Något ska sägas om den metod som ligger till grund för uppsatsen. Som brukligt i början av ett examensarbete försöker författaren förklara vad den juridiska metoden består av, och traditionellt sätt skrivs juridiska texter under juristutbildningen med en rättsdogmatisk metod.13 Den rättsdogmatiska metoden brukar enkelt förklaras som ett utredande eller konstaterande av vad som är gällande rätt. Rättsdogmatik är en beskrivande, men också tolkande apparat. Till sin hjälp för att utreda gällande rätt finns en förutbestämd rättskällelära, med rättskällor av olika värde (lagtext, förarbeten, praxis och doktrin) som kan användas för att beskriva det aktuella rättsläget.14 Så långt är de flesta överens om rättsdogmatiken, det finns däremot inga fasta ramar som exakt kan konstatera vad den rättsdogmatiska metoden innebär, och det är inte heller klarlagt om rättsdogmatik kan betecknas som en vetenskap i strikt mening, eftersom metoden ”enbart” erbjuder en beskrivning av nuvarande rättsläge.15 Sammanfattningsvis beskriver jag rättsdogmatik och juridik på det viset att jurister läser lagtext, tolkar ord och meningar, och försöker förstå vad det innebär. Ibland ska lagtexten tolkas, ibland ska den tillämpas – men allt som oftast ska jurister förstå texten och därigenom klargöra vad som är gällande rätt.
I denna uppsatts ska inte gällande rätt utredas på traditionellt rättsdogmatiskt vis.
Avseende frågeställningen finns redan gällande rätt – det är tydligt hur en grundlagsändring går till i Sverige och vilka formkrav som uppställs för att en sådan
13 Se t.ex. Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1.
14 Peczenik, Rättsordningens struktur, SvJT 1974 s. 369.
15 Se bl.a. Jareborg, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1, Svensson, De lege intepretata – om behovet av metodologisk reflektion, JP s. 211 ff. och Kleineman (red), Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära s. 21 - 45.
ska gälla, rättsläget kan inte heller betraktas som oklart. I stället ska 8 kap. 14 § RF problematiseras, och frågan är om Sveriges regler för grundlagsändring uppställer ett skydd för Sveriges konstitution, eller om förfarandet behöver ändras för att stärka konstitutionalismen. Samt om en sådan ändring kan ske utan att strida mot folksuveränitetsprincipen. Dock är denna metod också rättsdogmatik, trots att den inte är av klassisk natur. Rättsreglerna för grundlagsändring ska granskas, dess konsekvenser ska utvärderas och alternativa lösningar ska diskuteras, vilket faller inom den rättsdogmatiska metoden men med tonvikt på en diskussion de lege ferenda.16 Eftersom frågeställningen inte har behövt utredas i någon större utsträckning har det inte funnits en stor mängd rättsdogmatisk litteratur på området.
Uppsatsen blir därför i vissa delar enspårig i källhänvisningen. Dock har den litteratur som är tungt representerad i uppsatsen alltid flera redaktörer och författare, vilket erbjuder fler perspektiv än hos en ensam författare.
För att problematisera frågeställningen ytterligare kommer två andra metoder också att användas. Dels kommer uppsatsen innehålla en komparativ metod, det komparativa inslaget syftar till att belysa hur grundlagsändringar som skett på demokratisk väg i Ungern har påverkat landets konstitution och demokrati, då stora förändringar av grundlagen har aktualiserats under senare tid tillsammans med en debatt om landets styrelseskick. Därefter ska detta jämföras med Sverige för att se om statsskicket och grundlagarna har en risk att förändras på samma sätt, eller om det finns något skydd för att motverka en stark majoritet.
Sedan kommer det också finnas inslag av statsvetenskap i uppsatsen, mantrat
”politik är juridik och juridik är politik” har fått ett tydligt genomslag i detta arbete.
Eftersom den konstitutionella rätten bäst förstås genom att beakta länders historia, politik och kultur är dessa aspekter helt nödvändiga för att genomföra en kvalitativ analys av uppsatsens frågeställning.17 Frågor om konstitutionalism gränsar och samspelar med demokrati, politik, statens roll i samhället, och andra frågor som kanske inte räknas som klassiskt juridiska. Eftersom frågorna och begreppen blir tätt sammanflätade med typiskt sätt samhällsvetenskapliga frågor har andra källor än vad
16 Jfr. Kleineman (red), Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära s. 35–36.
17 Se Jonsson Cornell s. 30, Smith, The constitution as an instrument of change s. 7 & Peczenik (red.), Makt utan motvikt, s. 141.
som vanligtvis ingår i den rättsdogmatiska metoden använts. Dock har jag försökt använda mig av källor som är besläktade med juridik, exempelvis litteratur som tydligt gränsar till de konstitutionella frågorna eller komparativ litteratur.
1.3.1 Något om komparativ metod
Det är enkelt att hitta argument för den komparativa metoden om man ser till att juridiken blir alltmer globaliserad eller europacentrerad, och använda exempel genom gemensamma projekt såsom EU-samarbetet eller Draft Common Frame of Reference (DCFR) för att poängtera att dagens juridik kräver komparativa utblickar. Ett uttalat mål med juristutbildningen som nämns i flertalet kursplaner är att en färdig jurist ska kunna förhålla sig självständig och kritisk till rättssystemet. Detta är en färdighet som är viktig, men också svår. En jurist såväl som en juriststuderande i Sverige har ofta endast det egna rättssystemet att förhålla sig till, det är det svenska rättssystemet som studeras, likväl det system en blivande jurist lär sig, och i slutändan detsamma som också används i yrkeslivet. Det är såklart på det viset att juristutbildningen innehåller flertalet internationella utblickar och jämförelser, men dessa blir ändå i ljuset av det egna rättssystemet och har under utbildningen stort fokus på större internationella överenskommelser som ingås inom FN och EU. Det är svårt, om inte omöjligt, att se på och undersöka ett annat rättssystem utan att samtidigt vara färgad av det egna rättssystemet.
Således påverkar läran om det svenska rättssystemet i allra högsta grad förståelsen av andra rättssystem. Men om en medvetenhet kring denna problematik finns, bör ändå en jämförelse med andra rättssystem tillföra en möjlighet att göra en djupare analys av det egna rättssystemet, eftersom det ger ett konkret material att jämföra med i den mån det uppstår en diskrepans i regleringen, eller en ny sorts problemlösning.
Den komparativa metoden kan således ge mycket på vägen i en djupare förståelse för det egna rättssystemet.18 Anledningen till att den komparativa metoden används i denna uppsats är för att kunna problematisera och ge ett bredare perspektiv gällande nuvarande reglering av hur grundlagsändringar går till och klargöra dess brister och
18 Jfr. t.ex. Jonsson Cornell, Komparativ konstitutionell rätt, s. 18 samt Anderson, Constitutionalism Beyond the State, Journal of Law and Society, s. 383 där Anderson menar att en verkligt
konstitutionaliserande demokrati enbart kan uppnås genom att gå utanför nuvarande konstitutionella debatter i den egna staten.
förtjänster med andra exempel. Dock ska endast ett land användas som komparativt objekt, anledningen till det är att syftet med uppsatsen inte är att analysera hur olika ändringsförfaranden av grundlagar kan regleras och se ut som helhet, utan vad det kan få för effekter internt. Däremot är det inte säkert att gräset är grönare på den andra sidan, men den egna regleringen behöver inte heller vara facit. Jämförelsen ska sedan användas till att dra slutsatser kring vilka konsekvenser ett enkelt ändringsförfarande för grundlagen kan innebära, samt om Sverige utifrån dessa konsekvenser bör ändra nuvarande lagstiftning och förstärka konstitutionalismen.
1.3.2 Val av komparativt objekt
I uppsatsen kommer Ungern och de grundlagsändringar som skett sedan år 2010 tillsammans med den politiska utvecklingen i landet användas som komparativt objekt. När en komparativ metod används såsom den är beskriven ovan finns det ytterligare utmaningar såväl läsare som författare behöver vara medvetna om. Som redan nämnt är det svårt att vara opåverkad av den egna rättsordningen, vilket gör att en helt korrekt och objektiv kontextuell förståelse för en främmande rättsordning inte går att uppnå. Denna insikt kanske är av särskild vikt när det gäller konstitutioner som denna uppsats kommer beröra, då en konstitution ofta speglar landets historiska, kulturella och politiska kontext.19
Gällande källhanteringen finns också en språkbarriär, eftersom uppsatsen till viss del kommer behöva grundas på sekundärkällor som är översatta eller av källor där engelska är det officiella språket. Ett sådant upplägg innebär också att källorna kommer ha en övervikt i västerländskt ursprung då svensk doktrin, EU-rättsliga källor och andra internationella artiklar med engelska som officiellt språk är de källor som återkommande tas upp i uppsatsen. Dock ska sägas att även ungersk doktrin och publikationer från Ungern har använts. Källorna från Ungern har viss inneboende problematik eftersom de kontrolleras av den ungerska statsmakten, vilket i dagsläget är Fidesz.20 Den politiska tillhörigheten av författare från vissa källor kan också anses vara problematiska då de inte kan antas vara opartiska. En av de författare som tas
19 Jonsson Cornell, Komparativ konstitutionell rätt, s. 30.
20 T.ex. “The Basic Law of Hungary: A first commentary” är statligt utgiven, och det finns problem i landet avseende hur media och akademin hanteras av staten, se vidare avsnitt 4.
upp i uppsatsen är exempelvis Trócsányi, som har varit justitieminister åt Fidesz regering men som också är jurist och har varit domare i landets författningsdomstol.21 Jag anser dock att dessa källor är av vikt att ta med i uppsatsen för att peka på skiljelinjer i argumentationen från olika källor i frågorna som lyfts.
Att Ungern används som komparativt objekt grundar sig på att Ungern är ett land som ingår i EU-samarbetet, precis som Sverige, vilket gör att båda länderna antas dela vissa principiella värderingar och målsättningar. Detta framgår bland annat av art. 1 i Fördraget om Europeiska unionen där det stadgas att EU ”utgör en union som av medlemsstaterna tilldelats befogenheter för att deras gemensamma mål ska uppnås”.
Av art. 2 FEU framgår vidare att unionen bygger på värden såsom frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper. Dessa värden antas enligt samma artikel vara ”gemensamma för medlemsstaterna” i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ungern och Sverige förväntas således basera sin konstitution på likartade grunder, och med liknande värderingar.22 Ungern skiljer sig däremot från Sverige avseende hur grundlagsändringar genomförs, och har en annan typ av konstitution. Medan Sverige har en svag normativ konstitution som till stor del är deskriptiv, har Ungern en grundlag som utöver en beskrivning av styrelseskicket är mer värderingsbaserad och beskriver vilken typ av religion och kultur som ska gälla i landet, att alla ungrare har en viss gemenskap och samma värderingar.23 Eftersom Ungerns grundlag är ideologiskt präglad kan den också sägas vara svagt normativ avseende de avsnitten, men har istället formella medel för kontroll av efterlevnaden av grundlagen genom en konstitutionell domstol.24 Den politiska utvecklingen i Ungern har också lett till att EU-parlamentet den 12 september 2018 antog en resolution för att utreda om Ungern genom sina grundlagsändringar och nya
21 Budapest Times, 14 juni 2014 & hunconcourt.hu/former-members/dr-laszlo-trocsanyi.
22 Jfr. även Dom av den 17 december 1970 i mål 11/70 Internationale Handelsgesellschaft, REG 1970, s. 1125 där EUD uttalade att ”respekten för de grundläggande rättigheterna är grundad på medlemsstaternas gemensamma författningsmässiga traditioner”.
23 Jfr. Derlén, Lindholm & Naarttijärvi, Konstitutionell rätt, s. 60 och Ungerns ”National Awoval”.
24 Se vidare avsnitt 4.
tillkomna lagar allvarligt åsidosätter unionens grundläggande värderingar.25 Eftersom denna uppsats syftar till att problematisera vad en konstitutionell grundlagsändring kan innebära för en demokrati ter sig Ungern därmed vara ett lämpligt komparativt objekt då landet i närtid och fortsättningsvis genomgår förändringar i sin konstitution.