Lärarförbundet C h r i s t e r R o m i l s o n
U R A R F Ö R B U N D E T ifriL m <01- 1 7
Som a l l a v e t h a r samhället förändrats och det i många avseenden t i l l det s ä m r e . Våldet s p r i d e r s i g n e r i åldrarna och h a r b l i v i t a l l t g r ö v r e . O f t a s t ä r d e t unga p o j k a r , som står för våld och skadegörelse.
Äntligen börjar man ana o r s a k e n t i l l den b r u t a l i t e t , som omger o s s . P o j k a r n a s a k n a r i många f a l l en f a d e r s g e s t a l t och som lärare h a r j a g u p p l e v t d e t på g r u n d s k o l a n s m e l l e n s t a d i u m . Särskilt märkbart b l e v det när j a g f i c k en tjänst i Husby, n o r r om S t o c k h o l m , i början av 7 0 - t a l e t . Man f l y t t a d e i n i det nybyggda området och det nya samhället började t a f o r m . M å n g a som kom d i t v a r ensamma mödrar, som v i l l e börja e t t n y t t och som man t r o d d e bättre l i v . A l l a förvärvsarbetade och lämnade s i n a b a r n t i l l d a g i s , s k o l a och " f r i t i s " , där det för det mesta v a r k v i n n o r som a r b e t a d e och s a t t e s i n prägel på verksamheten.
Många ensamma mödrar krävde a t t få en m a n l i g lärare, när barnen s k u l l e börja på m e l l e n s t a d i e t , e f t e r s o m de förstod a t t barnen och s p e c i e l l t p o j k a r n a behövde en man a t t se upp t i l l . Som ensam man på s k o l a n och som tllsynslärare f i c k j a g o f t a försöka lösa s o c i a l a problem.
Det dröjde i n t e många år förrän problemen började v i s a s i g i samhället med gäng som d r o g fram med våld och skadegörelse. Husby f i c k e t t dåligt r y k t e o c h de som kunde f l y t t a d e därifrån.
Vad är då o r s a k e n t i l l a l l t d e t t a elände? J a g håller med den danske läraren o c h författaren B e r t i l l N o r d a h l (se b i f . a r t i k e l ) när han säger a t t p o j k a r n a v a r i t u n d e r t r y c k t a och u n d e r s t i m u l e r a d e i s k o l a n och a t t det b e r o r på den k v i n n l i g a dominansen. Då inställer s i g frågan. Varför är d e t så o c h varför är det i n t e f l e r män, som söker s i g t i l l läraryrket P r e c i s som i Danmark är det lönesättningen som är den b i d r a g a n d e o r s a k e n och lärarfacket h a r alltså m i s s l y c k a t s med a t t återge läraryrket den s t a t u s d e t hade i gamla t i d e r . Då v a r det f i n t a t t v a r a lärare!
A t t b l i b e t r a k t a d som en " k a s t r e r a d hängpick" gör a t t det är få män som
söker s i g t i l l lärarutbildning.
J a g u p p l e v e r mig själv i n t e som en sådan u t a n som r e s e r v o f f i c e r o c h lärare h a r j a g försökt u n d e r v i s a med en f a s t och rättvis hand o c h med humor. D e t t a h a r , v a d j a g förstått, u p p s k a t t a t s av både e l e v e r o c h föräldrar.
Som n i förstår bär, i många avseenden, lärarfacket s k u l d e n t i l l mycket av d e t våld o c h elände som omger o s s i samhället. Man s k u l l e ha fört en b e t y d l i g t hårdare lönepolitik.
J a g är g l a d över a t t j a g s n a r t kan lärana s k o l a n o c h b l i en g l a d pensiomär,
Vad h a r Lärarförbundet a t t säga t i l l s i t t försvar?
Med vänliga hälsningar
D A G E N S N Y H E T E R Q2A Tisdagen
Kvinnliga värderingar styr skolan
Dansk forskare vänder upp och ned på teorier om orsaker till pojkars bus
Av ELISABETH SJÖKVIST
ÅRHUS. Varför är det i a l l - mänhet pojkar som brå- kar och är störande i sko- lan, medan flickorna gör som fröken säger och be- traktas som l u g n a o c h tysta?
h Det beror på att skolan är en kvinnovärld. Det finns ing- et utrymme för pojkarna och deras behov av maskulina värden. Därför protesterar de, säger ' B e r t i l l Nordahl, dansk författare, könsrolls- debattör och före detta lärare.
E n stor del av debatten o m skolan har handlat om flick- ornas situation, att flickorna kommer i skymundan av poj- karna. M e n inte mycket h a r sagts om pojkarnas situation, menar Bertill Nordahl.
Därför har han vänt på begreppen och skrivit en de-
battbok om hur det är att vara pojke i skolan, en bok som gavs ut i Danmark i våras och nyss kommit ut i Sverige. I Danmark orsakade "Hankön i skolan" en l i v l i g debatt och det är kanske inte så konstigt.
Förlängning
Påstår man att skolan egentligen är en förlängning av hemmet; där enbart k v i n n - liga värderingar och normer gäller; där pojkarnas köns- identitet sätts i gungning och de varken känner sig väl- k o m n a eller accepterade; där de fä manliga lärare som finns antingen flyr eller för- vandlas till "kastrerade häng- p i c k a r " Oo, han s k r i v e r så);
att pojkarna i realiteten är fångna i ett matriarkat, ett kvinnligt universum, då får man räkna med att b l i ifråga- satt.
- D e t har varit tabu att diskutera att även k v i n n l i g -
het och kvinnodominans k a n vara problematiskt. I alla fall bland fundamentalistiska fe- minister här i Danmark. I 30 år har m a n sagt att f l i c k o r är undertryckta i skolan. Att jag säger att också pojkar är u n - dertryckta upplevs provoce- rande. V a r k e n pojkar eller flickor kan utvecklas t i l l fullo i skolan i dag, säger B e r t i l l Nordahl.
72 procent av lärarna i den jj svenska grundskolan är k v i n - nor. Lägger m a n t i l l dagis och fritis handlar det om 90 pro- cent. Det ser likadant ut i Danmark. Detta är grunden till att hela skolan v i l a r på kvinnliga värderingar, me-
nar B e r t i l l Nordahl. v.
Men rektorer, skolchefer, skoldirektörer är nästan all- tid män. Det är j u dessa som har makten över skolan, i n - vänder jag.
- Männen har den formella makten i skolan, k v i n n o r den
reella just på grund av att de är fler. Makten ligger i stilen.
Jag menar inte att det är något fel på kvinnliga värde- ringar. M e n när ett kön fyller . hela rummet blir det demon-
i s k t
: r % B e r t i l l Nordahl menar att djetar många fler pojkar än
•flii&br som känner sig mind- re"jtill freds i skolan. Det är därför mest pojkar upplevs somJstökiga, bråkiga och på o l i k a sätt dominerande i klassrummet.
' •* V i l k a är det som har svå- righeter i skolan? V i l k a hit- tar m a n i läsklasser och vilka hittar m a n i den grupp som aldrig lär sig skriva och läsa?
Jo, det är 80 procent pojkar.
Av det skulle man kunna tro att pojkar är dummare än flickor.
Men så är det inte. Pojkar- na gör bara uppror mot det kvinnliga sättet att tänka,
handla, agera och undervisa på, hävdar han.
Jag ber honom exemplifie- ra och han börjar rabbla: Att kvinnliga lärare är kontrolle- rande, att detaljer är viktiga, att det ska vara lugnt och disciplinerat i klassen, att det ska vara precist och korrekt, att man alltid ska följa den plan man lagt fast. Medan pojkar behöver få vara fysis- ka, undersökande, okontrol- lerade, kroppsligt aktiva.
Det låter väl enkelt och generaliserande.
- Visst, jag pratar gene- rellt. M i n uppgift är inte att överbevisa, utan att få lärar- na uppmärksamma på att i n - te bara se på barnen som elever, utan som kön, som pojkar och flickor som be- höver olika saker. Det är var- ken pojkarna eller flickorna det är fel på, utan skolan.
I boken ägnar Bertill Nor-
dahl även frågan om frånva- rande pappor stor uppmärk- samhet; och anknyter på ett mycket påtagligt sätt till hös- tens debatt i Sverige om man- liga förebilder.
Förebilder
Kombinationen allt fler poj- kar utan närvarande pappa och kvinnodominansen på dagis, fritis och i skolan är förödande, anser han, och ett av de allvarligaste samhälls- problem som finns i dag. I praktiken handlar det om att många pojkar växer upp näs- tan helt utan män att ty sig t i l l och därmed får de en svag könsidentitet.
- Pojkarna letar efter fa- dersfigurer och m a s k u l i n a värderingar och hittar dem i filmer och på T V . J a g h a r mött 5-6-åriga pojkar som på allvar trott att män k a n flyga som Stålmannen. Det v i sett
hittills i form av våld och m o r d begångna av pojkar är bara toppen av ett isberg. '
I femton år arbetade Bertill Nordahl själv somlärarejpch under den tidetf utvecklades hans tankegåHgar&j^edan några år bor harijpåön Samsa mellan JyUariaJöch F y n $ c h
är författare på* vheltid^Han
har skrivit ett ^ t a l hocker, alla om pojkar^Hänlreser runt i hela Danmark bch*hål- ler föredrag om könsroller — både i samhället f stört-och i skolan.Helst skulle Bertill Nordahl vilja se betydligt fler manliga lärare i skolan. Meh^detjror han inte på avVdet* krassa enkla skälet att läraryrket är så dåligt betalt. I istället får man hitta på andra sätt ätt balansera manligt och kvinn- ligt i skolan, vilket boken också handlar om.' ' o
o Lärarförbundet
Tack för ditt brev. Jag håller helt med dig om att bristen på manliga förebilder i barnens värld är ett stort problem. Säkert finns det med som en av flera orsaker till det grövre ungdoms- våldet.
Läraryrkets "feminisering" är också av andra skäl en viktig fråga för oss att angripa. Det låga löneläget har som du säger minskat andelen manliga lärare men omvänt är det också en följd av att män i hög grad valt bort läraryrket under senare år.
Som du vet har vi inte varit overksamma i lönekampen det senaste årtiondet. Trots strejker, varsel och "samverkan" som 1989-90, då en kraftig förbättring skedde för de äldre lärarna i grund- och gymnasieskolan, har vårt löneläge jämfört med de privatanställda försämrats. Problemet är löneglidningen och att marknaden slagit ut en mer balanserad lönepolitik.
Under 80-talet bestod 70% av de privatanställdas lönehöjningar av löneglidning vid sidan av träffade avtal. Även om våra avtal var lite bättre än de privata tjänstemännens och även om vi delvis lyckades kompensera oss i efterhand kom vi totalt sett sämre ut.
N u kräver vi i vårt nya lönepolitiska program en kraftig uppvär- dering. V i måste fortsätta att slåss för vad vi vet är riktigt. Sam- tidigt finns stora svårigheter kvar. Ett högt vinstläge i industrin ger ökat löneutrymme. Samtidigt dras svångremmen hårdare åt på kommunerna och staten.
Postadress Gatuadress Telefon Telex Telefax Postgiro
511 91-5 Box 12 229
S-102 26 Stockholm
Segelbåtsvägen 15 Stora Essingen
08-737 65 00 142 83 elleffs 08-656 94 15
