Återanvändning

Studier visar att ur ett miljöperspektiv är det bättre att den första ägaren till ett plagg använder plagget så länge som möjligt. Eftersom att lämna till insamling för återanvändning alternativt försäljning kom- mer att kräva transporter till och från inlämningsplats och/eller försälj- ningsplats för tidigare såväl som ny ägare (Naturvårdsverket 2020d). Men om en person inte längre vill eller kan använda plagget själv så är det ett mycket bra alternativ att lämna till återanvändning alterna- tivt att sälja produkten vidare.

Att öka återanvändningen av textilier är ett av flera sätt att för- länga den aktiva livslängden för att minska den miljö- och klimat- påverkan som vår textilkonsumtion bidrar till. Vi svenskar skänker i genomsnitt 3,8 kilo textil till ideella aktörer varje år. Samtidigt köper vi i genomsnitt 0,8 kilo begagnad textil från samma organisationer, vilket är samma mängd begagnad textil som vi köpte år 2008 enligt en studie som Svensk miljö emissionsdata (SMED) genomförde 2018 (SMED 2018). Det innebär också att vi i dag samlar in mer textil än 17 _{F/ACT www.factmovement.se/ Hämtad 2020-11-12.}

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

vad den svenska återanvändningsmarknaden efterfrågar vilket leder till att merparten av insamlat material exporteras för återanvändning i andra länder. Studier visar att miljövinsten med att återanvända textil är stor oavsett om återanvändningen sker i Sverige eller i någon annan del av världen (Norden 2016 och Norden 2016b).

I en nordisk studie från 2016 uppskattas att den årliga exporten av 75 000 ton begagnade nordiska textilier för återanvändning ger en årlig besparing av 193 000 CO2 ekvivalenter av växthusgaser och

72 miljoner kubikmeter vatten genom utebliven produktion av nya produkter. Miljöpåverkan från transporter som krävdes för in- samling och hantering av de begagnade textilierna var liten jämfört med besparingen från utebliven nyproduktion (Norden 2016b). I samma studie görs bedömningen att miljönyttan av att exportera de 75 000 tontextilierna troligen var stor jämfört med om det insam- lade materialet hade stannat kvar i de nordiska länderna där de tro- ligtvis hade gått till förbränning då efterfrågan på begagnade textilier är för liten i de nordiska länderna. Även i beaktande av att begagnade textilier ofta hamnar i länder som Asien, Mellanöstern och Afrika där avfallshanteringen många gånger är betydligt sämre än i de nor- diska länderna överväger miljövinsterna som uppnås genom förlängd aktiv livslängd av redan producerade textilier och utebliven nyproduk- tion (Norden 2016).

Frågan man då bör ställa sig är varför efterfrågan på begagnade textilier i Sverige och övriga norden fortsatt är relativt liten. En norsk studie (Laitala 2018) har identifierat att bl.a. följande hinder som konsumenter kan uppleva kopplat till återanvändning:

• Många konsumenter värdesätter inte begagnade textilier i någon högre grad och upplever än mindre att någon annan kan värde- sätta en textil man inte vill använda själv.

• Trendiga plagg blir snabbt daterade och omoderna.

• Det finns fortfarande en motvilja mot att använda begagnade klä- der som någon annan använt.

• Att handla secondhand kan ta mer tid än att köpa nytt och många upplever att tid är en bristvara.

• Brist på valfrihet vad gäller storlek, färg och passform vid köp av begagnade kläder.

SOU 2020:72 Textila flöden och miljöpåverkan

Secondhandmarknaderna är relativt outvecklade och det är därmed svårt att matcha utbud och efterfrågan. Samtidigt visar konsument- undersökningar som Naturvårdsverket har genomfört att det sker en attitydförändring mot en ökad acceptans där alltfler kan tänka sig att köpa mer secondhand. I en undersökning från 2019 uppgav 73 pro- cent att de absolut eller kanske skulle kunna tänka sig att köpa mer secondhand, om de visste att det gör skillnad för miljön (Natur- vårdsverket 2019). Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 44 procent kunde tänka sig köpa mer secondhand (Naturvårds- verket 2018). Det finns också indikationer på att det skedde ett trend- brott i slutet av 2018 vad gäller acceptans och efterfrågan på begagnade textilier i Sverige i samband med att Handelns Utredningsinstitut utsåg det återvunna plagget till årets julklapp 2018 (Andermatt Caroline 2020). Inom utredningen för producentansvar genom- fördes i januari 2020 en konsumentundersökning som visade att 3 av 10 väljer secondhand om de måste välja mellan nytt och secondhand (se bilaga 5).

Den utveckling som skett inom begagnathandeln under senare år har också gjort det lättare för konsumenter att handla secondhand. Allt fler aktörer, både kommersiella och ideella, saluför begagnade trendriktiga textiler på ett smakfullt och tilltalande manér likt tradi- tionell modehandel som exempelvis Arkivet18_{, Busfrö}19 _{och Emmaus}

Vintage20_{. Även bland konventionella butikskedjor ökar fokus på}

secondhand där exempelvis H&M köpt in sig i Sellpy21_{, NA-KD}

bygger ut sin befintliga e-handelsplattform för att integrera second- handförsäljning med ordinarie utbud,22 _Zalando23 _{satsar på second-}

handbutik i Berlin, Gina Tricot samarbetar med Human Bridge24 _och

Beyond Retro25 _{för att nämna några.}

18 _{https://arkivetsthlm.se/ Hämtad 2020-10-01.} 19 _{www.busfro.se/ Hämtad 2020-10-01.} 20 _{https://emmausstockholm.se/butik/vintage/ Hämtad 2020-10-01.} 21 _{www.breakit.se/artikel/22110/h-m-storsatsar-pa-sellpy-blir-majoritetsagare} Hämtad 2020-10-01. 22 _{www.dagenshandel.se/article/view/681691/nakd_investerar_40_miljoner_i_en_helt_ny_affar} Hämtad 2020-11-12. 23 _{www.market.se/e-handel/zalando-har-oppnat-fysisk-second-hand-butik-lara-oss-hur-det-} fungerar Hämtad 2020-10-01. 24 _{www.ginatricot.com/se/hallbarhet/people/donationer-av-plagg Hämtad 2020-10-01.} 25 _{www.elle.se/mode/gina-tricot-slapper-vintagekollektion-med-beyond-retro/4898006} Hämtad 2020-10-01.

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

Återanvändning via nätet

Återanvändning via distanshandel ökar också i snabb takt. Nät- handelsaktörer som Blocket, Tradera med flera ökade försäljningen av secondhandtextilier från 1 500 till 2 000 ton mellan 2011 och 2013 (SMED 2014). En senare undersökning utförd 2019 visar att second- handförsäljning av kläder på nätet från sex etablerade företag ökade med 32 procent mellan 2016 och 2017. Trots den relativt stora ök- ningen motsvarar försäljningsvolymen av begagnade textilier på nätet endast en procent av den totala nyförsäljningen (SMED 2019). Återanvändning mellan privatpersoner

Kläder och textil som privatpersoner skänker eller byter med vänner och bekanta alternativt när syskon ärver kläder av varandra liksom annan försäljning som sker på loppisar och bloppisar (en loppmark- nad i bloggform) är också olika former av återanvändning. Därtill utvecklas nya former ständigt inte minst på Facebook där det finns ett antal grupper som säljer och byter kläder och textilier. Hur ofta eller vilka mängder textil som byter ägare på detta sätt är okänt. Även uppgifter om den mängd textilier som lagras i samhället exempelvis i hushållens garderober är okänd.