Haganäsledens första spadtag
DELÅRSRAPPORT
AUGUSTI 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ... 3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mandatfördelning ... 4
Organisation ... 4
Omvärld ... 5
Vision, mål och uppdrag ... 7
Ekonomisk analys ... 11
Ekonomisk analys kommunkoncern ... 14
Personal... 15
RÄKENSKAPER Resultaträkning ... 17
Kassalödesanalys ... 18
Balansräkning ... 19
Noter ... 20
Driftredovisning ... 21
Personalredovisning ... 24
Investeringsredovisning ... 25
Vatten och avloppsredovisning ... 29
Redovisningprinciper och tilläggsupplysningar ... 32
NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR Politisk organisation ... 35
Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning ... 37
Teknisk förvaltning ... 44
Miljö- och byggnämnd ... 49
Kultur- och fritidsnämnd ... 52
Utbildningsnämnd ... 57
Socialnämnd ... 62
Gemensam nämnd för familjerätt ... 67
Älmhults Näringsfastigheter AB ... 69
Älmhultsbostäder AB ... 70
ÖVRIGA REDOVISNINGAR Jämställdhet ... 72
Folkhälsa ... 74
Budgetspecifikation ... 76
Kommunal redovisningslag (1997:614):
Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året.
Ekonomisk information under 2014:
Årsredovisning 2013, kommunfullmäktige 28 april
Prognos mars, kommunfullmäktige 26 maj
Delårsrapport januari – augusti, kommunfullmäktige 27 oktober
Prognos oktober, kommunstyrelsen 2 december
Kontaktperson:
Katarina Andersson, ekonomichef 0476 – 551 43
SAMMANFATTNING
I delårsrapporten efter augusti 2014 prognostiserar Älmhults kommun ett resultat vid årets slut till 12,8 mkr, vilket är 1,8 mkr lägre än budgeterat resultat. I delårsrapporten efter mars månad vi- sade på samma prognos. Detta innebär att kommunen beräknar att klara det lagstadgade ba- lanskravet, som innebär att intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader.
Kommunen klarar även den finansiella målsättningen.
Den sammanlagda prognosen för nämnderna visar på en negativ avvikelse från budget med 9,6 mkr. Det är socialnämnden som ensam står för underskottet (-11,5 mkr). Sedan delårsrapporten efter mars månad har utbildningsnämnden förbättrat sin prognos med 2,5 mkr och tekniska för- valtningen med 1,4 mkr medan socialnämndens försämrats med 0,9 mkr. Att kommunen fortfa- rande kan bibehålla sitt överskott beror på ökade skatteintäkter och förbättrat finansnetto. AFA Försäkrings styrelse ska i oktober fatta beslut om eventuell återbetalning av AFA medel avse- ende 2004. Detta får i så fall en positiv inverkan på resultatet.
Kommunfullmäktige har i budget 2014 beslutat om de övergripande mål som ska gälla för nämn- derna. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning samt jämställdhets- och folkhälsomål. I delårsrapporten be- döms att kommunen har god ekonomisk hushållning utifrån en prognos på helår.
I delårsrapporten efter augusti görs ingen sammanställd redovisning (koncernredovisning) över kommunen och dess bolag. Redovisning görs av AB Älmhults Näringsfastigheter (prognos 0 tkr) och Älmhultsbostäder AB (prognos -16,7 mkr) separat.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
MANDATFÖRDELNING
Under perioden 2011-2014 har Älmhults kommun styrts av en Allians med centerpartister, moderater, folk- partister, kristdemokrater och miljöpartister. Fördelningen av de 41 mandaten i kommunfullmäktige såg ut enligt följande 2013-08-31:
Socialdemokraterna 15 mandat, Centerpartiet 9 mandat, Folkpartiet 1 mandat, Kristdemokraterna 2 man- dat, Miljöpartiet 2 mandat, Moderaterna 9 mandat, Sverigedemokraterna 2 mandat och Vänsterpartiet 1 mandat.
OMVÄRLD
Globaliseringstakten är fortsatt hög vilket medför att vi blir mer och mer beroende av vad som händer i vår omvärld. Återhämtningen för världsekonomin har fortsatt och de flesta tecknen tyder på att den kommer att fortsätta att göra så. De ”nya” tillväxtekonomierna visar i och för sig tecken på viss avmattning men sett ur ett tillväxtekonomiskt perspektiv är det att betrakta som normalt att så sker. USA är fortfarande det stora loket men USA:s ekonomi är samtidigt instabil och käns- lig för externa chocker på grund av problemen inom främst den finansiella sektorn.
För den svenska ekonomin ser det just nu ganska ljust ut. Tillväxten bedöms bli tämligen hög, efterfrågenivån kan förmodas ligga högt, realinkomstökningen blir förmodat god under de närm- aste åren och möjligen kan bostadsinvesteringarna öka. Vad gäller det senare ska emellertid sägas att det är en ökning från en låg nivå.
Faktorer i vår närvärld av betydelse är att vi kan förmoda en fortsatt expansion av IKEA vilket påverkar Älmhults kommun direkt genom en ännu större närvaro på orten. En sådan utveckling ställer än högre krav på Älmhults kommun vad gäller frågor som bostäder, kommunikationer och skolor.
Kommunernas ekonomi
Enlig Konjunkturinstitutets kommunbarometer framgår att de ekonomiska utsikterna är gynn- samma i kommunerna 2014. Hela 83 % av kommunerna väntar sig att resultatet uppvisar balans eller överskott i år. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det stora investerings- behov i byggnader och anläggningar, både av renovering och av nybygge i kommunerna. Dessa investeringar påverkar utrymmet för löpande driftskostnaderna de kommande åren.
Näringsliv och arbetsmarknad
På nationell nivå är arbetslösheten sjunkande och detta gäller specifikt även för ungdomsarbets- lösheten. Regionalt kan nämnas att arbetslösheten i Kronobergslän minskar för första gången på två år.
På det lokala planet i Älmhults kommun ser arbetsmarknaden fortsatt god ut. Arbetslösheten är låg samtidigt som sysselsättningsgraden är hög. Under första kvartalet 2014 har Älmhults kom- mun med 6,2 % den lägsta arbetslösheten i Kronobergs län. Den största utmaningen är förmodli- gen kompetensförsörjning framgent. Redan nu kan problem skönjas med att hitta arbetskraft inom en rad sektorer som rör såväl det privata näringslivet som kommunen. Med en ökande kon- kurrens om arbetskraft blir det allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare men även att se över olika möjligheter för samarbeten inom olika områden för att säkerställa att kompetens finns.
Befolkning
Befolkningen i Älmhults kommun fortsätter att öka. Kommunen är nu inne på nionde året i rad av konstant befolkningsökning. Under första halvåret 2014 var ökningen 90 personer vilket gör att befolkningen vid halvårsskiftet uppgick till 15 849 personer. Att befolkningen i kommunen fortsät- ter att öka är glädjande men också nödvändigt för kommunen sett i skenet av det stora behovet av kompetensförsörjning. Att då nå en tillräcklig befolkningsökning för att möta detta behov är en förutsättning för näringslivet och företagandet. Vidare är kommunen i ett läge där marginalintäk- ten för nya invånare är betydligt högre än marginalkostnaden vilket innebär att nya invånare ger kommunen möjligheter till nya satsningar och bättre effektivitet för att på så vis bli än mer attrak- tiv.
Kommunikationer
Byggandet av Haganäsvägen är nu påbörjat. Detta leder till betydligt bättre förutsättningar till att skapa en god trafiksituation i Älmhults tätort men har också stor betydelse ur ett regionalt per- spektiv. Då Haganäsvägen är klar kommer Esplanaden genom Älmhult att övergå i kommunal ägo och möjligheter att utforma denna på ett sätt som leder till bättre centrumutveckling öppnas upp.
Samtidigt har projekteringen av järnvägsövergången vid Älmhults station påbörjats. Denna leder till nya möjligheter att binda ihop den östra och västra sidan av järnvägen vilket blir av stor bety- delse med tanke på den satsning IKEA gör på den västra sidan med bland annat ett nytt museum som sannolikt kommer att dra stora besöksströmmar till sig. Samtidigt gör järnvägsövergången tillsamman med höjda perronger att säkerheten ökas markant.
Frågan om en ny höghastighetsbana har aktualiserats med regeringens utnämnande av två för- handlingsmän. I vilken korridor en ny höghastighetsbana förläggs är av största betydelse för Älmhults kommun och under förutsättning att korridoren förläggs längs nuvarande stambana är det avgörande att Älmhult får ett stationsläge. Goda kommunikationsförutsättningar till och från Älmhult kommer att bli ännu viktigare för Älmhults kommun då vi är att betrakta som en arbets- kommun med hög andel arbetskraftsinpendling. De boende i kommunen vill även ha goda möj- ligheter att ta sig till utbud som inte kan rymmas i Älmhult.
Miljö
Under året har ett antal åtgärder genomförts enligt åtgärdsplanen i den reviderade energieffekti- viseringsstrategin (EES-2010-2014). Energieffektiviseringar i kommunala fastigheter och lokaler har påbörjats. Projektering av Solgårdens åtgärder påbörjades under våren. Gemöskolan har fått all utebelysning utbytt till LED-belysning. Idrottshallarna på Haganässkolan och Linnéskolan har numera styrd belysning i form av energieffektiva T-5 lysrör. All belysning i entréerna på Klöxhult är utbytt till LED-belysning. En omfattande belysningsutredning för kommunhuset har påbörjats.
Deltagande har skett i en kurs för att lära sig optimera driften på alla fastigheter och lokaler.
Förstudien om solenergi, som genomfördes på kommunens fastigheter och lokaler, har medver- kat till att en fördjupad ansökan om bidrag har lämnats in till Energimyndigheten. Bidragsansökan avser en utbildning för alla lärare och elever från förskolan upp till gymnasiet om solenergi och hållbara energisystem. En ny förstudie har genomförts på Linnés Råshult och en ansökan har lämnats in till Länsstyrelsen om bidrag till solceller.
På Ekebo i Diö, arbetar man numer utifrån ett ruttoptimeringsverktyg som ska effektivisera kör- ningar och kundbesök. Detta har fallit väl ut och används dagligen med gott resultat. En el-bil och ett laddskåp har köpts in till organisationens egen användning. Bidrag erhölls från den nationella el-bilsupphandlingen. Nätverket Green Charge Sydost, genomförde ett större seminarium i sam- arbete med kommunen och IKEA.
Även detta år genomfördes Earth Hour. Kommunhuset och gatorna kring och i anslutning till tor- get släcktes ned. Allmänheten deltog med ett 30-tal personer och det bjöds på pumpasoppa med brytbröd och akustisk musik.
Projektet ”Det lokala Skafferiet” har fått ett bra mottagande av allmänheten. Nätverket består av 12 stycken landsbygdsproducenter i och omkring Älmhult med en radie av 80 km. De kan tillhan- dahålla närproducerade, ekologiska produkter i en varierad omfattning efter säsong. Detta projekt stimulerar företag på landsbygden samt bidrar till minskade transporter.
VISION, MÅL OCH UPPDRAG
Vision
”Överraskande Älmhult – internationellt & nära”
Strategiska områden
De strategiska områdena och inriktningarna för 2014 är enligt nedan.
Leva och bo
öppet kulturliv och berikande fritid attraktivt och unikt boende
ett tryggt liv
Infrastruktur
goda kommunikationer ändamålsenliga anläggningar utvecklad informationsteknologi Entreprenörskap
lärande hela livet
kreativ och effektiv service bra samspel med näringslivet
Hållbar utveckling god ekonomi
god miljö och folkhälsa engagerade medborgare
Strategiska områden och inriktningar
Måluppfyllelse – kommunövergripande mål Det kommunövergripande målet är:
”Kommunen ska vara så attraktiv att fler väljer att bo kvar och att inflyttningen ökar, med målet att uppnå en befolkningsökning med minst 1 % år 2014.”
Under första halvåret 2014 har Älmhults kommuns befolkning ökat med 90 personer vilket mots- varar en befolkningsökning med 0,6 %. Historiskt har befolkningsökningen i Älmhult varit lägre under andra halvan av ett år jämfört med den första halvan, varför det inte med säkerhet kan sä- gas att målet på 1 % befolkningsökning nås under 2014.
Under den senaste femårsperioden har befolkningen totalt ökat med 2,3 %. Målet om 1 % årlig befolkningsökning är med andra ord ett högt ställt mål. Målet antogs av fullmäktige 2013-11-27 innebärande att det också är ett relativt nytt mål för kommunen med en så kraftig årlig ökning.
Samtidigt tar åtgärder för att öka befolkningen tid för att få genomslag. Ökat bostadsbyggande är exempel på ett område med tämligen lång tidshorisont från planering till genomförande. Detta är förklaringar till att 1 % målet kanske inte nås ända fram under 2014.
God ekonomisk hushållning
Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksam- hetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med budget fastställer kommunfullmäktige finansiellt mål och övergripande mål för nämnderna som sedan bryts ned i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning.
Finansiellt perspektiv
Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det
Avstämning mot balanskravet, mkr 2011 2012 2013 Prognos 2014
Resultat -2,7 6,9 8,0 12,8
Realisationsvinster -0,6 0,0 -0,1 -0,3
Summa -3,3 6,9 7,9 12,5
Balanskravet i sig är dock inte tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning.
Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skattein- täkter, bidrag och utjämning. För 2014 är prognosen att resultatet kommer att uppgå till 1,7 %. I delårsbokslutet uppgår resultatet till 2,5 %.
6,9
8,0
12,8
0 2 4 6 8 10 12 14
2012 2013 prognos 2014
mkr
årets resultat finansiellt mål
Verksamhetsperspektiv
I kommunens vision finns fyra strategiska områden; Leva och bo, Entreprenörskap, Infrastruktur och Hållbar utveckling. Utifrån dem har kommunfullmäktige beslutat om övergripande mål för nämnderna. De målen har nämnderna sedan brutit ner i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. Målen ska spegla vilken verksamhet som ryms inom de ekonomiska ramarna samt att verksamheten är kostnadseffektiv och ändamålsenlig.
Totalt finns det 58 verksamhetsmål, varav 50 % bedömts bli uppfyllda, 47 % delvis och endast 3
% inte uppfyllda. Nedan presenteras ett urval av målen. Total redovisning av samtliga verksam- hetsmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds redovisning.
Urval av 29 mål som bedöms bli uppnådda
Minst 25 % ekologiska livsmedelsinköp enligt nationellt mål, strävan mot 50 %
Skapa byggrätter för 200 bostäder per år
Ungdomsgården ska erbjuda såväl aktiviteter som kan utnyttjas spontant som till mer pla- nerade aktiviteter.
Urval av 27 mål som bedöms bli delvis uppfyllda
Måluppfyllelsen inom kunskap och färdigheter, utbildningsnämndens verksamhet, ökar inom perioden från och med 2013 till och med 2015.
Att brukaren, inom socialnämndens verksamhet, ges möjlighet att skapa och styra sitt eget liv.
Ett bättre näringslivsklimat
Nöjdare kommuninvånare
Minska mängden av ovidkommande vatten i spillvattenledningar Jämförelser med andra
Vid en jämförelse av olika verksamheters nettokostnad mellan kommunerna har Älmhult de sen- aste tre åren (2011-2013) tillhört de 33 % av kommunerna som har lägst nettokostnad per invå- nare för den egentliga verksamheten.
Även när det gäller soliditeten inklusive pensionsåtaganden har Älmhults kommun bra värden.
2011 tillhörde Älmhult de 33 % av kommunerna som hade högst värde. Från och med 2012 finns kommunen bland de 33 % mittersta. Orsak till försämringen är omfattande investeringar.
Inom Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas ett 40-tal olika resultat inom områdena tillgänglig- het, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt samhällsutveckling. I redovisningen från 2013 var är Älmhults resultat som medel eller bättre än medel på 69 % av måtten.
Sammantagen bedömning
Med det prognostiserade ekonomiska resultatet 2014 som grund tillsammans med den goda måluppfyllelsen hos verksamhetsmålen samt resultaten inom Kommunens Kvalitet i Korthet be- döms att kommunen har en god ekonomisk hushållning
Det krävs dock ett fortsatt arbete med utveckling av målen för god ekonomisk hushållning, be- gränsa kostnadsutvecklingen och ökad effektivitet i verksamheten. Ett orosmoment är social- nämndernas budgetöverskridande. Genom kommunfullmäktiges beslut i november 2013 om styr- system för Älmhults kommun har det blivit tydligare hur hantering av underskott ska ske och vad som förväntas av förvaltningen respektive nämnden. Det har t ex praktiserats efter marsprogno- sen då kommunstyrelsen uppmanade de nämnder som prognosticerade ett underskott att senast 25 maj återkomma med åtgärdsredovisningar för att klara budgeten i balans, enligt gällande styrmodell.
Från styrsystemet:
”Innan nämnden tar ställning till månadsrapporten/delårsrapporten ska avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras av förvaltningschefen. I de fall månadsrapporten-/delårsrapporten visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget, ska förvaltningschefen presentera förslag till åtgärder för nämnden. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande bud- getår åter når en överensstämmelse med budget. Om obalansen vid årets slut fortfarande kvarstår, ska nämnden göra en granskning av verksamheten och organisationen. Nämndens ansvar prövas i samband med bokslutsbehandlingen i kommunfullmäktige.”
Uppdrag från kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen) får i uppdrag att utreda förutsättningar för och utformning av en arbetsmarknadsenhet eller motsvarande inom kommunen.
Kommunchefen redogjorde kommunens olika uppgifter och pågående projekt inom ar- betsmarknadsområdet för kommunstyrelsens arbetsutskott i april 2014. Kommunlednings- förvaltningen ska redovisa förslag på organisation i oktober 2014.
Kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningens ekonomienhet) får i uppdrag att utar- beta förslag till samlat system och principer för ekonomistyrning. I förslaget ingår även att se över möjligheterna att hantera fastighetsavdelningens budget över en 3-årsperiod.
Kommunfullmäktige antog i december 2013 ”Styrsystem för Älmhults kommun” daterat 2013-11-26 att gälla från och med 2014-01-01 med tillägget att under första året kan be- hov uppstå att revidera dokumentet som en del av införandeprocessen.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av internhyrssystemet för att tillskapa ett tydligt och långsiktigt system som främjar ett optimalt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter.
Kommunfullmäktige godkände i december 2013 tekniska förvaltningens "Regler för in- ternhyra" daterade 2013-11-18 att gälla från och med 2014-01-01.
Kommunstyrelsen (kommunchefen) får i uppdrag att utreda elevpengsystemet i syfte att beslut om elevpengens storlek ska tas i kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige antog i i juni 2014 en modell för resursfördelning till utbildningsnämn- den och kostenheten inom tekniska förvaltningen i enlighet med förslag i skrivelse daterad 2014-05-23.
EKONOMISK ANALYS
Belopp i Mkr
Bokslut 201408
Budget- avvikelse
201408
Prognos 201412
Budget- avvikelse
201412 Verksamhetens nettokostnad -502,1 -8,1 -757,8 -13,9 Skatteintäkter/utjämningsbidrag +517,2 +3,6 +776,1 + 5,3
Finansnetto -2,2 +6,0 -5,5 +6,8
Totalt +12,9 +1,5 +12,8 -1,8
Resultat januari - augusti
Resultatet för perioden januari - augusti 2014 uppgår till +12,9 mkr, vilket är 1,5 mkr bättre än budgeterat resultat. För perioden januari – augusti är budgeterat resultat +11,4 mkr (helår +14,6 mkr).
Vid samma tidpunkt föregående år så var budgetavvikelsen +26,2 mkr i och med outnyttjade me- del för strategiska åtgärder, bättre finansnetto och ökade skatteintäkter. Nämnderna visade då på en negativ avvikelse på 13 mkr. För 2014 är läget i stort sett detsamma med underskott hos nämnderna och överskott på skatt och finansnetto förutom att några strategiska medel inte finns att utnyttja.
Prognos helår
Prognosen för årets resultat 2014 visar ett överskott på +12,8 mkr. Det är en försämring med 1,8 mkr mot helårsbudgeten på 14,6 mkr. Tillsammans prognostiserar politisk organisation och nämnder ett underskott på 9,6 mkr vilket motsvarar 1 % av nettobudgeten. Socialnämnden har ett underskott på 11,5 mkr men överskott inom politisk organisation och teknisk förvaltning för- bättrar resultatet till -9,6 mkr. Jämfört med prognosen efter mars är det en förbättring med 3,4 mkr. Främst beror det på utbildningsnämnden som har reviderat sin prognos från -2,5 mkr till noll- resultat.
Tidigare år har AFA Försäkring beslutat om återbetalning av premierna för åren 2005-2008. I dagsläget inte är möjligt att lämna besked om återbetalning av 2004 års premier. Om återbetal- ning kan göras, kommer det att likvidmässigt ske först under 2015. Beslut om detta beräknas fattas i AFA Försäkrings styrelse i oktober 2014. Intäkten enligt gällande redovisningspraxis bok- föras på år 2014 samtidigt som en fordran ska bokas upp. Beloppet uppgår för Älmhults del till cirka 5 mkr.
Försäljning av orangeriet har inte slutförts och påverkar inte resultatet i delårsrapporten. I pro- gnosen beräknas en realisationsförlust på 0,9 mkr.
Frågan är oklar om den särskilda löneskatten avseende premier på avgiftsbefrielseförsäkringen kan återfås. Älmhults kommun och ytterligare några kommuner har begärt att få skatten återbe- tald. Skatteverket anser att någon sådan möjlighet inte finns. Ärendet har varit uppe i förvalt- ningsrätten som ansåg att kommunen inte har bevisat att skatteverket har fel. Målet är överklagat till kammarrätten. Sveriges kommun och landstingsförbund står bakom samtliga överklaganden.
Finansiella nyckeltal
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen.
Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 97 %, vilket är en för- bättring mot bokslutet då motsvarande procentsats uppgick till 100 %. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag.
Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstill- gångar (exklusive förråd och exploateringsverksamhet) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kas- salikviditeten är god och uppgår vid periodens slut till 69 %. Detta är något lägre än vid årsskiftet, men exkluderas semesterlöneskulden förbättrar nyckeltalet upp till 101 %.
Verksamhetens nettokostnader
Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera. I delårsbok- slutet är verksamhetens nettokostnad är 8 mkr sämre än budget och en ökning med 8 % jämfört vid samma tidpunkt förra året.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Prognosen över skatteintäkter, statsbidrag och utjämning baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKLs) prognos från augusti. Jämfört med budgeten innebär prognosen ökade intäkter med 5,3 mkr varav 3,7 mkr är den positiva slutavräkningen för 2014. Skatteunderlaget beräknas växa med 3,5 % under 2014. Samma procentsats som 2013.
Skatteintäkterna och bidragen baseras på invånarantalet 1 november året innan. Budgeten är beräknad på 15 725 invånare men 1 november 2013 var antalet invånare 15 768, det vill säga en ökning med 43 personer. Hur mycket en kommun får ytterligare i skatter, statsbidrag och utjäm- ning varierar väldigt utifrån vilken ålder den inflyttade har. Det beror på att kostnadsutjämningen till största delen baseras på befolkningsdemografi. SKL har studerat effekten av 2012-års flytt- ningar för kommunerna. För Älmhult var effekten i snitt 38 tkr per inflyttare.
Skatter, statsbidrag och utjämning Bokslut Budget Prognos Avvikelse
Belopp i tkr 2013 2014 2014
Invånarantal 15 725 15 725 15 768
Skattesats 21,35 21,35 21,35
Skatteintäkter före utjämning 663 619 675 510 676 750 1 240
Slutavräkning 2012 377 0 0 0
Slutavräkning 2013 -3 837 0 -598 -598
Slutavräkning 2014 -1 211 2 491 3 702
Inkomstutjämning 79 884 79 443 79 865 422
Kostnadsutjämning -4 451 5 425 5 093 -332
Regleringsbidrag/avgift 7 166 3 424 3 658 234
Strukturbidrag 1 635 1 640 5
Utjämningssystem för LSS-kostnader -22 074 -20 975 -20 747 228
Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 28 347 27 515 27 959 444
Totalt 749 031 770 766 776 111 5 345
Utdebitering 2014 Kronor
Kommunalskatt 21,35
Landstingsskatt 11,21
Kyrkoavgift (medlem i Svenska Kyrkan) 1,04-1,32
Begravningsavgift 0,34-0,44
Lån
Finansnettot som är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader uppgår för perioden till – 2,2 mkr. Prognosen för helårets finansnetto är – 5,5 mkr. Det är en förbättring med 6,8 mkr jämfört med budget. Räntekostnaderna är lägre än budget och beror på att en mindre upplåning än bud- get har genomförts. Främst på grund av att Haganäsleden kom igång först efter sommaren efter överklagans process hos Trafikverket. Låneskulden är efter augusti 350 mkr. Då prognosen för investeringar för 2014 ligger på 82 mkr, vilket är 22 mkr lägre än budget, är lånebehovet lägre än budgeterat.
Pensioner
Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade modellen.
Det innebär att man skiljer på pensioner intjänade till och med 1997 och pensioner intjänade från och med 1998. Pensioner till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balans- räkningen.
Delårsrapporten augusti bygger på prognos efter augusti från Skandia. Den avgiftsbaserade ål- derspensionen betalas ut varje år i mars till den förvaltare som arbetstagarna har valt. I mars 2014 gjordes utbetalningar exklusive löneskatt för 2013 på 18,6 mkr. Prognosen för 2014 är 22 mkr. Detta är ca 1 mkr högre än budget. Prognosen för premier på tilläggspensioner för arbetsta- gare som tjänar över 7,5 Inkomstbasbelopp (426 750 kr/år 2014) ligger också ca 1 mkr högre än budget. Totalt ligger prognosen för pensioner 2,5 mkr över budget.
Framtid
Konjunkturinstitutet skriver att ”Svensk ekonomi står och stampar”. Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga.
Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande. I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Konjunkturinstitu- tet tror på en förbättrad konjunktur 2015—2018 med en ökad sysselsättningen. Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbets- marknaden.
Svag konjunktur i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Tillsammans med dämpade inflationsutsikter utgjorde detta grunden för Riksbankens beslut i juli att sänka reporäntan från 0,75 % till 0,25 %. Men mycket talar för att perioden med except- ionellt låg inflation snart är över. Inflationen beräknas stiga från 0,6 % i år till 1,5 % nästa år.
Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utveckl- ingen och urholkning av de generella statsbidragen.
Återbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 mdr gav en kraftig förstärkning av kommu- nernas resultat 2013. Det förklarar varför man beräknar att resultatet faller från dryga 15 mdr 2013 till 6 mdr 2014.
För Älmhults del är det viktigt att minst uppnå det av kommunfullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmålet. Överskottet behövs för att möta höga investeringsnivåer och ambitioner, men även för att klara av variationer i resultatet i form olika yttre och inre finansiella påfrestningar. Det går inte att förlita sig på engångsmedel typ AFA-återbetalningar utan att kommunen måste lö- pande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är dessutom att kommunens nämnder klarar av att bedriva sin verksam-
Enligt budgetbeslutet i juni uppgick resultatet för 2015 till 8 mkr. Därefter har LSS utjämningen försämrat kommunens utgångsläge med 4 mkr. Detta innebär att resultatet uppgår till + 4 mkr för 2015, + 3 mkr 2016 och 0 mkr 2017. Prognosen för pensioner kommer också att försämra kom- munens resultat ytterligare. Älmhults kommun har inte valt att använda sig av en resultatutjäm- ningsreserv för tidigare år och har därmed inga ”sparade överskott”.
Regeringen har tillsatt en särskild utredning avseende en förändring av den kommunala pens- ionsredovisningen. Idag befinner vi oss vid brytpunkten där kostnaderna för pensionerna är lika stora oavsett redovisningsmodell. Åren framöver blir kostnaderna betydligt högre i blandmo- dellen. Förslaget ska presenteras senast mars 2016.
Den 2 oktober presenterar SKL en skatteunderlagsprognos och den 9 oktober redovisar skat- teverket presenterar preliminärt taxeringsutfall.
EKONOMISK ANALYS KOMMUNKONCERNEN
I delårsrapporten efter augusti görs ingen sammanställd redovisning (koncernredovisning) över kommunen och dess bolag. Redovisning görs av AB Älmhults Näringsfastigheter (prognos 0 tkr) och Älmhultsbostäder AB (prognos -16,7 mkr) separat, sid 78-79.
PERSONAL
Personalpolitik
Under året har en strategisk utvecklingsplan, som också innehåller formuleringar kring värde- grund, antagits av fullmäktige. Ett arbete med att ta fram en personalidé har påbörjats. I den stra- tegiska utvecklingsplanen har medarbetare blivit permanent fokusområde. Utifrån strategisk ut- vecklingsplan, värdegrund och personalidé kommer nya personalpolitiska riktlinjer tas fram.
Ledarskapsutveckling
Chefsinformation har genomförts vid två tillfällen under våren.
UGL satsningen rullar på. Totalt har 65 % av cheferna har genomfört utbildningen. Under hösten är ytterligare utbildningar bokade. I slutet av året beräknas cirka 80 % av cheferna genomfört utbildningen.
Förberedande ledarskapsprogram
Älmhults kommun har, tillsammans med övriga kommuner i Kronobergs län samt Regionförbun- det Södra Småland, upphandlat en utbildning för utveckling av framtida ledare. Älmhults kommun har tre medarbetare som deltar i ledarskapsprogrammet.
Kompetensinventering
Inventering av sjuksköterskornas, förskollärarnas och lärarnas kompetens har slutförts. Arbete med att kompetensinventera ytterligare en stor yrkesgrupp, undersköterskorna, har påbörjats.
Medarbetarenkät
I slutet av 2013 genomfördes en medarbetarenkät för samtliga tillsvidareanställda medarbetare.
Under våren har resultaten redovisats i arbetsgrupper och samverkan. Arbetsgrupperna har där- efter arbetat med att ta fram handlingsplaner för det fortsatta arbetet.
Feriearbeten och studentmedarbetare
Totalt erbjöds 200 feriearbetsplatser av kommunen och föreningar. Samtliga feriearbetande ung- domar fick ersättning enligt kollektivavtal.
Kommunen deltar i projektet Studentmedarbetare Kronoberg. Under våren har fyra studentmed- arbetare varit anställda inom personalenheten, utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen samt miljö- och byggförvaltningen.
Lönerevision 2014
Samtliga medarbetare utom medlemmarna i BRF (Brandmännens Riksförbund) fick ny lön, efter översyn, utbetald i april. Särskilda lönesatsningar har genomförts utifrån en omvärldsanalys.
BRF:s avtal är ännu inte klart.
Folkhälsoarbete
En inventering av det lokala ANDT (Alkohol, Narkotika, Droger, Tobak) arbetet pågår. Målet är en lokal handlingsplan som bygger på den regionala handlingsplanen för ANDT.
Den regionala handlingsplanen för ”Barn och ungas uppväxtvillkor” är på remiss till alla länets kommuner. Handlingsplanen bygger på den regionala folkhälsopolicyn. Arbetet med en lokal handlingsplan för detta område kommer därefter att påbörjas.
Hälsobokslut
Nyckeltal
Samtliga anställda 201108 201208 201308 201408 2011 2012 2013 2014 Arbetade timmar 1 749 659 1 683 433 1 618 329 1 659 994 Sjukfrånvarotimmar 74 077 83 956 90 713 93 683
Sjuktal i procent* 4,2 5,0 5,6 5,6
Sjukfall 1 570 1 826 1 722 1 753 9,0 10,8 10,6 10,6
* Sjukfrånvaro i förhållande till faktisk arbetad tid.
Den totala sjukfrånvaron (sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid) har ökat och är per den 31 augusti 5,2 %. Vid årets slut räknas sjukfrånvaron ökat ytterligare då procenttalet in- nehåller tre sommarmånad med låg sjukfrånvaro. För kvinnorna är den totala sjukfrånvaron 5,8 % och för männen 2,5 %.
Sjukfrånvarokostnad
Sjukfrånvarokostnaden tolkad som lön för sjukskrivna under sjukperioden uppgick perioden 2013- 01-01 – 2013-08-31 till 5 mkr. För motsvarande period innevarande år har sjukfrånvarokostnaden minskat till 4,9 mkr.
Sjuk- och friskanmälan
Under perioden april – december 2014 görs ett försök med sjuk- och friskanmälan via företags- hälsovården. Försöket omfattar samtliga tillsvidare- och vik/AVA anställda på socialförvaltningen.
RÄKENSKAPER
RESULTATRÄKNING
Budget Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Prognos
Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår avvikelse
2014 2014 2013 2014 2014 2013 2 014
Verksamhetens intäkter * Not 1 134 764 133 787 137 576 202 259 199 345 216 991 -2 914
varav exploateringsnetto 661 980 980 992 2 300 917 1 308
varav realisationsvinst 0 0 0 0 250 121 250
Verksamhetens kostnader Not 2 -598 378 -607 148 -576 898 -900 437 -911 954 -899 125 -11 517
varav realisationsförslust 0 0 0 0 900 0 900
Avskrivningar -30 405 -28 759 -26 825 -45 651 -45 192 -50 592 459
Verksamhetens
nettokostnad -494 019 -502 119 -466 147 -743 829 -757 801 -732 725 -13 972
Skatteintäkter 449 353 456 969 441 341 674 299 678 643 660 159 4 344
Utjämningsbidrag Not 3 64 285 60 239 58 693 96 467 97 468 88 872 1 001
Finansiella intäkter Not 4 1 266 4 606 3 716 1 900 4 600 5 258 2 700
Finansiella kostnader Not 5 -9 463 -6 795 -6 460 -14 200 -10 100 -13 582 4 100 Resultat före
extraordinära poster 11 422 12 899 31 143 14 637 12 810 7 982 -1 827
Extraordinära poster 0 0 0 0
Årets resultat 11 422 12 899 31 143 14 637 12 810 7 982 -1 827
14 220
* Jämförelsestörande post AFA återbet redovisas i intäkter
KASSAFLÖDESANALYS 2014-08-31 (tkr) 2013 2014-08-31 2013-08-31 2012-08-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 7982 12 899 31 143 4 936
Justering för ej likviditetspåverkande poster 50258 23 013 27 992 26 065
Medel från verksamheten före förändring av 58 240 35 912 59 135 31 001
rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -31 583 -3 913 -1 047 53 001
Ökning/minskning förråd och varulager -111 -318 -45 7 339
Ökning/minskning kortfristiga skulder 10 031 5 906 -17 601 -110 779
Ökning/minskning omsättningstillgång -2 555 0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 36 577 35 032 40 442 -19 438
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar -84 675 -56 688 -52 219 -92 557
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 214
Investering i finansiella anlägningstillgångar -578 -4 137
Kassaflöde från investeringsverksamheten -84 675 -56 688 -52 583 -96 694 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån/ Ökning långfristiga skulder 50 000 -630 49 783 96 861
Minskning av långfristiga fordringar/aktier andelar -11 067 2 398 -10 586
Ökning av avsättningar pga utbetalningar -3 203
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 38 933 1 768 39 197 93 658
Årets kassaflöde -9 166 -19 889 27 055 -22 475
Likvida medel vid årets början 11 385 2 219 11 385 9 827
Likvida medel vid periodens slut 2 219 -17 670 38 441 -12 648
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
Bokslut Utfall Utfall
Belopp i tkr augusti augusti
2013 2014 2013
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 807 568 797 333 778 292
Maskiner och inventarier 51 913 47 577 51 027
Pågående arbeten 61 615 100 082 83 874
Finansiella anläggningstillgångar Not 6 49 983 52 217 50 080
Summa anläggningstillgångar 971 079 997 208 963 274
Omsättningstillgångar
Förråd och Exploateringsfastigheter Not 7 3 914 4 231 4 193
Fordringar Not 8 113 023 116 936 82 130
Kortfristiga placeringar 4 735 2 180 4 735
Kassa och bank Not 9 2 220 -17 670 38 441
Summa omsättningstillgångar 123 891 105 677 129 499
SUMMA TILLGÅNGAR 1 094 970 1 102 886 1 092 773
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital
Ingående eget kapital 492 348 492 348 491 231
- därav periodens resultat 7 982 12 899 31 143
Summa eget kapital 492 348 505 247 522 374
Avsättningar
Avsättningar för pensioner Not 10 2 069 2 415 4 083
Avsättningar Deponi Not 10 20 541 21 713 20 816
Summa avsättningar 22 610 24 128 24 898
Skulder
Långfristiga skulder Not 11 426 617 425 987 396 989
Kortfristiga skulder Not 12 153 396 147 524 148 511
Summa skulder 580 013 573 511 545 500
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
SKULDER 1 094 970 1 102 886 1 092 773
Pensionsförpliktelser Not 13 325 064 324 333 345 538
Borgensförbindelser Not 14 336 042 392 948 295 121
Övriga ansvarsförbindelser Not 15 4 606 4 606 5 496
NOTER
Belopp i tkr
RESULTATRÄKNING 2014-08 2013-08 2014-08 2013-08
Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7 Förråd
Taxor och avgifter 53 060 54 886 Förråd 328 342
Bidrag 43 484 37 505 Exploateringsfastigheter 3 903 3 851
Övriga intäkter 37 243 45 184 Summa 4 231 4 193
Summa 133 787 137 575
Not 8 Fordringar
Not 2 Verksamhetens kostnader Kundfodringar 22 605 18 794
Pers. kost. Inkl. PO -418 946 -364 315 Kortfristig fodran hos koncernföretag 40 000
Övriga verksamhetskost. -188 202 -212 583 Övriga kortfristiga fordringar 54 331 63 336
Summa -607 148 -576 898 Summa 116 936 82 130
Not 3 Utjämningsbidrag Not 9 Kassa och bank
Inkomstutjämningsbidrag 54 337 53 255 Kontantkassor 22 14
Fastighetsavgift 13 900 18 343 Bank och plusgiro 21 437 39 194
Regleringsbidrag 2 439 4 777 Koncernkonto exkl kommunen -39 128 -767
Avgift till LSS-utjämning -13 832 -14 716 Summa -17 670 38 441
Kostnadsutjämning 3 395 -2 967
Summa 60 239 58 693 Not 10 Avsättningar
Avsättningar för pensioner 2 011 1 711
Not 4 Finansiella intäkter Avsättningar löneskatt pensioner 404 2 371
Ränta utlåning 133 260 Sluttäckni befintl deponi 21 156 20 816
Ränta värdepapper, bank-konto mm 402 53 Sluttäckn ny deponi 2010- 557
Borgensavgift 1 542 1 054 Summa 24 128 24 899
Utdelning aktier o andelar mm 131 246
Utdelning Kommuninvest 2 397 2 104 Not 11 Långfristiga skulder
Summa 4 606 3 716 Lån 350 000 350 000
Investeringsbidrag 75 987 46 989
Not 5 Finansiella kostnader Summa 425 987 396 989
Räntor på lån 6 309 5 870
Övriga räntor 486 590 Not 12 Kortfristiga skulder
Summa 6 795 6 460 Leverantörsskulder 14 596 15 529
Kortfristig skuld hos koncernföretag -767
Anställdas skatter 9 912 9 149
BALANSRÄKNING Arbetsgivaravgifter 11 269 10 753
Semesterskuld och okompenserad övertid 46 797 38 651
Not 6 Finansiella anläggningstillgångar Upplupen pensionskost. 15 698 17 318
Aktier Övriga kortfristiga skulder 49 252 57 877
Elmen AB 100 100 Summa 147 524 148 511
Kommentusgruppen 2 2
Kommuninvest 5 790 3 393 Not 13 Pensionsförpliktelser
Pensionsförpliktelser 261 012 278 077
Löneskatt 63 321 67 461
Andelar Summa 324 333 345 538
Södra skogsägarna 72 70
Bostadsrätter 87 87 Not 14 Borgensförbindelser
Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult 1 500 1 500 Älmhultsbostäder AB 354 370 261 704
AB Älmhults Kommunala Industrifastigheter 28 614 23 018
Älmhults Terminal AB 0 0
Älmhultsbostäder AB 17 695 17 695 Friskis & Svettis 7 600 8 000
Statliga lån till egnahem 264 299
Övriga finansiella utlåning Älmhults Idrottsförening 2 100 2 100
Friskis& Svettis 4 000 4 000 Summa 392 948 295 121
Elemen AB 600 600
2 000 2 000
Bygdegårdsför. Viljan 660 675 Not 15 Övrig ansvarsförbindelser
Johnny och Eva Karlsson 27 27 Leasingavtal för operationell leasing* 4 606 5 496
Bidrag stat infrastruktur pågatåg 16 048 16 295 * tas bara fram vid årsbokslut
2 900 2 900 Summa 4 606 5 496
52 217 50 080 Utlåning till kommunala bolag
Kommunassurans Syd Försäkring AB 736 736
Byggnadsföreningen Folkets hus
Förlagslån Kommuninvest
DRIFTREDOVISNING
Politisk organisation och nämnder
Tillsammans prognostiserar politisk organisation och nämnder ett underskott på 9,6 mkr vilket motsvarar 1 % av nettobudgeten. Socialnämnden har ett underskott på 11,5 mkr men överskott inom politisk organisation och teknisk förvaltning förbättrar resultatet till -9,6 mkr. Jämfört med prognosen efter mars är det en förbättring med 3,4 mkr. Främst beror det på utbildningsnämnden som har reviderat sin prognos från -2,5 mkr till nollresultat. Under respektive nämnds redovisning finns en särskild rubrik under vilken det ska redogöras för vilka åtgärder som sker för att förhindra budgetunderskott.
Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos
Belopp i tkr augusti augusti augusti inkl TB
2013 2014* 2014 2013 2014 2014 tkr %
Politisk organisation 4 332 5 896 4 628 7 256 8 811 8 511 300 3,4%
Kommunstyrelsen
-Kommunledningsförvaltning** 44 151 34 327 32 862 72 688 51 579 51 579 0 0,0%
-Tekniska förvaltningen** 27 789 43 858 41 507 38 255 66 533 64 831 1 702 2,6%
Miljö och byggnämnden 4 829 4 922 4 741 7 231 7 345 7 345 0 0,0%
Kultur- och fritidsnämnden 17 457 20 292 18 264 25 943 32 138 32 138 0 0,0%
Utbildningsnämnden 208 102 213 799 213 216 313 668 320 511 320 511 0 0,0%
Socialnämnden 167 905 174 236 189 394 259 109 261 873 273 360 -11 487 -4,4%
Gemensamma nämnden 1 173 399 577 957 605 695 -90 -14,9%
Totalt 475 738 497 729 505 189 725 107 749 395 758 970 -9 575 -1,3%
Under kommunstyrelsen
Pensionsåtaganden 27 399 29 322 34 465 61 724 44 000 46 500 -2 500 -5,7%
Återbetalning AFA 0 0 0 -14 220 0 0 0
KS strategiska satsningar 0 183 - - 275 275 0 0,0%
Strategiska lönesatsningar 0 287 - - 430 0 430 100,0%
Flyktingverksamhet 298 812 163 511 1 219 2 200 -981 -80,5%
Konstfonden 87 67 25 105 100 100 0 0,0%
Intern skadereglering 0 67 0 0 100 100 0,0%
Bidrag statlig infrastruktur Pågatåg 164 164 164 246 250 246 4 1,6%
Samfinansiering Haganäsvägen 0 69 0 0 100 0 100 100,0%
Samfinansiering Diö stationsområde 0 333 0 0 500 100 400 80,0%
Förändring semesterlöneskuld 582 0 1 429 70 0 2 140 -2 140
Realisationsvinst/-förlust -87 0 0 -126 0 900 -900
Nedskrivning anläggningstillgångar 0 0 0 10 021 0 0 0
Fördelning AFA-medel 0 0 0 2 000 0 0 0
Summa totalt 504 181 529033 541 435 785 438 796 369 811 531 -15 162 -1,9%
Avgår interna poster -38 034 -30 702 -39 316 -52 713 -52 540 -53 730 1 190 -2,3%
Verksamhetens nettokostnad 466 147 498 331 502 119 732 725 743 829 757 801 -13 972 -1,9%
*inkl tilläggsbudget, lönekompensation, överföringar från KS strategiska etc
** kostenheten är flyttad
Avvikelse 2014
Jämfört med 2013 innebär prognosen ökad nettokostnad med 5 % inklusive 2014-års lönerevis- ion. Men det varierar mellan nämnderna. Utbildningsnämnden ökar med 2 % och socialnämnden med 6 % medan gemensamma nämnden sjunker med 27 %. Gemensamma nämnden hade ett kraftigt budgetöverskridande 2013 som minskat betydligt 2014.
Kommunledningsförvaltningen, miljö- och byggnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utbild- ningsnämnden prognostiserar samtliga ett nollresultat.
Det prognostiserade överskottet på 0,3 mkr inom politisk organisation beror främst på att kom- munfullmäktiges och kommunstyrelsens anslag för oförutsett inte beräknas behöva användas.
Under året har ett bredbandsbolag bildats och det är orsak till att tekniska förvaltningen progno- stiserar ett överskott på 1,7 mkr.
För grundskole- och fritidshemsverksamheten inom utbildningsnämnden prognostiseras totalt ett underskott på 4,5 mkr. Det finansieras av överskott inom övriga verksamheter så den totala pro- gnosen är ett nollresultat för utbildningsnämnden.
Av socialnämndens prognostiserade underskott på 11,5 mkr återfinns 6,1 mkr inom individ och familjeomsorgen och 4,4 mkr inom äldreomsorgen. Orsaker är:
placeringar av barn och unga samt vuxna
ekonomiskt bistånd
ökad efterfrågan på hemtjänst
Under året har personalsituationen inom gemensamma nämnden för familjerätt förbättrats. Un- derskottet för Älmhults del beräknas till 90 tkr.
Poster under kommunstyrelsen
Kostnaden för pensioner beräknas överskrida budgeten med 2,5 mkr i enlighet med pensions- prognos från Skandia per 31 augusti 2014.
Anslaget för strategiska lönesatsningar har använts till extra löneökning inom vissa prioriterade grupper. 14 % av kommunens totalt anställda har fått ta del av den extra satsningen som i ge- nomsnitt gav 514 kr extra per person. De personerna arbetar bland annat som sjuksköterskor, lärare, förskollärare och chefer. Det överskott som finns är den kvarstående helårseffekten på ytterligare tre månader som kommer att delas ut till nämnderna nästa år.
0,3 0,0 1,7
0,0 0,0 0,0
-11,5 -0,1
-9,6
-14 -12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6
mkr
Prognostiserad avvikelse mot budget, mkr
Till och med augusti har 43 flyktingar tagits emot, vilket är 15 fler än vid motsvarande tid förra året. Prognosen för helåret 2014 är att 80 flyktingar kommer att tas emot. På grund av den ökade mottagningen så kommer kostnaderna att öka för främst ekonomiskt bistånd och hyror innan flyktingarna kommer. I det nya systemet får flyktingar etableringsersättning via arbetsför- medlingen men det kan ta månader innan det kommer igång. Till dess får kommunen stå för eko- nomiskt bistånd men det går oftast att återsöka helt och hållet. För de personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande, t ex äldre, sjuka och föräldralediga, får kommunen stå för det ekonomiska biståndet. För den centrala flyktingverksamheten prognostiseras totalt en nettokost- nad på 2,2 mkr, vilket är 1,0 mkr högre än budget.
Kommunens semesterlöneskuld prognostiseras öka med 2,1 mkr. Jämförelse har gjorts mellan augusti 2013 och augusti 2014. En viss ökning sker alltid på grund av löneökningarna.
Försäljningen av Orangeriet beräknas ge en realisationsförlust på 0,9 mkr. Försäljning av inven- tarier bokförs enligt det nya styrsystemet på respektive nämnd. Hittills i år har inventarier sålts till en vinst av 33 tkr.
Under 2013 återbetalade AFA försäkring premier för åren 2005 och 2006. Det har även diskute- rats om en eventuell återbetalning av inbetald AFA-premie avseende år 2004 men AFA har inte fattat något beslut avseende detta ännu.
Interna poster
Från verksamheternas totalsumma avgår interna poster i form av kalkylerad kompletterings- pension och internränta och räntebidrag. Totalt innebär prognosen ökade interna poster med 1,2 mkr. Det beror högre internränta än budgeterat eftersom flera stora investeringar aktiverat under året.
PERSONALREDOVISNING
Totalt för kommunen prognostiseras ett underskott på 6,3 mkr inom personalkostnad och cirka fem fler årsarbetare än budgeterat. Jämfört med 2013 innebär prognosen ökad personalkostnad med 3,3 % inklusive 2015-års lönerevision. Främsta anledningen till den kraftiga ökningen på politisk organisation är att det är valår i år. Under 2014 har kostenheten flyttat från kommunled- ningsförvaltningen till tekniska förvaltningen vilket innebär att det inte går att jämföra med 2013 för de förvaltningarna.
Den nya lönen för 2014 har betalats ut i april. Under 2013 fick kommunals medlemmar den nya lönen först i september vilket gör det svårt att jämföra utfall augusti 2013 med utfall augusti 2014.
Personalkostnad
Utfall Bokslut Budget Utfall Prognos
augusti augusti helår
Netto, tkr 2013 2013 2014 2014 2014 tkr %
Politisk organisation 3 164 4 933 6 020 3 645 6 020 0 0%
Kommunstyrelse
Kommunledningsförvaltning 32 886 49 862 30 533 20 413 30 533 0 0%
Teknisk förvaltning 26 739 39 888 62 318 40 533 62 613 -295 0%
Miljö och byggnämnd 5 137 7 864 7 669 5 320 7 770 -101 -1%
Kultur- och fritidsnämnd 7 035 10 751 12 180 7 632 11 780 400 3%
Utbildningsnämnd 159 257 238 951 240 858 166 131 243 858 -3 000 -1%
Socialnämnd 146 235 219 750 225 295 158 076 228 262 -2 967 -1%
Gemensam nämnd för familjerätt 1 073 1 433 1 417 1 188 1 717 -300 -21%
Totalt 381 526 573 432 586 290 402 938 592 553 -6 263 -1%
Avvikelse 2014
Sammanställning av årsarbetare
Nämnd/förvaltning Årsarbetare
Bokslut 2013
Budget 2014
Prognos 2014
Avvikelse 2014
Politisk organisation 0 0 0 0
Kommunstyrelse
Kommunledningsförvaltning 107 60 56 4
Teknisk förvaltning 74 121 122 -1
Miljö och byggnämnd 16 16 14 2
Kultur- och fritidsnämnd 25 25 25 0
Utbildningsnämnd 534 534 538 -4
Socialnämnd 472 466 472 -6
Gemensam nämnd familjerätt 3 3 3 0
Totalt 1 231 1 225 1 230 -5
