Befolkningsprognos 2019-2028

Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS

2019–2028

Ulricehamns kommun Kanslifunktionen

Quang Nguyen Utredare

Innehåll

1 Sammanfattning ... 4

2 Inledning ... 5

3 Befolkningsutvecklingen över tid ... 6

3.1 Den långsiktiga befolkningsutvecklingen ... 6

3.2 Inrikes flyttnetto och invandringen i Ulricehamn ... 8

3.3 Relationen mellan inflyttning och utflyttning ... 10

3.3.1 Den teoretiska och empiriska ansatsen till in och utflyttning ... 11

3.4 Fruktsamheten i riket och Ulricehamns kommun ...15

3.5 Avvikelser och trender ... 16

4 Uppföljning av 2018 års huvudprognos ... 17

4.1 Felmarginaler mellan prognos och utfall ... 19

5 Metoder och antaganden ... 20

5.1 Utflyttning och inflyttning ... 20

5.1.1 Framtidsutsikten för bostadsbyggandet ... 21

5.1.2 Prognosantaganden om inflyttning ... 24

5.2 Födelse och dödstal ... 27

6 Huvudprognos ... 27

6.1 Prognos för befolkningen 0–18 år ... 34

6.1.1 Prognos för kommunens förskole- och skolverksamhet ... 38

6.2 Prognos för befolkningen 19–29 år... 39

6.3 Prognos för befolkningen 30 – 64 år ... 40

6.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre... 41

7 Källor ... 44

1 Sammanfattning

Ulricehamns kommun har under de senaste tre åren haft en snabbväxande

befolkningstillväxt vars nivåer har varit rekordhöga. Utfallet för 2018 med en folkökning på 149 personer indikerar att de expansiva ökningarna är bakom oss. Detta beror på att de höga migrationsströmmarna som utgjorde en stor andel av befolkningstillväxten nu har planats ut.

Huvudprognosen för 2019 indikerar dock på en fortsatt befolkningstillväxt de nästkommande 10 åren om än till en mindre grad än under perioden 2015–2017.

Befolkningsprognosen behandlar den troliga demografiska utvecklingen under perioden 2019–2028 och tar i beaktning att invandringsnivån förväntas att minskas och att kommunen har planer för mycket nybyggnation. Prognosen anger en högre

befolkningsökning under 2019 än föregående år som kan tillskrivas att fler nybyggnationer kommer att färdigställas. Därefter mellan 2020–2023 kan en hög befolkningstillväxt urskönjas igen som ligger strax under perioden 2015–2017. Detta beror på mängden inflyttare som är kopplad till den planerade nybyggnationen. De sista prognosåren 2024–

2028 anger en lägre befolkningstillväxt som succesivt avtar och närmar sig de långsiktiga trenderna. Prognosen uppskattar att folkmängden 2028 kommer att vara 26 465 invånare.

Ur ett demografiskt perspektiv kan vi inom de viktiga planeringsåldrarna förvänta oss en ökning bland förskoleåldrarna (1–5 år) och lågstadieåldrarna (6–12) samt bland kommunens äldre 80–84 och efter 2023 förväntas en stor ökning bland 85 år och äldre.

2 Inledning

I denna rapport kommer befolkningsprognosen för år 2019 att introduceras för Ulricehamns kommun. Vad som avses behandlas i denna rapport är befolkningsutvecklingen som kommer att förväntas ske under de närmaste tio åren, mer explicit mellan 2019–2028.

Befolkningsprognosen utgår ifrån faktorer och den vetskap som innehas i nuläget, där denna rapport kommer att utgöra kommunens så kallade huvudprognos, som är ett scenario för befolkningens utveckling som bedöms vara mest trolig.

Befolkningsprognosen ämnar bland annat att utgöra ett underlag för kommunens

planeringsverksamheter. När befolkningens sammansättning och storlek förändras kommer även invånarnas behov och krav att ändras, vilket påverkar den kommunala servicen och verksamheten.

Befolkningsprognosens utgångspunkt är befolkningens storlek och sammansättning per den 31 december år 2018, med 24 445 invånare. Invånarantalet kommer sålunda att fungera som prognosens startbefolkning. Tillvägagångssättet för att prognosticera för de senare åren kommer att vara genom antaganden, där framskrivningen av befolkningen bygger på en balansekvation bestående av historiska data ifrån fyra variabler, inflyttning, utflyttning, födelsetal och dödstal. Likt förra årets huvudprognos kommer också denna prognos beakta bostadsbyggandets förväntade utveckling. Vidare kommer antagandet om relationen mellan inflyttning och nybyggnation att grundas på kommunens befintliga byggplaner.

Nybyggnationens betydelse kommer dock att vara begränsad med hänvisning till den osäkerhet som finns med byggnationer som försenas eller inte byggs samt förbehållna svängningar i både konjunktur och bostadsmarknad.

När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete är det värt att lägga vikt vid att det endast är och bör betraktas som en prognos, varvid rapportens siffror endast ska betraktas som en indikation. Detta beror dels på oförutsedda händelser samt osäkerheten i samhällsutvecklingen som påverkar framåtskridandet. Mer konkret kan det vara faktorer kopplade till bostadsmarknaden, konjunkturen, näringslivets utveckling, jobbmöjligheter och migrationspolitiken. Sedermera är specifika åldersgrupper svåra att prognosticera såsom antalet nyfödda, som påverkar antalet förskolebarn och det framtida skolväsendet. En annan åldersgrupp som är svårare att prognosticera är unga vuxna då de har en större benägenhet till både inflyttning och utflyttning. I en prognos ökar osäkerhetsfaktorerna med varje prognosår och med tiden, delvis för att eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, men också för att oklarheterna som påverkar

befolkningsutvecklingen ökar över tid.

Således bör denna befolkningsprognos läsas som en indikation givet nuvarande befolkning och på vad vi anser samt bedömer som sannolika antaganden. Samtliga siffror i prognosen är grundande på statistik ifrån SCB och i andra fall kommer källorna att anges i kontinuerlig följd. Vid eventuella frågor om befolkningsprognosen är samtliga läsare välkomna att kontakta kommunens kanslifunktion.

3 Befolkningsutvecklingen över tid

Under detta kapitel kommer den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun att presenteras med befolkningens sammansättning och de föreliggande trenderna för

fruktsamheten samt in- och utflyttning. Vidare kommer detta kapitel att behandla potentiella förklaringar till befolkningsunderlaget 2018.

3.1 Den långsiktiga befolkningsutvecklingen

Befolkningsutvecklingen har under de senare åren varit snabbväxande, framförallt med hänvisning till den historiska utvecklingen. Förändringar i befolkningens storlek och dess komponering är främst kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare, igenom befolkningens struktur, in och utflyttning, till konjunkturen och andelen invandrare. Här nedanför kommer ett diagram att presenteras som beskriver folkmängdens utveckling i Ulricehamns kommun från 1970 till 2018.

Diagram - Ulricehamns kommuns folkmängd 1970–2018

Vad diagrammet förtäljer är att det finns en övergripande linjär tillväxt i

befolkningsutvecklingen som demonstreras i en stabil utveckling. Tillväxten upphör runt 1992 för att sedan vid 2000-talets början öka igen.

Ur ett historiskt perspektiv kan vi se att befolkningsutvecklingen ökat stadigt. Mellan 1970–

79 var det en genomsnittlig befolkningstillväxt på 56 personer, mellan 1980–89, 75 personer och mellan 1990–99 en befolkningsminskning i snitt per år på 29 personer. 90-talet är den enda eran som visar ett minus i befolkningstillväxten sett till ett 10-årigt snitt. Under början av 2000-talet, mer specifikt mellan 2000–2009 kan en tillväxt urskönjas igen med ungefär 50 personer per år. Den tidsperiod som redovisar den högsta befolkningstillväxten är den

19000 20000 21000 22000 23000 24000 25000

mellan 2010 tills idag där det i snitt per år har ökat med 188 personer. Genomsnittet för befolkningsutvecklingen tenderar att präglas utav selektiva perioder. I fallet för 2010–2018 har befolkningstillväxten primärt påverkats av rekordåren mellan 2015–2017 med en ökning på 250 personer, 393 personer samt 409 personer respektive år. Vidare har perioden mellan 2015–2017 individuellt överträffat alla tidigare uppmätande årliga befolkningsökningar i kommunen. För att sätta dessa siffror i en historisk kontext kan det jämföras med den stora befolkningsökningen som var under 1987–1992 med en tillväxt på 854 personer medan de tre rekordåren utgjorde en ackumulerad ökning på 1052 personer trots en mindre tidperiod på tre år. Befolkningstillväxten för 2018 visar att rekordåren är bakom oss med en

befolkningsökning på 149 personer.

Ur en historisk ansats är befolkningstoppar kopplade till föregående toppar och förklaras igenom att det under specifika perioder har fötts fler barn. Detta demonstreras i så kallade pucklar i befolkningssammansättningen och tydliggörs i befolkningspyramiden som kommer att introduceras här nedanför, som representerar åldersfördelningen för Ulricehamns

befolkning per den 31 december 2018.

Tabell - Befolkningspyramid utifrån åldersfördelning i Ulricehamns kommun, per den 31 december 2018

Utifrån befolkningspyramiden består befolkningens sammansättning i kommunen till merandel utav personer i åldrarna 46–75 år vilket är en ackumulerade siffra på 9450 personer som utgör nästan 39 % av det totala befolkningsantalet. En förklaring till detta är att inom den kategorin finns både 40 samt 60-talister som historiskt varit stora

befolkningskullar. I övrigt kan vi urskilja en övergriplig skillnad mellan kön där det på ett

1 000 800 600 400 200 0 200 400 600 800 1 000

0 1-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95 96-100+

Kvinnor Män

generellt plan finns fler män förutom vad gäller åldrarna 70 +, där kvinnorna är fler till antalet. Detta kan förklaras med att kvinnor i genomsnitt lever längre än män.

Nästa del av befolkningsutvecklingen är den som skett i närtid, mellan 2010–2018 som kommer att behandlas utifrån den nedanstående tabellen.

Tabell - Befolkningsförändringar år 2010–2018 i Ulricehamns kommun

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Flyttnetto

Utflyttningar Inflyttningar

122 894 1016

157 939 1096

55 1011 1066

228 951 1179

39 1066 1105

262 937 1199

376 990 1366

405 1009 1414

140 1112 1252 Inrikes flyttnetto

Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar

9 833 824

61 919 858

-93 863 956

93 990 897

-156 842 998

75 981 906

124 1061 937

191 1157 966

-23 1043 1066 Invandringsnetto

Invandringar Utvandringar

113 183 70

96 177 81

148 203 55

135 189 54

195 263 68

187 218 31

252 305 53

214 257 43

163 209 46 Födelsenetto

Födda Döda

-36 235 271

-1 245 246

-40 210 250

-32 230 262

-7 244 251

-14 221 235

15 273 258

-12 240 252

7 244 237 Folkökning 85 158 19 196 33 250 393 409 149 Folkmängd 22 838 22 996 23 015 23 211 23 244 23 494 23 887 24 296 24 445

Vad tabellen åskådliggör är dels att befolkningstillväxten har drivits av invandringsnettot där det genomsnittliga invandringsnettot mellan 2010–2018 har varit 167 personer, under

rekordåren 2015–2017 var den 218 personer. Invandringsnettot för 2018 på 163 personer ligger nästan i paritet vad gäller den långsiktiga trenden, men med hänvisning till rekordåren är det en minskning.

3.2 Inrikes flyttnetto och invandringen i Ulricehamn

En annan viktig faktor till befolkningstillväxten har varit inrikes flyttnetto som tillsammans med invandringen har föranlett till befolkningstillväxten. Mellan 2010–2018 har det

genomsnittliga inrikes flyttnetto varit 31 personer medan rekordåren 2015–2017 hade 130 personer, som låg till grund för den stora folkökningen. Under 2018 kan vi notera att fler har flyttat ut än in, vilket mynnade ut i att flyttnettot blev -23. Detta är en minskning, både sett till den kortsiktiga trenden men även den långsiktiga. Samspelet mellan just

invandringsnetto och flyttningsnetto kommer att specificeras nedtill med ett diagram som demonstrerar inrikes flyttnetto samt invandringsnettot mellan 1997–2018.

Diagram - Inrikes flyttnetto och invandringsnetto i antal invånare mellan 1997–2018

Diagrammet förevisar vilken betydelse invandringsnettot har haft på befolkningstillväxten.

Framförallt har invandringsnettots storlek påverkat åren 2012, 2014 och 2018, som alla demonstrerade ett negativt inrikes flyttnetto men istället för en befolkningsminskning har invandringsnettots storlek föranlett till att åren redovisat en befolkningsökning. Här nedanför kommer ett diagram att presenteras som demonstrerar förhållandet mellan antal kommunmottagna i riket samt antalet invandrare i Ulricehamn där en diskussion kommer att upprättas om hur invandringen ser ut.

Diagram - Kommunmottagande i riket och antal invandrare i Ulricehamns kommun 2005–2018

Detta diagram visar förhållandet mellan antal kommunmottagna (avser flyktingar, skyddsbehövande eller personer som fått uppehållhållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter) och antal invandrare i Ulricehamns kommun. Vid en första anblick tycks det vara en positiv linjär korrelation, med andra ord ju fler kommunmottagna i riket desto fler antal invandrare i Ulricehamns kommun. Det teoretiska resonemanget är sålunda att antalet invandrare i Ulricehamns kommun de senaste åren primärt bestått utav gruppen

kommunmottagna, där invandring också kan bestå utav andra grupper såsom

anhörighetsinvandrare, utbytesstudenter eller arbetskraftsinvandrare. För att säkerhetsställa att det faktiskt finns ett statistiskt samband har en regressionsanalys genomförts.

-200 -100 0 100 200 300 400 500

Inrikes flyttsnetto Invandringsnetto

0 50 100 150 200 250 300 350

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000

Tabell - Regressionsanalys. Beroende variabel, antal invandrare i Ulricehamns kommun.

Koefficient standardiserad, standardfel i marginalen.

Variabel Koefficient och standardfel R2 N

Antalet invandrare 0,0018***

(0,00042) 0,64 13

***=p<0,001**=p<0,01 *=p<0,05 Underlaget är hämtat ifrån SCB:s månadsstatistik samt migrationsverket kommunmottagna anvisningar

Vad tabellen ifrån regressionsanalysen visar är att modellen är statistisk signifikant på en 0,001 konfidensintervall¹. Av 13 observationer ifrån 2005–2018 (N=13) visar R² att modellen förklarar 64 % av antalet invandrare i Ulricehamns kommun². Mer konkret betyder det att för varje 1000 kommunmottagen (koefficient 0,0018) kommer det ungefär 2 (1,8) invandrare till Ulricehamns kommun. Med hänvisning till R² innebär det även att antalet invandrare inte endast härstammar ifrån underlaget ifrån de kommunmottagna utan att antalet invandrare även kommer ifrån andra grupper som skulle kunna vara arbetskraftsinvandring eller anhörighetsinvandringen.

3.3 Relationen mellan inflyttning och utflyttning

En nyckelkomponent vad gäller framtida planeringsunderlag är åldern på de personer som både flyttar in samt flyttar ut ur kommunen. Vidare skapar vetskapen om vilka åldrar som flyttar in ett underlag för planeringen inför framtiden som verksamheterna kan utgå ifrån.

Härnäst kommer två diagram att presenteras som demonstrerarar hur det ser ut mellan inflyttning och utflyttning i Ulricehamns kommun.

Diagram - Ulricehamns kommuns årliga inflyttning och utflyttning per årskull med ett genomsnitt ifrån 2009–2018

Vad vi kan utläsa ifrån diagrammet är att trenden för in och utflyttning kan begränsas till två åldersgrupper, 0–10 år samt 18–39 år som både flyttar in samt ut mest frekvent. I

1 Statistisk signifikans mäter graden av sannolikheten att ett resultat inte uppstår på grund utav slumpfel. Den statistiska signifikansen medför sedan till att en förkastar eller inte kan förkasta hypotesen.

2 R² beskriver sambanden mellan två variabler i form av linjäritet.

0 10 20 30 40 50 60

0 år 2 år 4 år 6 år 8 år

10 år 12 år 14 år 16 år 18 år

20 år 22 år 24

år 26 år 28 år 30 år

32 år 34 år 36 år 38 år 40 år

42 år 44 år 46 år 48 år

50 år 52 år 54 år 56 år 58 år 60 år

62 år 64 år 66 år

68 år 70 år 72 år 74 år 76 år 78 år

80 år 82 å

r 84 år 86 år 88 år 90 år

92 år 94 år 96 år 98 år 100+ år

Antal personer

Ålder

Genomsnittlig årlig inflyttning Genomsnittlig årlig utflyttning

nästkommande diagram presenteras differensen mellan inflyttning och utflyttning i form av flyttnetto.

Diagram - Kommunens årliga flyttnetto per ålder, det årliga genomsnittet för 1998–2018

Baserat på diagrammet är tolkningen att flyttnettot är högst bland åldersgruppen 0–10 år samt 29–37 år. Den grupp som demonstrerar ett negativt flyttnetto är unga vuxna, i Ulricehamns kommun är det invånare i ålder 19–21 år som flyttar ut mest frekvent. På en nationell nivå tenderar denna grupp att delas in i, 19–23 som flyttar till högskolor samt universitetsorter, 24–28 som flyttar in i större städer (SCB,2010).

Vad diagrammet också belyser är att inflyttningen är mer stabil sett till att den inbegriper fler åldrar i jämförelse med utflyttningen som är mer koncentrerad inom några specifika

åldersgrupper. Diagrammet indikerar med hänvisning till det höga flyttnettot bland åldersgruppen 0–10 år samt personer i åldrarna 29–37 år att barnfamiljer är en av grupperna som flyttar in mest frekvent inom kommunen.

I nästkommande del kommer en fördjupning att ske som kommer att ta sikte på att förklara ut och inflyttningen i Ulricehamns kommun.

3.3.1 Den teoretiska och empiriska ansatsen till in och utflyttning

För att förstå varför invånare flyttar in och ut tar vi avstamp i regeringens

långtidsundersökning som avhandlade flyttning och pendling inom Sverige. Där anges det att drivkrafterna för flyttningar mellan regionala områden, det vill säga mellan länen beror i många avseenden på arbetsmarknadsläget där en individ tenderar att flytta från en region med sämre arbetsmarknadsläge till en med bättre (SOU 2008, 14). Flyttningar mellan regioner beror även på utvecklingen av bostadsmarknaden och ändringar av individers preferenser. En annan viktig faktor är högskoleplatser som tenderar föranleda till att en individ förflyttar sig från en plats med relativt färre högskoleplatser till en med relativt fler (SOU 2008, 21).

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15

0 år 3 år 6 år 9 år 12 år 15 år 18 år 21 år 24 år 27 år 30 år 33 år 36 år 39 år 42 år 45 år 48 år 51 år 54 år 57 år 60 år 63 år 66 år 69 år 72 år 75 år 78 år 81 år 84 år 87 år 90 år 93 år 96 år 99 år

När det kommer till flyttningar mellan kommunala gränser är både teorin och empirin att eftersom det är av en kortare distans, är de också mer förankrade i hushållens bostadskarriär och relationen till kommunernas bostadsmarknad (SOU 2008, 48 ff.). Vidare finns det faktorer som är svårare att kvantifiera såsom sociala nätverk och annan individuell platsanknytning.

För att applicera det teoretiska ramverket i Ulricehamn kommun kommer vi närmare att titta på förhållandet mellan inflyttning ifrån länet (flyttningar över kommungränser) och

inflyttningar utanför länet, utflyttningar ifrån länet samt utflyttningar utanför länet.

Arbetsmarknaden har operationaliserats till variabeln andelen förvärvsarbetare i åldern 20–

64. Denna variabel är en indikator på hur arbetsmarknaden i Ulricehamn är, där desto fler som arbetar innebär bättre förutsättningar för arbetsmarknaden i kommunen. Antagandet är följaktligen att ju fler som förvärvsarbetar, desto fler flyttar in. Denna variabel betraktas som oberoende, med andra ord en variabel som påverkar in och utflyttningen.

Bostadsmarknaden har operationaliserats till två variabler, fastighetspris för bostadsrätt, kr/kvm samt fastighetspris för småhus, kr/kvm som är de mest förekomna typer av bostäder inom kommunen. Även dessa ska tolkas som oberoende variabler.

3.3.1.1 Förhållandet mellan arbetsmarknaden och olika typer av flyttningar Det teoretiska ramverket anger att flyttningar mellan olika regioner, det vill säga utanför länet, har arbetsmarknaden som en stark drivande faktor. Hypotesen är således att vi bör i enlighet med teorin se ett statistiskt samband mellan arbetsmarknad samt inflyttningar.

Tabell - Regressionsanalys mellan andelen förvärvsarbetare i åldern 20–64 år och olika typer av flyttningar 2006–2017

Variabel Koefficient och standardfel R2 N

Antalet utflyttningar

inom länet 11,60

(12,40) 0,08 12

Antalet utflyttningar till

övriga län 5,48

(5,73) 0,08 12

Antalet inflyttningar

inom länet 50,41*

(16,45) 0,48 12

Antalet inflyttningar

utanför länet 13,2

(8,65) 0,18 12

***=p<0,001**=p<0,01 *=p<0,05 Underlaget är hämtat ifrån SCB. Standardfel anges inom parantes.

Denna tabellen framför att det finns en statistisk signifikans på en 0,05 konfidensintervall mellan andelen som förvärvsarbetar och antalet inflyttningar inom länet. Detta innebär också att ju fler som förvärvsarbetar inom Ulricehamn, desto fler inflyttare ser vi gällande

flyttningar inom länet. R² indikerar att modellen kan förklara 48 % av antalet som är

inflyttade inom länet mellan åren 2006–2017. Inflyttningarna utanför länet beror sannolikt inte på arbetsmarknaden utan på andra orsaker. Människor som flyttar till Ulricehamn inom länet tillhör sannolikt en grupp som antingen flyttar in till kommunen för en anställning eller redan har jobb och köper bostad, där variabeln förvärvsarbetare korrelerar med antalet

inflyttningar. Viktigt att notera är det också är teoretiskt möjligt att vända på variablerna där andelen inflyttare också påverkar andelen förvärvsarbetare. Med bakgrund av regeringens långtidsundersökning har vi dock utgått ifrån ett befintligt teoretiskt ramverk.

3.3.1.2 Förhållandet mellan bostadsmarknaden och olika former av flyttningar Teorin är att bostadsmarknaden primärt är en starkare faktor vad gäller inflyttningar inom länet än utanför då flyttningar mellan kommungränser är av kortare distans i vilket

relevansen för kommunens bostadsmarknad blir av högre relevans.

För att se om denna hypotes stämmer kommer nästa tabell att demonstrera det statistiska förhållandet mellan fastighetspriset för bostadsrätter, kr/kvm och olika typer av flyttningar.

Tabell - Regressionsanalys mellan fastighetspriset för bostadsrätter, kr/kvm samt olika former av flyttningar under åren 2006–2017

Variabel Koefficient och standardfel R2 N

Antalet utflyttningar

inom länet 0,0117**

(0,0033) 0,54 12

Antalet utflyttningar till

övriga län 0,0039

(0,0019) 0,29 12

Antalet inflyttningar

inom länet 0,00235***

(16,45) 0,70 12

Antalet inflyttningar

utanför länet 0,0048

(0,0034) 0,016 12

***=p<0,001**=p<0,01 *=p<0,05 Underlaget är hämtat ifrån SCB Standardfel anges inom parantes.

Vad som framgår av tabellen är att fastighetspriser för bostadsrätter, kr/kvm har ett positivt förhållande till både utflyttningar inom länet och antalet inflyttningar inom länet. Vad gäller utflyttningarna inom länet visar tabellen på en statistisk signifikans på en 0,01

konfidensintervall där modellen (R²) kan förklara 54 % av utflyttarna inom länet. För förhållandet mellan priset för bostadsrätter per kvm och antalet inflyttningar inom länet visar tabellen en statistisk signifikans på en 0,001 konfidensintervall medan R² visar att modellen förklarar ungefär 70 % av inflyttarna inom länet. Att priset för en bostadsrätt har ett positivt förhållande till både ut och inflyttning inom länet betyder dels att en höjning av bostadspriset föranleder till att fler flyttar ut. Detta kan vara att andra kommuner har ett lägre bostadspris i förhållande till Ulricehamns kommun som också förorsakar utflyttning.

Att höjningen också korrelerar med att fler flyttar in inom länet kan tolkas som att det finns en efterfrågan av bostäder inom kommunen och en indikation på att nuvarande bostäder och nybyggnationer lockar människor till att flytta in. Sålunda är bostadspriset bundet till de regionala förhållandena och de närliggande kommunernas bostadspriser.

Härnäst kommer en tabell att redovisa regressionsresultatet mellan fastighetspriser småhus och de olika typer av flyttningar.

Tabell - Regressionsanalys mellan fastighetspriset för småhus, kr/kvm samt olika typer av flyttningar under åren 2006–2018

Variabel Koefficient och standardfel R2 N

Antalet utflyttningar

inom länet 0,02**

(0,0062) 0,48 13

Antalet utflyttningar till övriga län

0,01**

(0,0031)

0,61 13

Antalet inflyttningar

inom länet 0,004***

(0,0078) 0,71 13

Antalet inflyttningar

utanför länet 0,0078

(0,0051) 0,017 13

***=p<0,001**=p<0,01 *=p<0,05 Underlaget är hämtat ifrån SCB. Standardfel anges inom parantes.

Resultaten av regressionsanalyserna är att fastighetspriset för småhus påverkar både utflyttningar inom och utanför länet samt inflyttningar inom länet. Vad som går emot den teoretiska ansatsen är att fastighetspriset även påverkar utflyttningar till övriga län, något som teorin och den nationella empirin i regel tenderar att döma att bero på antingen studier, arbetsmarknadsrelaterade anledningar eller sociala platsanknytningar (SOU, 2008, 47 ff.).

Tittar vi på R² kan vi också utläsa att modellen förklarar 61 % av antalet utflyttningar till övriga län med en statistisk signifikans på en 0,01 nivå på konfidensintervallet. Koefficienten är på 0,01 vilket innebär att en prisökning på 100kr renderar i 1 utflyttning till övriga län.

Vidare är priset för småhusens påverkan på utflyttningar inom länet också statistisk

signifikant på 0,01 där R² visar att modellen kan förklara 48 % av antalet utflyttningar inom länet, med en koefficient på 0,02 där en höjning av priset på 100kr för småhus medför till att två invånare flyttar ut.

Vad berör antalet inflyttningar inom länet är koefficienten 0,04, det vill säga att en höjning av priset för småhus föranleder till 4 inflyttare. Vi ser också att sambandet är statistiskt signifikant på 0,001 konfidensintervall vars R² konstaterar att modellen kan svara på 71% av antalet inflyttare inom länet.

Resultatet vad gäller in och utflyttning inom länet är tämligen väntat med härrörande till det teoretiska ramverket. Förklaringen är lik den ovanför mellan bostadsrätter och olika former av flyttningar där en får förhålla sig till regionen och närliggande kommuners priser som konkurrerar med Ulricehamns. Att en prishöjning renderar i att fler flyttar in kanske inte är logiskt ur ett nyttoperspektiv men en tolkning är att det snarare kan ses som en indikation på en hög efterfrågan. Vad som är mer förvånande och går emot det teoretiska ramverket är att priset för småhus påverkar utflyttningen utanför länet. En förklaring skulle kunna vara att av den grupp som flyttar ut mest, unga vuxna, tenderar också att tillhöra gruppen barnfamiljer som är andelen som främst bor i småhus (Enligt SCB 2012 bodde 70 % av barnfamiljer i småhus) och när de når ålder 19–21 tenderar denna grupp också att flytta ut.

Vad som är värt att ta i beaktning är att det finns andra orsaker som kan leda till både in och utflyttning som inte kvantifierats, såsom högskolestudier, sociala nätverk och andra

individuella anknytningar. Med vetskapen om att majoriteten av utflyttarna inom Ulricehamns kommun tillhör åldersgruppen 19–21 år samt att den åldersgruppen också tenderar att flytta ut för att studera skulle det teoretiskt kunna förklara utflyttarna både inom länet då Västra Götaland har många högskolor, men även utanför länet. Sedermera flyttar en merandel statistiskt tillbaka till sina hemorter, något som också skulle kunna förklara både ut och inflyttningen till kommunen. Ulricehamns kommuns geografiska läge, natur eller

upplevelse som ort har inte heller kunnat kvantifierats men som kan utgöra viktiga förklaringar till de olika formerna av flyttningar.

3.4 Fruktsamheten i riket och Ulricehamns kommun

Befolkningsprognosens prognosticerade siffra för barnafödandet sker igenom att utgå ifrån kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans med rikets prognosticerade fruktsamhet.

Måttet som tillämpas kallas för den summerade fruktsamheten, måttet anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period i livet baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkning kan summeras för de olika åldrarna mellan 15–

50 år.

Diagrammet som kommer att presenteras härnäst demonstrerar den summerade fruktsamheten för Ulricehamns kommun och riket under åren 1970–2018. Diagrammet behandlar även kommunens utjämnade fruktsamhet med 5årsmedel som utgör antagandet i befolkningsprognosen som förutsätts följa rikets trend parallellt för åren 2019–2028 med samma avstånd som i nuläget.

Diagram. Summerad fruktsamhet: antal födda barn per kvinna år 1970–2018 och i enlighet med prognos 2019–2028

Vad som kan noteras i diagrammet är att ifrån 1970-talet har den summerade fruktsamheten genomgående varit högre i Ulricehamns kommun än vad det har varit för hela riket. Vidare kan också de höga topparna och djupa sänkorna tolkas som att kommunens fruktsamhet varierar år till år. Att prognosticera och utgå ifrån de höga topparna och sänkningarna kan vara riskabelt sett till att det år svårt att förutsäga när en höjning respektive sänkning kommer att ske. Av den anledningen används den utjämnade fruktsamheten för ett femårssnitt i syfte att försöka finna medelsnittet som i längden fångar upp både topparna och sänkorna. Till prognosåret 2019 har fruktsamheten viktats upp något sett till snittets antaganden, sedan har fruktsamheten viktats ned för prognosens kommande år för att anpassas till rikets trend, något som har varit genomgående sedan 1970 – talet. Den nationella prognosen anger en minskning

1,3 1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5

Ulricehamns kommun Riket Ulricehamn, utjämnad med 5-årsmedel

i fruktsamhet i jämförelse med huvudprognosen 2018 vilket också påverkar kommunens födelsetal som vilar på samma förväntade trend i utvecklingen.

3.5 Avvikelser och trender

Befolkningsprognosen utgår bland annat ifrån att identifiera trender av hur människor agerar inom specifika kategorier för att förutsäga morgondagens befolkning. Vad som då är av vikt är att se hur befolkningsförändringarna ifrån 2018 skiljde sig ifrån trenderna som urskilts ifrån tidigare år. Detta sker igenom att granska variablernas variationer över tid. Ett mått som anger detta är standardavvikelser som mäter det genomsnittliga avståndet till medelvärdet för variabelns olika värden.

I kommande tabell kommer de årliga siffrorna för födelsetal, dödstal, invandring, utvandring, inrikes inflyttning och inrikes utflyttningar mellan åren 2010–2018 att presenteras. Siffrorna som redovisas är de uträknade medelvärdena och standardavvikelserna som anges inom parentes under respektive kategorier. Stora variationer fördefinierats som större än 1 från respektive variabels medelvärde. De kategorier som innehar stora variationer kommer accentueras med fet stil för att kunna notera befolkningsförändringar som avvikit sig ifrån tidigare historiska trender.

Tabell - Födelse och flyttningar med avvikelse ifrån medel år 2010–2018

På ett övergripet plan kan vi se att de variabler som besitter de största standardavvikelserna är olika typer av flyttningar. Standardavvikelsen ifrån medelvärdet för inrikes flyttnetto är 102,6 medan inrikes flyttningar är 104,4 och inrikes utflyttningar är 69,2. Sedan är

Födelsenetto

Födda

Döda

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Medel 2010–

2018

Standardavvikelser

-36 (-1,2) 235 (-0,2) 271 (1,8)

-1 (0,7) 245 (0,4) 246 (0,5)

-40 (-1,5) 210 (- 1,7) 250 (-0,1)

-32 (-1) 230 (-0,5) 262 (1)

-7 (0,3) 244 (0,4) 251 (0)

-14 (0) 221 (-1) 235 (-1,5)

15 (1,6) 273 (2,1) 258 (0,6)

-12 (0,1) 240 (0,1) 252 (0,1)

7 (1,1) 244 (0,4) 237 (-1,3)

-13,3

238

251,3

18,2

16,7

10,8

Invandringsnetto

Invandringar

Utvandringar

113 (-1,1) 183 (-1) 70 (1)

96 (-1,5) 177 (-1,1) 81 (1,8)

148 (-0,4) 203 (-0,5) 55 (0)

135 (-0,7) 189 (-0,8) 54 (-0,1)

195 (0,6) 263 (1) 68 (0,9)

187 (0,4) 218 (-0,1) 31 (-0,4)

252 (1,8) 305 (2) 53 (-0,2)

214 (1) 257 (0,8) 43 (-0,9)

163 (0,1) 209 (-0,3) 46 (-0,7)

167,0

222,7

55,7

47,1

40,8

14,4 Inrikes flyttnetto

Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar

9 (0,3) 833 (-1,3) 824 (-1,6)

61 (1,2) 919 (-0,4) 858 (-1,1)

-93 (0,6) 863 (-1) 956 (0,3)

93 (-1,8) 990 (0,2) 897 (-0,5)

-156 (0,4) 842 (-1,2)

998 (0,9)

75 (0,9) 981 (0,1) 906 (-0,4)

124 (1,6) 1061 (0,9) 937 (0)

191 (-0,5) 1157 (1,8) 966 (0,5)

-23 (-0,2) 1043 (0,7) 1066 (1,9)

31,2

965,4

934,2

102,6

104,4

69,2

invandringsnettot på 47,1 samt invandringar på 40,8 också relativt höga standardavvikelser.

Detta innebär mer konkret att dessa variabler innehar en fluktuation och skiljer sig år till år.

Ett exempel på detta är inrikes inflyttningar som år 2010 hade 833 inflyttningar medan den högst noterade siffran var under 2017 på 1157 inflyttningar.

Under 2018 var det tre variabler som var avvikande i förhållande till variablernas medelvärde. Dessa var, födelsenetto, antal döda samt inrikes utflyttningar. Vad gäller födelsenettot för 2018 ser vi en högre standardavvikelse ifrån dess medelvärde som beror på att antalet som dog var färre än antalet som föddes, något som också kan noteras i att standardavvikelsen för antalet döda är lägre än medeltalet. Angående inrikes utflyttningar demonstrerar tabellen också att det finns en högre standardavvikelse, detta innebär att det under 2018 flyttade ut mer invånare än det har gjort i genomsnitt under perioden 2010–

2018.

4 Uppföljning av 2018 års huvudprognos

Prognosen för 2018 genomfördes precis efter rekordårens kulmination 2017 med ett fortsatt stort antal nybyggnationer samt invandring som föranledde till gynnsamma omständigheter för en rekordstor folkökning. Utmaningen i upprättandet av förra årets prognos låg i att kunna identifiera huruvida de gynnsamma förutsättningarna skulle fortsätta eller om ett trendbrott skulle ske efter flera års rekordstor kontinuerlig befolkningsökning. I prognosen för 2018 utgjorde antagandet av inflyttning av ett fyraårssnitt med en förväntan på att inflyttningen skulle avta. Vad som också infördes i prognosen 2018 var en beaktning för det planerade bostadsbyggandet som konkretiserades i form av en viktning för sannolikheten för antal planerade bostäders upprättande och antalet som skulle flytta in. Resultatet mellan prognos och det reella utfallet kommer att presenteras här nedanför.

Tabell - Jämförelse mellan prognos och utfall för olika typer av flyttningar, födelsetal samt dödstal för år 2018

Flyttnetto Utflyttning Inflyttning Inrikes flyttnetto

Prognos 2018 183 1031 1214 11

Utfall 2018 140 1112 1252 -23

Skillnad mot prognos +43 -81 -38 +34 Invandringsnetto

Invandringar Utvandringar

172 229 57

163 209 46

+9 +20 +11 Födelsenetto

Födda Döda

0 265 265

7 244 237

+7 +21 +28 Total folkökning

Total folkmängd

200 24 496

149 24 445

+51 +51

Av tabellen framgår det att prognosen överskattade den totala befolkningsökningen med totalt 51 personer. Detta är naturligt i kontext av hur de föregående åren har sett ut med en konstant accelererande befolkningstillväxt och med hänsyn till att prognosen utgår ifrån en historisk data blir överskattningen en naturlig följd. Diskrepansen mellan prognosens siffror och utfallet är en förbättring från den föregående prognosen från 2017 och innebär att justeringen av antagandena varit korrekta i förhållande till utfallet 2018.

Vad gäller prognosen och utfallet för olika typer av flyttningar demonstreras dels en

överskattning rörande flyttnettot, underskattning för utflyttningar, inflyttningar samt inrikes flyttnetto. Detta kan delvis bero på att prognosens antaganden om planerade

bostadsbygganden inte realiserades som kan förklara skillnaden mellan prognosen och utfallet för flyttnettot. En annan aspekt som påverkade flyttnettot är underskattningen av utflyttningar. Detta beror delvis på att en historisk data visar föregående trender som inte alltid är aktuella för framskrivningar, avsaknaden för andra faktorer som förklarar

utflyttningar ökar risken för en missvisad prognosticerande siffra.

Prognosens betraktelse på invandringen och själva utfallet visar att antagandena var någorlunda korrekta vars största avvikelse var en överskattning på invandrare med 20 personer. Detta kan förklaras med att den antagna modellen för beräknandet av invandring utgår ifrån migrationsverkets prognos, således är det en prognos som utgår ifrån en annan prognos vilket ökar riskerna för en felprognostisering.

Rörande födelsetal och döda ser vi en underskattning på födelsenettot men en överskattning gällande födda och döda inom kommunen. Diskrepansen beror till merandel av att

framskrivningen av födda barn utgår ifrån kvinnor i fruktsamhetsålder, vars antaganden låg högre än utfallet. Dödligheten baseras på risker, något som ökar med ålder. Detta kommer med en överhängande risk sett till att dödsorsakerna innehar en variation som inte alltid kan härledas med ålder.

Tabell - Jämförelse mellan prognos och utfall för folkmängden i olika åldrar Ålder Prognos

2018

Utfall 2018

Skillnad mot prognos

Skillnad mot prognos (%)

0 1–5 6–9 10–12 13–15 16–18 19–24 25–29 30–34 35–44 45–54 55–64 65–79 80–84 85+

270 1373 1150 869 852 861 1538 1431 1295 2767 3299 3057 4200 741 793

249 1371 1134 854 856 855 1479 1458 1293 2774 3311 3060 4204 744 803

21 2 16 15 -4 6 59 -27 2 -7 -12 -3 -4 -3 -10

8%

0,1%

1%

2%

-0,5%

0,7%

4,0%

-1,9%

0,2%

-0,3%

-0,4%

-0,1%

-0,1%

-0,4%

-1,2%

Summa 24 496 24 445 51 1%

Övergripligt redovisar tabellen att prognosen för folkmängden i olika åldrar stämde tämligen väl med själva utfallet. De åldrar som är mest problematiska att prognosticera är 0-åringar av den anledningen att tillvägagångssättet bygger på en historisk data för att identifiera trender, något som inte finns för 0-åringar. Därutöver är det även svårt att prognosticera för

åldersgrupper som tenderar att flytta ut då kontextbundna orsaker kan föranleda till att det historiska underlaget blir missvisande. Det är av de tidigare nämnda orsakerna logiskt att de största felmarginalerna återfinns bland 0-åaringar med en felmarginal på 8 % och 19–24 åringar på 4 % samt 10–12 åringar på 2%. Sett till det övergripliga perspektivet var prognosfelet för den totala folkmängden 1 %, detta är en försämring ifrån den föregående prognosen på 0,5 %. Detta beror på felkalkyleringen av 0-åringar och 19–24 åringar.

I nästa avsnitt kommer felmarginalerna för föregående prognoser att jämföras för att kunna belysa vilka felmarginaler som vi kan räkna med i framtagningarna av

befolkningsprognoserna.

4.1 Felmarginaler mellan prognos och utfall

Prognoser är i sin natur kalkyleringar som anger en indikation på hur framtiden kan se ut baserat på den nuvarande kunskapen. Det innebär också att verkligheten sällan tenderar att utvecklas precis som prognoserna anger. Det är varför felmarginaler är av relevans för att kunna veta inom vilket spektrum felmarginalen tenderar att ligga på. Av den anledningen kommer prognoserna för 2015, 2016, 2017 och 2018 att jämföras med faktiska utfallet för att kunna kalkylera vilka felmarginaler som borde tas i beaktning. Jämförelsen är respektive prognosår med det riktiga utfallet, exempelvis prognosen 2015 och utfallet för 2015.

Resultaten kommer att presenteras här nedanför.

Tabell – jämförelse mellan prognosernas folkmängd och det faktiska utfallet 2015–2018 2015 2016 2017 2018

Prognosens folkmängd 23 360 23 640 24 170 24 496

Faktiska folkmängden 23 494 23 887 24 296 24 445

Skillnaden mellan prognos och utfall -134 -247 -126 +51

Vad vi kan notera baserat på tabellen är att prognoserna ifrån 2015–2017 alla underskattade den folkökningen som faktiskt skedde. Detta beror på en kombination av den höga

migrationsströmmen där utmaningen låg i att förutsäga antalet, att många byggnationer förverkligades men inte under de planerade åren vilket gav eftersläpande inflyttningar och en de facto hög inflyttningsandel. Det enda året som överskattade folkmängden var 2018 som berodde på föregående års ökningar som påverkade underlaget. I diagrammet här nedanför kommer felmarginalerna att illustreras tydligare.

Diagram –avstånden mellan prognosernas folkmängd och faktiska utfall

Vad diagrammet demonstrerar är att den genomsnittliga felmarginalen för prognoserna och utfallet i kommunen har varit 123 personer, något som borde tas i beaktning i

interpretationen av årets och kommande huvudprognoser.

5 Metoder och antaganden

Befolkningsprognosen utgår ifrån kohortmetoden och innebär att prognostiseringen av befolkningen sker ett år i taget baserat på antagandena för balansekvationen.

Balansekvationen består av in och utflyttning och födelse samt dödsantalen. Startpunkten i befolkningsprognosen är befolkningsantalet och sammansättningen per den 31 december 2018. Metodiken för framskrivningen av befolkningen sker dels igenom att de som förväntas att överleva blir ett år äldre nästkommande prognosår. Uträknandet sker sedan via att antalet invånare som förväntas att överleva subtraheras ifrån antalet utflyttare. Vidare adderas antalet som förväntas att flytta in med antalet som förväntas att födas inom ett givet prognosår. Således består befolkningens storlek och sammansättning vad gäller kön och ålder ett prognosår av föregående års befolkning igenom metoden att subtrahera döda och utflyttade samt addera inflyttare och nyfödda. Antagandena utförs sedan igenom olika bedömningar. Dessa är dels hämtade ifrån andra myndigheters prognoser såsom migrationsverkets prognos för kommunmottagna, riksbankens prognos för reporäntan, boverkets prognos för fastighetsindexet och bostadsmarknaden samt SCB:s riksprognos.

Dessa underlag ligger sedan till grund för bedömningar av hur många bostäder som byggs, hur många som kommer att födas samt antalet inflyttare. Detta avsnitt kommer att behandla de antaganden som kommer att appliceras i prognosen på ett mer ingående vis.

5.1 Utflyttning och inflyttning

Konstruktionen för beräknandet av de olika flyttningarna baseras på antalet som flyttar in och ut ur kommunen samt vilken ålder och kön de har. Uträknandet för antalet utflyttare sker igenom vad som kallas för utflyttningsrisker. Detta är en metod som stödjer sig på hur stor risken är för en kvinna eller man i olika åldrar att flytta ut ur kommunen.

Utflyttningsrisken appliceras sedan för att kalkylera antalet utflyttare ett prognosår.

Utflyttningsriskerna är konstanta igenom prognosperioden där skillnaderna i

utflyttningsriskerna beror på befolkningens sammansättning det året framskrivningen sker på. Baserad på den föregående prognosen som utgick ifrån ett femårigt snitt för

utflyttningsrisker och ett femårigt snitt för utflyttningsandelen blev utfallet en

23000 23500 24000 24500

2015 2016 2017 2018

Prognosens folkmängd Faktiska folkmängden

underskattning vad gäller beräknandet för utflyttning. Till denna huvudprognosen kommer utflyttningsriskerna att fortsatt bestå utav ett femårigt snitt för utflyttningsrisker men där utflyttningsandelen istället kommer att dikteras av vilken ålderssammansättning kommunen består utav ett givet prognosår.

När det kommer till beräknandet av inflyttare baseras det dels på något som heter åldersfördelning för inflyttning. Åldersfördelningen består utav andelen inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets slut fördelat på ett årsklasser. Genom denna metod tillhandahålls vilka åldersklasser som flyttar in i kommunen samt hur stor andel respektive åldersklass utgör av den sammanlagda inflyttningen. Med hänvisning till tabellen födelse och flyttningar med avvikelse ifrån medel år 2010–2018 kan vi också se att inrikes inflyttningar är en variabel med mycket föränderlighet. För att inkludera både de långsiktiga och kortsiktiga trenderna kommer denna prognos likt den förra att utgå ifrån en åldersfördelning av inflyttare på 5 år.

Berörande inflyttningsandelarna är det dels inflyttningar ifrån riket i termer av inom samt utanför länet. Inbegripit är även invandringen som de senaste åren har präglats utav en hög nivå. Från den historiska stora invandringen till Sverige under främst 2015–2016 kan efterdyningarna till en viss mån fortfarande identifieras som beror på eftersläpande effekter av asylprövningar och i kommunmottagandet. Vad som kan konstateras är att en minskning har skett mellan 2017 som hade 68 442 personer medan 2018 hade 43 745 kommunmottagna i hela riket. Här nedtill kommer vi se hur migrationsverkets prognos för antalet

kommunmottagna kommer att se ut nästkommande år. På basis av avsnittet som behandlade relationen mellan kommunmottagna och antal invandrare i Ulricehamn och modellen för kalkylerandet av antal invandrare i kommunen ser prognosen för invandring ut på följande vis:

Tabell - Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända och prognosen för invandringen i Ulricehamns kommun

2019 2020 2021 2022

Totalt antal

kommunmottagna 26 500 23 700 19 600 18 400

Antal invandrare i

Ulricehamns kommun 187 181 172 170

Källa: Migrationsverkets prognos – februari, P2 2019

Vad vi kan utläsa är att stabiliseringen och den succesiva avtagningen av antalet

kommunmottagna också kommer att påverka antalet invandrare i Ulricehamns kommun som närmar sig nivån vi såg under början av 2010-talet. I detta sammanhang bör man ha i åtanke att begreppet invandring inkluderar många olika sorters grunder för bosättning, såsom asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudier och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Sålunda givet Migrationsverkets prognos är det logiskt att antagandet för invandring som en del utav den övergripliga inflyttningen kommer att minska under de kommande åren för att senare återgå till den mer långsiktiga trenden.

5.1.1 Framtidsutsikten för bostadsbyggandet

Under avsnitt 2.2 som behandlade in och utflyttning kunde vi konstatera att

bostadsbyggandet och priset för bostäder samvarierar med andelen inflyttare. Likt den förre

prognosen kommer även denna att ta hänsyn till nybyggnationen på basis av den korrelation som har identifierats. Detta är dock med förutsättningen att efterfrågan är lika stor eller större än utbudet. Här nedanför kommer diagrammet att redovisas hur bostadsbyggandet har sett ut tidigare i kommunen och hur den planerade nybyggnationen ser ut.

Diagram - Antal nybyggda bostäder i Ulricehamns kommun 1998–2018 och enligt befintlig planering för 2019–2028

I diagrammet kan vi tyda att den planerade nybyggnationen för dem kommande åren, 2019–

2028 är större i förhållande till kommunens tidigare bostadsbyggande. Detta konkretiseras i att det mellan 2009–2018 byggdes ungefär i genomsnitt 68 bostäder per år medan det mellan 2019–2028 planeras att byggas ungefär 181 bostäder i snitt per år. De nyplanerade byggnationerna som redovisas i diagrammet inbegriper endast dem som är mer sannolika att förverkligas och som har bedömts av förvaltningens plan och byggenhet. För 2019 är antalet planerad nybyggnationer 133 bostäder, en ökning i jämförelse med 2018:s faktiska utfall som blev 47 bostäder. Därefter är det en stadig ökning som kulmineras 2022 där antalet

planerade bostäder kommer att vara 443. Sedan ser vi en minskning i planerade bostäder där det planeras att byggas som minst under 2027 på 35 bostäder. För att sätta den planerade nybyggnationens siffror i kontext har det i Ulricehamns kommun under de senaste 20 åren (1998–2018) byggts 941 bostäder medan det under 2019–2028 planeras att byggas 1813 bostäder.

De åren som historiskt haft planerade bostäder som överstigit 100 har varit 2008, 2013 och 2018 med 105, 101 samt 226 bostäder respektive år. Ett mönster som identifierades var att alla angivna åren också hade en relativt hög folkökning med 164, 196 och 393 personer respektive år. En konklusion skulle kunna vara att nybyggnation per automatik föranleder till en högre inrikes flyttningsnetto. En djupdykning i folkökningarna demonstrerar dock att

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

merandelen av folkökningarna dessa år består utav ett högt invandringsnetto. Under 2008 var invandringsnettot 147 personer och stod för 90% av folkökningen. År 2013 hade ett invandringsnetto på 147 personer vilket utgjorde 69 % av befolkningsökningen medan 2016 hade ett invandringsnetto på 252 personer som var 64 % av folkökningen.

Sammanfattningsvis verkar nybyggnation i sig inte vara en garant för en folkökning, snarare är nybyggnationens storlek i relation till invandringens storlek en viktigare faktor som de år där det har byggts mycket varit till grund för folkökningen.

Sedermera är en viktig aspekt att det finns en osäkerhet i hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas framöver som också påverkar hur stor andel av den planerade nybyggnationen som kommer att byggas. Faktorer såsom konjunkturläget, räntenivåerna, amorteringskraven och byggaktörernas egna resurser påverkar samtliga utvecklingen av bostadsmarknaden och dess utfall.

Enligt Boverkets prognos ifrån december 2018 konstateras det att utvecklingen kommer att vara splittrad beroende på region. I mindre kommuner är det en marginell minskning medan det i Göteborg kommer att öka kraftigt och i Storstockholm inväntar en kraftig inbromsning.

Primärt består minskningen av bostadsrätter och småhus medan hyresrätterna står på samma nivå enligt Boverkets indikatorer. En fortsatt osäkerhet väntas med hänvisning till aviserade ränteuppgångar, en lägre tillväxt i samhällsekonomin och en osäkerhet om ytterligare åtstramningar av kreditkraven. Utplaningen av bostadsbyggandet gäller

framförallt försäljningen av nya bostadsrätter. Däremot finns det stimulans för byggande av hyresrätter som antas bero på ett statligt stöd som förstärks samt hushållens stramare kreditrestriktioner som relativt föranleder till att hyresrätter blir attraktivare (Boverket, 2018:december). I kontext av kommunens planerade bostadsbestånd består merandelen av bostadsrätter medan en betydligt mindre andel består av hyresrätter. Härnäst kommer ett diagram att presenteras som behandlar bostadsmarknaden i Västsverige i form av

fastighetsprisindex för permanenta småhus per kvartal.

Diagram - Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Västsverige efter kvartal (1981=100)

Notera att Diagrammet visar fastighetspriserna för både Västra Götalands län och Hallands län. Siffrorna för 2018 är preliminära. Källa: SCB.

I diagrammet har prisutvecklingen historiskt ifrån 2012 har haft en ökning fram tills 2017 och det andra kvartalet, därefter kan en planing av fastighetspriser identifieras under 2018.

Detta skulle kunna tolkas som att efterfrågan har minskat relativt sett och beror med största sannolikhet på orsakerna som angavs tidigare. Länsstyrelsen har i sin

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

bostadsmarknadsanalys angett att det i Boråsregionen främst är 5 orsaker som begränsar bostadsbyggandet, brist på detaljplan på attraktiv mark, höga produktionskostnader, överklagande av detaljplaner, konflikter med andra allmänna intressen samt svag

infrastruktur/osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar (Länsstyrelsen, 2018:juni).

Boverkets indikatorer för bostadsbyggandet för 2019 är en prognostisering om en mer stabil utveckling i kontext av att den minskade nivån under 2018 kommer att fortsätta 2019. Från ett nationellt perspektiv förväntas bostadsbyggandet under 2019 att hamna under hälften av 2017 års nivå. Förutom de nämna faktorerna är konjunkturläget även sammankopplat med marknaden för bostadsrätter. Där anger konjunkturinstitutet (KI) att den svenska

konjunkturen (BNP-tillväxten) för tillfället befinner i en avmattningsfas och relativt sett till 2018 är det en avmattning som kommer att bestå fram till 2021. I samma prognosjämförelser finns det en osäkerhet gällande reporäntan där KI, Danske Bank och Riksbanken

prognostiserar en höjning av reporäntan vid slutet av 2019 medan övriga prognosinstitut prognostiserar en höjning 2020 (Konjunkturinstitutet prognosjämförelser, 2019). Boverkets indikatorer, KI:s prognos om konjunkturen och reporäntan föreslår att bostadsmarknaden framgent kommer att fortsatt vara avmattad jämfört med de föregående åren. Detta kommer primärt att påverka bostadsrätter samt småhus och att det med största sannolikhet kommer påverka den planerade nybyggnationen i Ulricehamns kommun.

5.1.2 Prognosantaganden om inflyttning

Metoden för att kalkylera fram inflyttningen har till årets huvudprognos reviderats. Förra årets huvudprognos utfick ifrån det historiska snittet för inflyttningsandelen adderat med nybyggnationens påverkan på inflyttningsandelen vilket mynnade ut i formeln:

IA²⁰¹⁹=0,67*IA^5-årssnitt+0,33*IA^nybygg. Varför metoden är omgjord beror på att den inte var förankrad i det teoretiska resonemanget om vad som utgör faktorer för inflyttning. Det är det historiska snittet som inte är en tillförlitlig faktor till att förutsäga inflyttningar för framtiden, det talar endast om hur det har sett ut tidigare år. Av den anledningen har metoden för inflyttning för i år istället utgått ifrån en beräknad andel utflyttare och relationen som finns med inflyttning samt nybyggnationens påverkan på folkökningen.

Det teoretiska resonemanget är att inflyttningsmönstret till merandel beror på

utflyttningsmönstret, om ingen invånare hade flyttat ut hade det inte heller funnits bostäder till nya invånare att flytta in i, annars hade en orimlig befolkningstäthet skapats. Den andra grundpremissen består utav att inflyttningar sker i samband med nybyggnationer och med fler nybyggnationer sker också en större folkökning. Således består årets antaganden för inflyttning igenom relationen mellan utflyttningsandelarna som kan förutspå

inflyttningsandelarna adderat med nybyggnationen som kan förutsäga folkökningsandelarna som tillsammans bildar en summa för inflyttningsandelarna ett prognosår. Antagandet och metoden är baserat på regressionsanalyser vars resultat kommer att publiceras här nedanför.

Tabell – Regressionsanalys på antalet nybyggnationer och folkökningsandelar mellan 2006–

2018.

Variabel Koefficient och standardfel R2 N

Folkökningsandelar 0,000082 ***

(0,003)

66 20