Grundlagen i Ungern heter ”The fundamental law of Hungary” (Alaptörvény)144, och har som tidigare nämnt gällt i landet sedan år 2011 efter att Fidesz tog över makten 2010 och införde den nya grundlagen året därpå. Det har dock gjorts tidigare ansatser att stifta en helt ny grundlag i Ungern, år 1996 kom ett förslag fram till parlamentet, vilket aldrig godtogs då förslaget ej nådde två tredjedelars majoritet.145
Precis som i Sverige har proceduren för att ändra grundlagen i Ungern varit densamma under en längre tid. I 1989 års grundlag gällde enligt Art. 24(3) att grundlagen kunde ändras av parlamentet med två tredjedelars majoritet.146 Men eftersom 1989 års grundlag endast är en uppdatering av Act XX 1949 får sägas att samma reglering har gällt i Ungern sedan landets första konstitution. Däremot har det tidigare funnits ytterligare regler gällande hur proceduren för en grundlagsändring ska gå till. När konstitutionen var tänkt att uppdateras år 1996 var dåvarande förhållanden i det ungerska parlamentet likvärdigt den uppdelning som råder nu, ett av partierna eller en sammanslagning av flera partier hade en stor majoritet i parlamentet.147 Därför tillfördes en regel i den tidigare grundlagen, vilken uppställde ett krav på att det första steget inför en grundlagsändring var att fyra fjärdedelar av parlamentet skulle godkänna principerna och beslutsordningen för utformningen av förslag till en ny grundlag. Det fanns också ett krav att oppositionen skulle få inflytande i lagstiftningsarbetet. Regeln om godkännandet om beslutsordningen röstades sedan bort av fyra fjärdedelar av parlamentet i slutet av år 2007.148 Ett krav på oppositionens inflytande kvarstod däremot, men röstades sedan bort av Fidesz genom två tredjedelars majoritet i juli 2010. Kritiker menar att upphävandet av art. 24(5) i den tidigare grundlagen har fått stora konstitutionella konsekvenser eftersom det både hindrar oppositionen till inflytande och att det saknas regler för processen vid grundlagsstiftande.149
144 Kommer i uppsatsen förkortas till FLH.
145 Kelemen, Hungary is drafting a new constitution, Diritti comparati 2011, s. 2. Jfr. beslutet i parlamentet: H/3358 (https://www.parlament.hu/iromany/fulltext/03358txt.htm)
146 Se Act XX of 1949 (https://lapa.princeton.edu/hosteddocs/hungary/1989-90%20constitution_english.pdf)
147 Fleck m.fl., Princeton University, Opinion on the Fundamental Law of Hungary, s. 4.
148 A.a.
149 A.a., s. 5.
En viss diskussion om kravet på kvalificerad majoritet i parlamentet har funnits, men fokus har då lagts på inskränkningar av individers fri- och rättigheter, vilka har erkänts grundlagsskydd.150 Det är Ungerns konstitutionella domstol som tidigare har framfört att kravet på kvalificerad majoritet för ändringar i lagstiftningen avseende fri- och rättigheter i grundlagen har ansetts vara ett hinder för det parlamentariska statsskicket. Domstolen menade att ett parlamentariskt statsskick krävde att beslut även om det gällde rättigheter i grundlagen måste kunna tas av en enkel majoritet.151 Härvid menar Sajó att det funnits en tydlig åsikt om att parlamentarism också innebär ett krav på majoritetsstyre.152
Art. R i FLH stadgar att The Fundamental Law är grunden till rättsväsendet i Ungern, att grundlagen gäller alla samt att bestämmelserna i grundlagen ska tolkas i enlighet med dess syften, Ungerns National Avowal, och landets historiska konstitution. Tillägget om det uttryckliga tolkningsförfarandet var en viktig ändring som genomfördes i och med den nya grundlagen 2011, eftersom det verkar förespråka en mer värderingsbaserad grundlag. Exakt vad Ungerns National Avowal har för funktion verkar inte vara fastställt. Den har bland annat diskuterats av Hörcher, som har beskrivit preambeln som ett politiskt uttalat mål, vilket syftar till att fastställa Ungerns position i västvärlden med en tydlig koppling till landets historia som ska återspegla landets nuvarande politiska och samhälleliga värderingar.153 En sådan beskrivning av politisk identitet har ansetts vara ett viktigt verktyg för populistiska konstitutioner. Värderingar används för att agera som motvikt till en liberal demokrati för att lova befolkningen att landet exempelvis ska återfå eller bygga upp en stark konstitutionell identitet. Ofta kombineras en sådan typ av konstitution med löftet att landet ska återgå till eller skapa en storhetstid och att detta uppnås genom gemensamma värderingar.154
150 Sajó, Reading the Invisible Constitution: Judicial Review in Hungary, Oxford Journal of Legal Studies Vol. 15, No. 2, s. 264-265.
151 Hungarian constitutional court, 4/1993 (II.12).
152 Sajó, Reading the Invisible Constitution: Judicial Review in Hungary, Oxford Journal of Legal Studies Vol. 15, No. 2, s. 264-265.
153 Hörcher, (red), The Basic Law of Hungary: A first commentary, s. 71-107.
154 Gárdos-Orosz, The reference to constitutional traditions in populist constitutionalism – The case of Hungary, s. 24-25 & s. 45.
Art. S i FLH uppställer fyra olika punkter med de grundläggande kraven att stifta eller ändra grundlagen. Den första punkten stadgar att ett förslag eller ändring till ny grundlag kan lämnas av presidenten, regeringen, ett utskott i parlamentet eller av någon medlem i parlamentet. I den andra punkten konstateras att ett sådant förslag kan tillämpas om två tredjedelar av parlamentet röstar för förslaget. Enligt den tredje punkten ska talmannen155 signera förslaget till ny grundlag eller ändring inom fem dagar, och därefter skicka förslaget till presidenten som sedan har fem dagar på sig att förordna om dess kungörande i landets officiella författningssamling. Artikeln uppställer också ett krav på presidenten ifall det anses att de formkrav som fastställts kring antagandet eller ändring av grundlag inte har uppfyllts måste presidenten begära en prövning av förfarandet av landets författningsdomstol. Om en överträdelse av formkraven vid en sådan prövning inte anses bekräftad, ska presidenten direkt efter författningsdomstolens prövning underteckna grundlagsförslaget eller ändringen och därefter kungöra grundlagen i den officiella författningssamlingen. Den fjärde punkten uppställer sedan krav på att offentliggörandet av grundlagen ska innehålla titeln, serienumret på ändringen samt datum för offentliggörandet.
Grundlagen i Ungern en högre status än övriga lagar, då det stadgas i Art. T FLH att ingen lag får strida mot grundlagen. En stor skillnad gentemot Sverige är att en helt ny grundlag eller en ändring av den nuvarande grundlagen kan genomföras i Ungern så snart två tredjedelar av parlamentet röstar för detta. Vilket innebär att skyddet för konstitutionen i Ungern får sägas vara väldigt lågt. Det är enkelt att ändra grundlagen som en majoritet i parlamentet önskar, ändringen kan ske snabbt och den enda spärren som uppställs är ett krav på kvalificerad majoritet. En likhet med Sverige är dock att det inte verkar finnas några särskilda formkrav för exakt hur en grundlagsändring ska föregås, men i Ungern finns vissa tydliga riktlinjer på vem och vilka som får framställa förslaget.
155 Egen översättning av ”The speaker of the national assembly”.