Vägen mot en giftfri vardag
Slutredovisning av handlingsplan för en giftfri vardag
RA PP OR T 4 /20
Kemikalieinspektionen är en myndighet under regeringen. Vi arbetar i Sverige, inom EU och internationellt för att utveckla lagstiftning och andra styrmedel som främjar god hälsa och bättre miljö. Vi har tillsyn över reglerna för kemiska produkter, bekämpningsmedel och ämnen i varor och gör inspektioner. Vi ger också tillsynsvägledning till kommuner och länsstyrelser. Vi granskar och godkänner bekämpningsmedel innan de får användas. Vårt miljökvalitetsmål är Giftfri miljö.
© Kemikalieinspektionen.
Artikelnummer: 361 384.
Omslagsfoto: Kristofer Samuelsson/Johnér.se
GD har ordet
Nästan tio år har gått sedan regeringen gav Kemikalieinspektionen (KemI) i uppdrag att utarbeta och sedermera genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag.
Under tio år har mycket hänt: EU:s kemikalielagstiftning Reach har
implementerats fullt ut i svensk lagstiftning och handelsmönster förändrats i grunden till följd av tilltagande globalisering och e- handel.
I handlingsplanen för nästan tio år sedan konstaterades att de gifter som förekommer i barns vardag i stor utsträckning bestäms i EU. Därför lades också tyngdpunkten i planen på att påverka, genomföra och förstärka EU:s kemikalielagstiftning.
Skiftande regeringar har gett myndigheten tid och resurser att bedriva ett långsiktigt arbete för att få en kemikaliestrategi inom EU på plats. Kemikalieinspektionen har utarbetat konkreta förslag och anordnat ett flertal seminarier med forskare,
myndighetsföreträdare och
regeringsrepresentanter kring viktiga frågeställningar inom strategin och i mer än sex år har vi haft en medarbetare på plats i kommissionen för att jobba med strategin.
Hösten 2020, några månader innan handlingsplanen avslutas, presenterar också EU-kommissionen en
kemikaliestrategi som på det stora hela innehåller alla de bärande delar som formulerats av Sverige under åren med handlingsplanen för en giftfri vardag. Detta arbete förtjänar att användas som ett bra exempel på hur Sverige kan bidra till att höja ambitionsnivån på området och utveckla EU-lagstiftningen i rätt riktning.
Att Kemikalieinspektionen fick det här långsiktiga uppdraget av regeringen har varit avgörande för att kunna genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag och jag vill härmed passa på att tacka alla berörda som genom åren gjort
handlingsplanen till verklighet!
Arbetet med att ta fram denna slutrapport har gjorts av utredare Ulrika Dahl, rådgivare Anna Fransson, avdelnings- samordnare David Kärnerud, utredare Amelie Pedersen (projektledare) samt strategisk rådgivare Gunilla Prideaux.
Ansvarig enhetschef har varit Ing-Marie Olsson Ressner på enheten Strategier och uppdrag.
Per Ängquist Generaldirektör
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Uppdraget och dess bakgrund ... 9
2 Resultatredovisning 2018–2020 ... 10
2.1 Prioriterade områden inom EU ... 10
2.2 Förslag till reglering av ämnen inom EU ... 18
2.3 Nya mål och begränsning av ämnen internationellt ... 21
2.4 Tillsyn av farliga ämnen i varor ... 23
2.5 Giftfria och resurseffektiva kretslopp ... 26
2.6 Information för ökad kunskap i samhället ... 31
2.7 Övergripande slutsatser perioden 2018–2020 ... 34
3 Tio år med giftfri vardag ... 37
3.1 Hur Sverige blev en drivande kraft för att få ett fungerande Reach... 38
3.2 Kemikalier som aldrig bryts ned kommer finnas kvar för alltid ... 43
3.3 Vad finns i butikshyllan – egentligen? ... 46
3.4 För kemikalier är gränserna öppna ... 49
Bilaga 1 ... 54
Bilaga 2 ... 64
Bilaga 3 ... 67
Bilaga 4 ... 72
Ordlista ... 74
Sammanfattning
Kemikalieinspektionen har under ett decennium arbetat med regeringsuppdraget handlingsplan för en giftfri vardag. Det långsiktiga uppdraget har lett till goda resultat
eftersom vi genom regeringens satsning har haft möjlighet att bygga upp kompetens, etablera nya samarbeten och samtidigt genomföra insatser nationellt, i EU och internationellt inom prioriterade områden. På så sätt har vi kunnat bli drivande i att ta fram åtgärder för att stärka kemikaliekontrollen inom EU. Sverige har genom Kemikalieinspektionens initiativ blivit ett av de ledande länderna när det gäller att föreslå begränsningar, klassificeringar och andra förslag till regleringar av farliga ämnen. Genom åren med handlingsplanen har vi analyserat drygt 6 200 varor i vår tillsyn. Sverige har med denna erfarenhet kunnat bli tongivande i den europeiska tillsynssamverkan. Våra resultat hade inte varit möjliga att nå utan det långsiktiga och tydliga uppdraget; att verka för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, konkretiserat genom etappmålen om farliga ämnen, fokuserat i handlingsplan för en giftfri vardag och finansierat långsiktigt genom särskilda medel till Kemikalieinspektionen.
År 2010 gav regeringen Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag. Den första programperioden löpte under 2011–2014.
Uppdraget har därefter förlängts i två omgångar under perioderna 2015–2017 och 2018–2020.
I denna rapport presenterar vi resultat och effekter av vårt arbete med handlingsplanen för 2018–2020. Vi blickar även tillbaka på hela tioårsperioden, som varit en förutsättning för de resultat vi uppnått och de effekter vi kan redovisa 2020.
Vårt arbete med att genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag har fokuserat på att skydda barn och unga i alla miljöer de vistas i. Det har varit utgångspunkten för våra insatser nationellt, inom EU och internationellt. Nästan all lagstiftning inom kemikalieområdet ligger på EU-nivå och därför har vårt arbete under åren särskilt fokuserat på att bidra till
utvecklingen av EU:s lagstiftningar. Under åren har Sverige, genom Kemikalieinspektionens initiativ, varit drivande när det gäller att lämna förslag till åtgärder mot hälso- och miljöfarliga ämnen. Vi har haft en fortsatt jämn och hög produktion av förslag till reglering av ämnen i EU under åren 2018–2020.
För att öka skyddet för människor och miljön har vi samtidigt utvecklat våra förslag så att de innefattar gruppvis bedömning av ämnen. Vi har i samarbete med myndigheter i andra medlemsländer föreslagit ett förbud som innefattar mer än 1 000 allergiframkallande ämnen i kläder och skor och har påbörjat arbetet med underlag till förbud mot alla PFAS-kemikalier, utom sådana som är har en samhällsnödvändig funktion. Över 4 700 PFAS-kemikalier skulle beröras. På så sätt sparas tid och resurser och ett visst farligt kemiskt ämne byts inte ut mot ett snarlikt ämne, vilket leder till ett bättre skydd för människors hälsa och miljön.
Under 2018 har vi bidragit med inspel till EU-kommissionen om hur gränsytorna mellan de olika regelverken för kemikalier, produkter och avfall inom EU behöver förbättras. Vi har betonat att information om farliga kemiska ämnen i material och varor behöver överföras och finnas tillgänglig genom hela leverantörskedjan, ända ut till avfallsledet. Dessa synpunkter speglas i EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi, som publicerades 2020.
Kemikalieinspektionen har länge arbetat för att en strategi för en giftfri miljö ska tas fram på EU-nivå. Vi har gett regeringen stöd i detta arbete, bland annat genom att placera en nationell expert vid EU-kommissionen. EU-kommissionen publicerade i oktober 2020 sin
”Kemikaliestrategi för hållbarhet På väg mot en giftfri miljö”1. Strategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och fokuserar på frågor där Kemikalieinspektionen och Sverige har varit drivande under lång tid. Det gäller åtgärder som rör hormonstörande ämnen, kontroll av farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. EU- kommissionens kemikaliestrategi, dess ambition och innehåll, är en stor framgång för vårt påverkansarbete och ett mycket viktigt resultat som öppnar för fortsatt genomförande av handlingsplanens bärande delar inom EU.
I det internationella arbetet har Kemikalieinspektionen bidragit till utvecklingen av begränsningar av långlivade organiska ämnen inom Stockholmskonventionen. Under
2018–2020 har vi medverkat till arbetet med beslut om global utfasning av det högfluorerade ämnet PFOA. Ett annat viktigt beslut var att undantagen från gällande förbud om PFOS i stort sett helt togs bort. Totalt är nu 30 farliga ämnen begränsade globalt. Kvicksilver är sedan 2017 begränsat i hela dess livscykel genom Minamatakonventionen och den globala utfasningen har börjat.
Kemikalieinspektionen har arbetat nationellt för att främja substitution så att företag och andra aktörer i ökad utsträckning ska byta ut farliga ämnen i sina produkter eller vid inköp.
Vi har vidareutvecklat Kemikalieinspektionens digitala verktyg Prioriteringsguide (PRIO) med målet att ge företag och offentlig sektor ett skarpare verktyg att använda i sitt
substitutionsarbete. Den nya versionen av verktyget lanserades hösten 2020 och innehåller ny information som tagits fram under arbetet med kartläggning av farliga ämnen.
Kemikalieinspektionen har fram till 2020 fortsatt det samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent som initierades tidigare inom ramen för handlingsplanen. Under samarbetet har vi tagit fram flera filmer och utvecklat nytt undervisningsmaterial till såväl gymnasieskolan som till förskolan. Skolmaterialet har fått stor spridning och är fortsatt efterfrågat.
Kommunnätverket, som initierades av Kemikalieinspektionen, är ett nätverk för utbyte av information och tips för att främja arbete med att uppnå miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö.
Deltagarna har tillgång till ett digitalt forum där man efterfrågar och utbyter erfarenheter.
Kemikalieinspektionen har under 2020 tagit fram ett informationspaket som kommuner och regioner kan använda sig av i sina fortsatta insatser för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Inom arbetet med handlingsplanen har vi ökat vår tillsyn av konsumentvaror, exempelvis leksaker, hemelektronik och varor tillverkade av kända riskmaterial såsom mjuka plaster Sverige har kunnat bli tongivande i den europeiska tillsynssamverkan och vi har varit
drivande i att ha utvecklat tillsynen av e-handeln inom EU. Den ökande e-handeln har lett till att vi under 2018–2020 bland annat har arbetat fram nya metoder och genomfört kontroller av flödet av varor in på den svenska marknaden. Vi har utvecklat vårt stöd till allmänheten genom användning av digitala kanaler och skapandet av nya tjänster tillsammans med andra aktörer. Nu finns ”kemikalieappen” som hjälper konsumenten att få kunskap om innehåll av särskilt farliga ämnen och Instagramkontot ”textilsmart” som ger kunskap om hållbar konsumtion av textilier. Fler avsnitt av vår serie Kemikaliepodden har spelats in och sammanlagt hittills laddats ned över 32 000 gånger.
1 The EU’s chemicals strategy for sustainability towards a toxic-free environment https://ec.europa.eu/environment/strategy/chemicals-strategy_en
Summary
Over the past decade, the Swedish Chemicals Agency (‘the Agency”) has been working on a governmental assignment to establish an action plan for a non-toxic everyday environment.
This has enabled us to build competence, establish new collaborations and, at the same time, implement priority initiatives nationally, in the EU and internationally. This long-term mission and financing through grants to the Agency, have enabled us to be at the forefront of developing measures to improve the control of chemicals in the EU. This has been achieved through proposing restrictions and classifications and developing other proposals for
regulations on hazardous substances. During this period, we have analysed over 6,200 articles under our enforcement. With this experience, Sweden has become a leading country and a strong cooperative partner in the EU enforcement. The results were made possible by long- term and clear mission; to work for the environmental quality objective Non-toxic
environment including the milestone targets regarding hazardous substances, staying focused on the action plan for a non-toxic everyday life and having long-term financing through grants to the Agency.
In 2010 the Government of Sweden assigned the Agency to prepare and implement an action plan for a non-toxic everyday environment for the period 2011–2014. The assignment was extended twice; for the periods 2015–2017 and 2018–2020. In this report we present the results and outcomes of our work with the action plan in 2018–2020. We are also looking back at the entire ten-year period which is the basis for results and outcomes in 2020.
Our work to implement the action plan for a non-toxic everyday environment has focused on protecting children and young people in everyday life. This has been the premise of our effort nationally, within the EU and internationally. Nearly all legislation concerning chemicals is at the EU level and, accordingly, our efforts have particularly focused on contributing to the development and implementation of EU legislation. Through the initiatives of the Agency, Sweden has been increasingly active in preparing proposals for measures to reduce the risks of hazardous substances on human health and the environment. In 2018–2020 we have had a continuously even and high production of proposals for regulation of substances in the EU.
To increase the protection of human health and the environment, we have at the same time developed our proposals to include group assessment of substances. In collaboration with authorities in other Member States, we have brought forward a proposal which tackles more than 1,000 allergenic substances in clothing and shoes and are also working on a proposal which concerns a ban on all PFAS chemicals with the exception of those that are considered to be of essential use. The proposal would affect more than 4,700 PFAS chemicals. In this manner time and resources are saved and a certain hazardous chemical substance is not replaced by a similar substance, which leads to better protection of human health and the environment.
In 2018, we worked with the European Commission to improve the interfaces between the various regulations for chemicals, products, and waste within the EU. We have emphasized that information on hazardous chemical substances in materials and articles needs to be transferred and available in the supply chain, including the waste stage. These views are reflected in the European Commission's Action Plan on the Circular Economy, published in 2020.
The Agency has under a long time been working with the development of a strategy for a non-toxic environment at the EU level. We have supported the Government in this work, among other things by placing a national expert at the European Commission. In October
2020, the European Commission published "Chemicals Strategy for Sustainability Towards a Non-Toxic Environment2". The strategy contains initiatives that are in line with the Swedish environmental quality objective: A Non-Toxic Environment. This applies to measures relating to endocrine disruptors, control of dangerous substances in articles and particularly in articles imported into the EU, combination effects and extremely persistent chemicals such as PFAS.
The ambition and content of the EU Chemicals Strategy, is a success for our influencing efforts and is an important outcome that opens up for a continuous implementation of the main principles of the action plan for a non-toxic everyday environment within the EU.
Internationally, the Agency has contributed to the development of restrictions on long-lived organic substances within the Stockholm Convention. In 2018–2020, we have participated in the decision work regarding a global phasing out of the highly fluorinated substance PFOA. A further important decision was the removal of nearly all exemptions from the current ban on PFOS. A total of 30 hazardous substances are now restricted globally. Mercury has been restricted throughout its life cycle since 2017 through the Minamata Convention and the global phasing out has begun.
Nationally, the Agency has promoted substitution, encouraging companies and other actors to progressively replace hazardous substances in their products or through their purchasing decisions. The online tool for substitution, PRIO, aims to support companies and the public sector in their substitution efforts. An updated and extended version of PRIO was launched in autumn 2020.
Also, at the national level, the Agency has continued the collaboration with the Keep Sweden Tidy foundation. During this collaboration – initiated by the Agency – we have produced several films and developed new teaching materials for both upper secondary school and preschool. The school material has been widely distributed and is still in demand.
Kommunnätverket (“The Municipal Network”) – initiated by the Agency – is a network for exchange of information and tips facilitating the achievement of the Swedish environmental quality objective: A Non-Toxic Environment. The participants have access to a digital forum where they can request and exchange experience. During 2020, the Agency developed an information pack that municipalities and regions can use in their continued efforts to achieve the environmental quality objective: A Non-Toxic Environment.
While working on the action plan, we have increased our enforcement on consumer articles, such as toys, consumer electronics and articles made of known risk materials such as soft plastics. Subsequently, Sweden has become a driving force in cooperation on enforcement in the EU. In 2018–2020, the increasing volume of e-commerce has, for example, led us to develop new methods and carry out controls on the flow of articles into the Swedish market.
To support the public, we have developed digital channels and created new services in collaboration with other actors. This includes Kemikalieappen (“The Chemicals App”) that provides consumers with information on the content of particularly dangerous substances and the Instagram account Textilsmart (“Textile Smart”) that provides information on sustainable consumption of textiles. Further episodes of our series Kemikaliepodden (“The Chemical Podcast”) have been recorded, currently with a total of over 32,000 downloads.
2 The EU’s chemicals strategy for sustainability towards a toxic-free environment https://ec.europa.eu/environment/strategy/chemicals-strategy_en
1 Uppdraget och dess bakgrund
År 2010 fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag för åren 2011–2014. Uppdraget att genomföra handlingsplanen har därefter förlängts i två omgångar (perioderna 2015–2017 samt
2018–2020). Vi har lämnat slutredovisningar till regeringen för de två tidigare perioderna i uppdraget. Detta är den tredje och samtidigt sista slutredovisningen med vilken uppdraget att genomföra handlingsplanen för en giftfri vardag avslutas.
I rapportens kapitel 2 redovisar vi resultat och effekter av insatser som vi har gjort inom ramen för den särskilda satsning som regeringen har tilldelat Kemikalieinspektionen för arbetet med handlingsplanen för giftfri vardag under det innevarande uppdraget 2018–20203. Vi redovisar utfall och resultat till och med september månad 2020, med något undantag.
För resultat från de organisationer4 som har fått medel för sitt arbete med handlingsplan för en giftfri vardag via Kemikalieinspektionens anslag, hänvisar vi till respektive organisationers årsredovisningar.
I rapportens kapitel 3 redovisar vi även övergripande resultat och effekter för hela decenniet 2011–2020. Vi gör det genom att beskriva arbetet i ett urval av fyra teman, nämligen arbetet med Reach-förordningen, högfluorerade ämnen (PFAS), tillsyn av varor samt internationellt arbete. I bilagorna 2–4 listar vi mer utförligt våra leveranser och resultat inom några valda områden som publikationer, varutillsyn och ämnen vi arbetat med inom EU.
3 Bilaga 1
4 Internationella kemikaliesekretariatet (the International Chemical Secretariat, ChemSec), Karolinska institutet, Naturvårdsverket, RISE substitutionscentrum
2 Resultatredovisning 2018–2020
I denna del beskriver vi genomförda aktiviteter och resultat inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag. Tonvikten ligger på aktiviteter som vi bedrivit 2018–2020. För en del resultat gör vi även tillbakablickar till tidigare perioder av handlingsplanens genomförande, för att kunna ge en rättvisande bild av de utfall och effekter vi idag kan redovisa. De resultat vi presenterar här bygger på tidigare insatser inom handlingsplanen.
Vi följer den indelning vi använt i årsredovisningen för 2018–2020. I årsredovisningen 2020 kommer också den finansiella redovisningen av uppdraget att lämnas.
För att få en heltäckande bild av alla aktiviteter som bedrivits inom ramen för
handlingsplanen sedan 2011 kan denna redovisning läsas tillsammans med de tidigare slutredovisningarna5 av genomförandet av handlingsplanen för en giftfri vardag.
2.1 Prioriterade områden inom EU
Kemikalieinspektionen har arbetat med att verka för utveckling av lagstiftning och policy inom EU med ledning av regeringens strategi6 för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och generationsmålet, som också inkluderar etappmålen om farliga ämnen. Tack vare dessa långsiktiga mål, som varit stabila över åren, har Sverige i EU uppfattats som tydligt och konsekvent. Kemikalieinspektionen har med stöd av målen kunnat verka med högt förtroende och bidra effektivt i EU-arbetet.
2.1.1 Hormonstörande ämnen
Vetenskapligt baserade kriterier för fastställande av hormonstörande ämnen började tillämpas 2018 inom de EU-gemensamma regelverken för biocidprodukter respektive
växtskyddsmedel7.
5 Kemikalieinspektionen rapport 1/15. Handlingsplan 2011–2014 för en giftfri vardag. Slutredovisning.
Kemikalieinspektionen rapport 6/17. Handlingsplan för en giftfri vardag 2015–2017 slutredovisning.
6 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken. Regeringens proposition 2013/14:39
7 I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2017/21003 och kommissionens förordning (EU) nr 2018/6054 för biocidprodukter (BP) respektive växtskyddsmedel (PPP)
Kemikalieinspektionen har under åren 2016–2018 deltagit i Echas och den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) gemensamma arbete med att ta fram en
vägledning för tillämpningen av kriterierna.Vägledningsdokumentet, om hur man identifierar hormonstörande ämnen i enlighet med kriterierna, är till för ansökande företag och behöriga myndigheter.
I november 2018 publicerade EU-kommissionen ett meddelande som klargör hur de ska arbeta vidare med hormonstörande ämnen för att säkra skyddet för hälsa och miljö. I meddelandet redogörs för kommissionens plan att uppdatera informationskraven i samtliga relevanta EU-lagstiftningar, till exempel i Reach, för att förbättra möjligheten att identifiera hormonstörande ämnen, att införa enhetliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen, att införa sätt att ta hänsyn till kombinationseffekter och att införa åtgärder för att särskilt skydda känsliga grupper. Detta är särskilda åtaganden som gjorts i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, men som ännu inte genomförts. I rådets slutsatser 2019 och i
parlamentets resolution hänvisas till 7:e miljöhandlingsprogrammet och att dessa åtgärder ska genomföras skyndsamt. Kommissionen har under 2019–2020 genomfört en översyn av hur hormonstörande ämnen hanteras i samtliga relevanta EU-lagstiftningar (ED Fitness check).
Kemikalieinspektionen har under 2020 fortsatt driva frågan om förbättrat skydd mot exponering för hormonstörande ämnen i EU:s lagstiftningar i enlighet med åtaganden som gjorts i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Kemikalieinspektionen tog fram underlaget för Regeringskansliets svar på det offentliga samrådet i ED Fitness check i januari 2020. I vårt underlag sammanställdes även svar från Läkemedelsverket, Naturvårdsverket,
Arbetsmiljöverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Även Livsmedelsverkets svar ingick i det svar som Sverige lämnade till kommissionen.
Resultatet av översynen publicerades i oktober 20208 samtidigt som EU:s kemikaliestrategi.
Kemikaliestrategin pekar särskilt på vikten att minska exponering av människa och miljö för hormonstörande ämnen. Den tar upp flera målsättningar som Sverige länge har verkat för, som:
· farobaserad identifiering av hormonstörande ämnen;
· förbud för hormonstörande ämnen i konsumentprodukter (till exempel i leksaker, barnartiklar, kosmetika, rengöringsmedel, textil);
· stärkta informationskrav i lagstiftningarna för att möjliggöra identifiering av hormonstörande ämnen;
· påskyndande av testmetodutvecklingen.
Kemikalieinspektionen deltar i en ny undergrupp till Caracal, CASG-ED, som haft tre möten hittills i 2020. Gruppen diskuterar informationskraven för hormonstörande egenskaper, samt införande av klassificeringskriterier för hormonstörande egenskaper i CLP/GHS. Syftet är att åstadkomma horisontella kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen i samtliga relevanta EU-lagstiftningar.
Sverige har lämnat preliminära skriftliga synpunkter till kommissionen om införande av nya informationskrav i Reach för hormonstörande egenskaper, samt om eventuellt införande av klassificeringskriterier för hormonstörande effekter i globala klassificeringssystemet (UN GHS) eller i förordningen för klassificering och märkning (CLP).
8Staff Working Document on the Fitness Check on endocrine disruptors, Chemicals strategy (europa.eu)
Den 2 juni 2020 lanserade den danska Miljöstyrelsen en ny webbsida, ”Endocrine Disruptor Lists”, som listar hormonstörande ämnen och deras legala status9. Bakom initiativet står myndigheter i flera europeiska länder (Frankrike, Belgien, Nederländerna), inklusive Kemikalieinspektionen. Syftet med webbsidan är bland annat att öka kunskapen om och transparensen vad gäller EU:s arbete med hormonstörande ämnen. På webbplatsen finns tre listor över hormonstörande ämnen och misstänkta hormonstörande ämnen: 18 ämnen som är identifierade som hormonstörande inom EU (lista 1), drygt 80 ämnen som utreds för
hormonstörande egenskaper inom EU (lista 2) och 9 ämnen som utreds av ett enskilt medlemsland och av detta medlemsland bedöms ha hormonstörande egenskaper (lista 3).
Vi har under 2018–2020 bidragit till utveckling av arbetet med att ta fram testmetoder inom OECD för att kunna identifiera hormonstörande ämnen.
Vi har 2019 och 2020 samordnat myndighetsmöten med Livsmedelsverket,
Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten om hormonstörande ämnen, för informationsutbyte och förbättrad samsyn utifrån våra olika lagstiftningsområden. Vi planerar att genomföra en workshop i detta myndighetssamarbete under året.
2.1.2 Kombinationseffekter
Kemikalieinspektionen har i många år drivit på för att kombinationseffekter ska beaktas i riskbedömningar. Vi har tidigare inom ramen för handlingsplan för en giftfri vardag tagit fram en rapport10 om att använda en faktor (Mixture Assessment Factor; MAF) i riskbedömningar för potentiella kombinationseffekter och har deltagit i OECD:s arbete med vägledning. Under 2020 har Kemikalieinspektionen tillsammans med Nederländerna arrangerat två workshoppar där möjligheten att introducera en MAF under Reach-lagstiftningen diskuterats för att skapa förutsättningar för att hantera kombinationseffekter i Reach. Deltagare kom från olika länder och organisationer (industri, Echa, Kommissionen). Den första workshoppen gav sitt stöd och en efterföljande diskussion i CARACAL var också positiv. Kemikalieinspektionen höll en uppföljande digital workshop tillsammans med Nederländerna i oktober 2020. Workshoppen visade att det finns fortsatt stöd för en pragmatisk approach och nu följer diskussioner i Caracal. Det fanns också intresse för fler workshoppar för att underlätta utbyte av
erfarenheter, öka förståelsen av hur en generell pragmatisk MAF kan fungera under Reach och diskutera konkreta frågor som måste lösas inför införandet av en sådan MAF, som till exempel hur det ska fungera för naturliga ämnen, tröskellösa ämnen och metaller.
Flera av de frågor som Kemikalieinspektionen har drivit länge har plockats upp i
Kommissionens kemikaliestrategi i form av konkreta åtgärdsförslag. Se vidare avsnitt 2.1.5.
9 https://edlists.org/
10 Kemikalieinspektionen rapport 5/15. An additional assessment factor (MAF) - a suitable approach for improving the regulatory risk assessment of chemical mixtures?
2.1.3 EU-strategi för högfluorerade ämnen
Kemikalieinspektionen har tillsammans med andra medlemsländer tagit fram ett förslag till en EU-strategi för PFAS. Strategin lyfter särskilt fram att:
· PFAS ska bedömas och hanteras som grupp (ca 4 700 ämnen) och
· endast samhällsnödvändiga användningar ska vara tillåtna.
Förslaget skickades av flera miljöministrar och miljömyndigheter den 17 december 2019.
EU-kommissionen har svarat Regeringskansliet på förslaget att de delar vår syn att
användningen av PFAS är problematisk och att åtgärder behövs inom olika områden för att begränsa användningen och exponeringen för dessa ämnen. EU-kommissionen övervägde därför bland annat att inkludera en handlingsplan för PFAS i kemikaliestrategin för hållbarhet. Kommissionen genomförde detta och strategin som publicerades i oktober
innehåller åtgärder för hur ämnesgruppen ska hanteras i EU. Planen är relativt detaljerad och utgör en egen bilaga till strategin. Åtgärderna speglar i stort sett det förslag som Sverige tillsammans med de andra länderna tog fram.
För att öka kunskapen och medvetenheten om hur människor och miljö exponeras för PFAS och för att bättre kunna rikta våra insatser och reglera högfluorerade ämnen genomförde vi 2018–2019 inom det nordiska samarbetet en studie11 om samhällskostnader. Studien ger ett underlag för beslut om åtgärder och strategier för att minska denna exponering.
Figur 1 Kemikalieinspektionen driver arbetet med en EU-strategi för utfasning av PFAS.
Kemikalieinspektionens tidigare arbete med att ta fram en nationell handlingsplan12 för PFAS inom ramen för handlingsplanen för en giftfri vardag, som också beskriver hur ämnesgruppen bör hanteras på EU-nivå och internationellt, har varit en viktig grund för innehållet i strategin.
2.1.4 Bättre information om nanomaterial
Nanomaterial skiljer sig från vanliga kemiska ämnen då de är ytterst små i storlek. Det innebär att de kan uppvisa nya egenskaper. De speciella egenskaper som ett nanomaterial kan ha innebär också att de kan medföra risker för människors hälsa och för miljön genom att de
11 The cost of inaction - A socioeconomic analysis of environmental and health impacts linked to exposure to PFAS
12 Kemikalieinspektionen rapport 6/18. PFAS i handlingsplanen för en giftfri vardag Kemikalie-
inspektionen uppmanar EU-kommissionen
att ta fram en EU- strategi för PFAS.
2018
Kemikalie- inspektionen leder
arbetet med att ta fram en studie om samhällskostnader för PFAS, Cost of Inaction, som visar
nyttan av att minska exponeringen av
PFAS.
2019
Sveriges regering uppmanar
EU- kommissionen
att ta fram en EU-strategi för PFAS i enlighet
med Sveriges förslag.
2019
Kommissionens kemikaliestrategi
innehåller åtgärder för hantering av
PFAS.
2020
Risken att PFAS förorenar miljö och
dricks- vatten i
EU minskar.
kan tas upp, spridas och verka i kroppen och i miljön på ett helt annat sätt än ämnena i sin normala storlek.
Figur 2. Nanoregleringen i Reach-förordningen tog åtta år att genomföra från det att Kemikalieinspektionen presenterat sitt förslag.
Efter många års aktivt arbete av Sverige – inom ramen för handlingsplanen för giftfri vardag – röstade EU igenom det slutliga förslaget om informationskrav för nanomaterial i april 2018.
Beslutet väntas leda till bättre information om egenskaper och användning av nanomaterial, vilket kan möjliggöra bättre riskbedömningar. Ändringarna av bilagorna i Reach-förordningen började gälla från 1 januari 2020.
Därefter har Kemikalieinspektionen arbetat målmedvetet inom EU-samarbetet med att även få in nanospecifik information i Annex II/säkerhetsdatabladen. Krav på detta kommer nu att införas från 1 januari 2021. Kemikalieinspektionen har också varit aktiv inom OECD-arbetet med att få fram nanospecifika testmetoder som kan användas av företagen samt i arbetet i Echas regi med att på fram vägledningsdokument som riktar sig till företag och som är kopplade till de nya registreringskraven för nanomaterial.
Inom det nordiska samarbetet har vi utvecklat ett webbverktyg speciellt riktat till små och medelstora företag där de kan hitta information som stödjer dem vid utarbetandet av en Reach-registrering för nanomaterial. Det nya verktyget är ett stöd för företagen då Echa ännu inte är färdiga med att uppdatera vägledningen kopplad till de nya registreringskraven för nanomaterial. Verktyget har på Kemikalieinspektionens begäran uppdaterats flera gånger för att öka användarvänligheten och har under 2020 kompletterats med ett exempelämne,
zinkoxid, för att visa hur verktyget kan användas vid registrering av ett nanoämne.
Kemikalieinspektionen har samarbetat med den nationella plattformen för nanosäkerhet SweNanoSafe,vid först Swetox senare Karolinska Institutet. SweNanoSafe har utvecklat möjligheterna för kommunikation och samverkan mellan aktörer. De har också arbetat med att identifiera hinder och åtgärder för säker hantering av nanomaterial. På webbportalen swenanosafe.se13 som lanserades i mars 2018, presenteras aktuell forsknings- och myndighetsinformation tillsammans med grundläggande information om lagar och vägledningar och kunskapsläget inom forskning.
13 https://swenanosafe.ki.se Kemikalieinspektionen presenterar förslag om
hur risker med nanomaterial kan hanteras inom EU.
2012
Sverige driver på inom EU för reglering av nanomaterial på EU-
nivå (Reach- förordningen) 2013−2014
EU- kommissionen tar fram förslag om reglering av nanomaterial.
2014
I samarbete med andra medlems- stater föreslår Sverige
förändringar av EU- kommissionens
förslag.
2015
Sverige fortsätter driva kravet om
nanospecifik information i Reach-
förordningen.
2016−2017
EU-kommissionen beslutar om informationskrav för nanomaterial i Reach-
förordningen.
2018
Beslutet träder i kraft.
Bättre information om nanomaterial möjliggör
bättre riskbedömningar.
2020
Krav på information om nanomaterial i säkerhetsdatablad
träder i kraft.
2021
2.1.5 EU:s kemikaliestrategi
Kemikalieinspektionen har arbetat länge och aktivt för att en strategi för en giftfri miljö ska tas fram på EU-nivå. Sverige och Kemikalieinspektionen arbetade intensivt och framgångsrikt med att få in en skrivelse i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram (2014–2020) om att
EU-kommissionen skulle ta fram en strategi för en giftfri miljö 2018. Sedan 2014 har Kemikalieinspektionen haft en nationell expert på kommissionen för att bistå i detta arbete.
Myndigheten har vid flera tillfällen gett skriftlig input och träffat kommissionen för att trycka på vikten av att en strategi tas fram och vad den bör omfatta.
En strategi för en giftfri miljö levererades aldrig av den tidigare kommissionen vars mandat gick ut 2019. Den nya kommissionen aviserade dock i sin Gröna giv14 i december 2019 en kemikaliestrategi för hållbarhet under sin nollutsläppsvision om en giftfri miljö.
Kemikalieinspektionen har arbetat aktivt för att den utlovade Kemikaliestrategin för hållbarhet ska ha hög ambition och åtminstone motsvara ambitionen som strategin för en giftfri miljö hade enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med Naturvårdsverket deltagit i framtagandet av ett gemensamt inspel till kemikaliestrategin inom ramen för nätverket för europeiska miljömyndigheter (EPA)15, med syfte att lyfta viktiga aspekter med koppling till en strategi för giftfri miljö. I detta
sammanhang uppvaktade Kemikalieinspektionen och behörig myndighet i Tyskland tillsammans EU-kommissionen i februari 2020. Kemikalieinspektionen har även stöttat Regeringskansliet i att göra ett nationellt inspel till färdplanen för kemikaliestrategin för hållbarhet som låg ute på offentligt samråd maj–juni 2020 samt gav stöd i samarbetet med ReachUp-länderna som resulterade i ett gemensamt svar på samrådet och en gemensam debattartikel, underskrivna av tio länders ministrar.
Den 14 oktober presenterades kommissionens kemikaliestrategi för hållbarhet16. Strategin håller en hög ambitionsnivå och går väl i linje med de frågor som Sverige drivit under många år.
EU:s kemikaliestrategi syftar till att förbättra skyddet för människor och miljön från skadliga kemikalier, bland annat genom att förenkla och förstärka lagstiftningen samt öka
kemikalieindustrins globala konkurrenskraft genom att utveckla säkra och hållbara kemikalier. Den är en del av en nollutsläppsvision för en giftfri miljö som meddelades i EU-kommissionens politiska agenda ”den gröna given”.
Strategin presenterar en hierarki för kemikaliehantering som utgår ifrån att främja utveckling av säkra och hållbara kemikalier samtidigt som problematiska ämnen i icke-nödvändiga användningar fasas ut.
Kemikaliestrategin motsvarar i princip den EU-strategi för en giftfri miljö som skulle ha tagits fram 2018 enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet.
Den innehåller över 50 konkreta åtgärder som sorteras in under fem huvudområden;
· Innovation, konkurrenskraft, återhämtning
· Starkare lagstiftning för bättre skydd
· Förenkling och konsolidering
· Kunskap och vetenskap
14 https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en
15 https://epanet.eea.europa.eu/
16 The EU’s chemicals strategy for sustainability towards a toxic-free environment https://ec.europa.eu/environment/strategy/chemicals-strategy_en
· Globalt
Exempel på åtgärder som utlovas är att begränsa PFAS under Reach för alla icke samhällsnödvändiga användningar, att införa nya faroklasser under CLP samt utvidga definitionen av SVHC till att tydligare omfatta hormonstörande ämnen, PMT och
vPvM-ämnen, att introducera en bedömningsfaktor för kombinationseffekter i Reach, och att införa förbättrad information genom hela livscykeln om farliga ämnen i varor, effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen och ökat skydd för konsumenter och känsliga grupper genom mer generella angreppssätt, såsom breda begränsningar av grupper av ämnen i konsumentprodukter under Reach. Andra exempel på åtgärder är ökad granskning av registreringsunderlag och möjlighet att dra tillbaka registreringsnummer om registreringar inte uppfyller kraven, översyn av begränsnings- och tillståndssystemen i Reach, att införa regler om att ämnen som är förbjudna i EU inte får tillverkas för export samt stöd till forskning och utveckling av kemikalier som är designade att vara säkra och hållbara från början.
2.1.6 Handlingsplan för cirkulär ekonomi i EU
Kemikalieinspektionen har under 2018 svarat på EU-kommissionens offentliga samråd om gränsytorna mellan regelverken avseende kemikalier, produkter och avfall inom EU. I vårt svar betonade vi bland annat att information om kemiska ämnen i material och varor behöver finnas tillgänglig i hela leverantörskedjan, ända ut till avfallsledet. Det gäller särskilt hälso- och miljöfarliga ämnen. När det gäller begränsningar av farliga ämnen i material och varor betonade vi att det är viktigt att höga och likvärdiga krav ställs på såväl återvunnet som på nyproducerat material.
EU-kommissionen publicerade i mars 2020 en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi ”För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa”. Det är en uppföljning till handlingsplanen för cirkulär ekonomi ”Closing the loop” från 2015. Några viktiga frågor som lyfts i EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi är bland annat åtgärder för informationssystem för att spåra ämnen som inger betänkligheter i varor och att utvidga ekodesigndirektivet för att skapa mer hållbar produktdesign. Vissa materialströmmar och produkttyper pekas ut i båda
handlingsplanerna som särskilt viktiga ur ett cirkulärt perspektiv, exempelvis plast, textilier och byggprodukter.
Plast pekas ut som en viktig materialström i både EU:s nya handlingsplan för cirkulär
ekonomi (mars 2020) och den nationella handlingsplanen (juli 2020). Kemikalieinspektionen har under 2020 påbörjat en dialog med Naturvårdsverket om en samverkan kring hållbar plastanvändning inom ramen för verkets uppdrag att samordna arbetet nationellt med olika myndigheter och aktörer. Kemikalieinspektionen har levererat underlag om användning av avsiktligt tillsatta mikroplaster i färg, tryckfärg och lack till EU:s kemikaliemyndighet Echa.
Underlaget ingår i Echas förslag om att begränsa användningen av avsiktligt tillsatta mikroplaster i varor och produkter på EU:s marknad som under hösten 2020 diskuteras i Echas kommittéer.
2.1.7 Utveckling av produktregler inom EU
I EU finns det ett antal regelverk som berör specifika varugrupper, såsom leksaker och elektronik, där också kemikalieinnehåll och information om kemikalier regleras. Arbetet med att utveckla dessa regler utgår från regeringens bedömning17 att användningen av särskilt
17 Regeringens proposition 2013/14:39. På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken.
farliga ämnen, inklusive hormonstörande och allergiframkallande ämnen, bör begränsas i varor som barn ofta kommer i kontakt med. Arbetet med att minska barns exponering för farliga kemikalier i varor bör fokusera på byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier samt leksaker och andra varor avsedda för barn.
Det pågår en översyn av leksaksdirektivet. Kemikalieinspektionen har gett återkoppling till EU-kommissionen med synpunkter på direktivet för att det ska ge barn ett bättre skydd från farliga ämnen. Vi föreslog bland annat att införa begränsningar av hormonstörande ämnen samt att reglerna i biocidförordningen även ska omfatta leksaksdirektivet. Under 2020
röstades två förslag om förbud respektive märkning av allergena doftämnen i leksaker igenom i kommittégruppen för leksakers säkerhet. Förbudet gäller tre allergena doftämnen och
märkningskraven gäller för cirka 60 sådana ämnen.
Kemikalieinspektionen har besvarat två EU-samråd inom ramen för en översyn av
RoHS- direktivet (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment) som reglerar elektriska varor. Våra förslag syftar till att öka skyddet för människors hälsa och miljö samt till att förbättra och förenkla arbetet inom RoHS. På grund av den snabba utvecklingen av elektrisk och elektronisk utrustning har vi påpekat att det behövs processer som tar hänsyn till detta och en uppdaterad vägledning om vad som omfattas av RoHS-direktivet. Vidare har Kemikalieinspektionen kommenterat att processen för att införa nya begränsningar av farliga ämnen i elektriska produkter går för långsamt. Den andra översynen omfattar att utvärdera om nya ämnen ska regleras i RoHS-direktivet.
Kemikalieinspektionen har skickat in ett begränsningsförslag för mellankedjiga klorparaffiner beroende på deras negativa påverkan på miljön, inom ramen för denna översyn.
Ämnesgruppen är klassificerad som mycket giftig för vattenlevande organismer, både akut och kroniskt. Kemikalieinspektionen har som mål att kontinuerligt utvärdera och identifiera ytterligare ämnen som bör regleras i elektrisk utrustning inom RoHS-direktivet och
Kemikalieinspektionen var första nationella myndighet i EU att föreslå en ny begräsning i RoHS-direktivet. Kemikalieinspektionen har också varit pådrivande i att fyra ftalater (DEHP, BBP, DBP, DIBP) begränsades till 0,1 viktprocent från 22 juli 2019 i RoHS-direktivet på grund av dess hormonstörande effekter.
Från och med juli 2019 omfattar RoHS-direktivet all elektrisk och elektronisk utrustning. Det innebär att fler konsumentvaror omfattas av RoHS-direktivet och har krav på sig att inte innehålla de begränsade ämnena enligt direktivet. Kemikalieinspektionen gav regeringen stöd i arbetet.
RoHS-direktivet medger undantag från reglerna om begränsade ämnen om de uppfyller vissa krav i direktivet. Kemikalieinspektionen har, tillsammans med Svenska Energimyndigheten, arbetat hårt för att undantaget för kvicksilver i lågenergilampor inte ska förnyas. Sommaren 2020 föreslog kommissionen att undantagen ska fasas ut, vilket stöddes av flera
medlemsländer. Vi inväntar nu kommissionens beslut i frågan. Det innebär att mängden kvicksilver som släpps ut på marknaden kommer att minska samt att energiförbrukningen minskar när LED-alternativ används i stället. Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna och ämnet utgör ett hot mot både miljön och mot människors hälsa.
EU-kommissionen har tagit fram en arbetsplan för ekodesigndirektivet med koppling till cirkulär ekonomi. Slutliga förslag på reviderade ekodesign- och energimärkningskrav för tvättmaskiner, diskmaskiner, kylar och frysar för hushållsbruk samt för TV och belysning har tagits fram. Kemikalieinspektionen har kommenterat dessa förslag och framhållit vikten av resurseffektivitetskrav, såsom krav på att man ska kunna plocka isär produkten och kunna reparera den samt krav på tillgängligheten till reservdelar och på produktens livslängd. Dessa
är viktiga aspekter för att minska kemikalie- och resursanvändningen och möjliggöra en mer cirkulär ekonomi. Kemikalieinspektionen har också föreslagit att gränsvärden för
flamskyddsmedel i TV- och bildskärmar ska vara i enlighet med gränsvärdena för dessa i RoHS-direktivet. Detta för att harmonisera lagstiftningarna och förenkla för dem som tillämpar reglerna. Kommissionen har dock inte tagit hänsyn till dessa kommentarer i sitt senaste förslag. Omröstning av förslaget har inte skett än.
Kommissionen har presenterat en färdplan för ett initiativ för hållbara produkter18 som bland annat omfattar en översyn av ekodesigndirektivet. Det är troligt att direktivet i framtiden kommer att hantera fler hållbarhetsaspekter, inklusive information om kemikalier, och
omfatta fler produktgrupper såsom textil och möbler. Kemikalieinspektionen har tillsammans med andra myndigheter bidragit till ett svenskt svar på ett samråd kring färdplanen.
2.2 Förslag till reglering av ämnen inom EU
Kemikalieinspektionen har fortsatt hållit en hög takt i arbetet med att ta fram
begränsningsförslag, förslag till harmoniserade klassificeringar av ämnen samt underlag för att ta upp ämnen på kandidatförteckningen i Reach-förordningen. Sverige hör till de länder i EU som tar fram flest förslag till lagstiftning om farliga ämnen. Under åren 2018–202019 har vi inom ramen för handlingsplanen för en Giftfri vardag arbetat med underlag och lämnat in förslag om ämnen till EU:
· 11 harmoniserade klassificeringar enligt CLP
· 34 screeningar av ämnen20
· 13 förslag till riskhanteringsanalyser
· 4 ämnesutvärderingar
· 8 identifieringar av SVHC för upptag på kandidatförteckningen
· 1 begränsningsförslag21
Under åren 2011–2020 har Kemikalieinspektionen lämnat in totalt 74 förslag till
riskminskande åtgärder22 inom arbete med en giftfri vardag. Av dessa har 54 hittills tagits upp för beslut inom EU. Alla utom tre har accepterats. En tydlig effekt av satsningen på
handlingsplanen för giftfri vardag är att vi kunnat genomföra en hög och jämn produktion av riskminskande åtgärder inom Reach och CLP. Vi har även byggt upp en kompetens bland medarbetare som innebär att vi lämnar in förslag som håller en hög kvalitet och som i mycket hög grad accepteras och förs in i Reach och CLP (figur 3). Vi har med detta arbete konkret bidragit i tillämpning och genomförandet av EU:s kemikalielagstiftning. En översikt över de ämnen vi arbetat med under 2011–2020 och vilka beslut som tagits i EU återfinns i bilaga 3.
18 https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12567-Sustainable-Products-Initiative
19 Fram till och med september 2020
20 2019 var det sista året som manuell screening genomfördes. Under 2019 övertog Echa screeningen och utvecklade i samband med detta ett nytt arbetssätt där förslag om åtgärder läggs fram för större grupper av ämnen i så kallade regulatoriska strategier.
21 Förslaget berör mer än 1 000 allergiframkallande ämnen i bland annat kläder och skor.
22 Klassificeringsförslag, ämnesutvärderingar, begränsningsförslag, SVHC
Figur 3 Antal accepterade / icke accepterade riskbegränsningar 2012–2020. Figuren visar att av Kemikalieinspektionens 54 förslag till riskbegränsningar har en majoritet accepterats inom EU (endast tre har inte accepterats).
*2020 avser resultat t.o.m. september
I vårt arbete med att ta fram klassificeringsförslag inom CLP-förordningen prioriterar vi ämnen med fokus på att skydda barn och deras utveckling. Inom ramen för handlingsplanen för giftfri vardag har vi sedan start haft ett tydligt fokus på ämnen som försämrar möjligheten till att få barn, skadar barns utveckling, är cancerframkallande eller allergiframkallande (tabell 1).
Harmoniserad klassificering av ämnen är central inom kemikaliekontrollen och har stor betydelse för tillämpningen av ett antal andra lagstiftningar, såsom Reach, olika
produktdirektiv och regler för växtskyddsmedel och biocidprodukter. Dessa regelverk
hänvisar till klassificeringen enligt CLP och förbjuder eller begränsar användningen av ämnen klassificerade i vissa faroklasser. Eftersom klassificeringen har följdverkningar i andra
regelverk bidrar klassificeringen till en minskad användning av särskilt farliga ämnen.
Exempelvis får ett ämne med harmoniserad klassificering som reproduktionstoxiskt i kategori 1B inte finnas i konsumentens hudvårdsprodukter, i leksaker, eller i plastförpackningen för livsmedel. Majoriteten av de klassificeringsförslag vi lämnat sedan 2011 har gällt
reproduktionstoxicitet i kategori 1B (tabell 1).
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020*
Accepterad Klassificering Icke acccepterad Klassificering
Accepterad SVHC Icke acccepterad SVHC
Accepterad Begränsning Icke acccepterad Begränsning
Tabell 1 visar antal klassificeringsförslag för de skadliga egenskaper vi fokuserat på för att skydda barn och deras utveckling
År Skadlig
för fortplant- ningen
Skadlig för organ
Framkallar cancer
Akut toxiskt
Orsakar hudallergi
Ger ärftliga genetiska förändringar
Skadligt för miljön
Ger allvarlig ögonskada
2012 2 2
2013 2 3 3 1 2 1
2014 1 1 2 1
2015 2
2016 1 1 2
2017 2 1 1
2018 2 1
2019 3 3 2
2020* 1
Summa 16 7 5 5 4 3 2 1
*2020 avser resultat t.o.m. september
2.2.1 Gruppvis hantering av ämnen
Kemikalieinspektionen arbetar sedan ett antal år tillbaka med gruppering och gruppvis hantering av ämnen inom CLP och i olika processer i Reach. Grupperingsarbetet startar i ett tidigt skede när vi identifierar och prioriterar vilka ämnen vi ska arbeta med, genom att vi tar fram riskhanteringsanalyser (RMOA) och strategier för hur prioriterade ämnen bör regleras på bästa sätt. Allt eftersom förfinas och utvecklas arbetssätt och metoder för gruppering av ämnen. Detta har sammantaget lett till att Kemikalieinspektionen under 2020 arbetat med fler grupper av ämnen inom fler processer än tidigare.
Ett exempel på detta är att Kemikalieinspektionen tillsammans med den franska myndigheten Anses under 2019 lämnade ett förslag till en Reach-begränsning av mer än 1 000
allergiframkallande ämnen i bland annat kläder och skor. Enligt förslaget ska textil- och lädervaror som säljs till konsumenter inte få innehålla dessa ämnen över vissa haltgränser.
Det här är första gången som ett upplägg med en gruppansats som utgår från en dynamisk koppling23 till CLP-förordningen föreslås för en Reach-begränsning av ämnen i
konsumentvaror. Med detta förslag utvecklas såväl tillämpningen av Reach för framtida regleringar som att vi får en direkt effektiv reglering och starkt skydd för människors hälsa.
Under 2020 har Echas vetenskapliga kommittéer – riskbedömningskommittén (RAC) och kommittén för samhällsekonomisk analys (SEAC) – antagit sina slutliga yttranden där de ger stöd till Kemikalieinspektionens och Anses begränsningsförslag. Den samhällsekonomiska nyttan av begränsningen uppskattas till mellan 708 miljoner och 78 miljarder Euro per år.
Kostnader för företagens substitution och omformulering av produkter samt myndigheternas tillsyn uppskattas bli upp till ca 25 miljoner Euro per år. Därtill tillkommer icke kvantifierade kostnader för företagen att säkerställa att de lever upp till kraven i begränsningen. Förslaget och yttranden från RAC och SEAC skickas nu vidare till EU-kommissionen. Kommissionens
23 En dynamisk koppling till CLP-förordningen innebär att ämnen som i framtiden får en harmoniserad klassificering som hudsensibiliserande automatiskt kommer att omfattas av begränsningen
uppgift är att ta fram ett slutligt förslag som sedan ska godkännas av Europaparlamentet och Ministerrådet. Ett slutligt förslag från EU-kommissionen kan förväntas komma under 2021.
Kemikalieinspektionen har under 2020 påbörjat arbetet med att ta fram ett brett
begränsningsförslag för PFAS i samarbete med Tyskland, Nederländerna, Danmark och Norge. Ambitionen är att förslaget ska omfatta alla PFAS som inte redan är begränsade och att förbjuda alla användningar så långt som möjligt. Detta är i linje med
Kemikalieinspektionens nationella strategi för arbetet med att minska användningen av PFAS (KemI-rapport 9/16) och förslaget till EU-strategi som skickades till EU-kommissionen av flera miljöministrar och miljömyndigheter i december 2019. Under 2020 pågår olika förstudier som kommer utgöra underlag för arbetet med begränsningsdossiern 2021–2022.
2.3 Nya mål och begränsning av ämnen internationellt
Det nuvarande globala kemikaliemålet från Johannesburg WSSD24 2002 sträcker sig fram till innevarande år. Den globala kemikaliestrategin SAICM25 är knuten till detta mål, och syftar till att kemikalier ska produceras och användas på ett sätt som minimerar påverkan på hälsa och miljö. De problem som kemikalier kan ge är dock inte lösta, utan ett nytt mål och en fortsatt strategi bortom 2020 behövs. En process för att ta fram en sådan ny strategi pågår för närvarande – processen benämns Beyond2020. I konventionsarbetet tas beslut om
begränsningar av ämnen globalt.
2.3.1 Arbetet med den globala kemikaliestrategin
I mars 2018 var Sverige värd för ett FN-möte inom ramen för den globala kemikaliestrategin SAICM. Syftet med mötet var att diskutera formuleringen av ett nytt visionärt mål och övergripande mål efter 2020. Kemikalieinspektionen bistod Miljö- och energidepartementet med att förbereda och genomföra mötet. SAICM:s övergripande policystrategi (Overarching Policy Strategy) innehåller idag mål om riskreduktion, kunskap och information, förvaltning, kapacitetsutveckling och om illegal handel. Det återstår mycket arbete för att målen ska uppfyllas.
Med anledning av covid-19 har det beslutande mötet fått skjutas fram till juli 2021. Även förberedande möten inom Beyond2020-processen har preliminärt flyttats till våren 2021.
Processen har hittills tagit fram förslag till vision och fem övergripande mål. Sverige och Kemikalieinspektionen har främst drivit på för att få övergripande mål om lagstiftning och institutionell kapacitet, om att data ska tas fram och information sprids för kemikalier som produceras, samt om att internationellt identifiera och åtgärda fler ämnen för att minska risker för hälsa och miljö.
Förutom övergripande mål formuleras även delmål, oftast tidssatta. Kemikalieinspektionen har bland annat föreslagit mål som rör uthållig finansiering av kemikaliekontroll och mål som avser ett förbättrat informationsflöde om ämnen i varor i alla led ända till avfallsledet. Det senare är centralt i en cirkulär ekonomi och stöttar ett fortsatt fokus på klassificering och märkning av kemikalier samt på kemikalier i varor. Chemicals in Products (CiP) är en så kallad framkantsfråga26 i det nuvarande SAICM. Denna fråga initierades av EU 2009, med Sverige som initiativtagare och där antogs ett program och en vägledning 2015. Sverige är
24 World Summit on Sustainable Development
25 Strategic Approach to International Chemicals Management, http://www.saicm.org
26 Emerging Policy Issue, EPI
ordförande i programmets styrgrupp. Förslaget till mål avser ersätta denna framkantsfråga och driva på för fortsatt utveckling.
Kemikalieinspektionen har även under 2019 och 2020 bistått Miljödepartementet i arbetet med en ny global strategi för kemikalie- och avfallshantering efter 2020.
För att samlat driva på arbetet med ett nytt och ambitiöst ramverk efter 2020 har Sverige tillsammans med Uruguay initierat en högnivåallians (HAA). Kemikalieinspektionen bistår Miljödepartementet i detta arbete. OECD har anslutit sig till alliansen och har uppmanat samtliga sina medlemsländer att gå med. Kemikalieinspektionen har under 2020 bidragit till att OSPAR och Helcom beslutat gå med i alliansen, samt tagit fram en förbättrad
informationsfolder och en logotyp för högnivåalliansen.
Under 2020 har Kemikalieinspektionen tagit ett antal initiativ för att stötta Beyond2020- processen genom att identifiera problem och visa på möjliga lösningar. För närvarande är det kvicksilver och ämnen som uppfyller kriterierna för persistenta organiska föroreningar eller som är ozonnedbrytande som kan förbjudas eller begränsas globalt. Det finns ett stort behov av att även kunna begränsa andra ämnen globalt.
I februari 2020 arrangerade Kemikalieinspektionen tillsammans med UNITAR och FRAM27 vid Göteborgs Universitet en internationell workshop. Denna syftade till att diskutera kriterier för att identifiera ämnen som ger anledning till oro för hälsa och miljö på internationell nivå.
Inför workshoppen gav Kemikalieinspektionen FRAM i uppdrag att genomföra en studie28 som sedan användes som underlag. Rapport från workshoppen och studien finns tillgänglig på UNITARs hemsida29.
2.3.2 Konventionsarbete
Stockholmskonventionen är en global överenskommelse som syftar till att begränsa
långlivade organiska ämnen som har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön, så kallade POPs. Idag reglerar konventionen 30 POPs-ämnen.
Under 2018–2020 har Kemikalieinspektionen arbetat med och bidragit till beslut om global utfasning av det högfluorerade och inom industri- och konsumentprodukter brett använda ämnet perfluoroktansyra (PFOA), dess salter och PFOA-relaterade ämnen med vissa
tidsbegränsade undantag, samt till beslut om global utfasning av bekämpningsmedlet dikofol.
Ett annat viktigt beslut var att antalet undantag från förbudet om PFOS från 2009 reduceras kraftigt och att undantaget för att använda PFOS i brandskum tidsbegränsades.
Kemikalieinspektionen agerade ordförande för den grupp på partsmötet som förberedde dessa beslut.
Stockholmskonventionens expertkommitté enades 2019 om att rekommendera att det högfluorerade och mycket stabila ämnet perfluorhexansulfonsyra (PFHxS), dess salter och PFHxS-relaterade föreningar bör förbjudas. Expertkommittén var också överens om att ta fram riskprofiler för flamskyddsmedlet deklorane plus och för bekämpningsmedlet
metoxyklor. Kemikalieinspektionen har aktivt bidragit i framtagandet av riskhanteringsplanen för PFHxS och i expertkommitténs arbete. Myndigheten deltar som medlem från EU i
Stockholmskonventionens styrgrupp där ett digitalt möte hölls i juni 2020.
27 Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet
28 Chemicals of global concern. A strategy and criteria for their identification. Kemikalieinspektionen PM2/20.
https://www.kemi.se/publikationer/pm/2020/pm-2-20-chemicals-of-global-concern
29 Hämtad 2020-10-29. https://unitar.org/technical-expert-workshop-criteria-substances-international-concern- beyond-2020.
Under 2020 har Kemikalieinspektionen deltagit i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om att ta fram en nationell genomförandeplan för de fyra senast listade ämnena; kortkedjiga
klorparaffiner, dekabromdifenyleter, PFOA och PFOA-relaterade ämnen samt bekämpningsmedlet dikofol.
Nästa partsmöte är planerat till juli 2021 då parterna ska överväga rekommendationen om global utfasning av PFHxS, dess salter och föreningar relaterade till PFHxS. Expertkommittén har tagit fram riskprofiler för flamskyddsmedlet deklorane plus och för bekämpningsmedlet metoxyklor. Dessa, samt UV-328 som används som skydd mot UV-strålning i plast och kosmetik, ska övervägas av expertkommittén vid nästa möte som är planerat till januari 2021.
Minamatakonventionen om kvicksilver signerades 2013. Den trädde ikraft 2017, då 50 länder hade ratificerat konventionen. Idag har 124 länder ratificerat konventionen.
Konventionen täcker hela livscykeln från primär brytning, användning i processer och produkter, utsläpp och handel, till avfallshantering och slutförvar.
Kemikalieinspektionen deltog under 2018 i det andra partsmötet i Minimatakonventionen.
Mötet behandlade frågor som definition av kontaminerad mark, gränsvärden för kvicksilver i avfall samt hur konventionens effektivitet ska utvärderas genom miljöövervakning.
Konventionens tredje partsmöte (COP3) genomfördes i november 2019. Vid mötet deltog Sverige som en representant för EU i konventionens styrgrupp. Mötet beslutade bland annat att under tiden fram till nästa partsmöte i november 2021 etablera en ad hoc-expertgrupp för att identifiera ytterligare produkter som är möjliga att begränsa kvicksilver i, det arbetet pågår under 202030. Partsmötet beslutade också att sekretariatet ska sammanställa information från parterna kring vidtagna åtgärder för att minska användningen av dentalt amalgam, vilket också pågår under 2020. Kemikalieinspektionen och Sverige har under lång tid påverkat EU och andra parter för att få till stånd ytterligare begränsningar för kvicksilver i produkter och ytterligare begränsa användningen av dentalt amalgam.
2.4 Tillsyn av farliga ämnen i varor
Större delen av varutillsynen på Kemikalieinspektionen sker inom ramen för regeringens satsning på genomförandet av en handlingsplan för en giftfri vardag. Handlingsplanen har möjliggjort en långsiktig satsning på kontroll av konsumentvaror, såsom leksaker,
hemelektronik och varor tillverkade av kända riskmaterial som exempelvis mjuka plaster. Vi har byggt upp kunskap som vi nu kan bidra med för en effektivare tillsyn såväl nationellt som inom EU.
Under åren 2018–202031 har vi inom ramen för handlingsplanen för en Giftfri vardag:
· Genomfört 14 tillsynsprojekt
· Granskat 646 företag
· Analyserat 1853 varor avseende innehåll begränsade ämnen
· Hittat 354 överträdelser
· Utfärdat 176 sanktioner32
30 Parter till konventionen kan föreslå ändringar, ad-hoc expertgruppen ska sammanställa teknisk information
31 Fram till och med september 2020
32 Miljösanktionsavgifter och åtalsanmälningar mot företag som ej uppfyller kemikalielagstiftningen
