Globalt till lokalt – nya hållbarhetsmål visar vägen? den 17–18 maj 2016 i Göteborg. Konferensen arrangerades av Mötesplats social hållbarhet i samverkan med Göteborg stad och Västra Götalands- regionen.
Seminarium, tisdag 17 maj 2016: Möten om hälsa – nyanländas hälsa
Människor som flyr är i en utsatt situation med många risker, inte minst när det gäller hälsan.
Alla som söker asyl i Sverige ska enligt lag erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning i syfte att uppmärksamma behov av vård och informera om hälso- och sjukvård. Hälsoundersökning- arna är bara en del av det som behövs för att ge förutsättningar för en god hälsa hos dem som kommit till Sverige. Hur kan de nyanländas behov tillgodoses på olika sätt? Vilka är de största utmaningarna och hur kan processen med hälsoundersökningar förbättras?
Koppling för seminariet till Agenda 2030 var främst mål nr. 3 God hälsa och välbefinnande men även till nr 4 God utbildning för alla.
Medverkande: Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten (moderator), Leif Dotevall, Smittskydd Västra Götaland och Pär Vikström, Folkhälsomyndigheten samt ca 40 deltagare från kommuner, landsting/regioner, civila samhället och statliga myndigheter.
Hålltider:
14:30 Välkommen Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten
14.35 Betydelsen av god hälsa Leif Dotevall, Västra Götalandsregionen 14.50 Övning (ca 10 minuter per situation) Deltagarna
15.20 Kort sammanfattning Anna-Lena How
15.30 Avslutning
Leif Dotevall presenterade en historisk överblick av svenska migranters resa till Amerika och de umbäranden de upplevde med fokus på hälsan och den process de fick genomgå när de anlände på Ellis Island utanför New York. Se bifogad presentation (här nedkortad, främst är bilder borttagna).
Efter Leif Dotevalls genomgång presenterades tre situationer där deltagarna vid varje situation fick göra ett val om fortsatta åtgärder eller aktiviteter. Varje situation hade tre alternativ att välja mellan, se nedan. Deltagarna ställde sid vid valt alternativ och sedan diskuterade hela gruppen.
Gruppen diskuterade främst om varför man valt som man gjort, vilka förutsättningar som finns för att nå önskad effekt, hur situationen upplevs av hen som det gäller eller om det finns andra åtgärder som hade varit lämpligare.
Situation 1
Våld i familjen
I ett besök eller möte, oavsett yrkesroll, med en hel familj och du får en känsla av att en eller flera av familjemedlemmarna har utsatts för våld under flykten, vad gör du då?
Frågar familjen tillsammans om något hänt
Hänvisar familjen till vårdcentral eller specialiserad vård (t.ex. kris- och traumacentrum)
Hänvisar familjen till någon hjälporganisation som Röda Korset, Rädda Barnen etc.
Sammanfattning:
I diskussionen framkom att en kombination av alternativen är det mest troliga förhållningsättet, man frågar familjen när man möter dem, kanske att man försöker tala med familjemedlemmarna enskilt, och sedan hänvisar vidare till den del av vården eller till civila samhället där det finns beredskap att möta den här frågeställningen.
Situation 2
Psykisk ohälsa
Vid ett vårdtillfälle (ni som inte arbetar inom vården får här möjlighet att tänka er in i den rollen) då man misstänker allvarlig psykisk ohälsa. Hur mycket engagerar du dig i personens problem?
1. Skriver remiss till nästa instans (psykiatri)
2. Skriver remiss men ger också råd om vad personen kan göra själv under tiden, och kontaktar relevanta aktörer i personens vardag
3. Jag gör ingenting eftersom jag tror att personen inte kommer att bli omhändertagen inom rimlig tid
Sammanfattning:
De flesta sympatiserade med aktivitet 2 och diskussionen handlade till del om att det är viktigt att orka möta personen i situationen, trots att det kan kännas ansträngande. De som har möjlighet skulle i stor utsträckning skriva en remiss, men det finns en risk att alternativ 3 övervägs då arbetsbelastningen för psykiatrin är ansträngd och var redan före höstens stora inflöde av asylsökande.
Situation 3
Delaktighet och inflytande i samhället,
Du är lärare (ni har nu alla möjlighet att vara lärare för en stund) i en klass dit det kommit ett barn som nyligen anlänt till Sverige efter en lång och påfrestande flykt. Hur gör du för att inkludera barnet i klassen?
1. Behandlar barnet precis som alla andra
2. Ser till att barnet får tillgång till svenska som andraspråk och extra tid hos speciallärare i svenska samt modersmålsundervisning
3. Ser till att barnet får berätta sin historia på olika sätt, med olika medel.
Sammanfattning:
Flera olika förhållningssätt diskuterades, hänsyn måste tas till barnet ålder, om det är ensamkommande och dess utvecklingsnivå. Om man arbetar med att barnet får berätta sin historia är det viktigt att man gör det på rätt nivå och lägger in ett framtidsperspektiv också. Flera av deltagarna vittande om problemen som uppstår när barn, både ensamstående och i familj, flyttas mellan orter under
asylprocessen. Det finns tecken på att lokalsamhällen, ofta ute i landet, får svårt att starta om gång på gång liksom barnen och de asylsökande. Man diskuterade också om det är viktigt för barn att snabbt lära sig svenska eller om det kan få komma lite mer av sig självt, åtminstone för små barn.
