Som en del av handlingsplanen för en giftfri vardag har myndigheten arbetat med farliga ämnen i ett livscykelperspektiv. Det handlar bland annat om att särskilt farliga ämnen inte bör användas i nya varor och att användningen av övriga farliga ämnen så långt som möjligt bör minska.
Arbetet innebär också att identifiera och genomföra åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt stimulera en mer resurseffektiv avfallshantering som främjar ökad materialåtervinning och avfallsförebyggande åtgärder och samtidigt minska risker med farliga ämnen och utfasning av särskilt farliga ämnen ur kretsloppet.
2.5.1 Fokus på arbete med PFAS
Kemikalieinspektionen har varit aktiv på olika arenor för att sprida information och vidare kunskap kring PFAS. Under perioden har vi bland annat:
• varit med och arrangerat två heldagsseminarier med det nationella PFAS-nätverket där vi spridit resultat från olika studier, bland annat om PFAS i brandskum och olika konsumentprodukter liksom förekomsten av PFAS i blodet hos foster
• spridit kunskap om problematiken kring PFAS och föreslagit åtgärder riktade mot PFAS i den textildialog som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket samarbetar om tillsammans med textilbranschen
• genomfört seminarier, deltagit vid en rad olika utbildningar och fora där vi informerat om exempelvis PFAS och kosmetika, riskerna med brandskum samt på regional nivå om regelverken kring högfluorerade ämnen och möjliga åtgärder.
36 En europeisk organisation för marknadskontroll
37 Ett fristående nätverk Coordinated Activities on consumer product safety som är inriktat på konsumentsäkerhet för hela EU- och Efta-länder
38 REACH-EN-FORCE https://echa.europa.eu/about-us/who-we-are/enforcement-forum/forum-enforcement-projects
2.5.2 Utfasning av särskilt farliga ämnen vid återvinning
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har under perioden stärkt sitt samarbete när det gäller utfasning av särskilt farliga ämnen vid återvinning av material. Inom ramen för
samarbetet har vi tagit fram två studier. En studie kartlägger och analyserar tidigare undantag för återvunna material från begränsningar av särskilt farliga ämnen som har beslutats globalt och inom EU39. Den andra studien undersöker vilka tekniska förutsättningar för återvinning och avskiljning av särskilt farliga ämnen från material som finns idag eller kan förväntas inom en snar framtid40. Myndigheterna ordnade ett branschmöte i oktober 2020 för att diskutera resultaten från de båda studierna med representanter från näringslivet. Sammanlagt deltog 15 företag från återvinningsbranschen och två branschorganisationer.
Studierna kommer utgöra underlag till Kemikalieinspektionens fortsatta arbete för att fasa ut särskilt farliga ämnen vilket krävs för att samhället ska kunna nå en cirkulär ekonomi med giftfria och resurseffektiva kretslopp.
De svenska erfarenheterna när det gäller inventering och sanering av PCB är mycket efterfrågade internationellt. Under Stockholmskonventionens partsmöte arrangerade Naturvårdsverket återigen ett seminarium på detta tema.
2.5.3 Fortsatt dialog med textilbranschen
Textil är något vi alla är i daglig kontakt med. Vid textiltillverkning används stora mängder kemikalier och textilindustrin räknas som en av de mest förorenande industrierna i världen.
Kemiska ämnen används både i tillverkningsprocessen och för att ge en särskild funktion till den färdiga textilen, till exempel en viss färg eller vatten- och smutsavstötande egenskaper.
Funktionsämnena, och till viss del tillverkningsämnena finns kvar i de varor som når
användaren. En del av ämnena kan vara särskilt farliga och till exempel störa fortplantningen, orsaka cancer eller skada arvsmassan. Barn är särskilt känsliga för farliga kemiska ämnen och exponeras mer, bland annat eftersom de ofta utforskar sin omgivning genom att känna och smaka på saker.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har fortsatt sin gemensamma dialog med
textilbranschen. Vid totalt 6 tillfällen under 2017–2020 har myndigheterna bjudit in branschen till dialog i syfte att bidra till minskad miljö- och hälsopåverkan från textilier i materialets hela livscykel.
Övergripande har dialogen fokuserat på hållbarhetsfrågor utifrån olika teman som
· textil och mikroplast
· konsumtion och användning av textil i en digital värld
· högfluorerade ämnen (PFAS) i textil
· insamling, sortering, återanvändning och materialåtervinning av textil
· spårbarhet och transparens i värdekedjan.
Myndigheterna har fått positivt gensvar från branschen som sett fördelar med att dialogen är ett gemensamt initiativ från flera myndigheter och att den erbjuder en neutral och trovärdig plattform för frågor som rör produktion och konsumtion av textil
39 https://www.kemi.se/publikationer/pm/2020/pm-3-20-review-and-analysis-of-exemptions-under-eu-law-for-substances-of-very-high-concern-in-recycled-materia
40 http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6938-4/
I dialogen har företag som representerar hela kedjan från design till produktion och vidare till försäljning för konsument, till avfallshantering och återvinning men också forskare och andra relevanta aktörer deltagit. Deltagandet har legat runt 100 personer vid dessa möten och de inspelade presentationerna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida. Via en webbenkät som genomfördes hösten 2019 svarade över 90 procent av deltagarna att textildialogen
bidragit med ny kunskap och 77 procent uppger att textildialogen bidragit till
samordning/samverkan med någon ny aktör. Vidare anger 83 procent att textildialogen bidragit till att nya initiativ i syfte att minska miljöpåverkan av textilier tagits. Alla som besvarat enkäten anser att det finns ett behov och intresse av att textildialogen även fortsättningsvis arrangeras. En övergripande utvärdering av initiativet görs under hösten 2020.
Figur 6. Så här gick det till när Kemikalieinspektionen med hjälp av textilbranschen drev på EU för tydligare krav på farliga ämnen i textil.
EU-kommissionen har under 2018 beslutat att 33 ämnen och ämnesgrupper som kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller störa fortplantningen ska begränsas i textil. Ämnena kommer att begränsas från november 2020 i kläder, skor och annan textil som kommer i kontakt med huden. Kemikalieinspektionen och den svenska textilbranschen har under många år deltagit i och varit pådrivande i detta arbete och poängterat att begränsningen ska baseras på ämnenas farliga egenskaper, en ståndpunkt som även blev en central del av EU:s beslut.
2.5.4 Kartläggning av farliga ämnen
Kemikalieinspektionen har haft ett fyraårigt regeringsuppdrag att kartlägga farliga ämnen som finns i varor och kemiska produkter och som ännu inte är begränsade i EU:s
kemikalielagstiftning. Kartläggningen har ökat kunskaperna om de material och produkttyper som undersökts. Informationen kommer bland annat att kunna användas i arbetet med att prioritera ämnen för åtgärder för riskminskning och har redan använts för att bygga upp en materialmodul i Kemikalieinspektionens substitutionsguide – PRIO. Myndigheten har tagit fram och publicerat tio rapporter med resultat från de olika projekt som genomförts under åren 2017–2020 (bilaga 2). För redovisning av resultat hänvisar vi till särskild
slutredovisning41 av uppdraget som lämnats 1 december 2020 samt till Kemikalieinspektionens årsredovisningar för åren 2017– 2020.
41 Regeringsuppdraget om kartläggning av farliga ämnen 2017– 2020 Slutredovisning KemI Rapport 3/20
2.5.5 Substitution
Kravet att välja mindre farliga alternativ när så är möjligt finns både i svensk lagstiftning och i flera av EU:s lagstiftningar. För att ersätta de farligaste ämnena krävs tillgång till kunskap om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper och information om i vilka kemiska produkter och varor dessa ämnen förekommer. På EU-nivå är Reach, CLP-, växtskyddsmedels- och biocidförordningarna de viktigaste regelverken som driver substitution, genom att generera kunskap och beslut om utfasning och begränsning.
Figur 7. Substitutionsarbetet är en process som kan illustreras med en trappa i fem steg där de olika stegen bygger på varandra.
Kemikalieinspektionen har etablerat ett samarbete om substitution med det under perioden nybildade Substitutionscentrum vid Research Institutes of Sweden Holding AB (RISE) och med Internationella kemikaliesekretariatet (ChemSec). Vi har stöttat Substitutionscentrum genom bland annat uttag och analys av produktregisterdata och genom samarbetsprojekt inom tillsynsarbetet. Kemikalieinspektionen är representerad med ledamot i styrelsen som också varit dess ordförande sedan centrat startade
Vi har vidareutvecklat Kemikalieinspektionens webbaserade substitutionsverktyg PRIO42, med målet att ge företag och offentlig sektor ett skarpare verktyg att använda i sitt
substitutionsarbete. En nyhet i PRIO, som nylanserades 6:e oktober 2020, är att det nya IT-verktyget innehåller sökbar information om farliga kemikalier i material och varor. Detta har gjorts möjligt genom att vi har kunnat använda data som genererats i
kartläggningsuppdraget.
42 https://www.kemi.se/prioguiden/start
Inom ramen för arbetet med att stödja utveckling och innovation för säkrare kemikalier, nya material och processer samt utfasning av hälso- och miljöfarliga ämnen har
Kemikalieinspektionen (genom samverkan) deltagit i
· ett nätverk av myndigheter och forskningsorganisationer som drivs av Vinnova för att stödja miljöinnovationer
· samarbetet inom ramen för regeringens strategi för nyindustrialisering
· referensgruppen för ett forskningsprojekt som är finansierat av Vinnova i syfte att stimulera utvecklingen av fluorfria alternativ till PFAS inom olika
användningsområden (POPFREE).
· samverkan med RISE i ett projekt fokuserat på att hitta alternativ till olika användning av PFAS och delprojektet ”POPFREE Ski goes global” för frivillig utfasning av PFAS i skidvalla
· en dialog med representanter från Vårdguiden gällande rekommendationer för hållbar användning av desinfektionsmedel
Kemikalieinspektionen har också lämnat synpunkter på Svanens remiss om reviderade kriterier för miljömärkning av leksaker. Bland annat föreslås att kriterierna för kemikalier skärps.
Konferensen Forum för Giftfri miljö 2020 gick av stapeln 12 november och hade temat substitution. Konferensen behövde anpassas till ett digitalt event på grund av det rådande Corona-läget. Ursprungligen var konferensen planerad till 26 mars men fick i sista stund senareläggas. Konferensen genomfördes som ett hybridevent med delvis filmning och streaming av ett mindre antal talare och moderator på plats på Münchenbryggeriet samt ett större antal talare och seminarieledare som deltog via länk. Närmare 1000 deltagare anmälde sig till konferensen för att ta del av presentationer, seminarier och digitalt mingel.
Miljöministern deltog, liksom en rad experter och representanter från näringslivet med lärande exempel på substitution från sin verksamhet Den geografiska spridningen bland besökarna var stor och den primära målgruppen små och medelstora företag nåddes i hög utsträckning. För den som önskar att ta del av Forum för Giftfri miljö 2020 i efterhand finns ett lite längre sammandrag med höjdpunkter från konferensen tillgängligt att streama från vår webbplats43.
2.5.6 Ny europeisk databas ska främja giftfria kretslopp
Från och med den 5 januari 2021 måste varje tillverkare, importör eller distributör44 av en vara som släpps ut på marknaden i EU/EES och som innehåller ett särskilt farligt ämne på kandidatförteckningen i en halt av mer än 0,1 viktprocent lämna information till
SCIP-databasen hos Echa. Bestämmelsen om anmälan till SCIP-databasen infördes i EU:s avfallsdirektiv i maj 2018. Den har implementerats i svensk lagstiftning i augusti 2020 genom en ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2017:7) om kemiska produkter och biotekniska organismer.
Informationen i SCIP-databasen blir bland annat tillgänglig för de aktörer som hanterar avfall och återvinning. Att utveckla system för att spåra och hantera information om farliga ämnen i material och produkter och i återvunnet material stödjer utvecklingen att få bort dessa ämnen ur kretsloppen, att öka den cirkulära materialanvändningen och att samtidigt minimera
förekomsten av ämnen som medför problem för människors hälsa eller i miljön i de återvunna
43 www.kemi.se
44 Kraven gäller inte återförsäljare som enbart säljer varor direkt till konsumenter, som till exempel butiker.
materialen. Kemikalieinspektionen har genom informationsmöten, dialog och annan
kommunikation med näringslivet verkat för att öka kunskapen om de nya bestämmelserna och syftet bakom.