koncernbildning och styrning?
Avslutningsvis kan konstateras att eftersom ett moderbolag, likt den fysiska personen i egenskap aktieägare, inte riskerar mer än det insatta kapitalet i ett dotterbolag så begränsas också incitamenten till att respektera ett dotterbo-lags associationsrättsliga självständighet gentemot moderbolaget. Av den komparativa utblicken i kapitel fem, främst mot tysk koncernrätt, har det il-lustrerats hur den materiella koncernrätten med ett erkännande av koncern-intresset i spjutspetsen kan materialiseras. De ändamålsskäl som talar för en sådan lösning har tydligt sin utgångspunkt i att skapa rättsliga, företagseko-nomiska och administrativa förutsättningar för att underlätta för styrningen av dotterbolag och i förlängningen också för koncernbildningen. De starkaste bevisen för att ett sådant ändamål också är praktiskt eftersträvansvärt och inte enbart ett akademiskt intressant spörsmål, står att finnas i det praktiska affärslivets användande av koncernstrukturer. För att ett erkännande av kon-cernintresset därvid ska vara motiverat krävs att ändamålen härför också överväger, eller i vart fall inte underminerar, intresset av att behålla en sund avvägning mellan minoritets- och borgenärsskyddsintressen. Två skyddsin-tressen som generellt sett står i konflikt med ett erkänt koncernintresse. Till dags dato går härvidlag, av de jämförda, EMCA längst vad gäller styrkan av koncernintresset. Ändamålen bakom bygger som nämnts framförallt på prak-tiskt inriktade sådana och bakgrunden till att det kan motiveras bottnar i att förslaget också omgärdas av ett i svenska mått mätt helt annorlunda kapital-skyddssystem till förmån för både borgenärer och specifika koncernrättsliga minoritetskyddsregler som neutraliserar riskerna med ett starkt koncernin-tresse. Att således endast förespråka för ett erkänt koncernintresse i svensk rätt utan att beakta dessa parametrar vore alltför riskabelt och icke önskvärt. Samtidigt kan nuvarande situation med koncerner liknas vid den situation som aktiebolaget en gång stod inför när rättssubjektiviteten och det begrän-sade ansvaret infördes. Trots dess nymodighet och kontrovers drevs utveckl-ingen av det som senare blev aktiebolaget på med hänsyn till att effektivitets-vinsten skulle komma hela samhället till gagn. Inför samma nymodighet och kontrovers står koncernen typiskt sett inför idag.
Från principiellt håll kan det dock sammantaget konstateras att det finns övervägande ändamålsskäl som talar för ett införande av särskilda koncern-regler som adresserar förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag i svensk rätt. Utifrån synsättet som framförallt förespråkas i EMCA bör ett sådant införande ta sin utgångspunkt i ett uppifrån och ner-perspektiv och se till behovet av att underlätta näringsverksamhet bedrivet i koncernform. Att
underlätta för koncernstyrning genom en kodifiering av koncernregler kan dock inte göras strikt isolerat sett. Förutom en strävan att underlätta bedri-vandet av näringsverksamhet så är också ett av aktiebolagsrättens syften att bidra till aktiebolagens möjligheter att attrahera kapital. Detta hade avsevärt försvårats för koncerner givet ett starkt koncernintresse som inte samtidigt tillhandahåller både borgenärer och andra finansiärer ett adekvat skydd. Trenden är dock tydlig och pekar mot att koncernen ges tydligare förutsätt-ningar i syfte att skapa en miljö för effektivare företagsstyrning och som i förlängningen kommer hela samhället till gagn. Låt vara att det sker gradvis och inte alltid genom lagstiftning. Således förespråkas att ett övergripande helhetsgrepp av den aktiebolagsrättsliga koncernen tas även i Sverige.
Källförteckning
Offentligt tryck
Departementsserien PropositionerProp. 1895:6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Prop. 1953:28 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskift-ning av aktiebolags tillgångar, m.m.
Prop. 1975:103 Regeringens proposition med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 1995/96:10 Årsredovisning- och koncernredovisning.
Prop. 1997/98:99 Aktiebolagets organisation. Prop. 2004/05:85 Ny aktiebolagslag.
Prop. 2006/07:70 Några aktiebolagsrättsliga frågor.
Statens offentliga utredningar
SOU 1941:9 Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. SOU 1979:46 Koncernbegreppet m.m.
SOU 1987:59 Ansvarsgenombrott m.m. SOU 1992:83 Aktiebolagslagen och EG. SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation. SOU 1997:168 Vinstutdelning i aktiebolag. SOU 2001:1 Ny aktiebolagslag.
SOU 2006:39 Ett utvidgat miljöansvar. SOU 2008:49 Aktiekapital i privata aktiebolag.
Kommittédirektiv
Dir. 1990:46 Översyn av aktiebolagslagen.
Kommittéberättelser
Ju. 1990:08 Aktiebolagskommittén.
Övrigt
Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll 1844. Lagutskottets betänkande 1845:99.
Europarättsligt offentligt tryck
FörordningarEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Direktiv
Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om års-bokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.
Övrigt europarättsligt material
Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag (COM(2012) 740 final) [cit. COM(2012) 740 final].
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och soci-ala kommittén samt Regionkommittén – Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag” [cit. 2013/C 271/13].
Rättspraxis
Nytt juridiskt arkiv, avd. I
NJA 1878 s. 49 NJA 1935 s. 81 NJA 1942 s. 473 NJA 1947 s. 647 NJA 1960 s. 698 NJA 1975 s. 45 NJA 1979 s. 555 NJA 1981 s. 1117 NJA 1993 s. 740 NJA 1997 s. 418 NJA 2013 s. 117 NJA 2014 s. 877 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2013 ref. 74
Opublicerade rättsfall
Stockholms tingsrätts dom 2017-12-14 i mål nr T 9306-11, T 9311-11, T 17512-11 och T 170809-11 [cit. HQ-målet].
Finansinspektionens beslut
Beslut 2020-03-19, FI Dnr 18-21044, Dnr 19-7504.
Utländska rättsfall
Salomon v. A Salomon & Co Ltd [1897] AC 22.
United States v. Milwaukee Refrigerator Transit Co 142 F. 247, 255 (1905). The Gramophone and Typewriter, Limited v. Stanely [1908] 3 WLUK 96.
Court of cassation, Criminal Chamber, 4 February 1985, Rozenblum and Allouche, D. 1985, P. 478.
Revenue and Customs Commissioners v Holland [2010] UKSC51.
Litteratur
Andersson, Jan, Om vinstutdelning från aktiebolag: en studie av aktiebolagsrättsliga
skyddsreg-ler, Iustus, Uppsala, 1995 [cit. Andersson, 1995].
Andersson, ‘Jan, Produkt, utbud och efterfrågan – ett tema och en policy för bolags-rättslig lagstiftningsteknik’, i Kjellgren, Jan (red.), Vänbok till Ingrid Arnesdotter:
uppsatser i affärsrättsliga frågor och om utbildning i affärsrätt, Jure Förlag, Stockholm,
2012, s. 9-23 [cit. Andersson, 2012].
Andersson, Jan, Kapitalskyddet i aktiebolag: En kritisk lärobok, 7 uppl., Jure Förlag, Stockholm, 2020 [cit. Andersson, 2020].
Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: En kommentar. Del
I, kap. 1-10 kap: Med supplement 13, april 2018, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018
[cit. Andersson, Johansson, Skog, 2018].
Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtal: särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, Thomson Reuters Professional, 2010, Stockholm [cit. Arvidsson, 2010].
Bergendal, Ragnar, Aktiebolagets författning och dess yttre rättsförhållanden enligt svensk rätt, A.-B. Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund, 1922 [cit. Bergendal, 1922]. Bergström, Claes & Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 uppl., Norstedts
Juridik, Stockholm, 2015 [cit. Bergström, Samuelsson, 2015].
Blumberg, Philip I., The law of Corporate Groups: Tort, Contract, and Other Common Law
Problems in the Substantive Law of Parent and Subsidiary Corporations, Little, Brown &
Borgström, Carl, Koncernrättsliga problem: En komparativ studie, Norstedt, Stockholm, 1970 [cit. Borgström, 1970].
Dotevall, Rolf, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör: en
aktiebolags-rättslig studie i komparativ belysning, Norstedts, Malmö, 1989 [cit. Dotevall, 1989].
Dotevall, Rolf, Aktiebolagsrätt – fördjupning och komparativ belysning, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015 [cit. Dotevall, 2015].
Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 3 uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 [cit. Dotevall, 2017].
Eklund, Karin, Stattin, Daniel, Aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt, 2 [rev.] uppl., Iustus, Uppsala, 2016 [cit. Eklund, Stattin, 2016].
Forum Europaeum Konzernrecht, Corporate Group Law for Europe, Jure, Stockholm, 2000 [cit. Forum Europaeum Konzernrecht, 2000].
Friis Hansen, Søren, Europæisk koncernret: bør koncernretten reformeres og kodificeres?, Ju-rist- og Økonomforbundets Forlag, Köpenhamn, 1996 [cit. Friis Hansen, 1996]. Gerner-Beuerle, Carsten, & Schillig, Michael, Comparative Company Law, Oxford
Uni-versity Press, 2019 [cit. Gerner-Beuerle, Schillig, 2019].
Glete, Jan, Kreugerkoncernen och Boliden, LiberFörlag, Stockholm, 1975 [cit. Glete, 1975].
Hagströmer, Johan, Om aktiebolag enligt svensk rätt, Akademiska Boktryckeriet, Upp-sala, 1872 [cit. Hagströmer, 1872].
Hopt, Klaus J., Groups of Companies: A Comparative Study of the Economics, Law, and
Reg-ulation of Corporate Groups, Jeffrey N. Gordon & Wolf-Georg Ringe (red.), The
Oxford Handbook of Corporate Law and Governance, Oxford University Press, 2017 [cit. Hopt, 2018].
Johansson, Svante, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Johansson, Bolagsstämma i svenska aktiebolag, 2018].
Johansson, Svante, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 12 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2018]. Karlgren, Hjalmar, Studie över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan
rättsper-sonlighet, Elanders boktryckeri, Göteborg, 1929 [cit. Karlgren, 1929].
Kleineman, Jan, ‘Rättsdogmatisk metod’, i Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.),
Juridisk metodlära, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2018, s. 21-46 [cit. Kleineman,
Kraakman, Reinier, Armour, John, Davies, Paul, Enriques, Luca, Hansmann, Henry, Hertig, Gerard, Hopt, Klaus, Kanda, Hideki, Pargendler, Mariana, Ringe, Wolf-Georg, Rock, Edward, The anatomy of corporate law: A comparative and functional
ap-proach, Oxford University Press, 2017 [cit. Kraakman m.fl., 2017].
Krüger Andersen, Paul, Studier i dansk koncernret, Jurist- og Økonomforbundets For-lag, Köpenhamn, 1997 [cit. Krüger Andersen, 1997].
Krüger Andersen, Paul, ‘The European Model Company Act (EMCA)-A New Way Forward’, i Bernitz, Ulf & Ringe, Wolf-George (red.), Company Law and Economic
Protectionism: New Challenges to European Integration, Oxford University Press,
Ox-ford, 2010, s. 303-325 [cit. Krüger Andersen, 2010].
Larsson, Björn, Koncernföretaget: Ägarorganisation eller organisation för ägare? En studie av
hur ägarkontroll omformas i en svensk koncern, Ekonomiska forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan, Stockholm, 1989 [cit. Larsson, 1989].
Lodin, Sven-Olof, Koncernbeskattning i USA: Studier i koncernens skatterättsliga behandling, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1973 [cit. Lodin, 1973].
Moberg, Krister, Moderbolags ansvar för dotterbolags skulder, Nerenius & Santérus, 1998 [cit. Moberg, 1998].
Muchlinski, Peter T., Multinational Enterprises and the Law, 2nd ed., Oxford University Press, 2007 [cit. Muchlinski, 2007].
Munukka, Jori, Kontraktuell lojalitetsplikt, Jure Förlag, Stockholm, 2007 [cit. Munukka, 2007].
Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig analys: ett tvärsnitt av nyckelfrågor, MercurIUS, Stockholm, 2003 [cit. Nerep, 2003].
Nial, Håkan, Om aktiebolag: enligt lagen den 14 september 1944, 2 uppl. Stockholm, 1948 [cit. Nial, 1948].
Nääv, Maria, Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 2:2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2018 [cit. Nääv & Zamboni (red.), 2018].
Olivecrona, Karl, Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt, Appelbergs boktryckeri, Uppsala, 1928 [cit. Olivecrona, 1928].
Peterson, Claes, ‘Hallsberg-Motala-Mjölby järnvägsaktiebolag mot André Oscar Wallenberg och frågan om aktieägares begränsade ansvar: ett bidrag till den svenska aktiebolagsrättens historia’, i Bernitz, Ulf, Dufwa, Bill W., Grönfors, Kurt, Lindencrona, Gustaf & Rodhe, Knut (red.), Festskrift till Jan Hellner, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1984, s. 433-464 [cit. Peterson, 1984]. Rodhe, Knut, ‘Moderbolagets ansvar för dotterbolagets skulder’, i Bernitz, Ulf,
Festskrift till Jan Hellner, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1984, s.
481-499 [cit. Rodhe, 1984].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och
argumentat-ion, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren, 2018].
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 7 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2020 [cit Sandström, 2020].
Skog, Rolf, Rodhes Aktiebolagsrätt, 26 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2020 [cit. Skog, 2020].
Stattin, Daniel, Företagsstyrning: en studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och
koncernstyr-ning, 2 uppl., Uppsala universitet, Uppsala, 2008 [cit. Stattin, 2008].
Stockholms fondbörs, Fermenta: fakta och erfarenheter: en rapport till Stockholms fondbörs, Ljunglöfs offset, 1988 [cit. Stockholms fondbörs, 1988].
Witting, Christian A., Liability of Corporate Groups and Networks, Cambridge University Press, 2017 [cit. Witting, 2017].
Åhman, Ola, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten: om aktiebolagets ställföreträdare och
gränserna för deras representationsrätt, Iustus, Uppsala, 1997 [cit. Åhman, 1997].
Östberg, Jessica, Styrelseledamöters lojalitetsplikt: Särskilt om förbudet att utnyttja
affärsmöj-ligheter, Jure Förlag, Stockholm, 2016 [cit. Östberg, 2016].
Artiklar
Berle, Adolf A., Jr., The Theory of Enterprise Entity, Columbia Law Review, Vol. 47, No. 3 (1947), s. 343-358 [cit. Berle, 1947].
Båvestam, Urban, Aktiebolagsstyrelsens möjligheter att delegera sina uppgifter med
ansvarsredu-cerande verkan, JT Nr. 2 2001/02, s. 252-277 [cit. Båvestam, JT 2001/02].
Dotevall, Rolf, Groups of Companies In Swedish Law, Journal of Civil & Legal Science, Vol. 7, No. 2 (2018), s. 1-6. [cit. Dotevall, 2018].
Krüger Andersen, Paul, Bertil Andersson, Jan m.fl., European Model Company Act
(EMCA), 1st edition, 2017 [cit. EMCA].
Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002, s. 261-278 [cit. Lambertz, SvJT 2002].
Paulus, Christoph G., Group Insolvencies – Some Thoughts about New Approaches, Texas International Law Journal, Vol. 42, No. 3 (2007) [cit. Paulus, 2007].
Ratner, Steven R., Corporations and Human Rights: A Theory of Legal Responsibility, The Yale Law Journal, Vol. 111, No. 3 (2001) [cit. Ratner, 2001].
Skog, Rolf, Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen, SvJT 2015 s. 11-19 [cit. Skog, SvJT 2015].
Smicklas, Martin, Aktiebolagsrättens utveckling, SvJT 1989, s. 39-56 [cit. Smicklas, SvJT 1989].
Stattin, Daniel, Moderbolags skadeståndsrättsliga ansvar i koncernförhållanden, SvJT 1999, s. 873-902 [cit. Stattin, SvJT 1999].
Svensson, Bo, Lagstiftningsideologi och lagstiftningsteknik – erfarenheter från arbetet med en ny
aktiebolagslag, SvJT 2001, s. 637-654 [cit. Svensson, SvJT 2001].
Unger, Sven, Får jag tala med koncernchefen!, Advokaten 1987, nr 1, s. 18-26 [cit. Unger, 1987].
Winner, Martin, Group Interest in European Company Law: an Overview, Acta Universitatis Sapientiae: Legal Studies, Vol. 5, Issue 1 (2016), s. 85-96 [cit. Winner, 2016]. Wooldridge, Frank, German law governing private companies in a group, Amicus Curiae,
Issue 81, 2010, s. 21-24 [cit. Wooldridge, 2010].
Östberg, Jessica, Om aktieägares lojalitetsplikt, SvJT 2018, s. 265-303 [cit. Östberg, SvJT 2018].
Elektroniska källor
Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. 3 §, Lexino 2019-07-01 (hämtad 2020-04-17) [cit. Nerep, Adestam, Samuelsson,
Ak-tiebolagslag (2005:551) 1 kap. 3 §].
Nerep, Erik, Adestam, Johan & Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. 11
§, Lexino 2019-07-01 (hämtad 2020-04-17) [cit. Nerep, Adestam, Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 1 kap. 11 §].
Nerep, Erik, Samuelsson, Per, Aktiebolagslag (2005:551) 29 kap. 3 §, Lexino 2019-07-01 (hämtad 2020-09-04) [cit. Nerep, Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 29
Övrigt
Kvart, Sussi, Lärdomen av HQ – ändra lagens syn på vinstsyfte, Dagens Industri, 2018-03-29, https://www.di.se/debatt/sussi-kvart-lardomen-av-hq-andra-lagens-syn-pa-vinstsyfte/ (hämtad 2020-04-20) [cit. Kvart, Dagens Industri, 2018].
Uttalanden vid nordiskt juristmöte, Kodifiering av koncernrätten, Förhandlingarna vid det 34:e nordiska juristmötet i Stockholm, 21-23 augusti 1996. Del 1, s. 43-71, 73-79, http://nordiskjurist.org/meetings/kodifiering-av-koncernratten-reg-lerna-om-minoritetsdelag-och-borgenarers-stallning-i-dotterbolag/ (hämtad 2020-07-09).