En tredje kategori inom detta tema handlade om att inte hinna leta reda på de övergripande principerna eller att inte hinna läsa dem. Detta var också en stor kategori inom temat diagnosspecifika
beslutsstöden, FMB, (I.C.2., sid 54) och beskrivs därför endast med ett citat här.
30
Nej, man har inte tid att sitta och leta upp och läsa kilometervis med text som inte är kort och koncis när man redan är överbelastad och inte ens har tid att kolla upp blodprovsresultat som togs för över en vecka sedan. Medan röntgensvar, blodprovsresultat inte hinns med att tittas på och man oroar sig för att ha missat en DVT, cancer diagnos etc så kommer tidsprioriteringen till att uppdatera sig med socialstyrelsens 'Övergripande principer för sjukskrivning' långt ner på prio-listan och blir aldrig gjorda pga av fenomenal tidsbrist! (ID5727)
Här nämndes även olika önskemål om tid för att kunna sätta sig in i de övergripande principerna, detta presenteras under kategorin Utbildning om FMB under temat Önskemål (I.E.2).
De diagnosspecifika beslutsstöden (FMB)
Inom området I. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet handlade tre teman specifikt om de
diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstöden (FMB): Hur och vad används, Varför använder ej? samt Problem.
Svar på fyra slutna frågor om FMB
Först presenteras här svar på fyra av de slutna enkätfrågorna om FMB.
1. Hur ofta FMB användes, dvs frekvens
2. Om värdet av FMB för god kvalitet i sjukskrivningsarbetet 3. Vilken information i FMB läkaren använde
4. Om FMB underlättade kontakter med olika aktörer Svarsfördelningen presenteras för olika grupper av läkare.
Därefter presenteras resultat från analyserna av de öppna svaren, med början av sidan 45.
Hur ofta används FMB?
Hälften av läkarna (50 %) svarade att de använder FMB i sina bedömningar minst någon gång per månad och en fjärdedel (26 %) att de gjorde detta minst en gång varje vecka (Tabell 15). Det fanns stora skillnader mellan de olika typerna av kliniker/mottagningar i hur ofta FMB användes. Den största andelen läkare som svarade att de använder FMB fanns bland dem som arbetade inom företagshälsovård, där 18 procent använde det minst sex gånger per vecka och 42 procent minst en gång per vecka. En nästan lika stor andel (41 %) av vårdcentralsläkarna använde FMB minst en gång per vecka. Andelen som aldrig eller nästan aldrig använder FMB var störst inom ögon, hud samt öron-, näs- och hals.
31
Tabell 15. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på typ av klinik/mottagning.
Som framgår av Figur 3 var det en större andel av de äldre läkarna som aldrig använde FMB (35 %) och större andelar av de yngre som använde det åtminstone varje vecka.
Figur 3. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på åldersgrupper.
7 Minst 6 ggr/vecka 1-5 ggr/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/i stort sett aldrig Hur ofta bedömer Du sjukskrivningar med stöd av det försäkringsmedicinska beslutsstödet?
32
Andelen som använde FMB minst någon gång per månad varierade med utbildningsnivå och var störst bland icke-specialisterna (67 %) (Figur 4).
Figur 4. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på specialister och icke-specialister.
I Figur 5 framgår att de läkare som ofta hade sjukskrivningsärenden oftare använde FMB i bedömningen av dem.
Figur 5. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på hur ofta de har sjukskrivningsärenden.
Som framgår av Figur 6 var svarsmönstret mycket likartat i de fem kundgrupperna vad avser hur ofta de använde FMB. En något större andel av läkarna inom VAS bedömde sjukskrivningar med stöd av FMB några gånger per år eller oftare.
8
6
28
16
31
20
22
25
11
33
0 20 40 60 80 100
Ej specialist
Specialist
% Minst 6 ggr/vecka 1-5 ggr/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/i stort sett aldrig Hur ofta bedömer Du sjukskrivningar med stöd av det försäkringsmedicinska beslutsstödet?
14
2
1
23
25
2
23
26
19
18
24
38
22
23
40
0 20 40 60 80 100
≥6 ggr/vecka
1-5 ggr/vecka
<1 gång/vecka
% Minst 6 ggr/vecka 1-5 ggr/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/i stort sett aldrig Hur ofta bedömer Du sjukskrivningar utifrån det försäkringsmedicinska beslutsstödet (uppdelat på hur ofta läkaren har sjukskrivningsärenden)?
33
Figur 6. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på kundgrupper.
Andel läkare i varje landsting som använde FMB i sina bedömningar visas i Tabell 16. Tjugosex procent svarade att de använder FMB minst någon gång per vecka och en lika stor andel att de aldrig/i stort sett aldrig använder stödet. Störst andel som aldrig använde FMB fanns i Uppsala, Värmland och Stockholm. I Norrbotten svarade 34 procent av läkarna och i Dalarna och Halland 33 procent att de använder FMB minst någon gång per vecka. Lägst andel läkare som använde FMB med samma frekvens fanns i Kronoberg (18 %) och i Östergötland (21 %).
Tabell 16. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, uppdelat på landsting.
Landsting Minst 6 Minst 6 ggr/vecka 1-5 ggr/vecka Någon gång/månad Några gånger/år Aldrig/i stort sett aldrig Hur ofta bedömer Du sjukskrivningar utifrån det försäkringsmedicinska beslutsstödet?
34
I Figur 7 redovisas även andelen sjukskrivande läkare som i motsvarande enkät till läkare år 2012 respektive 2008 svarade på hur ofta de använde det försäkringsmedicinska beslutsstödet. År 2008 hade beslutsstödet funnits i ett år. Som framgår av figuren har andelen läkare som använder beslutsstödet ökat betydligt över åren.
Figur 7. Andel (%) läkare i relation till hur ofta de bedömde sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, år 2008, 2012 respektive 2017.
(för läkare som var yngre än 68 år)
Värdet av FMB för läkares arbete med sjukskrivning
I en av enkätens frågor ombads läkarna att skatta hur stort värde de ansåg att det
försäkringsmedicinska beslutsstödet hade för hög kvalitet i deras arbete med sjukskrivningsärenden, nu och i framtiden. En tredjedel (29 %) ansåg att beslutsstödet har stort värde, drygt hälften (54 %) att det har måttligt värde och mindre än en femtedel (17 %) ansåg att beslutsstödet inte har något sådant värde.
I Figur 8 redovisas de andelarna uppdelat på de fem kundgrupperna. Som framgår av figuren upplevde närmare en tredjedel (28-29 %) av läkarna i fyra av kundgrupperna att FMB har stort värde för deras arbete med sjukskrivningar; andelen som gjorde detta var något större bland läkarna som tillhörde kundgruppen VAS (34 %).
2
9
21 20
48
5
17
25 25 28
6
20 24 24 26
0 10 20 30 40 50 60
Minst 6 ggr/vecka
1-5 ggr/vecka Någon gång/månad
Några gånger/år
Aldrig/ i stort sett aldrig
%
2008 2012 2017 Hur ofta bedömer Du sjukskrivningar med stöd av det försäkringsmedicinska beslutsstödet?
35
Figur 8. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, uppdelat på kundgrupper.
Däremot var det en stor variation mellan åldersgrupperna i hur stort värde man ansåg att FMB har (Figur 9) En betydligt större andel av de yngre läkarna (43 %) ansåg att det har stort värde.
Figur 9. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, uppdelat på åldersgrupper.
När frågan om beslutsstödets värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivningar relaterades till högsta läkarutbildningsnivå framkom det att störst andel av läkarna som ansåg att beslutsstödet har stort värde (46 %) fanns bland dem som inte var specialister (Figur 10). Störst andel (20 %) som svarade att beslutsstödet inte har något värde återfanns bland specialisterna. Störst andel (55 %) som ansåg att beslutsstödet har stort värde fanns bland dem som inte hade påbörjat ST utbildning ännu (4, sid 90)
34 29 29 29 28
51 53
54 54 54
15
18
17
17
18
0 20 40 60 80 100
VAS
Cosmic
TakeCare
SUSSA
VITS
%
Stort värde Måttligt värde Inget värde
Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt arbete med sjukskrivningar?
43
24
18
49
56
57
8
20
25
0 20 40 60 80 100
24-39 år
40-54 år
55-68 år
%
Stort värde Måttligt värde Inget värde
Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt arbete med sjukskrivningar?
36
Figur 10. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, uppdelat på specialister och icke-specialister.
En något mindre andel av de läkare som hade sjukskrivningsärenden minst sex gånger/vecka ansåg att FMB har ett stort värde för hög kvalitet i arbetet (Figur 11). I övrigt fanns det inga större variationer i relation till hur ofta läkaren hade sjukskrivningsärenden.
Figur 11. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, uppdelat på hur ofta de hade
sjukskrivningsärenden.
När ovanstående resultat istället delades upp på typ av klinik (Figur 12) fanns en större spridning i svaren. Störst andel som ansåg att beslutsstöden inte har något värde fanns inom reumatologi (30 %), ortopedi (25 %) och annan klinik (25 %). Motsvarande andel var lägst bland vårdcentralsläkarna (13 %).
Störst andel som ansåg att beslutsstöden har ett stort värde fanns inom gynekologi (35 %), invärtesmedicin (33 %), infektion (32 %) och vårdcentraler (31 %) – tätt följda av ett stort antal kliniska verksamheter som låg på 30 procent eller strax under.
46
20
47
57
6
23
0 20 40 60 80 100
Ej specialist
Specialist
%
Stort värde Måttligt värde Inget värde
Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt arbete med sjukskrivningar?
25
31
32
55
54
50
20
15
18
0 20 40 60 80 100
≥6 ggr/vecka
1-5 ggr/vecka
<1 gång/vecka
%
Stort värde Måttligt värde Inget värde
Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt arbete med sjukskrivningar?
37
Figur 12. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, uppdelat på typ av klinik/mottagning.
Av Figur 13 framgår att andelen läkare som ansåg att beslutsstödet har stort värde inte har förändrats mycket mellan åren 2008, 2012 och 2017.
22 Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt arbete med sjukskrivningar?
38
Figur 13. Andel (%) läkare som angav att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har stort, måttligt eller inget värde för hög kvalitet i arbetet med sjukskrivning, år 2008, 2012 respektive 2017.
¹Baserat på de läkare som svarade att de minst några gånger per år bedömer sjukskrivningsärenden med stöd av rekommendationerna i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.
Vilken information från FMB används?
De diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstöden (FMB) innehåller olika typer av information. Enkäten innehöll frågor om vilken typ av information som läkaren använder. Nedan presenteras svaren fördelat på olika kategorier av läkare.
Drygt hälften (53 %) av läkarna svarade att de använder rekommendationer om sjukskrivningslängd och en tredjedel av läkarna använder rekommendationer om sjukskrivningsgrad (Figur 14).
Figur 14. Andel (%) läkare i relation till vilken information från Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd de använde.
34
56
10 39
50
12 36
56
9 0
10 20 30 40 50 60
Stort värde Måttligt värde Inget värde
%
2008 2012 2017 Hur stort värde har det försäkringsmedicinska beslutsstödet för hög kvalitet i Ditt
33
53
29
25
26
2
0 10 20 30 40 50 60
Ingen alls
Rekommendation om sjukskrivningslängd
Rekommendation om sjukskrivningsgrad
Information om funktionsnedsättning Information om
aktivitetsbegränsning/arbetsförmåga Annat
% Vilken information från FMB använder Du?
39
I Tabell 17 redovisas ovanstående uppdelat på de olika typerna av klinik. Som framgår svarade en tredjedel (33 %) av de sjukskrivande läkarna att de inte använder någon information alls från FMB.
Denna andel var över 50 procent inom hud, ögon, öron/näsa/hals och smärtmottagningar och minst bland vårdcentralsläkare (18 %).
Tabell 17. Andel (%) läkare i relation till vilken information från Socialstyrelsens
försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) de använde, uppdelat på typ av klinik/mottagning.
Vilken information från FMB använder du?
Klinik/mottagning Ingen alls
Rekommendation om
sjukskrivnings-längd
Rekommendation om
sjukskrivnings-grad
Information om
funktions-nedsättning
Information om aktivitets- begränsning/
arbetsförmåga
Annat
Företagshälsovård 22 59 36 35 41 4
Hud 59 35 15 11 12 1
Infektion 44 50 20 10 10 0
Invärtesmedicin 37 53 28 19 18 2
Kirurgi 46 48 18 12 12 1
Neurologi 46 38 23 20 19 2
Gynekologi 37 45 33 18 21 1
Onkologi 50 34 13 16 15 2
Ortopedi 39 53 15 12 12 2
Psykiatri 28 45 29 42 42 3
Rehabilitering 40 40 18 23 25 3
Reumatologi 46 36 23 23 24 3
Smärtmottagning 54 22 17 24 19 4
Vårdcentral 18 69 43 37 38 3
Ögon 67 25 9 8 9 1
Öron-, näs- och
hals 52 38 17 14 14 2
Annan
klinik/mottagning 44 37 20 16 17 1
Administration 45 39 24 18 26 2
Samtliga läkare 33 53 29 25 26 2
I nedanstående Tabell 18 visas detta uppdelat på de fem kundgrupperna. Det fanns viss variation mellan svaren inom de olika kundgrupperna bland dem som svarat att de inte använde någon
information alls från FMB. Störst andel som svarade detta var läkare inom kundgruppen VITS (35 %), med fallande skala Cosmic (34 %), TakeCare (33 %), SUSSA (32 %) och VAS (28 %).
En majoritet av de svarande läkarna använde sig av rekommendation om sjukskrivningslängd i FMB, det fanns en skillnad i detta på 10 procentenheter mellan VITS (50 %) och VAS (60 %). Omkring 30 procent använder rekommendationer om sjukskrivningsgrad i FMB, en något lägre andel (26 %) inom kundgrupp VITS. Vissa variationer i resultaten återfanns för frågan om hur stor andel som använder information om funktionsnedsättning i FMB. Medan 23 procent inom kundgrupp Cosmic och SUSSA använde sig av denna information, så använde 33 procent inom VAS denna information.
Vissa variationer mellan kundgrupperna fanns även vad gäller frågan om läkarna använde sig av information om aktivitetsbegränsning eller arbetsförmåga. Medan 23 procent inom kundgrupp SUSSA använder sig av denna information, så använder 32 procent inom VAS sådan information.
40
Tabell 18. Andel (%) läkare i relation till vilken information från Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd (FMB) de använde, uppdelat på kundgrupper.
Vilken information från FMB använder du?
Kundgrupp Ingen alls
Rekommendation om
sjukskrivnings-längd
Rekommendation om
sjukskrivnings-grad
Information om
funktions-nedsättning
Information om aktivitets- begränsning/
arbetsförmåga
Annat
VAS 28 60 31 33 32 2
Cosmic 34 55 29 23 24 2
TakeCare 33 52 31 25 26 2
SUSSA 32 56 30 23 23 2
VITS 35 50 26 26 27 2
FMB underlättar kontakten med olika aktörer
En av enkätfrågorna som hör hemma inom denna kategori är om läkaren upplevde att FMB
underlättade kontakterna med olika aktörer. Av Figur 15 framgår att nästan hälften av läkarna svarade att FMB underlättar kontakten med patienten. En dryg tredjedel ansåg att FMB underlättar kontakterna med Försäkringskassan. Även kontakter med andra aktörer underlättas av FMB, enligt minst var femte läkare. Observera att vi här inte har efterfrågat i vilken utsträckning läkaren har sådana kontakter. Att en mindre andel läkare svarat att FMB underlättar kontakterna med patientens arbetsplats och med Arbetsförmedlingen innebär inte att FMB är mindre användbart i de kontakterna, utan troligen att färre av de svarande överhuvudtaget haft sådana kontakter.
Figur 15. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdpersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen.
47
39
29
21
21
0 10 20 30 40 50
… patienten
… Försäkringskassan
… hälso- och sjukvårdspersonal
… patientens arbetsplats
… Arbetsförmedlingen
% Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd underlättar kontakterna med...
41
I Figur 16 har svaren på frågan om FMB underlättar kontakten med patienter och andra
samverkansparters relaterats till läkarnas utbildningsnivå. Mer än två tredjedelar av läkarna som ännu inte var specialister ansåg att FMB underlättar kontakterna med patienten. De specialistutbildade ansåg detta i minst utsträckning
Figur 16. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdspersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen, uppdelat på specialister och icke-specialister.
I Figur 17 visas detta för de tre åldersgrupperna. En betydligt större andel av de yngre ansåg att FMB underlättar kontakterna med de listade aktörerna, i många fall dubbelt så stor andel.
Figur 17. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdspersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen, uppdelat på åldersgrupper.
66
37
58
30
44
21 31
16
32
16
0 20 40 60
Ej specialist
Specialist
%
… patienten
… Försäkringskassan
… hälso- och sjukvårdspersonal
… patientens arbetsplats Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd underlättar kontakterna med...
62
42
34
53
35
27
41
24
20 28
18
15
28
18
16
0 20 40 60
24-39 år
40-54 år
55-68 år
%
… patienten
… Försäkringskassan
… hälso- och sjukvårdspersonal
… patientens arbetsplats
… Arbetsförmedlingen Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd underlättar kontakterna med...
42
Däremot fanns det inte någon större variation mellan kundgrupper när det gäller svaren på denna fråga (Figur 18).
Figur 18. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdspersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen, uppdelat på kundgrupper.
53
47
47
47
45 42
39
40
39
39 32
29
30
29
27 21
20
21
21
21 23
21
21
21
21
0 20 40 60
VAS
Cosmic
TakeCare
SUSSA
VITS
%
… patienten
… Försäkringskassan
… hälso- och sjukvårdspersonal
… patientens arbetsplats
… Arbetsförmedlingen Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd underlättar kontakterna med...
43
Detsamma gäller när svaren redovisas uppdelat på hur ofta läkaren hade sjukskrivningsärenden: det var ingen större variation mellan grupperna (Figur 19).
Figur 19. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdspersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen, uppdelat på hur ofta de har sjukskrivningsärenden.
Mellan läkare inom olika typer av kliniska verksamheter var variationen större i hur mycket det försäkringsmedicinska beslutsstödet (FMB) ansågs underlätta kontakten med patienter och andra aktörer (Tabell 19). Att det inte finns diagnosspecifika FMB för alla diagnoser kan ha betydelse för resultatet i denna fråga.
Andelen läkare som ansåg att FMB underlättar kontakten med minst en av de listade aktörerna var störst på vårdcentraler (65 %) och minst på ögonmottagningar (27 %). Det var samma förhållande när det gällde nytta av FMB i kontakten med patienter; störst andel läkare på vårdcentraler (55 %) och minst andel bland läkare på ögonmottagningar (26 %) (Tabell 19). Drygt 40 procent av läkarna som arbetade inom invärtesmedicin, psykiatri eller på vårdcentral svarade att FMB underlättar kontakterna med Försäkringskassan.
43
51
47 36
43
38 25
31
31 18
22
23 18
23
22
0 20 40 60
≥6 ggr/vecka
1-5 ggr/vecka
<1 gång/vecka
%
… patienten
… Försäkringskassan
… hälso- och sjukvårdspersonal
… patientens arbetsplats
… Arbetsförmedlingen Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd underlättar kontakterna med...
44
Tabell 19. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvårdpersonal, patientens arbetsplats respektive Arbetsförmedlingen, samt med minst en av dessa aktörer, uppdelat på typ av
klinik/mottagning.
Klinik/mottagning Patienten Försäkrings-kassan
Hälso- och
sjukvårds-personal
Patientens arbetsplats
Arbets-förmedlingen
Minst en av dessa aktörer
Företagshälsovård 46 37 24 31 17 58
Hud 40 27 24 15 16 40
Infektion 44 35 23 18 16 46
Invärtesmedicin 50 41 31 22 22 53
Kirurgi 46 34 28 18 17 48
Neurologi 31 32 17 12 14 42
Gynekologi 48 37 29 19 16 51
Onkologi 35 37 20 13 13 42
Ortopedi 44 35 24 16 16 50
Psykiatri 40 43 31 22 25 55
Rehabilitering 32 30 22 19 19 42
Reumatologi 34 33 24 19 19 41
Smärtmottagning 33 28 28 18 20 33
Vårdcentral 55 45 33 23 25 65
Ögon 26 25 18 13 14 27
Öron-, näs- och hals 39 31 22 17 18 41
Annan
klinik/mottagning 41 35 30 19 20 39
Administration 33 36 18 18 16 45
Samtliga läkare 47 39 29 21 21 53
I Figur 20 visas övergripande svar för detta över de tre senaste enkätåren. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet har underlättat kontakten med patienterna för en mycket stor andel av läkarna. Andelen som svarade detta var störst år 2008, när beslutsstödet nyligen införts. Eftersom nästan hälften av läkarna då ännu inte använde beslutsstödet, kan svaren här tolkas som att nästan alla som använde det ansåg att det underlättade kontakten med patienter. Vid de kommande enkäterna hade beslutsstödet funnits i fem respektive i tio år. Det innebär att det inte är lika enkelt att svara på frågan om det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakten med olika aktörer; många läkare har, särskilt vid 2017 års enkät, inte varit yrkesverksamma innan beslutsstödet fanns.
Trots detta svarade nästan hälften att beslutsstödet underlättade kontakterna med patienten år 2012 respektive 2017. Nästan 40 procent svarade att beslutsstödet underlättade kontakterna med
Försäkringskassan och en tredjedel att det underlättade kontakterna med övrig hälso- och
sjukvårdspersonal, med små variationer mellan åren. Som sagts tidigare: Att mindre andel läkare svarat att beslutsstödet underlättade kontakten med till exempel Arbetsförmedlingen och patientens arbetsplats ska sättas i relation till att många läkare inte hade haft sådana kontakter och därför inte kunde uppleva att beslutsstödet underlättade just dessa kontakter.
45
Figur 20. Andel (%) läkare som ansåg att det försäkringsmedicinska beslutsstödet underlättar kontakterna med patienten, hälso- och sjukvårdpersonal, patientens arbetsplats/Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan, år 2008, 2012 respektive 2017.
Öppna svar om de diagnosspecifika FMB
När det gäller de öppna svaren om de diagnosspecifika beslutsstöden, FMB, identifierades förutom temat I.A. Övergripande principer som presenterats tidigare, ytterligare fyra teman bland
kommentarerna. Dessa var: I.B. Hur och vad används, I.C. Varför använder ej?, I.D. Problem samt