Projekt

7.2.1 Mistra Future Fashion

Mistra Future Fashion var ett internationellt forskningsprogram med svensk programledning som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (2011–2019).5 _{Syftet med programmet var}

att genom tvärvetenskaplig forskning leverera insikter och lösningar med inriktning på ett systemskifte inom modeindustrin för minskad miljö- och klimatpåverkan i hela värdekedjan. Forskningsprogrammet producerade betydande mängder rapporter, konferensbidrag, akade- miska publikationer och doktorsavhandlingar.6 _{Innan programmet}

avslutades 2019 publicerades rekommendationer för hur miljö och klimatpåverkan kan minska genom åtgärder riktade mot aktörer i hela värdekedjan inklusive beslutsfattare (Mistra 2019d).

Viktiga resultat är att 80 procent av den totala miljö och klimat- påverkan från svensk klädkonsumtion uppstår i produktionen, som 3 _{Textilsmart www.naturvardsverket.se/textilsmart Hämtad 2020-11-11.}

4 _{Textilsmart kampanjsajt https://textilsmart.hallakonsument.se/ Hämtad 2020-11-11.} 5 _{Mistra Future Fashion http://mistrafuturefashion.com/sv/hem/ Hämtad 2020-11-11.} 6 _{Mistra Future Fashion. Publikationer http://mistrafuturefashion.com/sv/publikationer/}

SOU 2020:72 Regeringsuppdrag och projekt

kräver resurser i form av råvaror, vatten, energi och kemikalier samt orsakar utsläpp till luft, mark och vatten (Mistra 2019). Det fast- ställdes även att det inte finns bättre eller sämre fibrer eller material utan det avgörande för den totala miljö och klimatpåverkan är hur produktionen utförs, vilket energislag som används och vilka pro- duktions- och reningsprocesser som används. Den enskilt effekti- vaste åtgärden för minskad miljö och klimatpåverkan är att förlänga textilens livslängd (Mistra 2019). En studie publicerad 2019 visar klimatpåverkan från Sveriges samlade klädkonsumtion, samt vilka konkreta åtgärder som behövs för att ställa om till en mer hållbar hantering av textilier (Mistra 2019). Det fastställs även att fiberåter- vinning som egen insats inte kan göra textilindustrin hållbar. Att återvinna fibrer är också resurskrävande och produktionsprocessen är den samma oavsett om jungfrulig eller återvunnen fiber används som råvara. Rekommendationer och slutsatser från Mistra Future Fashion med beröring till uppdraget om producentansvar har IVL på uppdrag av utredningen sammanställt i rapporten Översikt: status för textils producentansvar (se bilaga 4).

7.2.2 IVA – Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) hade i projektet Resurs- effektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft (2018–2020) som mål att utifrån ett näringslivsperspektiv utveckla resurseffektiva och lön- samma affärsmodeller som bidrar till uthållig, hållbar tillväxt och cir- kulär ekonomi (IVA 2020). Ambitionen med projektet var att bidra med ökad information och kunskap kring Sveriges resursvägval inom politik, forskning och näringsliv samt att skapa samverkan och driva på utvecklingen. Ett av delprojekten fokuserade på textil med ett arbetsutskott bestående av branschaktörer, forskningsrepresen- tanter och myndigheter. Gemensamt inom delprojektet identifierades visionen: Sverige – den ledande nationen för en värdeskapande textil- bransch som är hållbar, resurseffektiv, cirkulär och lönsam. Delprojektet genomfördes i form av en system-/gapanalys av textilflödet som ut- mynnade i konkreta handlingsplaner där slutsatser, rekommendatio- ner och förslag på genomförande inklusive ansvariga aktörer pekades ut inom följande områden

Regeringsuppdrag och projekt SOU 2020:72

• design för hållbarhet, resurseffektivitet och cirkularitet,

• affärsmodeller som bygger på hållbarhet, resurseffektivitet och cirkularitet,

• återvinning och industriell symbios för att skapa förutsättningar för hållbarhet, resurseffektivitet och cirkularitet,

• innovativa miljöer som stöttar utvecklingen hållbarhet, resurs- effektivitet och cirkularitet,

• finansiella sektorns roll.

Projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi var en uppföljning på IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrens- kraft, som genomfördes 2014–2016. Projektet visade på stora möjlig- heter att göra samhället avsevärt mer resurseffektivt, samt att generera nya affärer och affärsmodeller. Textil var ett av fem materialflöden som kartlades för att identifiera var det fanns affärsmöjligheter kopp- lade till effektivare resurshantering (IVA 2020b). I anslutning till projektet släpptes också minirapporten: Hållbarhet inom textil ur ett konsumentperspektiv (IVA 2020c).

7.2.3 Dialog för en hållbar textil värdekedja med fokus

på miljö och kemikalier

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen driver gemensamt Dia- log för en hållbar textil värdekedja med fokus på miljö och kemikalier, ett treårigt samverkansinitiativ (2017–2020).7 _{Syftet med dialogen är}

att bidra till minskad miljö- och hälsopåverkan från textilbranschen i hela värdekedjan från produktionen och konsumtionen till avfalls- hanteringen för att bidra till resurseffektiva och giftfria kretslopp. Genom dialog och medskapande som metod vill Naturvårdverket och Kemikalieinspektionen involvera berörda aktörer för att skapa handlingskraft runt relevanta frågor i den textila värdekedjan. Ge- mensamma insatser där aktörer från hela värdekedjan involveras kan göra det möjligt att komma längre än vad lagstiftning enbart kan göra. Dialoggruppen kan också bidra till förbättrad samordning mellan 7 _{Dialog för en hållbar textil värdekedja www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/}

Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbara-textilier/ Textildialogen/ Hämtad 2020-11-11.

SOU 2020:72 Regeringsuppdrag och projekt

parallellt pågående initiativ och till en ökad uppmärksamhet kring frågorna.

Två möten arrangeras per år och varje möte belyser ett specifikt tema kopplat till den textila värdekedjan. Kunskaps- och erfarenhets- utbyte, nätverkande och inspiration till nya innovativa lösningar är viktiga delar av varje möte. Dialogen sker i samarbete med aktörer från hela värdekedjan: myndigheter, forskare, textilbransch, handel och frivilligorganisationer samt andra relevanta aktörer inom textil- området. Exempel på tema är insamling, sortering, återanvändning och materialåtervinning8 _{där bland annat en expertpanel diskuterade}

runt möjligheter och utmaningar med ett producentansvar. I Natur- vårdsverkets regleringsbrev för 2020 finns ett återrapporteringskrav om att verket ska redovisa resultatet av det fortsatta arbetet med textildialogen. Redovisningen ska särskilt visa hur textildialogen bi- drar till att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier.

7.2.4 Smart Textiles

Smart Textiles är en del av Science Park Borås vid Högskolan i Borås som ger forskare och näringsliv möjlighet att ta fram innovationer som ger fördelar för industri, sjukvård och miljö. Sedan starten 2006 har över 500 forsknings- och företagsprojekt gjort verksamheten erkänd som motor i svensk textilindustri och bidragit till att etablera Smart Textiles som internationell aktör. Den röda tråden är textila pro- cesser. Många gånger handlar det om sådant vi normalt inte tänker på som textil, t.ex. textil betongarmering, kolfiberförstärkning i hockey- klubbor eller en socka som ska detektera livshotande sjukdomar.9

7.2.5 Re:textile

Re:textile initierades 2015 av Västra götalandsregionen i samarbete med Högskolan i Borås och arbetet pågår fortsatt med innovation för en cirkulär textilindustri.10 _{Målet är att skapa verklig förändring}

genom design, utbildning, produktutveckling och påverkan i alla led i den textila värdekedjan: från beslutsfattare till producenter och kon- 8 _{Textil – insamling, sortering, återanvändning och materialåtervinning www.naturvardsverket.se/}

Kalendarium/Dokumentation-fran-seminarier/Dokumentation-fran-dialogmote-om-en- hallbar-textil-vardekedja-med-fokus-pa-miljo-och-kemikalier/ Hämtad 2020-11-11.

9 _{SmartTextiles https://smarttextiles.se/ Hämtad 2020-11-14.}

Regeringsuppdrag och projekt SOU 2020:72

sumenter. En viktig del är att utvärdera ekonomiska och praktiska förutsättningar för nya, cirkulära affärsmodeller. Inom projektet ut- vecklas nya designprinciper, affärsmodeller och produktionssystem som möjliggör cirkulära flöden i textilbranschen. Om nya plagg ut- vecklas för att hålla länge genom att kunna lagas, omarbetas, eller på annat sätt uppdateras, öppnas möjligheter för nya affärsområden in- om reparation, redesign och andra typer av tjänster som förlänger livet på plagget och samtidigt genererar ekonomisk tillväxt i företagen.

Den tredje projektperioden för re:textile (2018–2019) syftade till att hjälpa branschen arbeta mer cirkulärt genom kunskapsöverföring, rådgivning och praktisk tillämpning i samarbete med företag nationellt och genom att förändra konsumenters konsumtionsvanor samt att ge beslutsfattare underlag som stödjer transformation till en cirkulär ekonomi. En viktig del inom re:textile har varit att påvisa sambanden mellan ekonomisk vinning och miljönytta kopplat till nya cirkulära affärsmodeller som i förlängningen kan underlätta för konsumenter att välja mer hållbara alternativ. Projektet fortgår och inkluderar nu- mera även konsumentprojektet F/ACT (se avsnitt 4.4.3).11

7.2.6 Wargön Innovation

Wargön Innovation är en innovationsmiljö med test- och demo- anläggning för koldioxidsnåla materialinnovationer som är en del av Innovatum Science Park i Västsverige. Organisationens mål och upp- drag är att möjliggöra produktion av framtidens hållbara material och stort fokus ligger på att skapa cirkulära flöden för textilier och biobaserade material från skog och andra grödor. En hållbar textil värdekedja är beroende av ett fungerande insamlingssystem men förut- sätter också en kvalificerad och industriell sortering för återanvänd- ning, remake och återvinning.

På test- och demoanläggning i Vargön finns en pilotanläggning för textilsortering inklusive en automatiserad Fibersort-skanner (NIR) med en kapacitet på 500–1 000 ton per år. Pilotanläggningen för textil- sortering har två fokus, dels att utveckla arbetssätt och tekniker för mer effektiv sortering av textilier för återanvändning och remake, dels att sortera uttjänt textil med skannern. Vid sorteringen av den uttjänta textilen sker sortering på fibertyper, fiberblandningar och färger på tyget. Skannade textilier ingår sedan i olika utvecklings- 11 _{F/ACT www.factmovement.se/ Hämtad 2020-11-01.}

SOU 2020:72 Regeringsuppdrag och projekt

projekt som fokuserar på att hitta nya användningsområden för ut- tjänt textil. Även en pilotrobot som kan plocka skor från ett textil- flöde har utvecklats. Wargön Innovation samarbetar brett med små och medelstora företag, kommuner och välgörenhetsorganisationer samt ingår i ett forskningskluster i Västsverige tillsammans med Textilhögskolan i Borås och RISE i Göteborg. Omkring 10 olika textilprojekt pågår just nu och Wargön Innovation är en viktig aktör i utvecklingen av resurseffektiva cirkulära flöden (se avsnitt 4.7).12

7.2.7 Svenska institutet för standarder (SIS)

Standardiseringen inom textilområdet13 _{omfattar i dag allt från stor-}

leksmärkning och säkerhet i barnkläder till tvättråd och provnings- och analysmetoder för att upptäcka kemikalier och miljöaspekter. Standarder underlättar vid kommunikation nationellt såväl som inter- nationell, vid produktutveckling, tillverkning, inköp och användande av produkter m.m. Standarder bidrar också till förhöjd produkt- kvalitet och att produkter blir säkrare t.ex. genom minskat innehåll/ tillsättning av farliga kemikalier. Just nu genomför SIS en rad projekt med relevans för flera av de utmaningar som utredningen identifierat inom textilområdet:

• Textila miljöaspekter – Svenskt ledarskap för att internationellt arbeta med att identifiera miljöaspekter och ta fram förslag för en gemensam terminologi inom textilområdet.

• Digitala informationsbärare – för ökad spårbarhet och transparens där information överförs från alla led i den textila värdekedjan från produktion och användning till avfallshantering.

• Förstudie – se över behovet av standarder gällande klassificering av återvunnet material – för att säkerställa att återvunnet materialet är säkert och lämpligt att använda för olika ändamål.

• Förstudie – i syfte att om möjligt ta fram utkast till teknisk rapport ”Recycling methods for textiles containing plastics” som är en kart- läggning över befintliga standarder, behov av nya standarder, be- fintliga återvinningsmetoder eller sådana som är under utveckling. 12 _{Wargön Innovation https://wargoninnovation.se/projekt/sorteringsteknologier-och-}

affarsmodeller-textilavfall/på Hämtad 2020-11-14.

Regeringsuppdrag och projekt SOU 2020:72

7.2.8 Nordiska Ministerrådet – Textilprojekt

Nordiska ministerrådet (NMR) har initierat 16 textilprojekt från år 2012 och fram till i dag. År 2015 publicerades förslag på hur en gemensam nordisk strategi för insamling, sortering, återanvändning och materialåtervinning skulle kunna utformas (Norden 2015b). För att minska miljöpåverkan från textil och för att möjliggöra mer håll- bara och resurseffektiva kretslopp inom norden innehöll strategin följande rekommendationer

• tydliga och bindande mål för insamling, sortering återanvändning och materialåtervinning,

• politiska åtgärder som bidrar till att målen kan uppfyllas, • stöd till mer hållbara affärsmodeller,

• införandet av obligatoriskt certifieringssystem för aktörer som arbetar med insamling, sortering, återanvändning och materialåter- vinning,

• att på nordisk nivå undersöka och utveckla möjligheterna till auto- matiserad sortering av textilier,

• stöd till forskning och teknikutveckling inom området.

Samma år, 2015, publicerades även en rapport innehållande en sam- manställning och analys av en rad styrmedel och nya affärsmodeller som kan användas för att främja ökad återanvändning och material- återvinning. Rapporten lade stort fokus på hur ett eventuellt produ- centansvar för textil skulle kunna utformas (Norden 2015c). Inom ramen för nordiska ministerrådets satsning Green Growth utveck- lades och testades också ett frivilligt certifieringssystem för nordiska aktörer som samlar in och hanterar begagnad textil och textilavfall (Norden 2017). Syftet med att ta fram ett certifieringssystem var att säkerställa miljönytta och transparens när textilier samlas in och han- teras.

Under 2016 genomfördes en livscykelanalysstudie där miljö- och klimatpåverkan från olika avfallsbehandlingar för textil och textil- avfall jämfördes. Resultatet visade att förlängd livslängd genom åter- användning ur miljö och klimatsynpunkt alltid är bättre än återvin- ning och deponering. Detta oavsett om återanvändningen sker i de nordiska länderna eller i en annan del av världen. Resultatet visade

SOU 2020:72 Regeringsuppdrag och projekt

även att återvinning alltid är ett bättre alternativ än förbränning med energiåtervinning oavsett vilka fibertyper och återvinningsmetoder som används (Norden 2016).

År 2016 genomfördes även en studie i syfte att undersöka vad som händer med begagnad textil som exporteras från de nordiska länderna och vilka sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser detta får i mottagarländerna (Norden 2016b).

Under 2015–2017 togs en nordisk handlingsplan för hållbart mode och hållbara textilier fram, som undertecknades av alla de nordiska miljöministrarna (Norden 2015). Handlingsplanens vision var att den nordiska mode- och textilbranschen ska bli ledande inom hållbar design, produktion och hantering av textil samt bidra till en hållbar utveckling och grön tillväxt i Norden såväl som globalt till år 2050. I handlingsplanen identifierades sex områden i syfte att minska miljö- påverkan av nordisk design, produktion och konsumtion av mode och textilier. Detta konkretiserades i projekt som berörde allt från designutbildningar, miljömärkningar och riktlinjer för mer hållbar produktion, grön offentlig upphandling, hur nordiska länder kan på- verka EU:s kemikalielagstiftning till hur efterfrågan på återvunna textila material kan stimuleras (Norden 2015d).

7.2.9 Producentansvar i cirkulära flöden inom

textil- och modebranschen

Sverige har för avsikt att införa ett producentansvar för textil och EU har beslutat att alla medlemsstater ska samla in textil separat från annat avfall senast den 2025. Med anledning av detta har Textile & Fashion 2030, RISE, TEKO, Svensk Handel och Återvinnings- industrierna genomfört en förstudie i syfte att undersöka förutsätt- ningarna för hur ett producentansvar skulle kunna implementeras i Sverige.14 _{Förstudien visar att för att ett producentansvar och en}

ökad insamling ska bidra till ökat återbruk och ökad återvinning av textil, krävs att man riggar systemet så att det blir enkelt för konsu- menten att göra rätt och att initiativen för insamling, sortering, in- formationsöverföring och återvinning skalas upp. Utredningen har tagit del av arbetsgruppens synpunkter och förslag på lösningar. För- studien är under publicering.

14 _{www.vinnova.se/p/producentansvar-i-circulara-floden-inom-textil--och-modebranschen/}

Regeringsuppdrag och projekt SOU 2020:72