (PM10) bildas framförallt via slitage, exem- pelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. Dessa partiklar utgör även den störs- ta massan av partiklar i luften. Mindre partiklar (PM2,5) kommer framförallt från olika förbrän- nings- och industriprocesser. Sedan 2005 har årsmedelvärden för PM10 i gatumiljö visat en svagt minskande trend för att sedan 2013 plana ut. Under hela perioden har halterna legat under miljökvalitetsnormen. Enstaka, kortvariga över- skridanden av miljökvalitetsnormerna framgår dock inte i diagrammet som bara redovisar års- medelvärden.

OPSIS-DOAS

Med DOAS-tekniken projiceras en ljusstråle från en speciell lampa längs en mätsträcka. Av- ancerade datorberäkningar används för att ut- värdera och analysera ljusförlusterna på grund av molekylär absorption längs denna sträcka. I Landskrona mäts olika luftföroreningar längs 2 mätsträckor i den centrala tätorten.

Kväve- och svaveloxider

Även DOAS mätningar visar att kväve- och svaveloxider har minskat sedan år 2000. Tydligast är minskningen av svaveloxider, som sedan 2003 uppvisar en linjär minskning. Under hela mät- perioden har båda ämnen legat under respektive miljökvalitetsnorm.

Marknära ozon

Det sker en omfattande intransport av ozon från kontinenten. En bakomliggande orsak är bland annat den stora biltrafiken där. Halterna är som högst under sommarmånaderna, vilket inte kan utläsas i diagrammet, som bara visar årsmedelvär- den. Höga ozonhalter leder till skogsskador och skördeförluster samt kan skapa hälsoproblem.

Årliga ozonmedelvärden i Landskrona har sedan 1994 legat relativt stabilt vid 60 µg/m3, så även under 2020. Liknande halter har även uppmätts i södra Sverige. Miljökvalitetsnormen för ozon till skydd för människors hälsa är 120 µg som 8 tim- mars medelvärde. Årsmedelvärden i figuren visar dock inte eventuella överskridanden av miljökva- litetsnormen för 8 timmar.

(18)

Provtagningslokaler för mätning av metaller i fallande stoft

Årsnedfall av metaller som medelvärde av Industri- områdets 4 mätpunkter relativ Hilleshög under 2020, det vill säga antalet gånger där halter av olika me- taller vid Industriområdet är förhöjda relativ Hilleshög.

Metaller i fallande stoft

Sedan 1988 har kontinuerliga mätningar av metaller i fallande stoft utförts i Landskrona med syfte att mäta belastningen och spridningen av metaller i tätorten. Mätningar påbörjades mot bakgrund av ett högt metallnedfall under åttiota- let, där reningsåtgärder mot utsläpp av metaller var begränsade eller saknades. Verksamheter med utsläpp av metallhaltigt stoft är i huvudsak lokaliserade i industriområdet. I närheten till området finns det idag ett stort antal bostäder.

Eftersom dessa metaller har negativa miljö- och hälsoeffekter, ansågs en övervakning av metallnedfallet vara befogad.

Olika undersökningar, som var relaterade till metallnedfallet, genomfördes under årens lopp, varav mätning av metaller i fallande stoft är en av dem. Mätningen under 2020 utfördes i sex provpunkter. Medan fyra av provpunkterna var lokaliserade inom industriområdet, lagdes en provpunkt i den centrala och en i den nordliga delen av tätorten, den sistnämnda med det längs- ta avståndet till industriområdet.

Provtagningar utfördes 6 gånger under 60 dagars perioder vid Vallgården och Hilleshög i centrala och norra delen av Landskrona och provpunkterna med beteckning Industriområde 1-4 inom industriområdet. Proverna analyseras med avseende på sju metaller (bly, kadmium, krom, zink, nickel, koppar och antimon) samt den totala stoftmängden. Beroende på industriernas verk- samhetsprofil, karaktäriseras metallutsläppen av framförallt höga halter av bly, zink och koppar.

För att kunna bedöma den lokal metallbelast- ningen, jämförs nedfallet i Landskrona med en, av lokala utsläpp relativt opåverkad referenssta- tion på Söderåsen. Denna referenslokal repre- senterar även bakgrundsbelastningen för Skåne.

Eftersom spridning och nedfall av metaller på- verkas av meteorologiska förhållanden som vindriktning och vindhastighet, varierar resultaten mellan åren.

Det finns en tydlig koncentrationsgradient, där metallnedfallet avtar med ökat avstånd från in- dustriområdet. Redan vid Hilleshög har nedfallet av flera metaller minskat, dock ligger halterna fortfarande över bakgrundsnivåerna. Detta indi- kerar att det rör sig främst om en belastning från lokala utsläpp. Jämfört med bakgrundsbelastningen är halterna av samtliga metaller i olika grad förhöjda.

(19)

Figur. Årsmedelvärden av bly i sallat på de olika

FORTSATT ARBETE

• Rekommendationen att inte äta grönkål och sallat som odlats i centrala Landskrona (söder om Löpargatan-Ringvägen-Österleden) bör kvarstå även 2021. Utanför tätorten är värdena så pass låga att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs.

• Det krävs en fortsatt miljöövervakning av luftkvaliteteten för att kunna vidta åtgärder om gränsvärden överskrids. Vid en utvärde- ring av miljöövervakningen har det beslutats att mätningarna i gräs inte ska göras under 2020.

• Ytterligare trafikåtgärder i tätorten, som kan bidra till att reducera luftföroreningar som kväve- och svaveloxider, ozon och partiklar, bör utredas.

Årsmedelvärden av bly i grönkål på de olika prov- lokalerna 1981-2020 i relation till gränsvärdet 0,3 mg/kg färskvikt.

Bly i sallat och grönkål

EU har gemensamma gränsvärden för högst tillåtna blyhalter i vissa livsmedel. För bly i kål- grönsaker och bladgrönsaker gäller 0,3 mg/kg färskvikt. Den högsta blyhalten i sallat uppmät- tes vid Gränsgatan/Algatan, med ca. nio gånger högre halt än gränsvärdet. För grönkål uppmät- tes de högsta blyhalterna vid Gränsgatan/Alga- tan (7 gånger högre än gränsvärdet) och Tegel- bruksgatan.

Mätserien från 1981-2020 visar ett samband mellan blyhalter i grönsaker och odlingsplatsen, d.v.s. generellt högre blyhalt i sallat och grönkål ju närmre industriområdet. Eftersom blyhalter nationellt har minskat successivt under senare år, bl. a genom utfasning av blyad bensin, måste blybelastningen i Landskrona tätort ha ett lokalt ursprung. Jämfört med mätningar av bly i fallande stoft från Söderåsen och Landskrona, blir det tydligt att blyhalterna i Landskrona tätort är generellt förhöjda.

De senaste åren, med undantag för 2017, har det påvisats blyhalter över gränsvärdet i något av grönkåls- och sallatsproverna. Utanför tätorten är värdena så pass låga att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet för bly överskrids.

(20)

VATTEN

Nuläge

Under de senaste åren uppmättes, med sondens hjälp, kritiska syrehalter huvudsakligen under senhösten. Denna återkommande syrebrist i Öresunds djupare delar kan periodvis ha slagit ut bottenfaunan. Under delar av 2019-2020 verka- de syrehalter inte ha understigit kritiska värden för bottenfaunan. Anmärkningsvärt var dock de

Vattenkontroll i Öresund

Miljötillståndet i Öresund övervakas bl. a. genom ett kontrollprogram i Öresunds vattenvårdsför- bunds (ÖVF) regi samt med hjälp av miljöförvalt- ningens mätsond som ligger på 30 m djup utan- för Ven. Mätsonden registrerar ström, temperatur, salt- och syrehalt året om. Utöver de årliga mätningarna kan tillfälliga provtagningar ske vid behov, till exempel mätningar av metallhalter i musslor, vilka initieras av kommunen, företag eller staten.

(21)

Syrehalter i bottenvattnet utanför Ven under perioden augusti 2019-juni 2020.

Temperaturer i bottenvattnet utanför Ven under perioden augusti 2019-juni 2020.

FORTSATT ARBETE

• Miljötillståndet i Öresund påverkas av många omvärldsfaktorer: Bland dessa är det belastningen med närings- och kemiska ämnen från land samt påverkan från Östersjö- och Kattegattvatten i olika delar av vattenmassan. Kommunala åtgärder som kan för- bättra tillståndet i kommunens kustvattenområden, är ett fortsatt arbete med en hållbar dagvattenhantering, tillsyn på verksamheter med utsläpp till vatten samt genomföra åtgärder på land som minskar närsaltbelastningen.

• För att kunna övervaka miljötillståndet bör fysikaliska parameter även i fortsättning mätas med sonden. Undersökningarna bör kompletteras med optiska metoder för övervakning av ålgräsängarnas tillstånd och dokumentation av utsläppspunkterna i hamnområdet.

(22)

Badvattenkvalitet

Under badsäsongen 2020 kontrolleras badvat- tenkvaliteten på kommunens badplatser. För alla EU-badplatser krävs det ett visst antal godkända prov per badsäsong. Badvattnets kvalitet bedöms framförallt av antal och typ av tarmbakterier som finns i provet. Dålig vattenkvalitet uppstår ofta efter kraftiga regn. Det är också möjligt att föro- renat vatten kan föras till badplatserna vid vissa vind- och strömriktningar.

Nuläge

Badvattenkvaliteteten i Landskrona är god och har, med få undantag varit så under hela mätpe- rioden. I årets badvattenprovtagning var 4 procent av 57 prov otjänliga, 5 procent tjänliga med anmärkning och 91 procent tjänliga. Den höga frekvensen av tjänliga prov visar att badvatten- kvaliteten längs Landskronas stränder har varit god.

Klassificering

Figur Exempel på klassning av en badplats med utmärkt badvattenkvalitet. Alla EU-bad ska ha tydliga skyltar som visar badvattnets kvalitet.

Exempel på klassning av en badplats med utmärkt badvattenkvalitet.

Klassningen görs i fyra nivåer utifrån tidigare sä- songers provtagningsresultat:

• utmärkt

• bra

• tillfredsställande

• dålig

Inför badsäsongen 2021, klassas EU badplatserna Ålabodarna norra och Lill-Olas som utmärkt, Borstahusen piren som bra och Borstahusen, se- mesterbyn samt Kyrkbacken som tillfredställan- de. Den lägre klassningen av Borstahusen semes- terbyn från bra till tillfredsställande, beror på då- liga resultat under tidigare år, som dock väger in i bedömningen. De dåliga resultaten under tidigare år uppmättes innan tillkomsten av den nya bryggan som sträcker sig längre ut från stranden.

(23)

FORTSATT ARBETE

• Inga ytterligare åtgärder avseende bad- vattenkvaliteten behövs i dagsläget efter som badvattenkvaliteteten på kommunens badplatser är god

• Skulle problem med otjänligt badvatten uppstå, ska miljöförvaltningen ha fortsatt beredskap att kunna begränsa bad eller stänga badplatserna. Vid vissa allmänna problem, som t. ex höga halter cyanobakte- rier, kan det vara befogat attstänga bad platserna

• Om återkommande problem, som antas bero på en lokal påverkan skulle uppstå, ska det göras en utvärdering och lämpliga åtgärder vidtas

Mikrobiologisk bedömning av badvattenkvalite- ten från samtliga badplatser i Landskrona, under perioden 1989 till 2020.

Vattenkontroll i vattendragen

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté och vatten- råd har bedrivit kontroll av vattenkvaliteten i Saxån och Braån sedan 1980-talet. Vanligtvis be- står kontrollen av vattenprover som tas en gång i månaden och som analyserades på kemiska och fysikaliska parametrar. Det utförs även un- dersökningar av bottendjur och små kiselalger.

Dessa biologiska undersökningar kan användas för att bedöma förändringar av vattenkvaliteten över tidsperioden. Skånska vattendrag utmärker sig generellt genom höga halter av näringsämnen på grund av geologiska förutsättningar och in- tensiva jordbruk.

Inom kommunens gränser finns det två av- rinningsområden som övervakas. Utöver Sax- ån-Braåns-, finns även delar av Rååns avrinnings- område. Statusklassificeringen av olika ytvatten beskriver den befintliga vattenkvaliteten medan miljökvalitetsnormen beskriver vattenkvaliteten som ska uppnås vid en viss tidpunkt.

Varje år utförs ett samordnat recipientkontroll- program i Saxån-Braån samt i Råån som finan- sieras av bland annat av de kommuner som in- går i avrinningsområdet. I kontrollprogrammet mäter man bland annat kväve, fosfor, syrehalter, grumlighet, metaller och bottenfauna vilket ger

Nuläge

Mätningarna visar på ett liknande resultat som tidigare år. Ingen av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet uppnår tillståndet god ekologisk status.

Både fosfor- och kvävehalter har minskat sedan mätningarna påbörjades år 1980, även om nivå- erna är fortsatt höga. Under de senaste åren har det dock funnits en tendens till ökande kvävehal- ter medan fosforhalterna planar ut. Anledningen till ökningen är ännu okänd och vidare mätning- ar behövs för att se om trenden är bestående eller bara tillfällig.

Via Saxån-Braån transporterades 2020 ansenli- ga mängder kväve (610 ton), fosfor (6,6 ton) och TOC (total organic carbon, 390 ton) från hela av- rinningsområdet till Öresund. Det finns ett tydligt samband mellan arealförlusterna och stor- leken på nederbörden och medelvattenföringen.

En hög nederbörd leder till en ökad medelvatten- föring och därmed även ökade arealförluster.

(24)

Arealförluster av kväve och TOC uttryckt som kilogram per hektar och medelvattenföring m3/s samt fosfor och medelvattenföring och under pe- rioden 2009-2020. Observera de olika skalorna för kväve/TOC (y1) och fosfor/medelvattenföring (y2).

Under 2020 var årsnederbörden lägre än 2019.

Under perioden 2009-2020 har nederbörden dock varierat mellan olika år.

Det krävs stora insatser för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dels behöver kommunen fortsatt arbeta med de åtgärder som finns i vattenmyndighetens åtgärdsprogram och som handlar om tillsyn av miljöfarliga verksamheter, beakta miljökvalitetsnormerna i översikts- och detaljplaner samt upprätta planer för hantering av dagvatten och VA. Dessutom krävs fysiska åtgärder i landskapet för att begränsa spridningen av föroreningar och näringsämnen.

Med särskilda medel från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har en åtgärdssamordnare an- ställts i Saxån-Braåns vattenråd under två års tid. Även i Rååns vattenråd har en samordnare kunnat anställas på halvtid. Samordnarna arbetar med att i dialog med markägare anlägga våt- marker och restaurera vattendrag för att öka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Syftet med åtgärderna är främst näringsreduktion men ger även andra positiva effekter som flödesutjämning och ökad biologisk mångfald.

FORTSATT ARBETE

Figur. Klassning av ekologisk status i Saxån-Braån. Klass- ningen av ekologisk status enligt VISS bygger på en sam- manvägning av flera parametrar, under en längre tidsperiod.

I klassningen av ekologisk status är biologiska faktorer överordnade övriga och får stor inverkan på den samman- vägda klassningen.

Utöver de biologiska kvalitetsfaktorerna klassificeras även stödjande kvalitetsfaktorer som beskriver fysikaliska-kemis- ka egenskaper i vattnet, särskilda förorenande ämnen samt hydromorfologi.

(25)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – NATUR

NATUR

Landskrona stads naturvårdsprogram är under revidering. Inför en uppdaterad version inventerades många av naturvårdsområdena under sommaren 2020.

Det nya naturvårdsprogrammet kommer att beskriva utgångspunkterna för naturvården och hur staden kan arbeta för att utveckla och värna naturvärdena i olika verksamheter och processer. Det kommer också att beskriva kommunens värdefulla naturområden och hur områdenas naturvärden kan förbättras, beva- ras och skötas.

Kommunala naturreservat

Under 2020 avslutades ombildningen av delar av Saxtorpsskogen till ett kommunalt naturreservat.

Saxtorpsskogen söder om Landskrona är kommunens enda egentliga skogsområde. Skogen har höga natur- och rekreationsvärden och det pågår ett arbete för att utveckla både natur- och rekre- ationsvärden.

Råkinventering

Råkan är en omtvistad fågel som genererar en del klagomål under häckningssäsongen. Råkan är ett naturligt inslag i Skåne och har funnits i stort

antal under långtid. Den minskade dock kraftigt under 1950-1960-talet på grund av betat utsäde och förföljelse. Ökningen som kunnat ses däref- ter är snarare att betrakta som en återhämtning från väldigt låga nivåer.

Nuläge

Sedan 2001 har råkbeståndet i Landskrona in- venterats. Efter 2008 går det att se en kontinuerlig minskning i Landskronaområdet och efter 2013 även i Annelöv. Orsaken till nedgången kan eventuellt sättas i samband med habitatförluster.

(26)

Antalet råkar i Landskrona kommun mellan 2001 och 2020.

FORTSATT ARBETE

• Inventeringen ger bra underlag för att bedöma behovet av eventuella åtgärder.

Eftersom populationen minskar utför staden bör ingen kontinuerlig jakt under jaktsäsongen tillåtas.

• Råkan är fredad under häckningen mellan den 1 mars - 1 augusti och skydds- jakt bör beviljas väldigt restriktivt.

• Fastighetsägare kan själv vidta förebyg- gande insatser om Råkorna upplevs som ett problem. Det kan till exempel innebä- ra bättre sophantering, färre kortklippta gräsmattor, utgallring av kronor eller i sista hand fällning av träd.

Vinterfågelräkning

Svensk fågeltaxering syftar till att följa hur de svenska fåglarnas antal förändras över tiden. Det finns flera olika inventeringstillfällen som sker över hela landet. I Landskrona är det framförallt vinterfågelräkningen som genomförs. Vinterfå- gelräkningen utförs med punkttaxeringsmeto- den. I denna sker alla räkningar av fåglarna från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt. Punkterna förläggs längs en förbestämd rutt.

Nuläge

Fåglarna påverkas, direkt eller indirekt, av många faktorer som klimatförändringar, urbanisering, habitatförlust, miljögifter m. m. På vilket sätt de påverkas skiljer sig åt mellan olika arter och stora variationer kan förekomma mellan åren. Inven- teringen som sker i Landskrona blir en del av den nationella statistiken för att kunna se trender i den svenska fågelpopulationen. Den nationella statistiken används bland annat som indikatorer för olika nationella miljömål och är även en del av den europeiska uppföljningen.

Vid en nationell analys av de senaste tio årens inventeringar går det att se att sammanlagt för 204 arter är det en signifikant ökning för 19%

av arterna och en signifikant minskning för 15%

av arterna. Övriga arter är statistiskt sett stabila.

Den genomsnittliga trenden för alla arter under 10 års perioden är en ökning med 0,09% per år.

För specifika indikatorarter för miljömålen är det dock fler minskningar än ökningar och generellt går det att se en trend att arter med varma ut-

Under 2020 hittades 33 arter längs både den norra och södra rutten. Individantalet domine- rades av stationära and-, mås- och kråkfåglar samt övervintrande gäss och änder. Det höga individantalet längs den södra rutten beror på ett högt antal kanadagäss, som nästa utgjorde 50%

av samtliga individer.

(27)

Antalet individer och arter under vinterfågelräkningen 2019/2020

FORTSATT ARBETE

• En fortsatt övervakning är viktig då den ingår i den nationella statistiken som visar på förändringar i ett större sammanhang.

• Fåglarna påverkas av många olika faktorer, en del som kommunen inte själv styr över. Genom att bevara och sköta kommunens naturområden för att minska habitatförluster samt arbeta mot klimatförändringar, kan dock förutsättningarna för många fågelarter förbättras.

(28)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2020 – MILJÖ OCH HÄLSA

MILJÖ OCH HÄLSA

Geometriska medelvärden för bly i blod från ca 100 barn i Landskrona under perioden 1978-2020.

Landskrona har fina naturmiljöer och unika förutsättningar för ett varierande fri- luftsliv. Att värna om Landskronas miljö och invånarnas hälsa är en viktig fråga för oss på miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för miljö- och hälsotillsynen i Landskrona stad. Uppdraget innebär bland annat att kontrollera så att verksamheter bedrivs så att miljön och människors hälsa skyddas.

Åtgärderna för att minska spridningen av bly har varit framgångsrika. Därför har en nedåtgående trend av blyhalter i luft, livsmedel och blod observerats ända sedan slutet av 1970-talet. San- nolikt har utfasningen av bly i bensin haft störst effekt. År 1978 var den genomsnittliga blodbly- halten hos en grupp sydsvenska skolbarn 50–70 µg/l. År 2013 hade halterna sjunkit till 11 µg/l. En liknande trend har observerats för den vuxna be- folkningen. Blodblyhalterna hos svenska gravida kvinnor är i dag i genomsnitt runt 10 µg/l, och hos kvinnor i 50–60-årsåldern omkring 15–20 µg/l. Trenden är fortsatt minskande blyhalter i blod.

(29)

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR

Arealförluster. Förluster av olika ämnen från ett spe- cifikt avrinningsområde via ett vattendrag, uttryckt som kg/ha.

Biologisk mångfald. Biologisk mångfald är ett sam- lingsbegrepp som omfattar variationen mellan och inom olika arter, i alla jordens livsmiljöer. Hög biologisk mångfald säkerställer stabila ekosystem och ger bl. a. ökat skydd för skördar, garanterar pollinering av växter, ger en god produktion i haven och bidrar till ett stabilt klimat.

Ekologisk kompensation. Skapandet av nya natur- områden. Åtgärd för att kompensera förluster av naturområden och biologisk mångfald i samband med exploatering.

Faktor (gräs). Summan av metallhalter i gräs under hela året från en provtagningslokal delat med mot- svarande halt från en annan provtagningslokal.

Flödesutjämning. Våtmarker har en flödesutjämnande funktion (stor reglervolym) under perioder där vatten- flödet i vattendragen varierar kraftigt.

Färskvikt (engelska fresh weight), massan hos ett biologiskt objekt, t. ex ett blad, inklusive massan av det naturliga vatteninnehållet.

ICP AES (optisk emissionspektrometri). ICP-AES är optisk emissionspektrometri med induktivt kopplad plasma. Plasman bildas av argongas som flödar genom ett radiofrekvensfält och då hålls i ett delvis joniserat tillstånd, d v s gasen innehåller elektriskt laddade partiklar. Gasen når då en mycket hög temperatur, upp till ca 10000°C. Vid denna höga temperatur avger de flesta grundämnen ljus av karaktäristiska våglängder, som kan mätas och användas för haltbe- stämning.

Det prov som skall analyseras leds in i plasman i form av en aerosol av fina vätskedroppar. Ljuset från de olika grundämnena uppdelas i skilda våglängder med hjälp av ett gitter och uppfångas av ljuskänsliga detektorer. På detta sätt fås en samtidig bestämning av upp till ett 40-tal grundämnen. ICP-AES är alltså en multielementteknik. I känslighet motsvarar ICP-AES i stort sett atomabsorption med flamma, d v s detek- tionsgränserna ligger typiskt på nivån µg/l i vatten- lösning.

Habitat. En miljö där en viss växt- eller djurart kan leva.

Kemiska tecken Cd - kadmium Cr - krom Cu – koppar Ni – nickel Pb - bly.

Zn – zink

Marknära ozon bildas i förorenad luft under inverkan av solljus. Föroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från såväl naturliga som mänskliga källor bidrar till att marknära ozon bildas. Kväveoxider kommer från rökgasutsläpp vid förbränning, främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser.

Mikrogram. Mikrogram är en SI-enhet som motsvarar 10−6 gram, alltså ett miljondels gram. SI-symbolen för mikrogram är µg.

Miljökvalitetsnorm. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillk omsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om miljö- och häl- sopåverkan av människa och natur utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska aspekter. Normen ska av- spegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas. Miljökva- litetsnormer finns för parametrar i utomhusluft och yt- och grundvatten, för fisk och musselvatten samt för omgivningsbuller.

Milligram. Milligram är en SI-enhet som motsvarar 10−3 gram, alltså ett tusendels gram. SI-symbolen för milligram är mg.

PM10 (particular matter) betecknar partiklar mindre än 10 mikrometer.

Population. Inom biologin avser ordet population en grupp individer av en art (växter och djur) som finns inom ett visst område vid en viss tid.

TOC. (Total Organic Carbon) är ett direkt mått på löst och partikulärt organiskt material i vatten.

Torrsubstans. Massan av torrsubstansen i ett analys- prov eller en organism, förkortas TS.

(30)