Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
012345678910111213141516171819202122232425262728 CM
2-82
februari SOCIALMEDICIN • MILJÖFRÅGOR • HANDIKAPPTidskrift för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka pris 5:—
OK ger dig 12,75% i ränta på dina sparpengar. Det
är mer än du får i banken.
OK Utvecklingslånär etttryggtochlönsammare sätt att spara. Pengarnaväxer ständigt med enräntasom är högre än bankräntanpå ”allkonto”, kapitalkonto ellersparkonto.
Räntan är alltid 1,75% mer änRiksbankens diskonto.
Bli-
■
Ii
i
Dina sparpengar växer och växer och växer.».
Videxempelvis räntesatsen 12,75 % växer 1.000 kronor till 1.127 kronor påett år. Med räntapåränta ifem år har dina 1.000 kronor blivit1.822 kronor. Och låter du pengarna ståorördai tio år har dina 1.000 kronor vuxit till 3.320 kronor! Därför är OKs Utveck
lingslånettmycket förmånligt sättfördig att långtidsspara.
Du har bara 6 månaders uppsugning.
Pengarnadu sätter in på OK Utvecklingslån använder OK för sinfortsatta utbyggnad.
Ge ditt sparkapital chansenatt växa fortare! Du kan läsa mer om OK Utvecklingslåni enbroschyr som finnspå närmaste OK-anläggning. Hämtabroschyren redan idag, detär en braaffär eller sätt in pengarna
på OK Utvecklingslån,postgiro 401700-0.
OK
Organ för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
nr 2 1982 årgång 45
Ansvarig utgivare: Tord Axelsson Redaktör: Lars-Erik Hult
Förbundskansli:
David Bagares Gata 3, 1 tr, Sthlm Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm Telefon 08-23 15 30 Postgiro: 90 00 11 - 8
Tryckeri:
Axlings Tryckeri AB.
Södertälje
Prenumerationspris:
Helår 45:—. Medlemspren. 25:—.
UR INNEHÅLLET Duka gärna matbord åt småfåglarna Sid. 4
Läkarna och tobaken — passivitet eller prevention Sid. 6
Hänt sen sist Sid. 10
Dragör — exotisk ”by”
Sid. 12 Personligt
om människosyn i vården Sid. 14
Antalet sjukdagar minskar kraftigt Sid. 16
Bildkryss Sid. 17
RHL-information Sid. 18
Omslag:I år har vintern gett ossalla en ordentlig gastkramning. Snö och kyla bidrar till att hjulen går saktare, men trots alltser vifram emot — vå
ren. Foto: Mark Markefelt.
Visst finns det behov!
VI BRUKAR säga att hjärt- och lungsjuka har ett osyn
ligt handikapp, dvs det syns inte utanpå att man är sjuk, vilket oftast medför att attityderna mot hjärt- och lung
sjuka är svårare att påverka. Vi har ett lite sämre ut
gångsläge, därför att människor i allmänhet inte anser att hjärt- och lungsjukdom oftast medför handikapp.
VI BRUKAR också säga — men tystare — att det finns ett osynligt behov av öppen hjärtkirurgi, dvs det finns köer av människor som väntar på att bli utredda eller opererade därför att de har något fel på sitt hjärta, an
tingen det nu t ex är ett klaffel eller någon kranskärlsde- fekt. Många människor dör i dessa köer.
VI VET att livssituationen för de människor som blivit opererade oftast radikalt har förändrats i positiv rikt
ning till ett aktivare liv.
VI VET nu hur stort behovet är, hur långa väntetiderna är, hur långa köerna är. I förra numret av STATUS pre
senterades en sammanfattning av expertrapporten
”Thoraxkirurgisk verksamhet 1981—1985” och ur den fick vi fram vissa fakta.
RHL har i sitt remissvar på rapporten bl a kraftigt un
derstrukit att behovet av thoraxkirurgiska insatser 1985 sannolikt är 4 100 operationer per år, dvs 900 fler än ex
perterna i rapporten anser, att thoraxklinikerna måste ges resurser så att väntetiderna omedelbart förkortas samt att fyra fullständiga och helt utbyggda kliniker ut
rustas med personal och teknisk apparatur, så att de får en tillräckligt stor operationsfrekvens för att hålla kvali
teten uppe.
NU GÄLLER DET att se till att berörda myndigheter, statsmakterna och landstingen verkligen satsar på att alla de människor som har behov av thoraxkirurgiska insatser verkligen kommer i åtnjutande av dessa, dvs att väntetiderna förkortas och helst försvinner.
NU GÄLLER DET för varje lokalförening, varje cen
tralorganisation och för förbundet att ta varje tillfälle i akt för att påverka, främst sjukvårdshuvudmännen, så att vi får en kapacitet inom thoraxkirurgin som motsva
rar behoven.
Tord Axelsson
Duka gärna matbord åt småfåglarna
Så länge jagkan minnas har julkärvarsatts upp åtfåglarna. Åtminstone på landet och ivillasamhällen. I städerna är det kanskesvårareatt göra detta. Våra vingadevänner tänkerju mindre på nedskräpningen än av undsjuka grannar och hyresvärdar, skriver författarenJan-Eric Wah- lén.
Men det är en ringa kost man bjuder småfåglarna genom att sätta upp en julkärve. De små kärvar man får i han
deln är ju hutlöst dyra i förhållande till det matnyttiga. Det är snarare en efter
gift åt traditionen då man köper en sån. Och visst måste man erkänna att det är dekorativt med en julkärve i trädgården, mot en bakgrund av snö
tyngda träd, och med klängande dom
herrar bland de gula stråna.
Så sätt gärna upp julkärven. Men låt inte detta bli den enda hjälp du ger frusna vinterfåglar. Det finns många andra sätt. Fågelbord är det vanligaste.
Foderautomater har kommit de se
naste åren, och dessa är att föredra.
Varför skall jag komma till senare.
Al
Så har vi talgklumpar i nätkassar som hängs upp utanför fönstren. Man kan själv ordna en sådan genom att smälta talg i en blomkruka med en pinne stucken genom dräneringshålet i krukan och tvärs genom all talgen, så att den sticker ut en decimeter. Vid dräneringshålet binder man ett snöre i den utskjutande pinnen och hänger krukan upp och ner i någon trädgren.
Speciellt talgoxe och blåmes tycker om att klänga på den undre utskjutande pinnen och hacka i sej av det goda. För att göra kosten näringsrikare bör man blanda hampfrön och krossade solros
frön i talgen.
En halv kokosnöt går lika bra att använda. Sedan frövitan är uppäten kan man borra ett hål i ändan och an
vända den på precis samma sätt som blomkrukan.
Det var fågelbord, talg och kokos
nöt. Givetvis kan man lägga ut mat di
rekt på marken. Men väder och vind förstör maten. Speciellt om man lägger ut bröd. En annan sak med mat direkt på marken är tjuvaktiga skator och nötskrikor. Skatan är glupsk och kör bort allt vad småfåglar heter. Nötskri
kan å sin sida proppar näbben och halspåsen full och försvinner med godsakerna till sitt eget skafferi under mossan. Antingen glömmer nötskri
kan var hon gömt sin mat eller blir den uppäten av skogsmössen. De ska för
visso också leva men det är inte dem vi vill mata.
Vad beträffar fågelbord har jag sett i nästan alla fågelböcker att ett stort rymligt öppet fågelbord är det bästa man kan tänka sej. Jag håller inte med om detta. De senaste åren har det konstaterats salmonella hos våra små
fåglar. De dör i massor av denna plåg
samma sjukdom, som kan jämföras med en maginfluensa med diarré.
Sjukdomen sprids genom de stora få
gelborden. Dessa är så konstruerade att fåglarna kan spatsera omkring mitt i all maten. De små stackarna har ju inte vett på att sticka ut stjärten utan
för kanten, när nödigheten tränger på.
Resultatet blir att avföringen blandas med födan, vilket i och för sig inte fåg
larna bryr sej särdeles mycket om.
Men risken är smittan. Den vidarebe-
fordras genom avföringen.
Därför är de stora och öppna fågel
borden helt förkastliga enligt min me
ning. Jag har själv haft ett sådant i många år, men tog bort det förra vint
ern sedan jag upptäckt salmonellasmit- tade fåglar. Tänk dej själv att gå om
kring med ständig magplåga och diarré.
Det låter inte särskilt angenämt. Små
fåglarna har under den kalla årstiden inte heller så stor motståndskraft. De smittade fåglarna dör ofta.
Numera har jag övergått till fröau
tomater. Sådana finns i handeln i ett par olika modeller, men man kan göra en själv också. En plasthink går allde
les utmärkt. Vid botten gör man fyra hål av ett halvt hönsäggs storlek. De ska gå från botten och uppåt sidorna på hinken. Sedan ställer man hinken i en skål av trä eller plast. Denna skall vara större än diametern i botten på hinken, så att det bildas en foderbo runt hinken av cirka två centimeters bredd. Maten i hinken matas automa
tiskt fram allteftersom fåglarna hackar i sej fröna kring hålen. Vill man göra fröautomaten riktigt fulländad, kan man göra en sittanordning ytterligare ett par centimeter utanför kanten av själva foderhon. En smidig vidjegren eller rotting går bra att böja till en ring och fästa runt fröautomatens ho. Detta för att hindra fåglarna att trampa eller släppa sin avföring i maten.
Varför då inte en ståltråd eller järn
tråd i stället för rottingen eller vidjan?
Jo, av den enkla anledningen att järnet leder kylan och blir livshotande för småfåglarna. Det har hänt att fåglar frusit fast med fotterna på en sådan ståltråd. Därför bör man helst undvika kycklingnät av galvaniserad tråd till talgbollarna också. Kanske är detta överdrivet, men har man själv någon gång i barndomen satt tungan till ett pumphandtag till exempel, så vet man hur det känns att frysa fast.
Givetvis ska det också vara ett lock till hinken, och gärna även ett större skyddande tak över hela. Av plast.
Små automater kring torpet ellr vil
lan är bättre än ett stort fågelbord som blir en smittohärd. Detta gäller fram
förallt i Sydsverige där vintrarna är milda och blöta.
Placeringen av automaterna är också viktig. De ska stå så att inga kat
ter kan överraska fåglarna under mat
rasten. De bör också stå i närheten av ett buskage eller snår, så att fåglarna kan sätta sej i säkerhet vid flyganfall.
Höken är alltid på jakt efter byte.
Man bör inte börja matlagningen alltför tidigt på hösten. Aldrig förrän den riktiga vinterknäppen satt in. I an
nat fall lockar man lätt flyttfåglar att stanna kvar för länge. Sedermera kan
ske de inte orkar med flyttningen un
der svåra vinterförhållanden. Har man en gång börjat mata fåglarna på vin
tern, så kan man inte bara upphöra helt plötsligt för ett omslag i vädret till
exempel. Fåglarna blir bundna till matplatsen och får svårt att snabbt skaffa sej nya matställen.
Ett ställe där småfåglarna kan hålla till under vintern bör alla ordna. Det har man igen under kalla vintermåna
der och kanske framförallt i vårkan
ten, när fågelsången tar fart på allvar.
Sätter man därtill upp holkar under vintern, så kan man vara säker på att ha gäster året runt.
Betalningen för mödan får man ge
nom den underbara fågelsången. Även om den inte är direkt avsedd för våra öron som en hyllningshymn till tack för vänskap och omsorg.
Det är befriande och upplyftande att lyssna till den ändå.
Matsedeln kanske jag också ska gå in på. Talgoxe, blåmes och titor äter nästan all slags avfall från ett hushåll.
Men vad man bör komma ihåg: Ingen starkt kryddad eller saltad mat. Det är rena giftet för fåglar som inte dricker vatten utan ombesörjer vätsketillför- seln genom födan.
Havre är en ypperlig föda åt gul
sparvarna, som lyckades överleva kvicksilverförgiftningen. Domherre, grönfink, gråsparv, pilfink, bofink och bergfink äter också havre. För att inte tala om fasanerna. Fast då får man nog lägga ut den på annat ställe än i fröau
tomaten.
Tröskrens är ett billigt tillskott om man bor i närheten av någon lantbru
kare. Såvida inte skördetröskan har slagit ut den gamla slagtröskan. Ogräs
frön är omtyckta av siskorna, vilka kan vara ganska svårplockade till au
tomaterna annars.
Solrosfrön och hampfrön är annars det mest begärlig för så gott som alla slags fåglar. Men de är också de dy
raste att köpa. Ett råd: köp gärna en stor förpackning i början av fodersä
songen. Det blir avsevärt billigare än att fylla på med småförpackningar un
dan för undan. Slå er ihop med gran
narna vid storköp.
Fallfrukt är trastarnas förtjusning.
Vill man ha kvar koltrasten vid stugan ska man bevara skadad frukt så länge som möjligt och dela ut ett par tre stycken om dagen.
Talg har jag nämnt förut. Rönnbär är svåra att bevara. Men har man lite tur kan med dessa locka fram de sago
likt vackra sidensvansarna till köks
fönstret. Fågelkännaren Lennart Bo
lund rekommenderar att stoppa rönn
bären i frysboxen. Alltid finns det plats för en liten kartong med denna sär
egna föda. Även domherrar och tras
tar älskar de röda och torkade bären.
Körsbärskärnor kan locka stenk- näcken i de sydliga delarna av landet.
Bokollon är bergfinkens huvudsak
liga föda. Vid rika ollonår kan bergfin- ken samlas i enorma flockar och dra fram genom bokskogen.
Vill man ha fram den illalåtande och busiga nötskrikan, ska man lägga ut ekollon. Själv ser jag helst att få slippa den gästen vid fågelautomaten.
Kanske beroende på att den är så talrik i mina hemtrakter.
Vad jag tycker är allra viktigast med fågelmatningen, är att man lär känna fåglarna och en del av deras vanor.
Man lär sej känna igen de olika ar
terna. Att skilja på hona och hane.
Vem kan förresten tro att hona och hane av domherren är samma fågelart.
Och ändå är det bara det röda bröstet som skiljer dem åt...
Sonen Joacim är lika slängd i att känna igen fåglarna vid matbordet som jag själv. Vilket i och för sej kan
ske inte säjer så mycket. Men jag har hjälpt honom till ett meningsfyllt in
tresse bredvid de vanliga lekarna. Han lärde sej delvis att läsa just ur fälthand
boken om fåglar. Vilket skedde redan innan han skulle börja skolan. Kanske tröttnade han på alla underliga svar han fick av sin pappa.
realstolen
Den svenska kvalitets- stolen som är ett helt system, där behoven bestämmer utförandet.
mercado rehao
Valhallavägen 102, Box 16348,
103 26 Stockholm. Telefon: 08-67 39 39, 08-6701 35
Läkarna och tobaken
— passivitet eller prevention?
Vi läkare anklagas ofta för brist påpreventiva åtgärder och för att vi är mer intresserade av sjukdomarna sedan de väl uppkommit i detetable rade samhället, säger EricCarlens i den här intressanta artikeln hämtad ur Läkartidningen. Ett visst fog för den kritiken finns kanske. Under det senaste året harmanockså i Läkartidningen kunnat följa en het de
batt mellan företrädare för prevention och sjukhusvård. Den ekono miska krisen med knappa resurser har blåst under.
Vi får inte låta någon skugga falla på våra föregångare. Utan deras preven
tiva åtgärder hade säkerligen många av oss inte kunnat föra någon debatt alls i dag.
I den långa raden av farsoter var väl tuberkulos den senaste. Den sjuke om
händertogs efter bästa förmåga, smitt
källan efterforskades, sanering utför
des liksom andra förebyggande åtgär
der. Men dessa åtgärder, mestadels från hälsovårdsnämnder och distrikts
sköterskor, gick oftast obemärkt förbi, i varje fall för de redan sjuka.
Livsstilssmitta
I u-länderna finns ju liknande problem kvar, men hos oss har nu farsoterna blivit ”miljöbetingade", något som vi kräver att myndigheter och arbetsgi
vare ska ta ansvar för. Att den person
liga livsstilen är den största boven i den uppblåsta miljövårdsdebatten har den drabbade svårt att inse. Men av den behandlande doktorn bör man
Hygiea
s
Hand 90Hätts 6 1SSÎ
Svenska Läkaresällskapets
s Handlingar
kräva att han eller hon, förutom att ta väl hand om den sjuke, även gör allt för att hindra smittans spridning. Att vi haft föregångare även på livsstilens område är ju det "förkättrade" Bratt- systemet ett gott exempel på.
Läkarnas roll i upplysningsarbetet
I historiskt perspektiv är det alltså inga nymodigheter som Läkaresällskapet kommer med då det i samband med ett tobakssymposium på Riksstämman ger ut den lilla boken ”Tobak — skador och prevention” under redaktion av Lita Tibbling. Förutom senaste nytt på området diskuteras sjukvårdspersona
lens och särskilt läkarnas roll i upplys
ningsarbetet. En anledning till utgiv
ningen har varit att tobaksinformation sällan riktas till läkarna personligen utan oftast kommit dem till del genom allmänna medier.
En glädjande utveckling har skett.
Så sent som för bara åtta år sedan framhölls från officiellt läkarhåll att en utfrågning om patientens rökvanor var att betrakta som ett intrång i den personliga integriteten.
Problemets storlek och skademekanismerna
Som ett mått på problemets storlek har man uppskattat antalet rökningsrelate- rade dödsfall i Sverige till mellan 7 000 och 12 500 per år, och rökarnas sjuk
frånvaro i dagar per individ och år till mellan 55 och 74 allt efter konsumtio
nens storlek. Icke-rökarnas frånvarotal var 27.
Först på senare år har mer ingående försök gjorts att klarlägga skademeka
nismerna vid rökning. Ischemisk hjärt
sjukdom, vars intima samband med tobaksrökning finns omnämnt redan i Hedenii Vademécum för 50 år sedan, har ju ökat kraftigt i takt med rök
ningen och betraktas väl nu som en av de största posterna på rökningens skuldkonto. Mekanismen är ej helt
klarlagd, men att nikotin och koloxid har en deletär effekt och att tjäran här spelar ingen eller en obetydlig roll förefaller klart.
Rökarnas nedsatta fysiska arbetsför
måga är säkerligen också nikotin- och koloxidbetingad.
Samma mekanismer tror man ligger bakom den hämmande effekten på fos- tret hos rökande mödrar.
Andra substanser syns dominera vid skador på luftvägar och lungor, som ju får ta emot första stöten. Tjäran med benspyren och andra aromatiska kolväten är väl den väsentliga cancer
producenten. Benspyren blir dock inte karcinogent förrän det, delvis enzyma- tiskt, brutits ner och sannolikt inte hel
ler förrän det mukociliära skyddet förstörts. Mycket talar för att de re
tande gasernas mångåriga påverkan gör detta och lämnar fältet öppet, inte bara för tjäran utan även för andra mer eller mindre karcinogena substan
ser i arbetsmiljön.
Kan de känsligaste spåras tidigare
Samma retande gaser, bl a kväveoxi
der och akreolein, syns åtminstone del
vis också spela en roll vid uppkomsten av den invalidiserande obstruktiva lungsjukdomen — small airway dis
ease. I sina svåra former drabbar den lyckligtvis endast en mindre andel av storrökarna. Ett samtidigt emfysem försvårar ofta besvären. Man har länge med olika funktionstest på ett ti
digt, relativt symtomlöst stadium sökt fånga upp dessa för rökning särskilt känsliga individer för att förebygga den deletära utgången.
Enligt en just publicerad engelsk rapport förefaller det som om man nu
Lätta på skattetrycket
— sluta röka!
NTS
funnit en indikator på denna specifika invalidiserande process. In vitro un
dersökte man hur extrakt på tobaksrök påverkade mänskliga polymorfa leu- kocyter. Man fann stora variationer i cytotoxicitet oberoende av rökvanor, men de för tobaksrök känsliga cellerna fann man hos en grupp rökare med in
validiserande bronkit och emfysem.
Effekten var oberoende av cigarretter
nas tjärhalt, och man framhöll särskilt att detta ytterligare stöder påståendet att filtercigarretternas ofarlighet är en myt.
En annan just publicerad svensk undersökning har också visat att en av rökning irriterad bronkslemhinna med hög IgE-koncentration i serum kan predisponera för allergiska manifesta
tioner, bl a i arbetsmiljö.
Passiv rökning
Att utsättas för andras rök, s k passiv rökning, är ju för många ett stort gis
sel. Man vet sedan länge att späda barn är särskilt känsliga och får svårare luft
vägsinfektioner än barn som andas frisk luft. Likaså är både barn och vuxna med allergiska besvär känsli
gare.
Man har tidigare haft svårt att på
visa några objektiva förändringar, men på sistone har man med fina mät
metoder kunnat visa en lätt ventila- tionsinskränkning, som tyder på en viss bronkpåverkan. I Japan har man också funnit en något förhöjd lungcan- cerincidens hos hustrur till storrö
kande män.
Tidigare har man velat göra gäl
lande att icke-rökarnas besvär huvud
sakligen är psykogent betingade. Men även om så skulle vara fallet har vi inte rätt att nonchalera detta. Kraven växer allt starkare på rökfria miljöer, framför allt bör detta gälla på sjukhus och på arbetsplatser med andra luftförore
ningar.
Nikotinets roll
Man har länge velat göra gällande att rökningen huvudsakligen är en ful vana. Att den är ful förnekas dock av många liksom att den skulle innebära ett beroende. Den har mest betraktats som en liten beteenderubbning som borde vara lätt att eliminera. Så har dock, som vi vet, inte varit fallet.
Mer och mer börjar man erkänna beroendets dominans. Det är framför
Barbro Westerholm;
Vi har inte råd med rökningen!
Det är inte rimligt att rökning "i tjäns
ten” ska vara tillåten inom hälso- och sjukvården. Motiven för ett förbud är tvärtom många, konstaterar socialsty
relsens generaldirektör Barbro Wester
holm. Hon gör det under rubriken ”Vi
har inte råd med rökningen” i en bok som delades ut vid Riksstämmans symposium om tobaksskador (se Eric Carlens artikel härintill).
Trovärdighet
Hälsovårdspersonals budskap till pati
enter att sluta röka förlorar i trovärdig
het om personalen själv röker — och de regler som gäller i hälso- och sjuk
vårdens lokaler har också betydelse.
Många patienter mår dåligt av att umgås med personal som luktar rök, och situationen för patienter som av läkare ordinerats att sluta röka försvå
ras om de omges av rökande personal.
Barbro Westerholm påminner om att tobakskommittén lägger stort an
svar på hälso- och sjukvården. To- baksfrågan bör rutinmässigt tas upp inom t ex mödra- och barnhälsovård, skolhälsovård, företagshälsovård, dis- triktshälsovård och sjukhusvård. En förfrågan om patientens tobaksvanor och en kort upplysning om varför och hur man kan sluta använda tobak bör ingå i rutinerna vid patientkontakter, hälsokontroller samt vid information och rådgivning.
ökade kunskaper krävs
Medicinalpersonalens vanor och atti
tyder beträffande tobak är viktiga. Det
allt nikotinet som styr. Det har visat sig särskilt tydligt vid det otal försök som gjorts att skapa en ”svag och mild” cigarrett. Då rökaren försöker hålla nikotinspegeln i blodet konstant ändras rökmönstret och okontrolle
rade substanser i röken får fritt spel
rum. Och för att lindra abstinensbe
svären vid rökavvänjning av storröka
re har nikotintuggummi rekommende
rats.
En känd beroendeforskare skriver:
”Den ambivalens som många rökare känner inför fortsatt rökning, t ex när de drabbas av rökningsassocierade sjukdomar, bör förstärkas och utnytt
jas för att höja motivationen att sluta röka och framhärda i abstinensen.
Detta kan ske om läkare konsekvent för patienten påtalar de vinster i fråga om hälsa och välbefinnande patienten har att göra om han upphör med rök
ningen."
Avslutningsvis tycker jag att vi ska dämpa den polarisering som i dag rå
der mellan "preventister" och sjukhus
folk och även på rökningens område försöka, liksom våra föregångare, att utan stora åthävor med gemensamma krafter kämpa ned även denna farsot.
fordras ytterligare insatser för att öka personalens kunskaper om tobakens skadeverkningar. Personalens roll i hälsoupplysningsarbetet måste under
strykas och personalen bör också få stöd att bearbeta de egna attityderna i tobaksfrågan.
Om man kan nå målet att sänka to- baksbruket till en så låg nivå att dess skadeverkningar blir försumbara inne
bär det ett stort steg närmare målet
"Hälsa för alla år 2000". Dessutom fri
gör det resurser för andra angelägna områden inom hälso- och sjukvården, skriver Barbro Westerholm.
Rökning anses orsaka minst 8 000 dödsfall per år i Sverige, och rök
ningen torde kosta samhället i storleks
ordningen ett par miljarder kronor per år.
Forskningen entydig:
Sluta röka
Nu vet vi tillräckligt om rökningens risker och skadeverkningar. Nu är det dags för hälso- och sjukvården att en
tydigt vidta åtgärder för att minska rökningen. Detta var kontentan av det symposium om tobaksskador och pre-
Handikappåret inget jippo men löften har svikits
vention som hölls på riksstämman och där flertalet av författarna till Spris bok om tobaksskador fanns i panelen.
Symposiet avslutades med en appell som också fanns på alla entrékort till stämman: Uppmana den patient som röker att sluta!
Detta är ett av de effektivaste sätten att nedbringa rökningen, särskilt om alla inom hälso- och sjukvården enty
digt kan ta ställning mot rökning.
Vid frågestunden på symposiet tog många upp nikotintuggummi och ville veta mer. Många undrade också hur de praktiskt skulle ge råden till rö
karna. Moderatorn Lita Tibbling och distriktsläkare Ingvar Ovhed, som länge intresserat sig för rökavvänj
ning. visade i en liten scen hur läkare - patient-samtalet kunde gå.
Från det stora auditoriet kom inga invändningar mot appellen eller mot läkarnas roll som förebilder och opi- nionsbildare. Lita Tibbling hade inte heller väntat det i dag, men trodde att för några år sedan hade nog attity
derna varit annorlunda.
På symposiet och i boken påpekas att två fall av arbetsskadeersättning till följd av lungcancer efter passiv rök
ning nu prövas av försäkringskassan i Göteborg. Experterna anser att dessa två fall är klart ersättningsberättigade.
Vilka får
hjärtinfarkt?
Högt blodfett, högt blodtryck och rök
ning är de tre grupper som är största orsakerna till hjärtinfarkt. Alkohol i liten mängd vidgar blodkärlen och det gynnar hjärtverksamheten.
Dessa klara fakta kom förre SKF-läka- ren i Hofors, doktor Ossian Eskång med när Hofors kommunala handi
kappråd tillsammans med Ho
fors—Torsåkers-föreningen Hjäft- och lungsjuka ordnade föreläsning i ämnet
”hjärtinfarkt" i Församlingshemmet i Hofors.
Utöver dessa viktiga riskfaktorer kan hjärtinfarkt också skapas genom:
saltinskränkning, övervikt, stress, ingen motion, diabetes, mycket alko
hol och felaktig kost.
Doktor Eskång visade material som framtagits ur norsk läkartidning i år, vad gäller livsstil, dödlighet och livs
längd.
Forskning har gjorts på 4 044 nor
ska adventiser ( = religiösa sekter) i åld
rarna 39—90 år under perioden 1960-1977.
Adventister avstår från tobak, alko-
— Var och varannan dag möttes man av tidningsrubriker som talade om FN:s Internationella Handikappår som ett jippo. Det må vara hur jornalistiskt intressant som helst att ta till sådana formuleringar, det är lika orättvist i alla fall.
Dessa synpunkter fördes fram av kanslichef Rolf Utberg på Handikapp
förbundens Centralkommitté (HCK) vid Synskadades kongress i Tylösand
i höstas.
— Att tala om jippo är orättfärdig kritik mot landets handikappade och deras organisationer, eftersom Handi
kappårets aktiviteter i så utomordent
ligt hög grad formats av dem.
— Informationsmässigt och ifråga om idédebatt har året varit en mycket stor framgång. Inte minst dagspressen, har tagit sitt ansvar.
— Handikappförbundens Central
kommitté och dess 22 medlemsför
bund har utvecklat en mycket omfat
tande och nära samverkan med andra folkrörelser. Medlemsantalet växer, liksom medvetenheten i handikapple
den.
— Det är inga jippon att ordna ut
ställningar, debatter och demonstratio
ner, sade Rolf Utberg.
— Däremot, och det tycker vi är på gränsen till politiskt bedrägeri, har re
gering och riksdag inte levt upp till det beslut man medverkade till i Förenta Nationerna, nämligen att driva en poli
tik med sikte på full delaktighet och
hol. kaffe, te och svinkött. De upp
muntrar istället till rikligt bruk av frukt, grönsaker, motion och regel
bunden sömn.
Adventisterna hade under denna period hela 84 procent lägre dödlighet för kvinnor är totalbefolkningen. Död
ligheten för männen var 73 procent lägre än totala invånareantalet.
Levde längre
Livslängden hos dessa adventister var för männen fyra år längre och för kvinnorna två år längre än totalbefolk
ningen.
Vid två andra skilda undersök
ningar kunde man konstatera att stor
rökare av cigarretter uppvisade en fre
kvens av koronar-kärlsjukdomar som var tre gånger så stor som den hos icke-rökare.
Tungt kroppsarbete eller ännu hellre regelbunden fysisk aktivitet på fritiden, tycks ge ett visst skydd mot in
sjuknande i hjärtinfarkt.
jämlikhet för handikappade. Istället har de ekonomiska villkoren och den sociala tryggheten försämrats. Men så
dant faller inte under rubriken jippo, sådant faller under rubriken svikna löften, sade Utberg vidare.
— Vi viftar inte bort Handikappåret, det har gett oss alldeles för mycket av positiva erfarenheter och kunskaper för det. All information, och debatt om handikappades situation betyder på sikt att det skapas en förståelse för handikappfrågorna bland allmänhe
ten. Då får vi det tryck på politiska be
slutsfattare som behövs för att skapa ett öppet och jämlikt samhälle. Handi
kappåret är en inkörsport till detta. Det har lyft upp vår verksamhet på en högre nivå. Där tänker vi inte bara stanna kvar — vi ska öka aktiviteten ytterligare. Vi har inspirerats av Handikappåret och våra framgångar.
— Vi kommer att med ökad kraft hävda en offensiv handikappolitik un
der 80-talet. En sådan politik kan for
mas trots talet om ekonomisk kris.
Men då krävs en rättvisare fördel
ningspolitik och en aktiv sparpolitik, en politik som använder samhällets re
surser på handikappområdet med syfte att aktivera i stället för att passivisera.
Då kan vi komma närmare en gemen
skap för handikappade på samhällsli
vets alla områden.
Handikappåret ger oss hjälp att hävda detta viktiga mål.
Handikapprådets ordförande Paul Nordell redogjorde för vad rådet är och vad man sysslar med.
— Vi har inte klarat att hitta terapi
lokaler för hjärt- och lungsjuka, men vi hoppas kunna göra det så små
ningom, sa Nordell.
Han tyckte det var bra att så pass många kommit för att lyssna på doktor Eskång. Ett 30-tal personer infann sig.
— Synd att inte ännu flera kom. Det är ju också de anhöriga som ska ha upplysningar, slutade Paul Nordell.
Filmen "Fysisk träning för hjärtsju
ka" visades. Filmen sågs med stort in
tresse, fastän ljudkvaliteten var sämsta tänkbara, särskilt när den som nu visa
des för många gamla och hörselska
dade. Frågan är om de med svag hör
sel kunde uppfatta något alls.
Sånggruppen ”Vi tre” från Valbo in
nehållande Marriet Andersson (text o musik), Aina Carlsson och Gunhild Pettersson uppträdde.
Bengt Carlsson
Hjärt- och lungsjuka jubilerade
Sydnärkes lokalförening för hjärt- och lungsjuka har firat femårsjubi- leum. Vid starten 1976 hade för
eningen 29 medlemmar. Idag har man 195.
I föreningen för Sydnärke ingår med
lemmar från Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. Föreningens första ordförande var Inger Westman från Kumla.
Idag har Sydnärkeföreningen stor verksamhet. Förutom regelbundna månadsmöten som alternerar mellan kommunerna har man studiecirklar och resor.
Föreningen har också en referens
grupp som hjälper kommunens handi
kappråd att bevaka frågor som rör hjärt- och lungsjuka och andra handi
kappade.
Föreningen deltar i CHLs (Central
organisationen för hjärt- och lungsju
ka) underhållningsaftnar på lungklini- ken i Adolfsberg.
Vid 5-årsjubileet hade föreningen besök av Birgit Lindahl, CHLs ordfö
rande i Örebro. Hon överlämnade också ett standar och hälsningar från riksförbundet.
Medlemmarna bytte julklappar och åt julmat. Walle Lindholm, Hovsta- Holger och trollkarlen Delgado under
höll.
Teaterresa till Helsingborg
Söndagen den 6 december hade hjärt- och lungsjukas lokalförening i Växjö sin traditionella teaterresa med Jul
bord.
Färden gick med buss från Växjö järnvägsstation, och vårt första mål var gästgivaregården i Örkelljunga där ett äkta Skånskt Julbord intogs.
Efter ett par timmars gemytlig sam
varo fortsatte färden till Helsingborgs stadsteater, där vi såg musikalen Dansa för mej Zorba. Muskalen byg
ger på en roman av Nikos Kazazakis.
Librettot är författat av Joseph Stein, han som skrev Spelman på taket.
I huvudrollerna spelade bland and
ra, som Zorba Erik Larsson, som Hor- tence Rut Hoffsten, som änkan Maud Sjöqvist.
Efter teatern serverades kaffe i foa
jén, innan färden åter ställdes mot Växjö.
Ett gäng trötta men glada resenärer var åter hemma med en del trevliga minnen.
Den solidariska välfärdspolitiken
Socialdemokraternas opinionsbildare går ut med fältropet ”upp till kampmotsocial nedrustning”. Kampanjer tycksocksåförberedas inom och utom fackförbund och intresseorganisationer. Socialminister Karin Söder gör mot bakgrund av detta följande uttalande:
— Arbete med att minska ökningstak
ten i de offentliga utgifterna har skett med omtanke om den svenska ekono
min för trygghet i nuet och med an
svar för framtiden. En vändpunkt i den svenska ekonomin har nåtts och positiva effekter av regeringens politik kan nu avläsas. Handelsbalansen har förbättrats, exporten ökar och infla
tionstakten minskar.
— Det finns anledning att fråga so
cialdemokraterna varför de så gravt underskattar människors uppriktiga önskan att ta ett solidariskt ansvar för varandra genom att medverka till en positiv utveckling av ekonomin i vårt land.
— Vi måste ge barnfamiljerna trygghet. Vi måste ge den ökande an
delen äldre en god omvårdnad och vi måste också ge dem som är unga idag en framtid att se fram emot i trygghet.
— Socialdemokraternas agerande ger intryck av en beklämmande brist på kunskap om vad som faktiskt har hänt när det gäller statens insatser på det sociala området liksom om syftet med de åtgärder som regeringen före
slår för att trygga välfärden i framti
den.
— Vi lever i ett land med en välfärd som är bland den bästa i världen. Det finns utrymme även i en återhållsam budget för att fortsätta en solidarisk fördelningspolitik samtidigt som vi fortsätter att bistå människor i omvärl
den som lever i nöd och förtryck.
Handikappade
De totala anslagen på handikappområ
det har mer än fördubblats sedan 1976, från 6,2 miljarder till 14,8 mil
jarder i årets budgetproposition.
I årets budgetförslag ökar stödet till handikapporganisationerna med 3,8 miljoner till 31,1 milj kr. Handikapp
ersättningens nivå höjs. Förbättringar av vårdbidraget för handikappade barn kommer att förelås våren 1982.
Anslagen till texttelefoner föreslås öka från 8,3 till 16 milj kr. Stöd till dagstidningar för synskadade kommer att föreslås under våren.
4,5 miljarder anslås för direkta handikappåtgärder på arbetsmark
nads- och sysselsättningspolitikens område, vartill kommer medel för ar
betsmarknadsutbildning och bered
skapsarbete.
HCK uppmanar landets landsting:
FÖLJ STOCKHOLMS LÄN!
— Varför ska en utförsäkrad pensionär betala mer för sin sjukhusvård än alla andra? Det frågar Tord Axelsson på RHL och Rolf Utberg, kanslichef på HCK.
Runt om i landet tänker nu lands
tingen införa inkomstprövade vårdav
gifter för de 60 000 utförsäkrade pen
sionärerna som finns. Landstingsför
bundets rekommendationer i denna fråga är alldeles för otillräckliga och skulle — om de tillämpades — försätta tiotusentals pensionärer i en mycket svår situation.
Stockholms läns landsting har nu som landets största landsting beslutat återremittera sitt ärende om hur ett in- komstprövat system ska se ut. Man har funnit att de tillämpningsföreskrif
ter som landstingsförbundet har utfär
dat inte går att använda som de är.
— Det är glädjande att Stockholms läns landsting nu insett att det har en stor och djupt allvarlig fråga, säger Rolf Utberg.
— Inom handikapprörelsen har vi i det närmaste känt oss desperata över att landstingen så snabbt försökt ge
nomföra ett system som hotar så många människors möjlighet till ett självständigt liv.
— Vi är därför glada över det and
rum vi åtminstone fått i Stockholms län. Men nu måste samma sak hända i landets övriga landsting!
— Det vore en socialpolitisk skan
dal om landstingen från årsskiftet inför ett så djupt orättvist avgiftssystem som landstingsförbundet rekommenderat.
— Det här förslaget passar bäst i papperskorgen, säger Tord och Rolf.
Men om landstingen redan har beslu
tat sig för att införa ett differentierat avgiftssystem, gör åtminstone som i Stockholm, se över tillämpningen!
I slutet på förra året sammanträdde styrelsen för Statens Handikapps
råd angående en slutredovisning över projektet ”handikappade invand rarbarn”. Där behandlades även projektet ”Information till föräldrar som får handikappade barn”. Likaså har det hållits en konferens om
”Hälso- och sjukvården inför 90-talet”. Ett glädjeämne är att antalet sjukdagar har minskat kraftigt, vilket ger utökat ekonomiskt utrymme för förändringar. Detta faktumkan man läsa mer om påsid 16. På det nya året har en utvärdering gjorts av handikappåret, som dock ej givit vad man hoppats på av reformer för handikappade.
Situationen på arbets
marknaden svår
Tord Axelsson deltog i sammanträde med Statens Handikappråds styrelse den 2 dec 1981. Sammanträdet var förlagt till AMS lokaler i Solna. Slutre
dovisning gavs över projektet "handi
kappade invandrarbarn". Fyra kom
muner i landet som har en hög andel av invandrare hade genomgåtts. Ut
redningen visade att förekomsten av handikapp inte är högre bland invand
rarbarn än bland svenska barn. Famil
jerna har dock haft svårare än vanligt att få sina problem avklarade, då det är en brist på tolkar, som känner till för
hållandena inom svensk sjukvård och barnhabilitering. Utredningen skall överlämnas till Socialstyrelsen och In
vandrarverket. Även projektet “Infor
mation till föräldrar som får handikap
pade barn" redovisades. Denna visade på en brist på information till föräldrar från läkare och olika vårdinstanser.
Dessutom på att det saknas vettig in
formation till barnen själva. Beslöts att SHR tillser att utredningen går ut på remiss till de olika instanser som är be
rörda samt att man begär att en vettig information framställs. Efter sammanträdet lämnades från AMS in
formation om arbetsmarknadsläget all
mänt och särskilt då för arbetshandi
kappade. I slutet av oktober var 131 000 arbetslösa, motsvarar 3.1%
av arbetskraften. Industrisektorn har minskat med 50 000 på ett halvt år. En minskning har även skett inom bygg
nadsindustrin. Den offentliga sektorn har ökat sina anställda med mellan 10 000—15 000 under samma tid.
60 000 av de arbetslösa är ungdomar under 20 år. Samtidigt är 118 000 föremål för åtgärder utbildning, bered
skapsarbete. anställning med lönebi- drag eller anställning inom samhällsfö- retag. Antalet arbetssökande handi
kappade har ej ökat i samma takt som
"övriga" arbetssökande. Men antalet
är högre än på många år, i okt 31 000.
Antalet arbetssökande (även ombytes- sökande) var i oktober månad 227 500 och av dessa utgjorde de arbetshandi
kappade 12,7%. En särskild aktion bland företag som söker arbetskraft har genomförts i okt—nov för att dessa skall anställa fler handikappade. Ty
värr har aktionen ej gett särskilt gott resultat. Anpassningsgrupperna med
delar att man f n i företagen har så mycket att göra med att placera om re
dan anställda, så man hinner ej med utomstående. Detta beror säkerligen på att antalet varslade om uppsägning och permittering har ökat kraftigt un
der det senaste kvartalet. Den sista ok
tober var detta antal upp i drygt 30 000 personer.
HS 90
81-11-13 deltog Bo Månsson i konfe
rens "Hälso- och sjukvården inför 90- talet" i Folkets Hus. Stockholm. Konfe
rensen öppnades av statssekreterare Åke Pettersson från socialdepartemen
tet som i egenskap av ordförande för HS 90 hälsade alla välkomna och höll ett anförande om "Hälso- och sjukvård i förändring" varvid han bl a medde
lade att antalet sjukdagar minskat kraf
tigt, vilket ger ett utökat ekonomiskt utrymme för förändringar. Generaldi
rektör Barbro Westerholm, SoS, ingår också i i HS 90 och hon höll ett anfö
rande om projektet och dess roll för att förebygga ohälsa. Om "Landstingsför
bundets syn på HS 90" höll landstings
ledamoten Ruth Kärnek ett anförande.
Mycket korta anföranden hölls där
efter om 1 ) Behovet av kunskapsut
veckling för en offensiv hälsopolitik 2) HSs 90 underlagsstudier 3) Arbetslös
het och ohälsa 4) Arbetsmiljö och ohälsa 5) Ohälsa och vårdutnyttjande och 6) Vad styr efterfrågan av hälso- och sjukvård? Därefter gavs tillfälle till inlägg och synpunkter.
Den 30 nov hade socialdepartemen
tet en presskonferens ang lagrådsre- miss om nya hälso- och sjukvårdsla
gen på Socialdepartementet. Hälsomi- nistern Karin Ahrland redogjorde mycket kortfattat för den lagrådsre- miss, som hon skulle överlämna till lagrådet. Om lagrådet behandlade re
missen snabbt så trodde hon att en proposition skulle kunna läggas fram till riksdagen i mitten av jan -82. De
partementets lagförslag skiljer sig mycket lite från utredningens (HSU8) lagförslag. Tandvård och skolhälso- vård är utbrutna.
Cirkelledarutbildning
Tonie Andersson och Bo Månsson del
tog den 28—29 nov i cirkelledarutbild
ning för "Efter hjärtinfarkt" på Esso Motor Hotel i Borlänge, 35 deltagare.
Tonie Andersson blev under fredagen guidad runt i COs och lokalförening
ens lokaler och fick tillfälle att disku
tera förhållandena i DHLC med Bengt Folkerud och Sven Bergström. Det var mycket givande.
Lördag—söndag genomfördes kur
sen som var faktaspäckad och krä
vande. Vi gick igenom cirkelledarens funktion och cirkelns arbetsformer samt de praktiska detaljerna rörande samarbetet mellan ABF/RHL. Vi hade då värdefull hjälp av Bengt Hedström, Sven Bergström och Bengt Folkerud som ställde upp och svarade på alla våra frågor om hur de hade gjort och vilka erfarenheter de har fått.
Christina Eriksson, psykolog, tog god tid på sig att förklara krisbegreppet med grupparbete och följande diskus
sion och Margareta Dunkars, dietist, gick igenom kostfrågorna på liknande sätt.
Från ABF medverkade Bengt Olin.
Materialet ”Efter hjärtinfarkt" hade sänts ut i förväg och lästs in av samt
liga deltagare.
