Liberal neutralitet grundar sig i uppfattningen att staten ska vara neutral i sitt styre angående det allmänna goda. Alla reformer och lagförslag ska syfta till att gynna eller stjälpa alla likvärdigt. Detta grundar sig i att alla människor ska ha en likvärdig chans att vara autonoma.
Att varje individ har viljan att, och rätten till, att utforma sin framtid och sitt goda liv. Detta kommer resultera i lika många uppfattningar av det goda livet som det finns individer. För att staten inte ska inskränka denna rätt bör staten förhålla sig neutral till vad det goda livet innebär.
Reform eller lag som gynnar ett synsätt av det goda livet över någon annan ses därför som illegitim (Dimock 2000; Kymlicka 1989; Patten 2011). Liberal neutralitet bygger på en hänsyn till civila rättigheter, så som yttrandefrihet och organisationsfrihet, och hur man kan ordna ett rättvist samhälle med en pluralistisk världssyn. Liberal neutralitet är en teori fokuserad på institutionell praxis på samhällsnivå som främst tillämpas på statliga institutioners praktiska arbete och inte individer (Goodin och Reeve 1989; Kymlicka 1989).
4.1.1 Definition av liberal neutralitet
Hur liberal neutralitet rent praktiskt ska kunna efterlevas är beroende på uppfattningen av begreppet i sig. Beroende på om neutraliteten ska säkerställas i hur man gör det, vad man gör eller varför man gör det kommer den praktiska tillämpningen av neutralitet skilja sig åt. Ifall hur man utför en policy är den viktiga parametern kommer neutraliteten behöva säkerställas genom att agerandets konsekvenser blir neutrala. Detta kallas för konsekvensneutralitet (neutral consequences). Problemet med konsekvensneutralitet är att det är praktiskt taget empiriskt omöjligt. Att kunna kontrollera alla konsekvenser och begränsa de till enbart neutrala följder är en utopi och en övertro på människans möjlighet att kunna kontrollera alla andras syn på ens agerande. Ifall vad man gör, alltså målet med agerandet, är det neutrala ökar sannolikheten för en praktisk tillämpning avsevärt. Dock är detta en väldigt bred förståelse och
tillämpning av neutralitet, vilket minskar begreppets stringens. För att kunna motivera och säkerställa neutralitet behövs även en indikation varför. Detta kallas för neutralt rättfärdigande (justificatory neutrality). Först när anledningarna bakom det ”neutrala” förslaget är synliga kan dess neutralitet utvärderas praktiskt (Dimock 2000; Kymlicka 1989; Patten 2011). Då den rättfärdigande neutraliteten är den mest praktiskt tillämpningsbara tolkningen av liberal neutralitet kommer denna tolkning ligga till grund för uppsatsens användande av liberal neutralitet i fortsättningen.
När frågan varför ska besvaras är svarsalternativen många och tillämpningen bred beroende på vad man anser inkluderas i neutralitetsprincipen. Bland liberalismens förespråkare är förståelsen delad ifall neutralitet ska vara universellt tillämpat (Ackerman 1980) eller begränsad till statens kärnverksamhet (Rawls 2005). Argumentationen går isär ifall någon tolkning är mer trovärdig eller teoretiskt starkare än den andre men för denna uppsats kommer den begränsade tolkningen användas. För det första, för att sjukvården är en del av statens kärnverksamhet i de moderna demokratiska samhällena som tankeexperimentet bygger på. För det andra, för att passa uppsatsens omfång behöver förståelsen av vad som ingår i neutralitetsprincipen begränsas.
4.1.2 Rawls neutrala rättfärdigande och grundläggande resurser
Till grund för den begränsade tolkningen ligger Rawls principer om rättvisa och begreppen samhällets grundläggande struktur och grundläggande resurser (primary goods). Rawls principer om rättvisa bygger på att alla ska ha samma grundläggande förutsättningar att leva de liv de vill och samhällets grundläggande struktur definierar vad dessa grundläggande förutsättningar är. De grundläggande förutsättningarna konkretiseras i de grundläggande resurserna, vilka är grundläggande rättigheter och friheter, välstånd, rörelsefrihet gällande geografisk plats och yrke, vara inkluderad politisk och grundläggande självrespekt (Rawls 2001, 58–59). Genom att staten maximerar dessa resurser får alla individer en likvärdig och rättvis chans att både skapa sin egen uppfattning av det goda livet och leva den utan att inskränka på någon annans rätt (Kymlicka 1989, 886). Samhällets grundläggande struktur är konstruerat i kontrast till de moraliska teorierna vars mål är att skapa fullvärdiga och omfattande doktriner (comprehensive doctrines) till vad som är det goda. Denna distinktion markerar skärningspunkten till vad som är legitimt för staten att reglera i ett neutralt perspektiv. Alltså, det som tillhör de grundläggande resurserna kan staten reglera så det kan maximeras för varje individ, men uppfattningar kopplade till omfattande doktriner måste behandlas neutralt för att
vara rättvisa och kan inte ligga till grund för statliga reformer och lagförslag (Rawls 2005, 13, 179, 181, 193).
4.1.3 Neutralt rättfärdigandes principer
När liberal neutralitet tillämpas jämförs situationen med liberal neutralitets principer, framförallt om lagen eller reformen påverkar individer olika baserat på deras uppfattning av det goda livet. Lagen eller reformen undersöks ifall den påverkar en individs grundläggande resurser och bedöms därefter om det är neutralt eller ej. Är det i linje med de grundläggande resurserna och påverkar de likvärdigt är det neutralt men om lagen eller reformen påverkar de grundläggande resurserna olika för olika individer är det inte legitimt. Varje situation behöver därmed analyseras för sig med individens förutsättningar i främsta rummet (Jones 1989, 14–
17). Hur de grundläggande resurserna påverkas blir därmed en måttstock för om agerandet är legitim eller ej (Rawls 2005, 180–81). Resurserna kan påverkas neutralt i både positiv och negativ riktning, alltså en maximering eller begräsning av de grundläggande resurserna. Det som är viktigt är att resurserna påverkas likvärdig för alla för att säkerställa att lagen eller reformen är neutral och rättvis (Jones 1989, 18–23; Kymlicka 1989, 886).
För att exemplifiera hur neutralitet kan användas praktiskt följer ett exempel om en tysk lärare.
Fallet gäller en muslimsk kvinna som blev nekad sin lärarlegitimation då hon bar hijab (religiös huvudslöja) och menade att göra det även när hon undervisade. Anledningen till nekandet argumenterades komma från att det inte är passande för en person i auktoritetsposition att öppet bära religiösa symboler då man passivt, om inte aktivt, förespråkar en specifik förståelse av det goda. Med andra ord, bärandet av religiösa symboler förespråkar omfattande doktriner och är därmed inte neutralt vilket inte passar för en statstjänsteman, vilket läraryrket räknas till i Tyskland. Detta beslut överklagades då det de facto inte är neutralt enligt Rawls definition av neutralt rättfärdigande. För det första implicerar man en förståelse av det goda genom att förbjuda en annan. För det andra, lärarens rätt till hennes egen förståelse av det goda livet blev inskränkt då hennes religionsfrihet blev begränsad. För det tredje, om ett religiöst uttryck förbjuds måste alla religiösa uttryck förbjudas för att vara neutralt (Zellentin 2012, 12–14).
Dock kan ett problem uppstå om man utvecklar föregående exempel för inget entydigt svar finns till för vad man bör göra istället. Både ett förbud och ett tillåtande kan argumenteras rättfärdigt genom neutralt rättfärdigandes principer (Zellentin 2012, 22–23). Problemet kan uppfattas omfattande, men liberal neutralitet kan svara på problem som andra likvärdiga teorier
inte kan. Statsperfektionism är en sådan teori, vilken anses leda en stat i positiv riktning genom ett ställningstagande om vad som är gott och arbetar därefter. Men en perfektionistisk handling kan aldrig göra alla nöjda (Patten 2011). Liberal neutralitet är därmed bättre anpassat till den pluralistiska verklighet vi lever i där olika grundvärderingar existerar. Statlig perfektionism har även en historisk tendens till att skapa en majoritetsdiktatur. Även om detta sker oavsiktligt genom oförstående för minoritetens problematik så kan konsekvenserna bli ödesdigra (Kymlicka 1989), speciellt då de inskränker en individs rätt till självbestämmande. Ett exempel på detta är förbud mot samkönade äktenskap vilket tydligt inskränker en individs rätt till självbestämmande (Patten 2011).
4.1.4 De praktiska begränsningarna
Valet av liberal neutralitet som en av de två normativa teorierna för att utvärdera tankeexperimentet grundar sig i liberal neutralitets samhällsperspektiv genom de grundläggande resurserna och hur de ska implementeras och respekteras av samhällsapparaten.
Liberal neutralitet speglar och värnar om de liberala värderingar som har blivit norm i det moderna samhället och är etablerade i liberala demokratier. För att kunna utvärdera social rörelsers aktioner moraliska är det fördelaktigt att använda de rådande samhällsnormerna som grund samt en teori som kan normativ utvärdera ifall en aktion följer och framhäver dessa normer och principer. Samhällets normer och värderingar är de faktorer som kommer ligga till grund för vilka av sociala rörelsers aktioner som ses som legitima, då det är i samhällsutrymmet som sociala rörelser måste hävda sin legitimitet för att attrahera nya följare. Utöver detta, genom att knyta an till de rådande normerna anknyts resultatet till verkligheten och de moraliska värderingar som utförs är mer troliga att vara relevanta både teoretiskt och reellt.
Valet av liberal neutralitet är därav baserat på dess teoretiska värden och kopplingen till rådande samhällsnormer istället för dess praktiska tillämpning. Även om problem kan uppstå då argumentationen kan vinklas beroende på vald ståndpunkt så kan teorin belysa viktiga faktorer som påverkar den ansedda legitimiteten från samhället. Då liberal neutralitets värderingar är så pass sammankopplade till de rådande normerna i den moderna liberala demokratin kommer den liberalt neutrala argumentationen kunna tydliggöra vart skärningspunkterna ligger. Även om ett tydligt svar är svårt att få fram så kan problematiken specificeras. Detta är värdefullt i sig självt för att klargöra hur situationen ser ut, men för att komma närmre ett svar på denna uppsats forskningsfråga kommer ytterligare en teori användas för att tydligare utvärdera vad som är legitimt i det specificerade problemet.