Design

De beslut som fattas i designfasen har avgörande betydelse för den totala miljö- och klimatpåverkan som varje textilprodukt kommer att orsaka under sin livslängd (Mistra 2019d). Att redan i design- stadiet utforma produkter för lång aktiv livslängd, som produceras resurseffektivt i hållbara material, som lämpar sig för att lagas, upp- graderas och omarbetas samt utformas för att lätt kunna återvinnas när de är uttjänta är helt avgörande för produktens totala miljö- och klimatpåverkan.

Inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion konstateras att genom att fördubbla den aktiva livslängden i kombination med att använda förnyelsebar energi i produktionsledet kan den totala klimatpåverkan av svensk textilkonsumtion minska med hela 67 pro- cent (beräknat på att användningen ersätter nyinköp) (Mistra 2019). Mistras forskning pekar också på att det absolut mest avgörande valet för hur stor total miljöpåverkan en produkt kommer att få är hur produkten tillverkas, vilka behandlingsprocesser och vilken energi som används i produktionsledet etc. Valet av fiber har mindre betydelse

16% 10% 14% 23% 16% 1% 3% 11% 3% 3% Fiberproduktion Garnproduktion Tygproduktion Våtbehandling/färgning Konfektion Transport i produktion Distribution och försäljning Konsumenttransport Konsumenttvätt Avfallshantering

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

för miljö och klimatpåverkan. Men å andra sidan kan val av fiber och material ha stor betydelse för möjligheterna att förlänga textiliers livs- längd samt för fiberåtervinning, och därmed utgör dessa val väsentliga komponenter i ett cirkulärt flöde.

I IVA:s branschrapport Resurseffektiv textil i Sverige – Textil från avfall till resurs konstateras att det i dag ofta är enklare och billigare att göra mindre bra val, då tillgängligheten på resurseffektiva pro- duktionsprocesser är bristfällig och priserna är höga på mer hållbara material (IVA 2020b). Dessutom råder ofta brist på kunskap och fokus på hållbarhetsfrågor hos designers, inköpare, produktions- ansvariga och företagsledare vilket leder till att hållbarhetsperspek- tivet inte finns med i tillräcklig utsträckning när de avgörande be- sluten fattas. Detta i kombination med att textilier och kläder ofta designas för kortlivade modetrender, gör det svårt att bryta och för- ändra inarbetade linjära affärsmodeller. I Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi är Hållbar produktion och produktdesign ett av fyra fokusområden som pekas ut och där insatser anses vara nödvändiga för att åstadkomma en långsiktig omställning. Den uttalade ambi- tionen är att produkter ska utformas för lång livslängd och att det ska ställas höga krav på giftfrihet för såväl återvunnet material som jungfrulig råvara. Dessutom ska

jungfruliga material så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden och hänsyn ska tas till behov av att tillföra jungfruliga material för att möjliggöra klimatomställning och materialåtervinning (Regeringen 2020).

I strategin pekas textil ut som en av sex prioriterade strömmar i det nationella arbetet i omställningen till en cirkulär och biobaserad eko- nomi (se avsnitt 3.4).

SOU 2020:72 Textila flöden och miljöpåverkan

Figur 4.3 Koldioxidavtryck och energianvändning i de olika delarna

av den textila värdekedjan

Textilkonsumtion och användning i Sverige under ett år

Källa: Mistra 2019.

Den globala textilfiberproduktionen uppgick 2019 till 111 miljoner ton, varav 25 procent utgjordes av bomullsfibrer och över 62 pro- cent av syntetfibrer tillverkade främst från fossil råvara (Textile Exchange 2020). Det innebär att den globala fiberproduktionen har fördubblats de senaste 20 åren. Prognoser som togs fram före pande- min indikerade en ökad efterfrågan på upp till 146 miljoner ton textil- fibrer till år 2030 (Textile Exchange 2020).

Den stora efterfrågan på textilfibrer är en utmaning då produk- tionen har stor miljö- och klimatpåverkan och tillgången på jungfru- liga råvaror är begränsad. Det finns därmed en risk att en framtida brist på råvaruförsörjning kan inträffa.2

Bomull

Bomull är en populär fiber och står för 25 procent av världens fiber- konsumtion (2019) och över 49 procent av Sveriges totala fiber- konsumtion (Mistra 2019). Bomullsfiberns tekniska egenskaper och 2 _{Re:textile https://issuu.com/hogskolaniboras/docs/retextiles_magazine_220x280_web} Hämtad 2020-11-13. -2700 -700 1300 3300 5300 7300 9300 11300 13300 -200 0 200 400 600 800 1000 Fi be rpr od uk tio n Ga rn pr od uk tio n Tygp ro du kt ion Våt be han dlin g Ko nf ek tio n Tr an spo rt i pr odu kt io n Dis tr ibut ion i han de l Ko ns ume nt tra ns po rt Ko ns um ent tv ät t Av fa lls ha nt er ing Energianv ändning (miljoner M J) Kold iox idav try ck ( tus ent als ton C O2e) Koldioxidavtryck Energianvändning

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

komfort gör den unik och eftertraktad. Samtidigt är bomullsplantan en av de grödor i världen som kräver mest vatten, vilket är ett pro- blem då bomull ofta odlas i subtropiska områden där sötvatten är en bristvara (Mistra 2019e). Konventionella bomullsodlingar kräver för- utom stora mängder vatten också kemiska ämnen i form av gödning och bekämpningsmedel, vilka urlakar jorden och påverkar den bio- logiska mångfalden negativt Framställningen genererar även växt- husgasutsläpp. Dessutom kräver bomullsodlingar stora landarealer. Mark som i allt högre grad behövs till matproduktion då världens be- folkning beräknas öka från dagens 7,7 miljarder till närmare 9,7 mil- jarder till 2050.

De alternativ som finns tillgängliga för att ersätta konventionellt odlad bomull är ekologisk bomull som i dag står för cirka 1–2 procent av den totala bomullsproduktionen och bomull från Better Cotton Initiative (BCI)3 _{som enligt en ny rapport från Textile Exchange upp-}

ges stå för 22 procent av den globala bomullsproduktionen(Textile Exchange 2020).

Den globala bomullsproduktionen har trots ökad efterfrågan en- dast ökat i långsam takt sedan 2005 (se figur 4.4), mycket på grund av begränsad tillgång på resurser som mark och vatten (Textile Exchange 2020).

3 _{Better Cotton https://bettercotton.org/ Hämtad 2020-09-27. Better Cotton Initiative är ett}

globalt initiativ som har som mål att förbättra arbetsförhållanden för arbetare i bomullsindustrin och minska användningen av vatten, insekts- och gödningsmedel genom ökad kunskap och information till odlare. BCI bomull kan därmed odlas på ett mer hållbart sätt än konventionell bomull, dock finns osäkerheter med spårbarhet och återrapportering.

SOU 2020:72 Textila flöden och miljöpåverkan

Figur 4.4 Global bomullsproduktion

1990–2018

1 pund motsvarar cirka 0,45 kilo. Källa: www.statista.com.

Det innebär att det finns tydliga indikationer på att bomull inte kommer att finnas i tillräcklig mängd för att tillfredsställa den ökade efterfrågan globalt till 2030. Bomullsfibern kommer att behöva ersättas och kompletteras av andra fibrer. I IVA-rapporten Resurs- effektiv textil i Sverige – Textil från avfall till resurs menar skriben- terna att det behövs nytänkande och innovationer för att ersätta och komplettera bomullen (IVA 2020b). I framtiden kan bomullen komma att behöva ersättas av en diversifierad palett av olika fibrer från re- genererade fibrer som viskos, modal och Tencel till naturfiber som lin och hampa och inte minst återvunna fibrer. I samma rapport förutspås också en framtida utveckling ske där större fokus läggs på att utveckla nya tekniska processer som kan tillverka fibrer inte bara från cellulosa utan även från restprodukter från jordbruk, livsmedel och fiskeindustri med mera (IVA 2020b).

87 165 93 903 89 111 116 333 117 630 98 147 103 165 120 109 123 690 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2016 2017 2018 Tus ent als 480 -p un ds ba la r

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

Polyester

Majoriteten av de syntetfibrer (82 procent) som tillverkas i dag pro- duceras av fossil råolja, som är en ändlig resurs och vars användande är kopplat till en rad miljöproblem (Mistra 2019e). Att utvinna och förädla fossil olja sker i energikrävande processer som genererar växt- husgasutsläpp och bidrar till den globala uppvärmningen och försurar haven samt kräver tillsatskemikalier i stora mängder.

Polyester är den mest förekommande syntetfibern med 52 pro- cent av den globala fibermarkanden och uppgick till 58 miljoner ton 2019 globalt (Textile Exchange 2019). Att återvinna polyesterfibrer till nya fibrer bidrar till minskad användning av jungfrulig råolja och 2019 utgjorde återvunnen polyester 14 procent av den totala produk- tionen av polyester. Kemiskt återvunnen polyester har fördelen att den återvunna fibern får samma egenskaper som jungfruliga fibrer (Mistra 2019b). Det bör dock påpekas att återvunnen polyesterfiber i dag huvudsakligen tillverkas av PET-flaskor medan återvinning från använd textilfiber till ny fiber fortsatt utgör en mycket liten andel, cirka 2 procent (Textile Exchange 2019).

Det utvecklas också just nu nya biobaserade alternativ till olje- baserad polyester (BioPET, PLA, PTT), med liknande komfort och tekniska egenskaper. Utmaningen, i dagsläget, är att effektivisera och öka produktionen av biobaserade fibrer för att sänka produktions- kostnaderna. Priset för biobaserad polyester är i dag högt i jämförelse med polyester tillverkad av jungfrulig olja (IVA 2020b). Textile Exchange anser i sin rapport att utvecklingen av återvunnen och bio- baserad polyester ökar i alltför långsam takt och att utvecklingen behöver påskyndas för att tillfredsställa förväntad efterfrågan på textil- fibrer till 2030. Vidare menar man att potentialen för att öka åter- vinning av begagnad textil av polyester är mycket god, sett till de stora mängder polyester som finns på marknaden i form av textilier som inte samlas in och återvinns i dag (Textile Exchange 2019). Mikroplaster från syntetfibrer

Syntetfibrer är en form av plastprodukter och kan, som alla andra plastprodukter, släppa ifrån sig mikroplaster. Nötning och slitage sker i produktionsledet såväl som vid användning och tvätt vilket leder till att fibrerna släpper ifrån sig små partiklar (Mistra 2017).

SOU 2020:72 Textila flöden och miljöpåverkan

Dessa mikroplastpartiklar följer med tvätt och avloppsvatten och förs vidare till mark, vattendrag och hav där plastpartiklarna lång- samt bryts ned. Beroende på typ av plast, temperatur och exponering för solljus kan nedbrytningen ta flera hundra år.4 _{Naturvårdsverket}

har uppskattat att det i Sverige släpps ut mellan 8 och 900 ton mikro- plastfibrer orsakade av tvätt per år (Naturvårdsverket 2017b). En nyligen publicerad forskningsstudie uppskattar att det sedan 1950- talet, när produktionen av syntetfibrer tog fart, har släppts ut 5,6 miljoner ton syntetiska mikrofibrer till mark och vatten globalt (Gavigan 2020). Det pågår i dag ett intensivt forskningsarbete om när mikroplastfibrer uppkommer och hur uppkomst kan minimeras vid såväl produktion och användning som i avfallsledet. Bland många projekt kan nämnas: MinShed5 _{– ett treårigt forskningsprojekt med}

som studerar hur textilindustrin kan designa kläder av syntetiska tyger som inte släpper ifrån sig mikroplaster. OECD genomförde 2020 en workshop som kommer att resultera i en rapport på temat textil och mikroplaster (OECD 2020). Rapporten kommer att inne- hålla fallstudier och policyrekommendationer och publiceras i decem- ber 2020. Zero Microplastic Challenge 2020 – innovationstävling med fokus på filterlösningar på tvättmaskiner för att minska sprid- ningen av mikroplaster från hushållstvätt pågår under hösten.6 _Sedan

tidigare har Anthesis AB på uppdrag av Naturvårdsverket genom- fört en socioekonomisk analys av vad ett införlivande av kriterier för minskad mikroplastspridning från hushållstvätt i Ekodesigndirektivet skulle få för effekter. Rapporten är överlämnad till EU Kommission (Naturvårdsverket 2019b).

Textil våtberedning

Det led i den textila produktionskedjan som har enskilt störst miljö- och klimatpåverkan är den så kallade våtberedningen, som inkluderar en rad olika processer som tvätt, blekning, färgning, torkning och andra behandlingar som ger materialet dess specifika egenskaper. I alla steg av våtberedningen används stora mängder vatten, som i sin 4 _{Mikroplast www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-}

efter-omrade/Plast/Mikroplast/ Hämtad 2020-11-11.

5 _{MinShed www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/minshed Hämtad 2020-11-12.}

6 _{Zero Microplastics Challenge 2020 www.ri.se/en/what-we-do/projects/zero-microplastics-}

Textila flöden och miljöpåverkan SOU 2020:72

tur resulterar i stora mängder mer eller mindre förorenat avlopps- vatten. Energiåtgången är också stor, inte minst för att värma upp de stora vattenmängderna och torka materialet mellan de olika behand- lingarna. Dessutom tillsätts kemikalier i form av blekmedel, färg- ämnen och andra tillsatser (BREF 2003). Sammantaget innebär det att alla processer i våtberedningen genererar utsläpp till luft och vatten (Mistra 2019). Den stora energiåtgången i kombination med att textilier ofta produceras i länder där fossil energi – vanligen kol – används, bidrar till utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet negativt (IVA 2020b).

90 procent av alla kemikalier som tillsätts i produktionsledet sköljs ur textilierna innan produkten lämnar produktionsanläggningen (Mistra 2019). Om inte tillräckliga reningsanläggningar finns på plats släpps kemikalierna ut direkt till mark och vattendrag. I flera regioner i exempelvis Indien och Kina är kontaminerad mark och vatten orsa- kade av textilindustrin ett stort problem (Norden 2013). Det pågår intensiv forskning för att utveckla ny teknik, ofta digitaliserad, för processer i våtberedningsledet för att minska utsläpp och använd- ningen av vatten och energi. Ett exempel är det svenska företaget SpinDye som utvecklat en metod där polyesterfibrer färgas redan vid garnspinningen, som kräver 75 procent mindre vatten och 90 procent mindre mängd kemikalier än konventionell infärgning.7