Kemikalieinspektionen har med stöd av riksdagens mål, regeringens satsning och ett
långsiktigt formulerat uppdrag arbetat systematiskt på tre arenor: internationellt, inom EU och nationellt. Stora steg har tagits, framförallt inom EU:s regelverk och policy, i linje med regeringens beslutade etappmål för farliga ämnen. Detta har skett parallellt med motsvarande utveckling i det globala arbetet. I Sverige har arbetet med handlingsplanen för en Giftfri vardag höjt kunskapen och medvetenheten hos allmänhet, företag och kommuner om riskerna
50 Kemikalieinspektionen rapport 2/18. Mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter.
51 KIFS 2017:7
med farliga ämnen i varor och vad som kan göras för att minska exponeringen i vardagen, framförallt i ett barnperspektiv.
Insatser för att kartlägga farliga ämnen samt stärka och utveckla lagstiftningen har följts av operativ tillsyn av regelverket för att kontrollera hur lagstiftningen fungerar och efterlevs av företagen. Vårt tillsynsarbete har, utöver själva marknadskontrollen, gett värdefull kunskap om hur den fortsatta lagstiftningen ska utformas för att uppnå önskad effekt.
Under 2020 har myndighetens arbete påverkats av pågående pandemi på olika sätt. EU-arbetet har i stora delar kunnat fortlöpa som planerat, med skillnaden att möten skett digitalt och ett vanligen relativt omfattande resande inom EU har upphört. När det gäller våra insatser i Sverige har vi ställt om arbetssätt och planerade insatser inom tillsynen och utfört digitala inspektioner via Skype/Teams istället för inspektionsbesök på plats samt genomfört konferensen forum för Giftfri miljö digitalt. Störst påverkan har pandemin haft på det internationella arbetet, där flertalet möten ställts in och skjutits på framtiden. Det senare innebär att 2021 förväntas bli ett intensivt år i de globala sammanhangen.
2.7.1 Effekter av reglering av kemikalier inom EU
Flera rapporter anger att de förslag till reglering av kemikalier i EU som Sverige och andra medlemsländer lägger bidrar till att minska riskerna för människans hälsa och miljö, och leder till en ökad substitution av farliga ämnen.
En företagsundersökning från 2020 (Echa, 2020) visar att begränsningar i Reach-förordningen och upptag på kandidatförteckningen samt efterföljande tillståndskrav är de mest drivande åtgärderna som leder till substitution av farliga kemikalier i EU. Företag motiveras även av kundkrav och sitt eget hållbarhetsarbete. Nitton procent av företagen i undersökningen angav att en begränsning i Reach är den huvudsakliga anledningen till att farliga kemikalier ersätts med säkrare alternativ. Näst efter begränsningar kommer upptag på kandidatförteckningen eller tillståndslistan som de viktigaste anledningar till substitution (15 %). Även arbetet med en riskhanteringsanalys som förordar en regulatorisk åtgärd (t.ex. identifiering som SVHC) triggade vissa företag att substituera redan i detta tidiga steg i processen. Enligt denna rapport ser företagen positivt på minskad exponering för arbetare och utsläpp till miljön som
huvudsakliga fördelar med substitution trots eventuella tekniska och ekonomiska utmaningar.52
En dansk rapport från 2019 (danska EPA, 2019) indikerar att regulatoriska åtgärder (inklusive harmonierad klassificering och SVHC-identifiering) har resulterat i signifikant minskade volymer av 43 SVHC-ämnen över tid. I studien analyserades ämnesvolymer över tid i de nordiska ländernas produktadatabaser, för 43 ämnen som var upptagna i tillståndslistan.
Enligt rapporten verkar upptag av ett ämne på kandidatförteckningen och tillståndslistan behålla eller driva volymerna mot lägre nivåer och kan därför fungera som drivkrafter för substitution i situationer när det är svårt att identifiera ersättningsämnen på kort sikt.53
52 ECHA, July 2020. Impacts of REACH restriction and authorization on substitution in the EU
53Ministry of Environment and Food of Denmark, Danish EPA, 2019. Effect of some legal interventions under REACH and CLP, Exemplified with notification volumes in the Nordic Product Registers,
Även i REACH review från 2018 anges att flera undersökningar visar att upptag på
kandidatförteckningen eller på tillståndslistan fungerar som drivkraft för företag att leta efter alternativ.54, 55
Echa gjorde 2016 en sammanställning av de uppskattade kostnaderna och nyttorna av de 16 första förslagen till begränsning inom Reach som antagits sedan förordningens tillkomst.56 Uppskattningarna baseras på yttranden från Echas kommitté för samhällsekonomisk analys (SEAC) samt bakgrundsdokumenten för respektive begränsningsförslag. De totala
samhällsekonomiska kostnaderna av dessa 16 begränsningar uppskattades till 290 miljoner Euro per år.57 För fyra av de 16 antagna begränsningarna har de positiva hälsoeffekterna beräknats i monetära termer och den totala samhällsekonomiska nyttan uppskattas till minst 700 miljoner Euro per år. För övriga tolv begränsningar i sammanställningen har inte nyttorna kvantifierats i monetära termer, men de har sammantaget lett till minskningar av utsläpp av 190 ton farliga ämnen58 till miljön per år samt till minskade hälsorisker för åtminstone 81 000 konsumenter och arbetare.
Av de 16 begränsningar som ingår i Echas sammanställning har två sitt ursprung i förslag från Kemikalieinspektionen:
· bly och dess föreningar i konsumentvaror. Kostnaderna av att införa begränsningen är uppskattningsvis 26,9 miljoner Euro per år, men den samhällsekonomiska nyttan bedöms vara åtminstone lika stor eftersom begränsningen leder till att kognitiva utvecklingsförluster hos små barn kan undvikas. Blyexponering leder även till en rad andra negativa hälsoeffekter, men den samhällsekonomiska nyttan av att undvika dessa har inte kvantifierats.
· nonylfenol (NP) och nonylfenoletoxilater (NPE) i textil. Kostnaderna uppskattas till 3,2 miljoner Euro per år. Begränsningen beräknas leda till att utsläppen av NP och NPE till ytvatten minskar med 15 miljoner ton per år.
54 https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2834985c-2083-11e8-ac73-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_1&format=PDF
55 https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2834985c-2083-11e8-ac73-01aa75ed71a1.0001.02/DOC_4&format=PDF
56 Echa (2016), Cost and benefit assessments in the REACH restriction dossiers, https://echa.europa.eu/documents/10162/13630/cost_benefit_assessment_en.pdf
57 Alla kostnader och nyttor i Echa (2016) har räknats om till 2015 års prisnivå.
58 ”substances of concern”
3 Tio år med giftfri vardag
Det här kapitlet innehåller fyra berättelser som visar hur Kemikalieinspektionen gjort skillnad inom kemikaliekontrollen tack vare den långsiktiga satsningen med handlingsplanen för en giftfri vardag. De resultat som berättelserna beskriver hade vi inte kunnat nå utan
handlingsplanens förstärkning. Genom satsningen har Kemikalieinspektionen kunnat arbeta mer strategiskt och långsiktigt och har därmed blivit mer handlingskraftiga inom
handlingsplanens fokusområden. Vi har haft möjlighet att öka samverkan med andra myndigheter och organisationer på ett sätt som tidigare inte varit genomförbart.
Varför tar det så lång tid?
Kemikalieinspektionen har under nästan ett decennium fått en extra satsning för att arbeta med handlingsplanen för en giftfri vardag. Under åren har vi både fått vägledning i arbetet genom propositioner och etappmål och samtidigt fått stor frihet att ta egna strategiska beslut för att på bästa sätt uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbeta för en giftfri vardag.
Arbete med miljöfrågor tar ofta lång tid eftersom det ingår en mängd olika steg mellan att ta fram fakta till att slutligen nå fram till ett beslut som tillräckligt många är överens om. Det handlar om att medvetandegöra samhälle och makthavare om problematiken, initiera och arbeta fram en struktur kring arbetsformer för att hantera miljöproblemet, hantera processer och lagstiftning – som dessutom ofta ligger inflätade med andra processer och lagstiftning inom EU eller globalt. Detta är en process där det blir centralt att skapa förtroenden, delta och ha närvaro över tid, visa kompetens, ta fram konstruktiva bidrag och nöta in rena fakta, för att komma framåt i enstaka miljöfrågor. Många olika aktörer är inblandade i varje steg, och kraven på vetenskapligt underlag ofta är absoluta.
Genom handlingsplanen för giftfri vardag har Kemikalieinspektionen fått möjligheten att göra långsiktiga satsningar, vilket i sin tur skapat positiva effekter som varar över tid för både människors hälsa och för miljön, effekter som kommer finnas kvar även efter
programperiodens slut. Att handlingsplanen löpt över en lång tidsperiod har gett oss
möjligheten att göra rätt insats vid rätt tidpunkt och vi har fått chansen att arbeta uthålligt. Att detta långsiktiga och ihärdiga arbete ger resultat visar inte minst den kemikaliestrategi som EU-kommissionen presenterade i slutet av perioden där konkreta åtgärder utlovas som i mycket speglar och motsvarar de frågor och förslag som Kemikalieinspektionen har arbetat med under de senaste tio åren.
Under programperioden har Kemikalieinspektionen kunnat bygga en organisation med kraftigt förhöjd kompetens och vi har haft en kompetensförsörjning som varat över tid.
Medarbetare med expertkunskap har kunnat rekryterats till myndigheten, där de
vidareutvecklats och fortbildats, och har haft möjligheten att kunna stanna kvar och fortsätta arbeta inom respektive sakområde. Ofta handlar arbetet om ett rent hantverk som kräver specialkompetens. Om kompetensen försvinner från myndigheten kan det vara svårt att ersätta den.
Regeringens övergripande styrning och långsiktiga satsning på handlingsplanen för en giftfri vardag har gjort det möjligt för Kemikalieinspektionen att kraftigt utöka insatser nationellt, inom EU och internationellt. Barnperspektivet har varit i fokus genomgående vid
prioriteringar och val av insatser. Vi har med alla genomförda åtgärder och samarbeten under 10-årsperioden byggt upp den kompetens på myndigheten som möjliggör uppgiften att vara ett effektivt expertstöd till regeringen, framförallt i EU och i det internationella arbetet.
Tillsynen av farliga ämnen i varor har lyfts till ett bli en tydligare del av verksamheten, nationellt såväl som i EU-samarbetet. Tillsynsverksamhetens olika grenar har fått möjlighet att förstärka varandra och även förstärka arbetet med lagstiftningen.