• No results found

Två gotländska vendeltidsnålar med djurskulpturer Nerman, Birger http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_113 Fornvännen 1958, s. 113-117 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Två gotländska vendeltidsnålar med djurskulpturer Nerman, Birger http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_113 Fornvännen 1958, s. 113-117 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Två gotländska vendeltidsnålar med djurskulpturer Nerman, Birger

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1958_113 Fornvännen 1958, s. 113-117

Ingår i: samla.raa.se

(2)

TVÄ GOTLÄNDSKA VENDELTIDSNÅLAR MED DJURSKULPTURER

Av Birger Nerman

Sedan 1841 har ifrån T u n a i Väte socken på Gotland inkom- mit en ström av föremål till Statens Historiska Museum. Som jag i arbetet »Die Völkerwanderungszeit Gotlands» (VwG) sid. 94 ff., där jag i detalj redovisat de vid arbetets utgivande föreliggande fynden, sökt klargöra, rör det sig h ä r om en offerplats; fynd- området har tidigare varit en mosse, och föremålen äro till största delen sönderbrutna och avsiktligt förböjda. De flesta föremålen härröra ifrån min period VI: 2, d. v. s. liden ca 475—

ca 550 e. Kr. Den långt övervägande delen av dem utgöres av bronshalsringar ifrån denna period (bortåt 400 fragment). Men även åtskilligt annat ifrån samma tid har inlämnats, bl. a. en ganska ansenlig mängd guldföremål, största delen fragment.

Huruvida platsen använts före per. VI: 2 synes ovisst, trots att några få äldre föremål anträffats. Säkert är däremot, att man offrat senare, ehuru tydligen mera sporadiskt; därpå tyda mera än 10 yngre föremål, från skilda skeden av Vendeltid och vi- kingatid.

Till de jämförelsevis tidigt inkomna föremålen hör den lilla i fig. 1 avbildade djurskulpturen av brons. Den förvärvades av Historiska Museet 1870 tillsammans med den i VwG fig. 440 av- bildade guldspiralen och ett litet försmält stycke blekt guld, det inlämnade »hittadt af Pehr Pehrsson Tune i Wäte socken i trädgården invid bostaden å n ä m n d a hemman» (inv.-nr 4420).

I museets inventarium står den beskriven som »en liten djur- figur, obetydlig, modern (?)».

Det var 1870 icke så lätt att se, att djurfiguren utgjorde krönet till ett nålhuvud.

År 1889 förvärvade museet en fullständig sådan bronsnål, fig. 2. Den tillhörde en samling föremål ifrån Gotland, som in-

(3)

B 1 R G E « N K R M A N

Ö

1 I I .

a a. a b.

Fig, I u, b. D j u r s k u l p t u r , som utgjort krönet till ell nålhttuud av brons.

Tunn, Väte socken, Gotland. 1/1 och 3 / 1 . — A n i m a l sculpture, which formed the top of the heud of a bronze p i n .

Fig. 2 a, b. B r o n s n å l . Kopparsuik invid Visby. I I I och 3 / 1 . - Bronze pin.

köptes ifrån antikvitetshandlaren A. Florin i Visby (inv.-nr 86011, nålen med specialnummer 17). Om fyndomständighelerna vet man ej mera än att nålen är »funnen vid Kopparsvik nära Visby».

De bägge nålarna ha icke tilldragit sig någon uppmärksamhet och ha icke publicerats. De äga dock ett icke obetydligt intresse.

(4)

V Ä G O T L Ä N D S K A V E N D K L T I U S N Å L A R

Fig, 3. Kortsida till öuerstycke au r y g g k n a p p s s p ä n n e av brons. Kasta, Bro socken. Uppland. 1/1. — The s h o r t side on the upper p a r i of a bronze hutton-topped fibula.

Som synes är djuret, vilket böjer huvudet i en båge långt bakåt ned mot bakkroppen, ställt på en nedåtgående båge, vilken vilar på en kub med avskurna hörn.

Nålar med en dylik kub, ovanför vilken finnes en vidare ut- byggnad, förekomma på Gotland sannolikt redan under per. VI: 2

(jfr VwG fig. 391) och äro vanliga under Vendellid (jfr t. ex.

Antikvarisk Tidskrift för Sverige 2 2 : 4 fig. 149, 150), alldeles särskilt under 7004alet (jfr nyss a. a. fig. 151).

Till 700-talet — och en sen del av århundradet — föras vi också tydligt genom djurfigurerna. Djurens huvuden representera n ä r m a s t det sena stadium av stil III, som företrädes av Salin, Die altgermanische Thierornamentik fig. 600 n, ett huvud h ä m t a t från överstyckets ena kortsida av ett stort ryggknappsspänne av brons från Kasta, Bro socken i Uppland, fig. 3 ( = Salin, a. a.

fig. 624); bl. a. kan a n m ä r k a s , att »ögat» på fig. 2 liksom på fig. 3 skjuter ut ovanför huvudet (på djuret fig. 1 avnött). Och liknande djurhuvuden — ehuru ögonen innanför huvudets konturer •—

återfinna vi i den gotländska stilgrupp från slutet av stil III, som Arbman urskilt i Finska Fornminnesföreningens Tidskrift XL (1934) sid. 143 ff. och som han uppfattar som efterbildningar till karolingiska lejonbilder, stundom omformade i stil III. I fig.

4, 5 återges två sådana hämtade från bronsknappen till ett svärd ifrån grav 174 på gravfältet vid Ihre i Hellvi socken på Gotland, Arbman, a. a. sid. 144 fig. 1, vår fig. 5 återgiven efter a. a. sid. 147 fig. 4. Karakteristiskt för dessa gotländska »lejonfigurer» är just djurkroppens mycket falknipna mittparti mellan de sväl- lande runda fram- och bakpartierna. På våra nålar ha djur- kropparna dock snarast hästliknande form.

(5)

B I K G E II N K K M A N

Pig, i . Djurbild å s v ä r d s k n a p p un b r o n s . Ihre, Hellvi socken. Gollund: grau l l i . Ca 3 / 1 . — A n i m a l

figure on u s w o r d - p o m m e l in bronze.

Fig. 5. D j u r b i l d å s a m m a s v ä r d s k n a p p som fig. i . 2 / 1 . A n i m a l figure from the same p o m m e l as fig. i .

De båda gotländska nålarna ha sitt intresse som exempel på de mycket sällsynta friskulpturerna från Nordens Vendeltid. Och icke minst ha de sin betydelse därigenom, att de ge oss en före-

(6)

T V Å G O T L Ä N D S K A V E N D E L T I D S N Å L A R

ställning om att en skulptur av större format måste ha existerat under denna tid. Denna har väl förnämligast varit i trä och där- för lätt förgänglig. Men större skulpturer, vare sig i trä eller annat material, ha varit mera utsatta för förstörelse — i litet format ha skulpturerna någon gång blivit bevarade, nedlagda i en grav eller på en offerplats.

SUMMARY

B. N e r m a n : Two Gotland Pins with Animal Sculptures from the Vendel Period.

The w r i t e r publishes two Gotland bronze pins, fig. 1 (only the h e a d ) , 2, the former from a large place of sacrifice at T u n a in Väte p a r i s h , the o t h e r from Kopparsvik, n o r t h of Visby. At the top is seen an a n i m a l , which b e n d s its head far back and d o w n w a r d to the rear of its body, and is placed in a d o w n w a r d curvc, which rests upon a cube w i t h its corners cut off. The a n i m a l - h c a d s are in Late Salin style III (compare fig. 3) of t h e second half of the Sth century A.I)., and the body has the same appearance as t h e "lion figures" from lhe same t i m e , w i t h a strongly pinched-in middle section between bulging and rounded front and back p a r t s , which Arbman considers to be copyings from Carolingian lion-figures (compare figs. 4, 5 ) . The a n i m a l s on o u r pins, however, most resemble horscs. They are examples of the very rare, f r e d y - d r a w n sculptures from Scandinavia's Vendel Period, and furnish us w i t h a conception of the probability t h a t sculptures of larger objects must have existed d u r i n g t h a t t i m e , doubtless chiefly in wood, and therefore perishable.

References

Related documents

pjäser ifrån Ryssland och Ungern, vilka närmast uppfattas som beslag på remmen till ett pilkoger (de hittas stundom tillsammans med pil- spetsar). Den pjäs, som jag närmast

— kreatursstek — och väl även dryck från något, blöt offrats i en myr (västarna visa, att det icke kan ha varit fråga om en sjö), var- vid föremålen antagligen nedsatts

1, som här behandlas, äro såväl hornstången som mittdtaggen genomgående ihåliga, och på hornstängens utsida mitt emot mittdtaggen finns ett runt, med ett skarpt instrument

Söljan lillhör en samling föremål från olika tider och okända fyndorter, vilka 1899 inköptes av Statens Historiska Museum frän den nämnde anlikvitetshandlare Frans Lysholm i

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. F"yndfrekven- seu är mycket hög.

Ovanför dessa befinner sig pä högra sidan en mansfigur, sedd i profil.. Den senare är nedtill något spetsig, varför möjligen

(Forts, från Fornvännen 1944 sid. Bronskniu frän Gotland. Det är emellertid cn tydlig kniv ifrån Montelius per.. Hejdung», Hejdebg soc- ken. de med fortjockat skaft som

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_266 Ingår i: samla.raa.se.. har man på Gotland icke sällan låtit den döde få med sig ett skrin av trä. han- ken och märlorna,