Vårdval Revidering av Regelbok för Auktorisation

BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben

Kerstin Aldstedt 2011-04-29 LiÖ 2011-1361

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vårdval – Revidering av Regelbok för Auktorisation

Regler och principer för vårdval primärvård i Östergötland är fastställda i Regelbok för Auktorisation. Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan vårdvalets införande gjort en revidering av regelboken. Kontinuerligt framkommer förslag till förtydliganden samt behov av justeringar på grund av omvärldsförändringar. En ny revidering föreslås därför av regelboken från och med år 2012. De flesta föreslagna förändringarna är klarlägganden i förhållande till nu gällande regelbok. Några justeringar av sakinnehållet har också gjorts. De viktigaste förändringarna är:

 Alla vårdcentraler ska erbjuda tjänsten Mina vårdkontakter

 Uppdraget att svara för hälsoundersökningar mm till asylsökande och kvotflyktingar har överförts till Närsjukvården

 Uppdraget avseende sjukdomsförebyggande insatser har förtydligats

 Innebörden av specifik samverkan har utvidgats och föreslås även omfatta deltagande i gemensamt förbättringsarbete. Möjlighet ges också att få särskild ersättning för visst sådant arbete.

 Avsnittet om uppföljning har anpassats till aktuella krav

 Avsnittet om IT har skrivits om och förtydligats

 Landstinget ges rätt att med kort varsel ge rörlig ersättning till vårdcentraler på grund av beslut om statsbidrag.

Regelbok för Auktorisation, daterad 2011-05-10, föreslås gälla från och med 2012-01-01. Detta innebär att leverantör som söker auktorisation och avser att starta under 2012 ansöker om auktorisation enligt denna regelbok.

BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben

Kerstin Aldstedt 2011-04-29 LiÖ 2011-1361

Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA

a t t fastställa Regelbok för Auktorisation daterad 2011-05-10 att gälla från och med 2012-01-01.

Barbro Naroskyin

Landstingsdirektör Lena Lundgren

Hälso- och sjukvårdsdirektör

1(46)

Vårdval Östergötland

Regelbok för auktorisation

Reviderad 2011-05-10 Giltig från

2012-01-01

2(46)

VÅRDVAL ÖSTERGÖTLAND ...5

1 UPPDRAG PRIMÄRVÅRD ...6

1.1 Termer och begrepp...6

1.2 Målgrupp och omfattning...6

1.3 Beskrivning av vårdtjänsten ...7

1.4 Specifik samverkan ...9

1.5 Specifika krav på personal och kompetens ...9

2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS GENERELLA VILLKOR ...10

2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer ...10

2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys ...11

2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti...11

2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete...12

2.5 Samverkan ...12

2.6 Språk och tolk...12

2.7 Patientnämnden ...12

2.8 Lokaler och utrustning ...13

2.9 Sjukresor...13

2.10 MEON-principen ...13

2.11 Uppföljning ...13

2.12 Revision ...13

2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete ...14

2.14 Informationsmöten och samråd ...14

2.15 Medicinsk service ...14

2.16 Läkemedel...14

2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial ...15

2.18 Forskning och utveckling ...15

2.19 Utbildning ...15

3(46)

2.20 Personal och ledning ...15

2.21 Kollektivavtal ...16

2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn ...16

2.23 Miljö ...16

2.24 Krisberedskap ...17

3 UPPFÖLJNING ...18

4 ERSÄTTNING ...19

4.1 Ersättning för vårdtjänsten...19

4.2 Fakturering...23

5 IT ...24

5.1 Generella krav ...24

5.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system...24

5.3 Planerad utveckling ...27

5.4 Uppkoppling till Landstingets IT-stöd ...27

5.5 Regler för användning av landstingets olika IT-stöd ...28

5.6 Resurspersoner för IT-stöd ...28

5.7 Kostnader för leverantören ...28

5.8 Ingående delar i landstingets IT-infrastruktur ...29

6 ALLMÄNNA VILLKOR...31

6.1 Tillstånd ...31

6.2 Drift av annan verksamhet...31

6.3 Underleverantörer ...31

6.4 Ansvar för skada och försäkringar...31

6.5 Information och marknadsföring ...32

6.6 Leverantörens rätt att företräda Landstinget ...32

6.7 Sekretess...32

6.8 Personuppgiftsansvar enligt PUL (Personuppgiftslagen)...33

6.9 Utveckling och behov av förändringar i uppdraget – omförhandling...33

4(46)

6.10 Ogiltig bestämmelse i avtalet...34

6.11 Överlåtelse av avtal ...34

6.12 Uppsägning av avtal...34

6.13 Force Majeure ...35

6.14 Tvist...36

6.15 Avtalets upphörande...36

6.16 Hantering av patientjournaler vid avtalets upphörande ...36

6.17 Hyresavtal ...38

7 LISTNINGSREGLER...39

8 AUKTORISATION...41

9 AVTAL...44

5(46)

Vårdval Östergötland

Landstinget i Östergötland ansvarar för att erbjuda invånarna i Östergötland bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs. I primärvården innebär det bland annat en

geografisk tillgänglighet med minst en vårdenhet per kommun. Landstinget i Östergötland är såväl utförare som beställare av hälso- och sjukvård. Landstingsstyrelsen ansvarar för

utförarperspektivet och hälso- och sjukvårdsnämnden för beställarperspektivet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer vård utifrån befolkningens behov.

Vårdval Östergötland syftar till att stärka medborgarens ställning som patient genom fritt val av vårdenhet och en individuellt viktad vårdpeng som följer individens val. Medborgarnas val ska säkras genom saklig och lättillgänglig information för alla. Målet med Vårdval

Östergötland är ökad kvalité och tillgänglighet i primärvården genom konkurrens där vårdenheten har frihet att inom ramen för uppdraget utvecklas och på bästa sätt möta patientens behov.

För patienterna/medborgarna ska den valda vårdenheten skapa trygghet och upplevas som det naturliga förstahandsvalet vid behov av kontakt med sjukvården. Vårdenheten ska ge råd och stöd till medborgarna om hur de kan bibehålla eller förbättra hälsan. Kontakten med

vårdenheten ska kännetecknas av stor smidighet. Medborgarna ska få ett gott bemötande och ha möjlighet att påverka vården. För att skapa trygghet krävs att patienter/medborgare känner tillit till att bedömning, behandling och rådgivning är säker och av bästa kvalitet, att

vårdenheten upprätthåller en hög kontinuitet samt tar ansvar för patienternas väg i vården, vilket innefattar information om behandlingsmöjligheter/behandlingsalternativ, vårdgarantier mm. Primärvårdens arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser, vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika

organisatorisk tillhörighet och med andra berörda samhällsaktörer.

Vårdval Östergötland innebär att landstingsfinansierad primärvård drivs av auktoriserade vårdenheter, offentliga såväl som privata. För att leverantören ska få bedriva vård inom vårdval Östergötland krävs att landstinget har godkänt, dvs auktoriserat vårdenheten.

Auktorisationen ger grundläggande kvalitetssäkring och likvärdiga konkurrensvillkor samtidigt som det möjliggör en mångfald av leverantörer. Auktorisationen förutsätter att vårdenheten åtar sig det uppdrag som är formulerat i Regelbok för auktorisation. Särskilt prioriterade områden i vårdval primärvård är det hälsofrämjande förhållningssättet och sjukdomsförebyggande insatser, sammanhängande vårdprocesser samt att särskild hänsyn tas till resurssvaga patienters behov.

6(46)

1 Uppdrag Primärvård

1.1 Termer och begrepp

Med Landstinget avses Landstinget i Östergötland.

Med Beställaren avses Landstinget i Östergötland.

Med Leverantör avses den som genomför hela eller delar av detta uppdrag.

Leverantören skall använda de definitioner och begrepp som finns i termkatalogen, ÖstgötaTerm, på Landstingets hemsida.

Socialstyrelsens termer och begrepp i termbanken skall användas om definition saknas i ÖstgötaTerms definitioner och begrepp.

Med närområde för en vårdenhet avses i denna regelbok det område som inom en kommun fågelvägen ligger närmast vårdenheten (närhetsprincipen). När nya vårdenheter etableras eller när en vårdenhet upphör reviderar Landstinget de geografiska närområdena utifrån den nya situationen. Vårdenheten ansvarar för närområdesanknutna arbetsuppgifter som anges i regelboken. Vårdenheter kan ingå avtal om förändringar av närområdesindelningen.

Leverantören skall meddela Beställaren om förändringar av närområdet och vårdenheterna som ingår avtal ansvarar för att informera berörda samverkansparter.

1.2 Målgrupp och omfattning

Primärvården ska vara ett tryggt och förtroendeingivande förstahandsval för medborgare i behov av basal hälso- och sjukvård. En trygg och förtroendeingivande primärvård förutsätter god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov.

Patienter

Vårdenheten ansvarar för sina listades patienters behov av basal hälso- och sjukvård och skall för dem erbjuda primärvård enligt detta uppdrag. Vårdenheten skall ta emot alla personer som bedöms vara i behov av vård som inte kan anstå av medicinska skäl och som inte kräver sjukhusets särskilda resurser. Asylsökande och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas primärvård enligt samma uppdrag som för listade patienter. Vårdenhet skall ta emot olistade personer med skyddad adress.

Personer med behov av sammansatta insatser, nedsatt autonomi och/eller med kronisk sjukdom skall erbjudas fast kontaktperson, såsom namngiven läkare, distriktssköterska eller annan personalkategori utifrån vårdtagarens behov.

7(46)

Tillgänglighet

Patienten skall erbjudas tillgänglighet till vård enligt den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i Östergötland i övrigt ställer. För vårdenheter i Östergötland gäller att patienter skall erbjudas besök hos samtliga yrkeskategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller annan yrkesgrupp) inom högst sju dagar för bedömning av nya medicinska problem eller vid oväntad eller kraftig förändring/försämring av tidigare känt hälsoproblem.

Tidbokning för besök skall kunna ske på ett enkelt och flexibelt sätt för patienterna. När patient kontaktar vårdenhet och vårdenheten bedömer att patienten har behov av besök på vårdenheten skall det i normalfallet räcka med en kontakt för att erhålla tid för besök.

Patienten får inte sättas upp på väntelista eller uppmanas ringa tillbaka senare för att boka tid.

Vårdenheten skall ha tillgänglighet för besök och telefonsamtal minst 45 timmar per vecka, vardagar under hela året för såväl akuta som planerade insatser. Vårdenheten skall möjliggöra lättillgänglig och kvalitetssäkrad uppföljning av telefontillgängligheten för Beställaren.

Vårdenheten skall erbjuda tjänsten Mina Vårdkontakter.

Vårdenheten skall ansvara för att vårdsökande har tillgång till erforderliga insatser av basal hälso- och sjukvård även utanför vårdenhetens ordinarie öppettider vilket innefattar

jouransvar. Detta innebär att tillgång skall finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska såväl i den enskildes hem som vid mottagning. Den vård och rådgivning som ges skall erbjudas i patientens hem då dennes sjukdomstillstånd och livssituation inte medger besök på vårdenheten.

Uppdraget skall genomföras vid vårdenheten eller i dess närhet. Filial kan tillåtas efter godkännande av Landstinget när avsikten är att förbättra servicen till de listade.

1.3 Beskrivning av vårdtjänsten

Vårdenheten skall utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt erbjuda rådgivning, bedömning, utredning, behandling och uppföljning inom alla typer av fysiska och psykiska sjukdomar, skador och upplevda besvär, som inte kräver sjukhusets medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Vårdtjänsten förtydligas enligt nedanstående:

Sjukdomsförebyggande insatser

Vårdenheten skall aktivt arbeta med levnadsvanor som en integrerad del i utredning och behandling, samt som preventiv åtgärd. Vårdenhet skall erbjuda råd och stöd till förändring.

Vårdenheten skall särskilt uppmärksamma individer och grupper med ökad risk för att utveckla ohälsa.

Rehabilitering

Vårdenheten skall medverka till en kring individen sammanhållen sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Ansvaret för den fysiska rehabiliteringen har Närsjukvården i

Landstinget medan vårdenheten i normalfallet ansvarar för den psykosociala rehabiliteringen.

Vårdenheten skall dock erbjuda sjukgymnastisk bedömning av muskuloskeletala besvär som alternativ till läkarbedömning.

8(46)

Hemsjukvård

Vid långvariga och omfattande behov av basal hemsjukvård skall detta erbjudas. Vilka insatser som avses med basal hemsjukvård regleras i ”gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård”. Hemsjukvård skall kunna erbjudas dygnet runt alla dagar i veckan till patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård.

Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården

Vårdenheten skall ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården eller motsvarande för listade patienter enligt ”avtal mellan Landstinget och länets kommuner”. Den vårdenhet som har flest boende listade skall ansvara för fast läkar-

medverkan. I detta uppdrag ingår att ge personalen på boendena stöd samt utbildnings- och konsultinsatser enligt tecknade avtal.

Barnhälsovård

Vårdenheten skall främja barnets hälsa, trygghet och utveckling genom att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa, bedriva hälsoupplysning och skadeförebyggande verksamhet samt stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap. Föräldrautbildning skall erbjudas till alla nyblivna föräldrar och individuellt stöd ges vid behov. Vårdenheten skall särskilt uppmärksamma utsatta gruppers specifika behov.

Vårdenheten skall aktivt erbjuda barn i åldrarna 0-6 år anslutning till barnhälsovårdens program, tills barnet överlämnas till skolhälsovården. Vårdenheten skall individuellt hälsoövervaka alla anslutna barn enligt ”Rikshandbok för barnhälsovården” och

”Landstingets basprogram”, eller enligt individuellt anpassat hälsoövervakningsprogram för barn med särskilda behov. Vaccinationer skall erbjudas i enlighet med ”Socialstyrelsens aktuella barnvaccinationsprogram och föreskrifter om vaccination av barn”.

Smittskydd

Vårdenheten skall erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Vårdenheten skall utföra planering inför utbrott av smittsamma sjukdomar på förskolor, skolor och arbetsplatser samt genomföra informationsinsatser i närområdet. Vårdenheten skall tillhandahålla smittskyddsinsatser enligt smittskyddslagen och smittskyddsinsatser beslutade på nationell eller lokal nivå, tex i form av information, provtagning, behandling, klinisk anmälan och smittspårning. Vårdenheten skall vid behov utföra smittskyddsinsatser för listade personer, personer i närområdet och personer bosatta utanför Östergötland, men som vistas tillfälligt i länet.

Intyg

Vårdenheten skall ansvara för dödsfallskonstaterande och handläggning i samband med dödsfall inom närområdet. Vårdenheten i närområdet skall också i förekommande fall svara för utfärdande av vårdintyg enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) om inte annan överenskommelse görs med lämplig vårdenhet. Den vårdenhet där patienten är listad skall när så krävs utfärda läkarintyg enligt Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM), utlåtande till försäkringskassan samt övriga patientrelaterade intyg.

9(46)

1.4 Specifik samverkan

Vårdenheten skall utifrån sitt breda uppdrag samverka med vårdgrannar och andra samhällsaktörer. Vårdenheten skall samverka med andra aktörer i det gemensamma förbättringsarbetet, vilket kan innefatta deltagande i arbetsgrupper om vårdprocesser, utvecklingsprojekt etc. Vårdenheten kan åta sig ett utökat ansvar i det gemensamma förbättringsarbetet.

För en effektiv sjukskrivningsprocess skall vårdenheten samverka med de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Kunskap om det Försäkringsmedicinska Beslutsstödet och arbete med att förbättra de medicinska underlagen ingår i uppdraget.

Vårdenheten skall på kommunens begäran tillhandahålla hälsoundersökningar till de listade barn som utreds för eller är placerade i familjehem/institution enligt ”Anvisningar till primär läkarundersökning” och ”Anvisning till uppföljande läkarundersökning”.

1.5 Specifika krav på personal och kompetens

Vårdenheten skall ha en allmänmedicinsk profil avseende personalens kompetens.

Vårdenheten bör ha minst 3,0 tjänst som läkare. Minst 50 % av läkarna skall ha

specialistkompetens i allmänmedicin och 50 % av sköterskorna skall vara distriktssköterskor.

Vårdenheten skall ha personal med psykosocial kompetens med lägst socionomutbildning med kompetens motsvarande tidigare steg 1 eller psykolog eller annan hälso- och

sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande steg 1. Därutöver skall vårdenheten ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget.

Läkare på BVC skall ha specialistkompetens, alternativt vara ST-läkare under handledning, i allmänmedicin eller pediatrik. Sjuksköterska på BVC skall ha specialistutbildning till

distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

2 Hälso- och sjukvårdens generella villkor

2.1 Generellt uppdrag till samtliga vårdleverantörer

Hälso- och sjukvårdsnämndens generella uppdrag till samtliga vårdleverantörer har sin utgångspunkt i medborgarperspektivet och uttrycker de grundläggande principer som ska prägla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det generella uppdraget förutsätter att patienten får en vård av hög kvalitet i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och tillgänglig vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det generella uppdraget är den grundläggande plattform på vilken övriga uppdrag vilar.

2.1.1 Patientfokuserad vård

Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna ge en patientfokuserad vård.

Patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.

Vårdleverantören ska:

 Möta patienten utifrån en helhetssyn på livssituation, hälsotillstånd och sjukvårdsbehov.

 Vara lyhörd inför den enskildes, och närståendes, behov och önskemål.

 Ge ett tryggt och värdigt omhändertagande och bemötande som tar hänsyn till patientens integritet och vårdbehov.

 Ge tillräcklig information om patientens sjukdom och dess behandling så att patienten

 förstår, kan påverka och har möjlighet att medverka i sin egen vård.

 Betrakta patienten som en resurs, ge information och stimulera till det som patienten själv kan göra för att förbättra sin hälsa, samt stödja patienten i dennes egenvård.

 Ha kunskap om och en öppenhet inför komplementärmedicinska metoder.

 Erbjuda en god kontinuitet och i synnerhet säkerställa kontinuiteten för patienter med frekvent och/eller omfattande vårdbehov, bland annat genom individuella vårdplaner.

 Säkerställa kontinuerliga kontakter och smidiga övergångar för patienten mellan vårdgivare genom tydligt ansvarstagande överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden samt informera patienten om ansvarig läkare eller sjuksköterska.

 Vara delaktig i landstingets arbete med utveckling och förbättring.

2.1.2 Tillgänglig och likvärdig vård

Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet.

God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den

vårdgaranti som gäller i Östergötland och därtill minimerade väntetider där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Med likvärdig vård avses samma möjlighet för alla östgötar att få

erforderlig vård utifrån behovs- och solidaritetsprincipen, oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig.

Vårdleverantören ska:

 Erbjuda vård med hög tillgänglighet.

 Om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns.

 Stödja patienten att nyttja vårdgarantin.

 Erbjuda basal vård i patientens geografiska närhet och då särskilt sådan vård som kräver frekventa besök och/eller behandlingar.

 Erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen.

 Vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård.

 Erbjuda likvärdig vård över hela länet.

 Ge behovsstyrd vård och särskilt beakta resurssvaga patienters rätt till vård.

2.1.3 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser

Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stimulera människors förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. En sjukdomsförebyggande vård innebär att hälsosamma levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom.

Vårdleverantören ska:

 Verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande förhållningssätt.

 Bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell nivå som individnivå.

 Genom samverkan med andra samhällsaktörer understödja en god och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland.

 Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i vårdens processer för att förebygga sjukdom och att sjukdomstillstånd försämras.

 Utifrån en helhetssyn stärka det friska och utveckla individens egenkraft och förmåga till läkning.

 Bemöta patienten utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

förhållningssätt och stimulera till eget ansvar för sin hälsa genom att erbjuda råd och stöd till förändring.

2.2 Lagar, andra författningar samt Landstingets riktlinjer och policys

Leverantören skall vara informerad om och följa gällande konventioner, lagar och andra författningar samt Landstingets egna vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys, som berör Leverantören vid utförandet av uppdraget. Landstinget ansvarar för att

kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt vårdprogram/vårdprocessprogram, riktlinjer och policys som berör Leverantörens uppdrag.

2.3 Tillgänglighet och vårdgaranti

Leverantören skall erbjuda vård med hög tillgänglighet inom ramen för den nationella vårdgarantin och de krav Landstinget i övrigt ställer. Därtill skall väntetider minimeras i de fall där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Leverantören skall vara flexibel inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. Om Leverantören inte kan uppfylla sitt uppdrag skall patienten informeras om och aktivt stödjas i att nyttja vårdgarantin.

Leverantören äger inte rätt att utan Landstingets medgivande begränsa tillgängligheten.

Leverantören skall erbjuda flera olika möjligheter för medborgaren att kontakta vården och vid behov bistå patienten att komma vidare i vårdorganisationen. Leverantören skall om möjligt kunna ge patienten en tid direkt när behov av vidare undersökning/behandling finns.

Leverantörens verksamhet skall vara tillgänglig för personer med alla typer av funktionsnedsättningar.

2.4 Patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete

Leverantören skall vara ansluten till Landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi.

Leverantören skall ha handlingsprogram för avvikelsehantering och en förordnad avvikelsesamordnare, som skall utses bland egen personal, utbildad i avvikelsesystemet Synergi. Leverantören skall medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av

Landstinget. Landstinget förbinder sig att medverka vid händelse- och riskanalys som begärs av Leverantören. Leverantören skall informera Landstingets chefläkare om Lex Maria ärenden.

Leverantören rekommenderas och erbjuds kostnadsfritt att ge Landstingets chefläkare i uppdrag att hantera ärenden enligt Lex Maria för Leverantörens räkning. Lex Maria ärenden redovisas i avidentifierad form på Landstingets hemsida. Anmälan om patientklagomål skall anmälas till Socialstyrelsen och hanteras av Leverantören, kopia skall sändas till chefläkare i Landstinget.

2.5 Samverkan

Leverantören skall samverka med vårdgrannar och/eller annan samarbetspartner när

patientens behov inte kan tillgodoses enbart av Leverantören. Samverkan kring patient skall ske utifrån ett strukturerat arbetssätt som säkrar patientens delaktighet, vårdövergångar samt arbetsfördelning. Leverantören skall säkerställa att det finns en upparbetad struktur för effektiv samverkan mellan vårdgrannar och samarbetspartners. Det skall vara möjligt för samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev och e-post.

2.6 Språk och tolk

Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska. Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket eller har behov av teckentolk, vilket innefattar rutiner för att använda texttelefon eller annan för ändamålet lämplig utrustning. Språktolkar får rekvireras via Landstingets upphandlade tolkförmedling när Leverantören bär kostnaden och skall rekvireras via Landstingets upphandlade

tolkförmedling när Landstinget bär kostnaden. Teckentolkar skall rekvireras via Landstingets tolkförmedling.

2.7 Patientnämnden

Leverantören skall snarast ge Patientnämnden den information som begärs samt medverka i och ta ansvar för både enskilda patientärenden och mer generellt för att utveckla vårdens patientfokus.

2.8 Lokaler och utrustning

Leverantören skall ha för verksamheten säkra, ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. Lokaler och utrustning skall vara utformade så att vården av patienterna kan ske med full respekt för individens behov av integritet och ostördhet samt vara tillgängliga för personer med alla typer av funktionsnedsättningar. I de verksamheter där barn vistas skall miljön vara barnanpassad.

2.9 Sjukresor

Leverantören skall ha kännedom om och följa Landstingets regler för sjukresor samt informera patienten och vara behjälplig med att ordna sjukresa.

2.10 MEON-principen

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Detta innebär att vård ges på den mest effektiva

omhändertagandenivån, MEON-principen.

2.11 Uppföljning

Landstinget kommer att genomföra regelbundna uppföljningar av Leverantörens åtagande.

Uppföljning kommer att ske enligt uppföljningsplanen. Uppföljningsmöten skall hållas kontinuerligt mellan Landstinget och Leverantören. Landstinget kallar till dessa möten.

Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Vid uppföljningsmöten skall från Leverantörens sida medverka verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig. Leverantören skall förse Landstinget med uppföljningsunderlag i enlighet med uppföljningsplanen samt ansvara för att inrapporterade uppgifter är korrekta. Vid särskilda tillfällen kan också uppgifter utöver uppföljningsplanen begäras in och dessa uppgifter skall skyndsamt inrapporteras. Leverantören skall delta i alla uppföljningar, undersökningar och utvärderingar som Landstinget genomför, även när IT-stöd saknas. Inför genomförandet av patientenkäter kommer Landstinget att hämta nödvändiga patientuppgifter ur journalsystemen för aktuella medicinska verksamheter. Leverantören skall delta i och rapportera resultat från verksamheten till regionala och nationella samarbeten som syftar till framtagande av statistik, verksamhetsjämförelser och kvalitetsuppföljning.

2.12 Revision

Av Landstingets huvudmannaskap följer en skyldighet för Landstinget att fortlöpande inspektera Leverantörens verksamhet. Leverantören accepterar att Landstinget, på Landstingets bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar medicinsk revision av Leverantörens verksamhet samt revision av Leverantörens kvalitetssäkringssystem.

Landstinget äger även rätt att på ovanstående villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftsstart. Leverantören skall utan ersättning biträda Landstinget

och av Landstinget utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar med mera som begärs.

Landstingets revisorer har till uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom

nämndernas verksamhetsområde. Landstingets revisorers roll vid avtal med leverantörer är att granska hur aktuell nämnd sköter sitt uppdrag att följa upp och utvärdera avtalsförhållandet.

För att göra denna granskning har Landstingets revisorer och dess sakkunniga biträden rätt att hos Leverantören ta del av uppgifter, ställa frågor etc. kopplat till verksamheten under avtalet.

Leverantören skall att, utan ersättning, aktivt medverka vid och underlätta revisionens arbete så att revisionen får tillträde och insyn i sådan utsträckning att de kan genomföra sitt uppdrag.

2.13 Utvecklings- och kvalitetsarbete

Leverantören skall vara delaktig i Landstingets arbete med utveckling och förbättring.

Rapportering skall ske till för uppdraget relevanta kvalitetsregister. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet upprättas i enlighet med avsnitt patientsäkerhet och övrigt säkerhetsarbete.

2.14 Informationsmöten och samråd

Leverantören skall vara representerad på informationsmöten som Landstingets ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Landstinget och Leverantören skall ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänhet och patienter eller samarbetet mellan Landstinget och Leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i Leverantörens organisation.

2.15 Medicinsk service

I Landstingets grundläggande infrastruktur för medicinsk service och utrustning ingår Diagnostikcentrum (DC) och Neurofysiologiska kliniken samt Fysiologiska klinikerna.

Leverantören skall använda röntgenklinikerna inom DC.

Laboratoriemedicinsk service och utrustning tillhandahålls av DC, Fysiologiska klinikerna och Medicinsk Teknik i Östergötland (MTÖ). Av patientsäkerhetsskäl strävar Landstinget efter att nå en sammanhållen vårdinformation. Om Leverantören väljer att anlita annan leverantör av laboratoriemedicinsk service och utrustning skall denna leverantör vara ackrediterad av Swedac eller motsvarande kvalitetssäkring, dvs. uppfylla Landstingets krav beträffande kompetens, avvikelsehantering, tekniskt underhåll, IT-säkerhet samt

återkommande kompetensutveckling. Patientnära kemiska laboratorieanalyser skall

kvalitetssäkras av DC eller annat ackrediterat laboratorium. Leverantören skall ansvara för att all utrustning erhåller fortlöpande service och förebyggande underhåll. Leverantören skall ansvara för att vårdinformation kan levereras och tas emot snabbt, samt lagras säkert för akut och senare behov i Landstingets IT-stöd. Krav på data, utrustning och överföring av data framgår av Landstingets riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk service i Landstingets sammanhållande patientjournalföring.

2.16 Läkemedel

Leverantören skall ha god kunskap om och följa Landstingets rekommendationer, bland annat utgivna av Landstingets lagstadgade läkemedelskommitté, kring läkemedelshantering

respektive receptförskrivning av läkemedel och förbrukningsartiklar inom

läkemedelsförmånen samt speciallivsmedel. Avvikelser från givna rekommendationer och anvisningar skall vid begäran från Landstinget kunna förklaras och motiveras utifrån medicinska skäl. Leverantören skall följa överenskommelser kring rutiner/hantering som Landstinget gör med läkemedelsleverantör. Leverantören skall följa överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga vården.

Leverantören skall använda arbetsplatskod, utformad i enlighet med Landstingets struktur, samt förskrivarkod vid förskrivning av läkemedel och vid förskrivning av hjälpmedel på recept/hjälpmedelskort. Leverantören skall acceptera att data rörande Leverantörens inköp görs fullt ut tillgängliga i Landstingets statistiksystem samt att Landstinget på detaljerad nivå kan följa upp volymer och kostnader.

2.17 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Leverantör som förskriver hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Landstingets riktlinjer för förskrivning och utgå från Landstingets sortiment.

2.18 Forskning och utveckling

Leverantören skall delta i och samverka om klinisk forskning och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund som berör verksamheten och som initierats/godkänts av ämnesföreträdare vid Hälsouniversitet och/eller produktionsenhetschef vid läns- och/eller

närsjukvårdscentrumen. Deltagande i klinisk forskning innebär att patienter hos Leverantören, efter patientens informerade samtycke, skall kunna ingå i kliniska forskningsprojekt.

Leverantören kan därutöver själv ta initiativ kring vetenskaplig forskning och

utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Leverantören skall då informera Landstinget om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Leverantörens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten. Det finns möjlighet att få tillgång till Landstingets ALF- och centrala FoU-medel.

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna.

2.19 Utbildning

Leverantören skall i förekommande fall följa de avtal som Landstinget i Östergötland har med högskolor/universitet, gymnasieskolor, KY-utbildning eller annan utbildningsanordnare samt ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar. Med verksamhetsförlagd utbildning avses såväl sammanhängande perioder av utbildning hos Leverantören såväl som kortare moment såsom Läkarprogrammets Strimma. Leverantören skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall ansvara för att de kliniska

utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning och överenskomna krav på handledarkompetens. Leverantören skall också i förekommande fall utföra examinationer av studenter. På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör.

2.20 Personal och ledning

Leverantören skall utföra uppdraget i enlighet med god yrkessed och vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet.

Leverantören eller dennes personal äger ej rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt att skada direkt eller indirekt uppkommer för Landstinget eller patienter.

Leverantören skall vid genomförandet av uppdrag använda personal med för uppdraget tillräcklig och adekvat kompetens. Detta innebär att särskild vikt fästs vid av Socialstyrelsen fastställda krav avseende legitimationsyrken, samt att Leverantören tillser att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket.

Leverantören skall kräva samma utfästelse av den som Leverantören kan komma att anlita som underleverantör. I det fall Leverantören bryter mot vad som anges ovan har Landstinget möjlighet att häva ingånget avtal.

Leverantören skall skriftligen meddela Landstinget om byte av verksamhetschef.

Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte samtidigt uppbär ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt detta avtal. Leverantören skall tillse att även övrig personal och

underleverantörer har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Leverantören har fullt arbetsgivaransvar för sig och sin personal.

2.21 Kollektivavtal

Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om Leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå

motsvarande villkor gälla för Leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som Leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från Landstinget inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar så att skyldigheterna enligt ovan kan kontrolleras.

2.22 Meddelarfrihet och allmänhetens insyn

Meddelarfrihet för anställda hos Landstinget regleras i svensk lag. Anställda hos

Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av en liknande meddelarfrihet.

Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som uppdraget omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av

meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 13 kap. offentlighets- och sekretesslagen.

Enligt kommunallagen 3:19a ska Landstinget, genom tecknat avtal med Leverantören, tillgodose allmänhetens önskemål och behov av insyn i hur uppdraget utförs. Leverantören skall vid anmodan från Landstinget eller då allmänheten så påtalar, snarast delge Landstinget eller allmänheten de uppgifter som efterfrågas.

2.23 Miljö

Landstingets miljöpolicy innebär att verksamheter som utförs på uppdrag av Landstinget ska bedrivas på miljömässigt hållbart sätt genom en ambition att minska och/eller miljöanpassa transporter, minska energiförbrukningen och öka andelen el/värme från förnyelsebara energikällor, minska avfallsmängderna, ställa miljö- och hälsokrav vid inköp/upphandlingar samt minska användningen av miljö- och hälsoskadliga kemiska produkter. Leverantörens miljöarbet kommer att följas upp och skall vid anmodan redovisas för Landstinget.

2.24 Krisberedskap

Leverantören skall vid bekräftad allvarlig händelse följa direktiv från särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå.

Leverantören skall följa ”Regional beredskapsplan vid allvarlig händelse inom Landstinget i Östergötland” inklusive specifika beredskapsplaner (t.ex. pandemiplan) och därmed delta i planering, utbildningar och övningar för att kunna upprätthålla ställda krav gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap. Leverantören skall till Landstinget lämna de upplysningar som kan behövas för kris- och katastrofmedicinsk beredskap och planering.

3 Uppföljning

Beställaren gör uppföljning av Leverantörens verksamhet i syfte att säkerställa att auktorisationskraven efterlevs. Uppföljningen består av löpande uppföljning och händelseorsakad uppföljning.

Den löpande uppföljningen är dialogbaserad och utvecklingsorienterad. Resultat följs inom områdena:

 Tillgänglighet

 Patientupplevelse

 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

 Patientsäkerhet

 Medicinska resultat

 Läkemedel

 Bemanning

Vårdenhetens resultat sammanställs årligen i kvalitetsrapport primärvård. Leverantören svarar för att ta fram de uppgifter och analyser som där efterfrågas. Resultat presenteras öppet och i jämförelse med övriga vårdenhet. Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer pågår

kontinuerligt och nya och förändrade indikatorer kan därför tillkomma efterhand.

Kvalitetsrapporten inkluderar de uppföljningar som görs i Mål och Mått. Sammantaget syftar kvalitetsrapportens uppföljningsindikatorer till att ge en bred och god bild av uppdragets genomförande. Vissa uppföljningsområden kan inte följas via statistik eller genomförda undersökningar utan förutsätter dialog mellan Beställare och Leverantör. Utifrån

kvalitetsrapport primärvård hålls en årlig auktorisationsuppföljning mellan Beställare och Leverantör.

Den händelseorsakade uppföljningen initieras utifrån frågeställningar som uppmärksammas i den löpande uppföljningen eller avvikelser som på annat sätt kommer till Beställarens

kännedom. Om frågeställningar uppmärksammas görs en fördjupad uppföljning samt en risk- och väsentlighetsanalys. Utifrån analysens resultat bedöms sanktionsform.

Utöver Beställarens uppföljning har Landstingets närsjukvård det sammanhållande ansvaret för att leda samverkan mellan de vårdenheter som är auktoriserade inom vårdval primärvård i syfte att åstadkomma utveckling och förbättring. Detta arbete följs årligen upp i en

samverkansdialog med Leverantörer som är auktoriserade inom vårdval primärvård och som verkar inom respektive närsjukvårdsområde.

Se även punkt 2.11 om uppföljning under hälso- och sjukvårdens generella villkor.

4 Ersättning

Leverantörens ersättning för uppdraget framgår av nedanstående ersättningsmodell.

Ersättningsmodellen ses över varje år och uppdateras med aktuell data samt uppräknas med landstingsindex. Landstingsindex fastställs av Landstinget i Östergötland under november månad och reglerar ersättningen från 1 januari nästkommande kalenderår. Ersättningens storlek för kapiteringsvikter, vikter mm publiceras direkt efter det att beslut fattats. Aktuella regler om patientavgifter, vaccinationer, intyg samt ersättning för vård till asylsökande återfinns i Landstingets Avgiftshandbok.

Momskompensation erhålls enligt gällande skattelagstiftning.

4.1 Ersättning för vårdtjänsten

Vårdenheternas ersättningsmodell består av tre grunddelar:

 Ersättning för listade personer, består av kapiteringsersättning för listad befolkning och allmänläkemedel

 Grundersättning, består av bas, socioekonomisk och geografisk ersättning.

 Rörlig ersättning, består av täckningsgradsersättning, kvalitetsbonus (mål och mått) mm.

Därtill finns särskilda ersättningar för delar av uppdraget. I de fall ingen särskild ersättning anges för del av uppdrag, ska uppdraget genomföras inom ramen för den sammantagna ersättningen.

För närvarande baseras största delen av vårdersättningen på ålder och en del baseras på bostadsområdens socioekonomiska status. Arbete har inletts med att utreda och utvärdera möjligheterna att minska åldersfaktorns betydelse för ersättningens storlek samt

bostadsområdens socioekonomiska status till förmån för invånarens vårdbehov enligt Adjusted Clinical Groups (ACG) samt invånarnas vårdbehov utifrån socioekonomiska faktorer enligt Care Need Index (CNI).

Ersättningens storlek för de ingående delarna framgår av ”Ersättning år 20XX (aktuellt år) - Komplement till regelbok för auktorisation”.

4.1.1 Ersättning för listade personer

Ersättningen för listade personer är en viktad individrelaterad ersättning som syftar till att främja helhetssyn och ansvarstagande.

Kapiteringsersättning för listad befolkning

Ersättningen grundar sig på besöksmönster i olika åldersgrupper över hela länet. Viktningen per individ i de olika åldersgrupperna framgår av ersättningsbilagan.

Kapiteringsersättning för allmänläkemedel

Vårdenheterna har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de listade patienterna oavsett vem som förskriver dem. Eventuella över- och underskott fördelas mellan förskrivarna enligt särskild modell. Ersättningen för allmänläkemedel utgår som en

kapiteringsersättning. Leverantören har vidare ett fullt kostnadsansvar för samtliga läkemedel som rekvireras. Leverantören skall acceptera regelverk för bärande av sin andel av

distributionskostnaden för läkemedel samt ha samma rättigheter till rabatt på läkemedel efter genomförda upphandlingar som landstingets egna enheter. Gällande distribution av läkemedel finns möjlighet för Leverantören att uppta förhandling med Landstinget gällande

läkemedelsdistribution/ leverantör, distributionskostnad och statistiksystem.

4.1.2 Grundersättning

Grundersättningen är en kombination av olika ersättningar som har till syfte att ge vårdenheterna en grundkompensation efter respektive enhets olika förutsättningar.

Basersättning, socioekonomisk ersättning och geografiersättning är de ersättningar som ingår i grundersättningen.

Basersättning

Basersättningen ger en viss kompensation för den grundstruktur som finns på varje vårdenhet och ska främst utgöra ett stöd till mindre vårdenheter som är ensamma i respektive tätort.

Basersättningen är uppdelad i 3 nivåer utifrån antalet listade. Högsta nivån gäller för

vårdenhet med upp till 7000 listade, andra nivån om det listade antalet är mellan 7001-12000 och lägsta nivån om det listade antalet är mellan 12001-17000. Vid fler än en vårdenhet i tätorten utbetalas ingen basersättning. Basersättningen kommer successivt att fasas ut.

Nuvarande aktuella tätorter med bara en vårdenhet är: Skärblacka, Åby, Kolmården,

Vikbolandet, Söderköping, Valdemarsvik, Kärna, Borensberg, Vadstena, Mjölby, Skänninge, Mantorp, Ödeshög, Boxholm, Ljungsbro, Linghem, Kisa, Österbymo och Åtvidaberg.

Socioekonomisk ersättning

Ett klart samband finns mellan låg socioekonomisk status och ohälsa, därför utgår

socioekonomisk ersättning. Ersättningen baseras på bostadsområdens socioekonomiska status och mäts via disponibel inkomst. De 10 % områden med lägst inkomst kategoriseras som svaga områden. För varje listad som bor i ett socioekonomiskt svagt område ges

socioekonomisk ersättning.

Geografi

Geografiersättningen är ett sätt att kompensera de vårdenheter som har en stor geografisk yta att täcka. Framförallt påverkas distriktssköterskornas arbete i hemmen om ytan är stor. För personer, 75 år och äldre, som bor 11 km eller längre bort från närmaste vårdenhet utgår geografiersättning. Den geografiska ersättningen är uppdelad i två nivåer utifrån avståndet:

11-25 km och >25 km

4.1.3 Rörlig ersättning

De rörliga ersättningarna syftar till att skapa incitament att förbättra arbetet inom prioriterade områden.

Vårdenhetstäckningsgrad

Målet är att varje vårdenhet ska träffa 56 % av sin listade befolkning varje år.

Ersättningsmodellen för vårdenhetstäckningsgrad ger en ersättning per individ som varit på ett läkarbesök eller en sjukvårdande behandling. Jourbesök och eventuella besök hos

arbetsterapeut är exkluderade för att få jämförbarhet mellan vårdenheter. Ersättning betalas per individ som besökt vårdenheten upp till taknivån 56%. För nytillkomna vårdenheter kommer ersättningen under vårdenhetens uppbyggnadstid (de första 12 månaderna) att utbetalas enligt en schablonmodell, som innebär att vårdenheten beräknas träffa 56 % av sin listade befolkning respektive månad (1/12-del av detta utbetalas varje månad).

Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare

Målet är att vårdenhetens listade befolkning ska göra så få besök som möjligt hos annan vårdgivare, såsom sjukhusmottagningar och privata lagetablerade vårdgivare. Vårdenheten får minskad ersättning för varje läkarbesök som listade patienter gjort på sjukhusmottagning samt besök hos lagetablerade privatläkare. Täckningsgrad besök på sjukhus och hos privatläkare består av en ersättning per listad som viktas enligt samma viktning som kapiteringsersättning för listad befolkning. Avdrag görs utifrån hur många besök de listade gjort hos annan

vårdgivare med en nivå för avdraget för ett besök hos akutmottagning och hos allmän

medicinsk specialist och en nivå för besök på övriga mottagningar och hos andra specialister.

Patienter som inte är listade på vårdenheten

Besöksersättning ges för tillfälliga besök av östgötar som inte är listade på vårdenheten och motsvarande avdrag görs på den vårdenhet där patienten är listad, skilda belopp gäller för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Ingen särskild ersättning utgår för olistade personer med skyddad adress.

Kvalitetsbonus (mål och mått)

Vårdenheterna har möjlighet att erhålla kvalitetsbonus (mål och måttersättning) för uppnådda målvärden inom vissa områden. Medel finns avsatta för ersättning för mål- och måttersättning till vårdenheterna. Den totala ersättningen liksom vilka områden som följs varierar mellan åren och beslutas årligen av landstingsledningen. Om vårdenheten vid mättillfället når målvärdet kommer ersättning att utbetalas. Separata instruktioner utfärdas för mål och måttmedel för att tydliggöra vad som gäller beträffande registrering mm.

Exempel på områden där särskild kvalitetsbonus (mål och måttersättning) kan förekomma:

Tillgänglighet

Medicinsk kvalitet/patientsäkerhet Diagnosregistrering

Hälsofrämjande arbete Särskilda behovsgrupper

Behandlingstryck läkemedel

Målet är att vårdenhetens behandlingstryck, uttryckt som DDD (defined daily dos) per 1 000 listade och dygn, för samtliga allmänläkemedel som vårdenheten är kostnadsansvarig för och att kostnad per listad för klinikläkemedel, förskrivet av vårdenheten inte ska avvika allt för mycket från landstingsgenomsnittet. Syftet med måttet är att ha en generell miniminivå när det gäller läkemedelsbehandling för att undvika att en vårdenhet genomgående

underförskriver samt för att garantera jämlik vård och skapa trovärdighet gentemot patienten.

Om målen inte uppfylls kommer ersättningen för allmänläkemedel att reduceras. Maximal reducering är 2 % av budgeterad ersättning för allmänläkemedel aktuellt år.

Patientavgifter

Leverantören skall ta ut vårdavgift av patient och för uppdraget gäller av Landstinget fastställda vårdavgifter. Gällande regler för högkostnadsskydd inom öppen hälso- och

sjukvård skall tillämpas. Andra avgifter eller ersättningar får inte tas ut avseende tjänster som omfattas av detta avtal. Leverantören skall ta ut vårdavgift av patienten vid uteblivna besök enligt vårdavgiftsbestämmelserna. Ingen särskild ersättning utgår från Landstinget för uteblivna besök. Leverantören uppbär och behåller vårdavgifterna

Statsbidrag

Statsbidrag ges till Landstinget för att stimulera nationellt prioriterade utvecklingsområden.

Statsbidragen är tidvis målrelaterade vilket innebär att Landstinget förväntas nå en fastlagd prestationsnivå för att få ta del av statsbidraget. Leverantören har i sitt uppdrag att bedriva utvecklingsarbete och är därmed också ekonomiskt ersatt för detta arbete. Landstinget ger därför generellt inte statsbidraget direkt till Leverantören. Landstinget kan dock i vissa fall välja att hantera statsbidraget som en rörlig ersättning till Leverantören för att stimulera utveckling mot de nationellt prioriterade målen. Rörliga ersättningar utifrån statsbidrag kan komma med kort varsel och kan då hanteras utanför ordinarie ersättning.

Utvecklingsmedel

Leverantören har i sitt uppdrag att bedriva gemensamt förbättringsarbete och är därmed också ekonomiskt ersatt för detta arbete. Särskilda utvecklingsmedel finns avsatta för Leverantörer som åtar sig ett utökat ansvar i det gemensamma förbättringsarbetet. Beställaren avgör i vilka fall särskilda utvecklingsmedel kan användas samt ersättningens storlek.

Asylsökande

Ersättning ges med samma ersättningsbelopp per besök eller vårddag/vårdtillfälle med avdrag för eventuella patientavgifter som gäller för utomlänspatienter. Ersättningskrav till

Landstinget måste vara försedda med den asylsökandes LMA-nummer för att ersättning skall lämnas. Schabloniserad ersättning som kan ges till leverantörer avser aldrig sjukvård till asylsökande. Asylsökande under 18 år har rätt till all slags vård medan asylsökande över 18 år har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå. Övrig vård bekostas av vårdtagaren. Då språktolk används vid vård av asylsökande ska denna tjänst primärt betalas av Leverantören som sedan i särskild ordning har rätt att fakturera Landstinget med fast belopp för varje tolktillfälle. Tillägg får inte göras för egna administrativa kostnader för tolk.

Patienter från andra landsting och andra länder

Leverantören ska ta emot patienter från andra landsting enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård. För patienter som ges sådan vård ska Leverantören debitera patientens Landsting för vårdkostnad (vårdenheter erhåller fullmakt från LiÖ för att kunna debitera patientens Landsting). Leverantören ska på liknande sätt ta emot patienter från främmande länder som omfattas av gällande regler för patienter från EU/EES samt Schweiz eller länder med vilka Sverige har sjukvårdsöverenskommelser. Förutsättning för ovanstående är att detta inte påverkar ett avtalsenligt utförande av uppdraget gentemot Landstinget. Patienter i behov av omedelbar vård ska alltid tas emot.

Besöksersättning för besök på vårdenheten av utomlänspatienter ersätts enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård.

Dessa avgifter beslutas i regionsjukvårdsnämnden och beloppen gäller bruttopris, priset minskas med erhållen patientavgift.

Tolk

Leverantören bär kostanden för språktolk. Landstinget ersätter leverantör för kostnader för teckentolk.

Utbildning och praktik

Linköpings Universitet betalar ersättning för åtaganden avseende praktikställen för

verksamhetsförlagd utbildning, VFU, per genomförd studentplacering (omfattande 40 VFU- timmar). Beloppet justeras årligen. Ersättning för studentplaceringar inom läkarprogrammet framgår av den årliga överenskommelsen inom ramen för det regionala ALF-avtalet. ST- läkare finansieras enlig s.k. ”ryggsäcksprincip” vilket innebär grundanställning på och finansiering via ”hemmaklinik”/-centrum eller motsvarande.

Extraordinära smittskyddsinsatser

Leverantören kan vid extraordinära smittskyddsinsatser få särskild ersättning för kostnader relaterade till insatserna. Kostnaderna ska särredovisas. Smittskyddsenheten avgör vad som är en extraordinär smittskyddsinsats samt ersättningens storlek.

4.2 Fakturering

Fast ersättning utbetalas med 1/12 per månad i efterskott i enlighet med avtalet mellan Leverantör och Landstinget (kap 9 i denna regelbok). Ersättning som inte ingår i den fasta ersättningen ersätts efter utförd prestation och månadsvis efter fakturering enligt avtalet.

.

5 IT

5.1 Generella krav

Vårdinformation, avseende enskild patient, ska vara kvalitetssäkrad och lättillgänglig när den behövs. Det ska finnas en gemensam informationsstruktur och informationen ska vara

tillgänglig i hela vårdkedjan. Leverantören skall i samverkan med Landstinget och andra leverantörer delta i arbetet som syftar till en god gemensam informationsförsörjning.

Leverantören skall tillämpa regelverket för Patientjournalen inklusive Cosmic och

sammanhållen journalföring samt Landstingets regler och riktlinjer för detta. Leverantören skall ”ta ut” reservnummer i landstingets Master-Befolknings-register, för patienter som inte innehar ett svenskt personnummer.

Informationsbroschyr om patientdatalagen och personuppgiftsbehandlingen inom Landstinget kan rekvireras från Landstingets Informationscentrum.

Informationen som avser Patientöversikten får inte sparas, skrivas ute eller på annat sätt lagras.

Logguppföljning

Samtliga vårdgivare ska stickprovsmässigt följa upp loggar för att säkerställa att ingen obehörigen varit inne i journalsystemet. Leverantören skall delta och bidra till att utreda om Leverantörens egen personal utnyttjat patientjournalen utöver vad som överensstämmer med personalens uppdrag, samt vidta nödvändiga åtgärder.

Biträdesavtal

Enligt Personuppgiftslagen 30 § ska det tecknas ett biträdesavtal mellan

personuppgiftsansvarig och biträdet. Leverantören är personuppgiftsansvarig medan Landstinget som behandlar och lagrar Leverantörens journalinformation är biträde.

Landstinget tecknar på uppmaning av Leverantören ett biträdesavtal, i enlighet med Personuppgiftslagen.

Leverantören medger att uppgifter om företaget samt vilka IT-stöd som företaget har tillgång till, samlas i ett register hos landstinget.

5.2 Obligatoriska krav gällande användande av tjänster och system

Installation, anpassning samt utbildning inom Cosmic och andra system hos Leverantören kräver en tidsperiod av fyra månader före driftstart. Under större delen av denna tidsperiod skall den kommande personalen dagtid ha möjlighet att avsätta viss tid för förberedelse och utbildning. Omfattning och tider för detta överenskommes mellan Leverantören och IT- centrum vid Landstinget.

Cambio Cosmic

Cambio Cosmic är landstingets system för vårdadministration, vårddokumentation och läkemedelshantering. Följande Cosmic-moduler skall användas:

o Registrera vård (de funktioner som avser öppenvård) o Akutmodulen

o Journal

o Blanketthantering o Läkemedel

o Vårdbegäran och konsultation o Resursplanering

o Bevakning/Meddelande o Översikter

o Externa applikationer

o Statistik (Cosmic Intelligence)

Moduler som tillkommer under avtalsperioden och som är nödvändiga för en hög patientsäkerhet

och effektiva vårdkedjor, skall införas och användas. Leverantören får tillgång till Cosmic på samma villkor som landstingets enheter och har tillgång till support och landstingets helpdesk (IT-akuten). Central konfiguration och administration av exempelvis organisationsstruktur, avtal, produkter/tjänster måste utföras av landstingspersonal (systemförvaltare).

Om vårdgivaren avser att, för del av sin verksamhet, utnyttja annan vårdgivare för att fullfölja sitt åtagande, ska landstinget meddelas om detta för ställningstagande. En överenskommelse skall finnas om hur dokumentationsplikten ska utföras.

Vårdöversikten

Vårdöversikten är landstingets enhetliga stöd för patientöversikt. Vårdgivaren skall göra information tillgänglig och ges också åtkomst till, och förutsätts använda aktuell version med beaktande av gällande riktlinjer.

Avvikelsehantering – Synergi

Synergi är ett avvikelsehanteringssystem där samtliga avvikelser avseende patientarbete registreras. Synergi innehåller förutom detta bl a moduler för förbättringsförslag och misstänkt läkemedelsbiverkan. Leverantören förbinder sig att ha en fungerande avvikelserapportering genom att utnyttja landstingets system Synergi som verktyg för avvikelserapportering, åtgärdsanalys och uppföljning. Leverantören förbinder sig också att inte använda modulen för arbetsskador, då landstingets licens inte täcker detta.

Landstingets interna webplats – Lisa.

Lisa innehåller dels den information som är tillgänglig via www.lio.se, dels landstingsintern information innefattande bl.a. riktlinjer, rutiner och PM. Leverantören ges tillgång till och skall informera sig via Lisa.

Jourlinjer – JourLisa

JourLisa är ett webbaserat system där uppgifter finns om landstingets olika jourlinjer, vem som har jour och hur man når personen (telefonnummer och sökare). Leverantören skall ha tillgång

till och informera sig via JourLisa.

Befolkningsregister – Master.

Master är ett system som hanterar personuppgifter från befolkningsregistren, d.v.s.

tillhandahåller

korrekta uppgifter om patienters identiteter och adresser. Master innehåller bl. a. uppgifter om personnummer, namn och adress för personer skrivna i Östergötlands, Sörmlands, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län samt ger möjlighet att söka fram motsvarande uppgifter

från det nationella befolkningsregistret för övriga svenskar (via fullständigt personnummer).

Master innehåller också uppgift om listning vid vårdcentraler i Östergötland.

Leverantören skall ha tillgång till och informera sig via Master.

Samordnad vårdplanering i länet - MEDDIX

MEDDIX är en internetbaserad tjänst för registrering, utbyte och arkivering av medicinska meddelanden i realtid. Den kommer under avtalsperioden att ersättas av ny modul i Cosmic.

Remiss/svar ROS

ROS är ett system för elektroniska beställningar, remiss och svar från Landstinget i Östergötland

eller ett ackrediterat laboratorium. Idag hanterar ROS beställningar för kemi, immunologi, farmakologi, bakteriologi och virologi samt till viss del transfusionsmedicin och fysiologi.

ROS kommer under 2011 att utökas även med beställningar och svar för undersökningar inom röntgen, fysiologi och neurofysiologi. Detta ersätter beställnings- och svarssystemen Kundrad och Pafweb. Vårdgivaren erbjuds att under samma förutsättningar som Landstingets egna vårdgivare använda Landstingets medicinska serviceenheter, men kan välja att använda sig av andra externa enheter.

Beställningar/svar röntgen - Kundrad

Kundrad är ett administrativt system för elektronisk hantering av remiss och svar från röntgen.

Det kommer att ersättas under 2011.

Utfärdande av e-tjänstekort

Landstingets e-tjänstekort uppfyller kraven i nationella identifieringstjänsten SITHS.

Om vårdgivaren så önskar kan Landstinget tillhandahålla e-tjänstekort för säker identifiering i Landstingets system, enligt villkor beskrivna på Landstingets intranät, Lisa.

Rapportering mm

- Information överförs till landstingets vårddatalager och väntetidsdatabas i enlighet med samma riktlinjer, termer och specifikationer som gäller för landstingets egna verksamheter.

- Information tillhörande Leverantören överförs till NPÖ (Nationell Patientöversikt) i enlighet med samma regler, riktlinjer, termer och specifikationer som gäller för Landstingets egna verksamheter.

- Leverantören ska, när så är möjligt, använda elektronisk receptöverföring till apoteket. I övrigt tillhandahåller Landstinget receptblanketter, med elektroniskt läsbar information (streckkod) som anger arbetsplatskod, förskrivarkod, till självkostnadspris.

Mina Vårdkontakter

Landstinget arbetar med att utveckla e-tjänsten Mina Vårdkontakter där den enskilde själv enkelt kan få kontakt med en vårdgivare och utföra vissa tjänster som t ex. att förnya recept, hantera besökstider mm. Leverantören skall ansluta sig till Mina Vårdkontakter.

Erbjudanden

o Röntgenbilder- PACS (Picture Archiving and Communication System)

PACS hanterar och lagrar röntgenbilder digitalt och kommer att ersättas vid utveckling av ROS

o Beställningar/svar Fysiologiska kliniken - PAFweb

PAFweb är till för remittenter som vill skicka remisser till Fysiologiska kliniken. Den ger möjlighet att se remisstatus, läsa svar och titta på dokument som är kopplade till aktuell undersökning. Kommer att ersättas vid utveckling av ROS.

o Läkemedelsstatistik

Statistiken lagras i en databas med tillhörande utsöknings- och analysverktyg (så kallade kuber)

som möjliggör uppföljning av läkemedelsanvändning

o Skanning – KOVIS (ej vid uppkoppling via terminalserver)

KOVIS är ett system för att skanna och lagra pappersjournalhandlingar. Om scanning inte är tekniskt möjligt hos Leverantören, kan en överenskommelse om scanning göras med närmaste landstingsenhet.

I de fall Leverantören väljer att använda annan medicinsk serviceenhet än Landstingets medför

kraven på patientsäkerhet att även de analyser som sker vid externa laboratorier ska vara tillgängliga i den gemensamma patientjournalen. Informationen från externa laboratorier ska således göras åtkomliga i Landstingets system (ROS). Detta kräver anpassning både av levererande och mottagande system. Landstinget står för kostnaderna för systemanpassningar som krävs i ROS och Leverantören står för kostnaderna för systemanpassningar som krävs på Leverantörens sida. Se ”Riktlinjer för extern vårdbegäran av medicinsk service i landstingets sammanhållna patientjournalföring” samt ”Tillämpningsdokument för att ansluta externt laboratorium för leverans av svar till ROS”.

5.3 Planerad utveckling

Under den tid avtal till följd av denna regelbok gäller, kommer utveckling av Landstingets IT- stöd att ske. Landstinget förbinder sig att ge Leverantören insyn i och möjlighet att påverka pågående och planerad utveckling. Leverantören skall använda de IT-stöd som tillkommer för att förbättra patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet efter anmodan från Landstinget.

Kostnader och ansvar för detta fördelas enligt samma principer i hela Landstinget och regleras i tilläggsavtal.

5.4 Uppkoppling till Landstingets IT-stöd

Leverantören har olika alternativ för att ansluta till Landstingets IT-stöd.