Enligt tidigare forskning påverkas den empiriska legitimiteten av om aktionen anses laglig eller olaglig (Cristancho, Uba, och Zamponi 2019). Vad spelar det då för roll för den normativa legitimiteten ifall handlingen klassas som laglig eller olaglig? Enligt liberal neutralitet utvärderas lagar baserat på hur väl de följer liberal neutralitets principer. Ifall lagen följer principerna är den legitim och ifall den bryter mot principerna är den inte legitim enligt liberal
neutralitet (Kymlicka 1989; Patten 2011; Zellentin 2012). Teorin är konstruerad på ett sådant sätt att statens agerande kan bedömas legitima eller ej frikopplat från de juridiska lagarna. Sedan kan liberal neutralitets syn på handlingens legitimitet påverka om man anser ifall något ska vara lagligt eller ej, men värderingen ifall det anses legitimt eller ej i ett liberalt neutralt perspektiv påverkas inte om handlingen är juridiskt laglig eller ej.
Kants etik värderar en handlings laglighet på ett annat sätt vilken baseras på Kants politiska filosofi. Enligt Kant är frihet den enda medfödda rätten. Alltså, ett oberoende av tvång av en annan individs val, vilket gäller så länge friheten kan samexistera med alla andras rätt till frihet.
Den medfödda rätten till frihet lyder därmed under det kategoriska imperativets principer. För att kunna säkra denna frihet, tillhör människan ett socialt kontrakt som reglerar vad det är att äga något eller har rätt till något. Detta kontrakt, menar Kant, utgör också grunden till vad vi definiera som staten. Staten blir därmed ett förkroppsligande av det som är rätt enligt det kategoriska imperativet. Statens lagar blir då de allmänna spelreglerna som medborgarna bör följa. Denna definition av staten gör att en revolution aldrig kan vara legitim, men Kant medger ändå att det är legitimt med civil olydnad mot en stat så länge olydnaden är passiv. Kants politiska filosofi blir ytterligare komplex när hans tolkning av världshistorien inkluderas, vilken gör revolutioner legitima i ett historiskt perspektiv (Rauscher n.d.).
Kants tolkning om lagarnas betydelse i samhället bidrar med ett djup och en problematik som tyvärr ligger utanför denna uppsats omfång. Sammanfattningen av Kants politiska filosofi återges här på ett mycket förenklat sätt, men den visar ännu en gång på problematiken med Kants tolkning av världshistorien (se 4.2.2.). Vad som är rätt att göra påverkas av sitt sammanhang. Men för denna uppsats, där huvudfrågan rör vad som bör anses som legitimt, kommer det kategoriska imperativet fortfarande anses som den överordnade principen som styr vad som är moraliskt gott eller ej, vilket är i linje med Kants egna uttalande om att det kategoriska imperativet är moralens högsta princip (Johnson och Cureton n.d.). Detta lämnar dock utrymme för framtida forskning att inkludera Kants tolkning av juridiska lagars betydelse och blir därmed en begränsning för den normativa tolkningen i denna uppsats.
7 DISKUSSION
Analysen har visat att kontexten påverkar avsevärt om aktionen är normativt legitim eller ej.
Ursprungssituationen anses inte som legitim medan civil olydnad anses som legitimt i flera fall.
Dock blir det inget generellt svar om handlingen är legitim eller ej i sig självt. Detta skapar en problematik med att genomföra denna typ av analys och förvänta sig ett svar som kan generaliseras till metoderna enbart. Metod och kontext är så pass sammankopplade empiriskt och normativt att de knappt går att skilja på. En metod kan därmed nästintill aldrig var god i sig, utan måste ha ett motiv som är likvärdigt gott bakom sig för att kunna bli moraliskt gott, framförallt enligt Kants etik. Därmed är destruktiva metoder påverkad av åtminstone tre faktorer för att kunna förutspås legitima enligt dessa två teorier. Att motivet är legitimt och att metoden tillsammans med motivet är legitimt. Att situationen som råder är illegitim är inte nödvändigt, men det skapar en kontrast som kan göra att civil olydnad anses mer legitimt än den rådande situationen. Faktorerna är ungefärliga och kommer bero på kontextens sammansättning, men ger en indikation om en trolig utkomst.
I den kontext som tankeexperimentet skapar utvärderas legitimiteten som följande. Situationen som råder är tvivelaktig eller illegitim enligt både liberal neutralitet och Kants etik då man inte kan offra ett liv enligt deras principer. Hur ansvaret fördelas är dock inte lika självklart. Enligt liberal neutralitet behöver inte staten bära det fulla ansvaret för situationen även om situationen som uppkommit inte är legitim. Enligt Kant är statens agerande illegitim då de orsakat att vården behöver prioritera i sina behandlingar. Däremot om den sociala rörelsen skulle orsaka en ytterligare prioritering, men med ett motiv att göra det bättre, kan prioriteringen anses som legitim på grund av dess intentionen enligt liberal neutralitet. Enligt Kant blir bedömningen inte lika enkel då motivet kan tolkas på flera sätt, vilket kräver en konkretisering av motiv och metod för att bättre kunna tolka maximen.
När motivet i sig analyseras anses det legitimt enligt liberal neutralitet då det är neutralt i sig och ämnar åt att maximera en neutral implementeringen av de grundläggande resurserna. Det finns inga direkta problem som kan ändra den tolkningen av motivet. Däremot enligt Kant är motivet inte lika tydligt legitimt. Motivet är mer legitimt än den rådande situationen, men beroende på hur man väljer att handla och om den handlingen i sig kan nå de moraliska kriterierna kommer den slutgiltiga moraliska bedömningen skilja sig åt. Det kategoriska imperativet behöver både motiv och handlingen för att kunna tillämpas fullvärdigt.
När metoderna inkluderas i bedömningen uppstår en otydligare situation för hur liberal neutralitet påverkas men en tydligare situation för tillämpningen av Kant. Enligt liberal
neutralitet kan problematik med legitimiteten uppstå för de mer destruktiva metoderna, men i jämförelse med den rådande situationen är den sociala rörelsen fortfarande mer legitima bedömt på hur de grundläggande resurserna kan maximeras. De mindre destruktiva metoderna begränsar ej de grundläggande resurserna och är därmed mer tydligt legitima. Enligt Kant bör både mer och mindre destruktiva metoderna vara legitima. De mer destruktiva metoderna kan bli ifrågasatt om de ingår i en verklighet vi vill ha men då handlingarna fortfarande tillåter och uppmuntrar de påbjudna målen bör de anses som legitima. Slutligen, om en eskalering skulle ske ansåg Kant att användandet av destruktiva metoder av Grupp 3 är illegitimt på grund av de ökade riskerna för den patientgruppen. Dock var liberal neutralitets slutats mer tvetydig och kunde anses både helt legitim och illegitim beroende på hur principerna tolkas. Däremot bör de andra gruppernas eskalering inte orsak lika stor riskökning vilket gör att de bör fortsatt ses som legitima enligt båda teorierna.