• No results found

D.4. - Fel och brister i FMB

In document Rapport 2018 (Page 66-69)

Inom kategorin Fel och brister i FMB inom temat Problem med FMB identifierades ett flertal subkategorier.

Flera kommentarer handlade om att det fanns felaktigheter i FMB. De handlade om att FMB var missvisande, inte uppdaterade till nuvarande behandlingar alternativt direkt felaktiga. Avseende missvisande information ges ett exempel från en läkare inom rehabilitering:

För den diagnos jag jobbar med finns missvisande fakta i beslutsstödet, t ex nämner man hur stor andel som dör första året utan att påpeka att det gäller alla (0-100 år) som insjuknar, inte individer i åldern 16-64 år som har en mycket mer positiv prognos. (ID2024)

I.D.4.1. - Stämmer ej med vårdprogram, riktlinjer och aktuella behandlingar En subkategori handlade om att FMB inte stämmer överens med andra vårdprogram,

rekommendationer, rutiner och riktlinjer inom vården. Sådana kommentarer kom bland annat från läkare som arbetar på vårdcentral eller inom ortopedi, kirurgi, psykiatri, missbruksvård respektive rehabilitering. En vårdcentralsläkare kommenterade att ”FK måste ibland tänka ”out of the box” – SoS riktlinjer ibland stämmer inte med lokala bestämmelser!!” (ID417) och en psykiatriker skrev att FMB ”Behöver integreras med annan behandlingsrekommendation.” (ID425). En kirurg skrev att:

65

Det saknas info om de vanligaste kirurgiska diagnoserna. De som finns överensstämmer inte med kirurgisk praxis. (ID1698)

Här följer citat från två ortopeder

Soc styrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd avseende fotkirurgi är helt bisarra. De är mer än 10 år g:a /…/ gör om och gör rätt denna gång. (ID1732)

Om det i en lärobok i ortopedi står att ett ryggskott kan sitta i upp till 3 månader så ger ändå socialstyrelsen råd om 14 dagars sjukskrivning. (ID1155)

Inom missbruk:

Ej verklighetsanpassade rekommendationer för den patientgrupp jag behöver handlägga. Till och med den nationella narkotikautredning som beställdes av regeringen för några år sedan påpekar brister i hur pat m missbruksproblem ska handläggas och situationen är oförändrad fortfarande. (ID2325)

Kommentarernas art kunde skilja sig en del beroende på typ av klinisk verksamhet. De typer av kliniker som läkare lämnade sådana kommentarer var ortopedi, neurologi, obstetrik, rehabilitering och onkologi. Några exempel från dessa verksamheter följer nedan.

Läkare inom ortopediska kliniker och mottagningar gav ofta specifika kommentarer om vad som brister i FMB utifrån de ortopediska diagnoser de arbetar med. En del av dessa beskrivs här, andra under önskemål, I.E.1.3. Förbättra befintligt FMB, sid 77. Nedan ges först ett längre citat om detta.

Realistiska tider! Att man efter en chevronosteotomi skulle återgå till arbetet efter 6v är ju orimligt exempelvis.

Jag sysslar med ryggkirurgi där större andel av patienter har svår och långtids

smärtproblematik, inte sällan uttalad handikapp. FMB stämmer inte alls. Akut diskbråck t ex kan läka ut på allt ifrån 2 månader (tidigast) till 9-12 månader.

Det går väldigt sällan arbeta med vilka uppgifter som helst när man lider av svår ischias som kräver Morfin, Pregabalin, fulldos Paracetamol och NSAID i flera månader.

Enl. FMB rekommenderar man 3 veckors SI vid lättare arbeten och 6 v vid fysiska arbeten.

Detta kan gälla för lättare fall som handlägges via [distriktsläkare] enbart. Vi som arbetar på högre spec. nivå får alltid de svårare patienter där man överväger operation.

Pat. har väntad 3 mån efter remitteringen med anamnesen 3 månader dessförinnan (6 m totalt) jag följer upp ytterligare 6-8 veckor vid gränsfall (8 månader) Sätter upp pat till operation (1-2 månader till =10 månader), opererar, följer upp med 6v efter operationen och då är vi på 1 år.

Sedan börjar det krångla med FK ordentligt. Ur mitt medicinska perspektiv vill jag helst börja räkna rekonvalescensen och rehab från operationsdatum (vi skadar patienten ännu mer och hoppas att till slut vinner alla på det) men FK vill skicka pat till arbete då det har löpt 360 dagar.

Ännu löjligare fall - Opererade patienten för kroniska smärtor efter en ryggskada, stor operation med sk fusion - skruvar, mycket operationstrauma. som regel gäller SI och restriktioner minst 3 månader vilket specificeras alltid i SI.

Jag fick ändå begäran om komplettering 2 veckor (!) efter operationen då patienten närmade sig 180 dagars gräns.

Ovanstående exempel tillhör de enklare fallen. Utöver detta handlägger vi ofta patienter med kroniska smärtor som pågått i flera år. Man får alltid ångest för hur det kommer att krångla med FK efteråt den dagen man sätter upp pat. för operation.

Många patienter har få objektiva fynd utan har svåra neuropatiska smärtor (bland de värsta smärtorna som finns där mediciner sällan hjälper) vilket då sällan duger för att intyget blir godkänt på första försök..

..Begäran om komplettering, svar, beslut, ingen sjukpenning, långt brev, överklagande, nytt beslut... Och köerna ökar..

Beslutstöd ska vara ett stöd och inte en pisk som FK håller och läkare med patienter står på andra sidan. (ID6095)

I vissa fall är inte beslutsstödet tillförlitligt men FK handläggare följer det blint. /…/ Ett exempel på att FMB inte är tillförlitligt är vid adhesiv kapsulit (frozen shoulder). FMB's rekommendation gäller i de sällsynta fall en patient opereras men eftersom 'oskuret är bäst' och även våra kirurgiska kliniker är hårt pressade faller valet naturligt på att låta tillståndet ha sin naturliga progress vilket innebär 6-24 månader innan full funktion. (ID2946)

66

Delföreningen, Axel och Armbågssjukdomar, en Svensk Ortopedisk Förening skrev en officiell skrivelse (2010?) till SoS om att FMB inte stämde med deras uppfattning och erfarenhet. Hittills är, vad jag vet, denna skrivelse ej besvarad ännu. (ID736)

Neurologi

I stödet för narkolepsi står det dessutom FEL i informationen om att patienten är som vanligt (dvs har full funktionsnivå) mellan sömnattackerna. Detta är ju fel, och det vet alla som jobbar med dessa patienter. (ID4183)

Vad gäller t ex kognitiv nedsättning efter TSA, så måste FMB uppdateras. Enl nuvarande diagnoskriterier så kan TSA-pat ha kvarvarande symtom långt e. insj. Förhoppningsvis ändras TSA-krit. på sikt så att dessa pat slipper hamna i kläm. FMB måste uppdateras efter aktuell forskning. (ID5993)

Obstetrik

Exempel inom obstetriken för tidiga sammandragningar & hotande förtidsbörd. Fel att känna på cervix! (ID936)

Rehabilitering

Jag handlägger endast medelsvåra - svåra hjärnskador och här brister beslutsstödet. Endast efter mycket lätta - lätta skador (el stroke) är det möjligt att återgå i arbete efter 3 mån.

(ID4186) Onkologi

FMB är ofta dåligt uppdaterade & något ”luddiga” - ffa onkologidelen som jag använder mest.

Dock bättre nu än från början. (ID4253)

Baseras på äldre cancerbehandlingar med mycket lindrigare biverkningar än de vi använder idag. (ID5025)

I.D.4.2. - Rekommenderade tider för korta/långa

En subkategori inom kategorin Det står fel i FMB handlade om att de rekommenderade

sjukskrivningstiderna var antingen för korta eller för långa. Det fanns olika exempel på detta, som även framkommer i några övriga kategorier inom både detta och andra tema.

Vissa diagnoser har för långa rekommenderade sjukskrivningstider, vice versa.(ID6551) Lätta sjukskrivningar är mycket sällan problematiska där ex. större trauma eller kirurgi ligger bakom nedsatt arbetsförmåga. Problemet uppstår dock när vissa patienter med svåra diagnoser mycket prompt skall vara i full tjänst trots att FMS (Socialstyrelsen) rekommenderar

heltidssjukskrivning. Skall vi då fortsatt rekommendera sjukskrivning? Knappast. Det belyser också det mest centrala i hela sjukskrivningsprocessen som äger rum idag. Vi sjukskriver inte individer utifrån deras arbetsoförmåga utan ifrån deras upplevda arbetsoförmåga. Jag har flera patienter med svåra skador från rörelse/stödjeapparaten som trots dagliga smärtor jobbar full tid och absolut vill fortsätta pressa sig. Andra vill absolut vara heltidssjukskriven för mycket diffusa symtom (typ fibromyalgi, nackvärk, lindrig whiplash), där jag bedömer att patienten sannolikt har en god arbetsförmåga (men har svårt att komma ut i arbetsmarknaden). (ID6846) I.D.4.3. - ”Skrivna av oinsatta läkarkollegor”

En återkommande kommentar var att FMB upplevdes författade av läkarkollegor som inte hade klinisk förankring inom det aktuella området.

Skrivbordsprodukt gjort av läkare utan daglig kontakt med verkligheten. (ID803)

De är uppenbart gjorda av personer som inte är uppdaterade i den verksamhet som jag sysslar med, vilket medför att de snarast ger ökade svårighet i processen. (ID1530)

67

In document Rapport 2018 (Page 66-69)