I 8 kap. 14 § RF återfinns reglerna för hur grundlag samt riksdagsordningen (2014:801) kan stiftas och ändras i Sverige. Paragrafen ställer upp flertalet formkrav för att en grundlagsändring ska kunna genomföras. Sedan 1766 har kravet för två beslut med mellanliggande riksdagsval funnits och att besluten ska vara likalydande kan spåras tillbaka till 1809 års regeringsform.75 En grundlagsändring sker genom två
70 Se OECD (2021), Gouvernment at a Glance 2021, OECD Publishing, Paris,
https://doi.org/10.1787/1c258f55-en samt https://data.oecd.org/gga/trust-in-government.htm hämtad 2022-01-11.
71 Derlén, Lindholm & Naarttijärvi, Konstitutionell rätt s. 60.
72 Sterzel, Författning i utveckling, tjugo studier kring Sveriges författning, s. 15–37.
73 Derlén, Lindholm & Naarttijärvi, Konstitutionell rätt s. 60.
74 Jfr. Centerpartiet - Demokratin ska försvaras, 2021-08-31 samt Dir. 2020:11 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.
75 Jermsten, Regeringsformen (1974:152), 8 kap. 14 §, Lexino 2021-07-01 (JUNO).
likalydande beslut, genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande.
Det andra beslutet får inte fattas innan det har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Något krav på kvalificerad majoritet uppställs inte, och båda besluten kan genomföras med en enkel majoritet i riksdagen. Det ska därutöver gå nio månader från att grundlagsändringen anmäldes i riksdagen till den nya omröstningen, om inte konstitutionsutskottet (KU) beslutar om undantag. Om KU beslutar om sådant undantag ska det fattas senast vid ärendets beredning, och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Det är viktigt att beakta att det inte framgår något hinder för att valet som avses i 8 kap. 14 § RF utgörs av ett extraval, men tidsfristen om nio månader måste beaktas. 8 kap. 14 § RF ändrades år 2010, då det förtydligades att ett grundlagsförslag blir vilande genom det första beslutet i riksdagen.76 Detta förtydligande innebar ett förbud mot att anta parallella vilande grundlagsbeslut som är oförenliga gentemot varandra, vilket även följer av 8 kap. 15 § RF.
Utöver 8 kap. 14 § RF finns efterföljande regler som också påverkar eventuella grundlagsändringar i Sverige. Som redan nämnt stadgar 8 kap. 15 § att riksdagen inte såsom vilande får anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget. Det finns också ett visst minoritetsskydd77 för grundlagsändringar, då en folkomröstning kan framtvingas genom att en tiondel av riksdagens ledamöter yrkar på detta, om minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet enligt 8 kap. 16 § RF.
Möjligheten att hålla en folkomröstning gällande en grundlagsfråga har dock hittills aldrig utnyttjats.78 Det är intressant att notera att denna reglering innehåller en kvorumregel. Minimikravet för beslut om folkomröstning räknas på det totala antalet ledamöter i riksdagen, och inte i förhållande till hur många som deltar i den gällande omröstningen. Smith menar att avsikten med dessa kvorumregler uppenbarligen är att göra det svårare att gå emot ett förslag som stöds av majoriteten än att få igenom själva beslutet.79 Det i sin tur talar för att regleringen är utformad för att det ska vara så lätt som möjligt att få igenom en grundlagsändring. Frågan är då om
76 Jermsten, Regeringsformen (1974:152), 8 kap. 14 §, Lexino 2021-07-01 (JUNO).
77 Prop. 2009/10:80 s. 99.
78 Se Jermsten, Regeringsformen (1974:152), 8 kap. 16 §, Lexino 2021-07-01 (JUNO).
79 Smith, Politikernas konstitution – eller folkets? SvJT 2004 s. 676.
minoritetsskyddet är ett skydd för minoriteten eller om det snarare stärker incitamentet att uppnå konsensus med majoriteten.80
Även folkomröstningen uppställer vissa formkrav genom 8 kap. 16 § RF. Yrkandet måste framställas inom femton dagar från att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Folkomröstningen ska sedan hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 8 kap. 14 §. Vid omröstningen kan de som har rösträtt i valet rösta ja eller nej gällande vilande grundlagsändring. Om de som röstat mot förslaget (nej) är fler än de som röstat för förslaget (ja), och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av alla röstande i valet anses grundlagsändringen vara förkastat. Det innebär att en folkomröstning av detta slag är direkt beslutande om de som röstade nej får majoritet i folkomröstningen, eftersom det skulle innebära att grundlagsändringen fallit. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.81 Vid grundlagsutredningen 2008 diskuterades ifall det skulle införas ett krav att hålla folkomröstning vid alla grundlagsändringar, vilket är fallet i länder som exempelvis Danmark och Schweiz.
Det konstaterades att krav på folkomröstning vid varje grundlagsändring, utan hänsyn till vad ändringen innebar, riskerade att innebära ett lågt valdeltagande då de flesta ändringar som sker är av mindre betydelse och har en teknisk karaktär.82 Det diskuterades även i samma utredning om ett alternativ var att ha krav på folkomröstning vid mer väsentliga ändringar av grundlagen, såsom ändringar av grunderna för statsskicket eller inskränkningar av de grundläggande fri- och rättigheterna. Men då detta bedömdes riskera en gränsdragningsproblematik lämnades inget förslag om det, med hänsyn till att en folkomröstning kan framtvingas av riksdagen enligt kraven i 8 kap. 16 § RF.83
Det finns också bestämmelser i riksdagsordningen som påverkar grundlagsändringar. KU ska enligt 9 kap. 24 § och 10 kap. 6 § RO anmäla vilande beslut rörande grundlag till kammaren inför det slutliga beslutet om ändring, och tillsammans med den ska utskottet även lämna ett betänkande gällande förslaget. En grundlagsändring som har vilat i enlighet med RF ska avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då ett slutligt beslut kan fattas enligt 11 kap. 17 § RO.
80 Smith, Politikernas konstitution – eller folkets? SvJT 2004 s. 676.
81 Bull & Stretzel, Regeringsformen en kommentar s. 206.
82 SOU 2008:125 s. 239.
83 A.a.