Aktörerna i nätverket

I Sverige produceras el lokalt eller köps in från utlandet. Från produktion transporteras elen genom hela landet i stamnät, regionala nät och lokala nät. Man brukar då prata om fyra elnätsområden som elen transporteras inom; Luleå, Sundsvall, Stockholm, Malmö, vilket kan ses i figur 6 (Energimarknadsinspektionen, 2016). Stamnätet är de största nätet som energikällorna är anknutna till. Stamnäten i sin tur är sedan i anslutning till regionala nät. Från de regionala elnäten transporteras elen ut via lokalnät till elanvändarna (se figur 6). Dessa lokala nät ägs av 170 olika nätägare (Energimarknadsinspektionen, 2016). Elleverantören är indirekt ansluten till de lokala nätet i och med att denne köper el från producenter och säljer el till användarna. Det lokala nätet ägs av en nätägare i den specifika regionen, vilket innebär att det finns ett flertal nätägare i Sverige (Bollen, 2010). Nord Pool är börsen för elen där priset bestäms utefter tillgång och efterfrågan. I och med det möts produktionen och leverantörer vid Nord Pool för att representativa priser ska sättas. (Bollen, 2010)

Figur 6. (t.v) Illustration av de fyra elnätsområden som finns Sverige; 1: Luleå, 2: Sundsvall, 3: Stockholm och 4: Malmö. (t.h). Illustration av nätverket i Sverige. Med enbart de aktörer i relation till användaren presenterade.

Beslutsfattare

En beslutfattare relaterad till elkonsumtion och elanvändning i Sverige är Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen (2019) har beslutat om nya intäktsramar för elnätsföretagen mellan 2020 och 2023. Beslutet påverkar hur höga totala avgifter elnätsföretagen får ta ut av sina kunder de kommande fyra åren från och med 2020. Därmed påverkas användaren av detta beslut genom att elnätsavgifter kan komma att öka men främst ser man att avgifter kommer sjunka. Beslutet om varje elnätsföretagens intäktsram baseras på elnätsföretagens kostnader. Sådana kostnader är bland annat kapitalkostnader motsvarande de investeringar elnätföretagen gör i elnätet samt deras investering i nya elmätare enligt nya funktionskrav 2025. (Energimarknadsinspektionen, 2019) Därmed relateras beslutet om nätavgifter till investering i nya mätare, som i sin tur också kan komma att påverka användaren. Ett företag som planerar att göra en sådan investering i nya elmätare är E.ON som börjar under våren 2020 med att byta ut 1000 elmätare om dagen, med målsättning att en miljon nya kunder ska få smarta elmätare (E.ON, 2019). Smarta elmätare är en avancerad mätare som i samband med kommunikationssystem tillåter elkonsumenter och hushåll att övervaka sin elförbrukning i realtid (Paul, Rabbani, Kundu och Zaman, 2014). Dessa mätare är mer anpassade till att tillhandahålla en procumentroll hos hushållen, där konsumenter både producerar och konsumerar el, vilket skall kunna behandla både en produktion och konsumtion av el. Utöver det kommer det även finnas möjlighet till att övervaka exempelvis strömavbrott från E.ONs håll för att säkerställa en stabilare leverans (E.ON, 2019).

Elleverantör

Elleverantör är de företag som köper in el och levererar el. Elleverantörer kan erbjuda olika paket av el och elavtal till elanvändaren. Beroende på i vilket område användaren bor kan dennes elpris skilja sig. Oftast är elpriset billigare i de norra delarna av Sverige, eftersom det finns mer el där (Energimarknadsinspektionen, 2016). _{​Priserna på el beror även till stor del på vilken el som nyttjas samt vilket elavtal} hushållet är skrivet på. Användare ska ha förutsättningar till att kunna välja elleverantör och avtal hos denne. Men enligt intervju med Elleverantören (Elleverantör intervju, 10 mars 2020) finns det, trots det, ett antal kunder som inte aktivt väljer elavtal själva utan blir tilldelade ett avtal. Något som kommer förändras till 2023 då dessa tilldelningsavtal kommer tas bort och kunderna kommer tvingas till

att behöva ta beslut och aktivt välja sitt elavtal (Elleverantör intervju, 10 mars 2020). Men i dagsläget enligt inledande datainsamling (se 2.3.2) framkom att ett flertal universitetsstudenter inte själva väljer elavtal, utan att elavtalet ingick i boendet. Denna påverkan gör att dessa kunder inte kan anpassa sina elavtal för att välja vilken energikälla som de önskar ha eller vilken elleverantör de vill ansluta sig till.

På användarens faktura från elleverantören framkommer elpriset och elkostnaden som ska betalas till elleverantören för den förbrukade elen, även kallad överföringsavgift (Bollen, 2010). Elpriset påverkas av elleverantör och elavtal och kostnaden styrs sedan av hur mycket el som förbrukas. Avtal för elkostnaden kan vara rörligt baserat på ett genomsnitt per månad, fast kostnad från sex till tolv månader eller tills vidare om användaren inte aktivt gör ett val. (Bollen, 2010) Det finns även elpriser som kallas timpris, då kostnaden inte är ett genomsnitt, utan innebär att kostnaden baseras på det elpris som är på marknaden just den timmen som elen används. Denna debiteringsform är inte särskilt vanlig att använda i dagsläget men kan komma bli mer intressant som betalform i framtiden med nya digitala lösningar som utvecklas (Elleverantör intervju, 10 mars 2020).

Utöver detta kan elleverantören påverka överföringsavgiften med olika avgifter som effekttariffer, tidstariffer och säkerhetstariffer (Bollen, 2010). _{​Tidstariff innebär att} avgiften för användning av elnätet baseras på belastningen på nätet, där hög belastning innebär högre pris. Detta kan användaren påverka genom att sprida ut sitt elanvändande och jämna ut toppen av förbrukning. Tidstariffer kan liknas vid en trängselavgift där avgiften är låg när belastningen är låg. Tidstariffer fungerar som ett incitament för användarna att börja planera, hantera och ta beslut kring sitt elanvändande. Denna avgift kan även innebär att kunder kan få köpa en hög tidstariff i förväg och får betala en högre kostnad om den överskrids, liknande hur ett abonnemang fungerar för mobiltelefoner. Dessa avgifter kräver speciella mätare i hushållen och är därmed inte vanliga idag. _{​Säkerhetstariff ​}är en annan prissättning som innebär är att användaren köper rätten till en viss mängd effektuttag. _{​Effekttariff} finns också och fungerar samma som tidstariff, men riktar sig till större företag mer, vilket är mer vanligt än tidstariffer som mer riktar sig till kunder i hushållen. (Bollen, 2010)

Teknikföretag

Att teknikföretag i nätverket har ett stort inflytande på nätverket inklusive användaren är påtagligt. Vi har tidigare nämnt att i ett komplext nätverk krävs digitalisering och det innebär digitalisering av alla aktörer så även användaren (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014). Därmed har teknikföretag en viktig roll genom att utveckla olika produkter och tjänster. Dessa produkter och tjänster kan företagen själva sälja eller sälja vidare till andra aktörer i nätverket som använder tekniken eller i sin tur säljer vidare till användaren (Energiforsk, 2019). Genom detta står teknikföretag i förbindelse till användaren genom att de kan utveckla olika tekniska lösningar för användarens elanvändning (Energiforsk, 2019). Tekniska lösningar syftar till digitala verktyg i hemmet såsom smarta mätare, avancerade styrenheter som kommunicerar med elmarknaden eller sensorer och programvaror som mäter och styr elkonsumtionen hos hushållsapparaterna (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003; Energiforsk, 2019). Dessa och andra digitala lösningar möjligörs med till exempel molntjänster, artificiell intelligens och mönsterigenkänning (Energiforsk, 2019). Utöver att användaren kan använda dessa uppkopplade lösningar i sitt hem så innebär även digitala verktyg möjligheter för andra aktörer att samla in information om användarens beteende.

GeSI (2008), ett företag som arbetar med Informationsteknik, lyfter IT och framför allt Information och Kommunikationsteknik (IKT) och dess betydelse för elkonsumtion och elanvändande. GeSI menar att IKT kan komma till nytta genom att 1) standardisera information gällande elkonsumtion och elanvändning och utsläpp 2) övervaka den information som finns över utsläpp över sektioner 3) ge möjlighet för att redogöra för utsläpp 4) erbjuda innovationer och göra så att användarna tänker om i sitt sätt att bete sig och agera 5) transformera smarta och integrerade lösningar för elhantering inom system och processer och därmed införa energilösningar som påverkar miljön i en mindre grad. (GeSI, 2008) Teknikens roll i hållbar elkonsumtion och elanvändning är alltså stor och innebär att antingen nyttja IT så att det har miljömässigt positiva effekter i samhället, vilket beskrivs kunna ha en stor genomslagskraft på hållbarheten i samhället eller att göra tekniken i sig mer miljövänlig. Detta kallas för Greening of IT och Greening by IT (Lennerfors, Fors och Rooijen, 2014).

Nätägare

Nätägare är den aktör som äger lokala nät i en specifik region. Nätägaren är skyldig att transportera elen, men får inte producera eller handla med el (Bollen, 2010). Nätägaren har en viktig roll i nätverket då det är elnäten som möjliggör leveransen av el. Användaren påverkas om nätägarnas elnät inte har tillräcklig kapacitet för att leverera el. För att försäkra att elnäten har tillräcklig kapacitet, ska nätägarna ansvara för att underhålla och bygga ut sitt ledningsnät. (Bollen, 2010)

Användaren kommer i direkt kontakt med nätägaren genom att de mätningar och beräkningar som nätägaren gör på elen kan informeras till bland annat användaren (Bollen, 2010). Mätvärden som nätägarna gör är även betydande för användaren genom att andra aktörer tar del av den informationen för att utveckla tjänster som främjar användarens elkonsumtion och elanvändning (Bollen, 2010). Användaren står även i relation till nätägaren genom en årlig avgift till nätägaren så att denne ska kunna underhålla och säkra elleveransen (El, 2019). Då det bara finns en nätägare på ett geografiskt område har inte användaren möjlighet att påverka sin nätägare (Bollen, 2010). Om användaren flyttar till annat område så tecknar denna person ett nytt avtal med förmodligen en ny nätägaren för den nya adressen. Därmed kan användaren inte påverka dessa priser utan de styrs av platsen användaren bor på. (Bollen, 2010) Denna årsavgift betalas vanligen månadsvis och kommer vanligen med fakturan från elleverantören (El, 2019). Det är genom denna faktura som användaren kan bli informerad om nätet och priserna (Bollen, 2010).

Mätningarna som nätägarna gör på elnätet visar hur belastat elnätet är och om det finns balans i efterfrågan och produktion (Bollen, 2010). När det är stor efterfrågan på el kan det uppstå effekttoppar och en obalans i elnätet, men det kan även ske att efterfrågan är mindre än produktionen. Obalans generellt i nätet påverkar inte användaren direkt så länge det finns el, men användaren kan hjälpa till att balansera elnätet så att det kan nyttjas effektivt. (Bollen, 2010) Användaren kan anpassa sitt beteende genom att nyttja mer eller mindre el vid specifika tidpunkter, för att jämna ut belastningen (Shariatzadeh, Mandal och Srivastava, 2015). För att skapa balans kan en flexibel prissättning få användare att inte nyttja el under dyra perioder när efterfrågan är hög och istället nyttja el vid tider när det är låg efterfrågan på el (Mishra. Irwin, Shenoy och Zhu, 2013). På så sätt kan användaren bidra till hållbar elanvändning genom att nätet inte behöver byggas ut och istället kan nyttjas effektivt.

Producenter

I Sverige utgörs produktionen av el av vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och övrig värmekraft (Energimarknadsinspektionen, 2016). I Norden utgör vattenkraften cirka hälften av den totala elproduktionskapaciteten, kärnkraft cirka en fjärdedel samt vindkraft ungefär en tiondel (Energimarknadsinspektionen, 2016). För användaren har elproducenter en betydelse för vilken typ av energikälla som dennes el kommer ifrån. Den el som elproducenter producerar levereras till elleverantörer som i sin tur säljer och levererar den elen till användaren (Bollen, 2010). Då användaren inte står i direkt kontakt med elproducenter finns ett stort ansvar hos elleverantören att informera om energikällan. Det är därmed genom att välja elleverantör och elavtal som användaren kan påverka vilken energikälla som denne ska nyttja. Då användare hanterar sin energikälla genom elleverantören kan användaren vara dåligt informerade om vilken typ av el som levereras till dem, då det är elleverantörens kommunikationsstrategi som påverkar det. (Bollen, 2010) Det är dessutom svårt att veta var användarens el kommer ifrån, då man inte kan följa varifrån varje enskild elektron kommer ifrån (Vattenfall, 2019).

Nord Pool

Nord Pool är ännu en aktör på elmarknaden som även den står i relation till användaren. Nord Pool är elbörsen där elleverantörer och producenter bestämmer vad elen är värd på marknaden och genom det fastställs priset som användaren köper sin el för (Bollen, 2010). Det är alltså via Nord Pool som producenter säljer sin el till elleverantörerna, som i sin tur säljer och levererar el till användaren (Bollen, 2010). Användaren står därmed inte i direkt kontakt med Nord Pool utan priset som denne köper sin el för kommuniceras genom elleverantören. Nord Pool kan anses ha extra stor betydelse för de användare som betalar sin el enligt timavtal (Bollen, 2010). För dessa användare har elvärdet för varje timme en stor betydelse och ett stort inflytande på deras användning (Bollen, 2010). Timpriser är dock idag inte vanligt förekommande men att reglera elförbrukningen automatiskt baserat på timpriset är något som vi förväntas se mer av i framtiden. Idag finns dock vissa lösningar där användaren kan använda avancerade styrenheter till, exempelvis, sin bil som kommunicerar med elmarknaden och Nord Pool och hanterar elen utefter priserna. (Energiforsk, 2019). Genom det får Nord Pool en större betydelse för användaren och dennes elanvändning.

Hyresvärdar och fastighetsägare

Studenter i Sverige kan bo i olika slags bostäder, vilket har betydelse för deras möjlighet till att påverka sin elkonsumtion och elanvändning. Enligt en rapport sammansatt av Hyresgästföreningen bor omkring 23 procent av Sveriges studenter i studentbostad, omkring 19 procent bor hos sina föräldrar, 14 procent i bostadsrätt, 7 procent delar boende med vänner, 6 procent bor i andra hand och 3 procent hyr rum (Hyresgästföreningen, 2013). Sett bara till Stockholm år 2016, bor merparten av Stockholmsstudenterna i studentboende (23 procent), hos föräldrar eller släkt (28 procent) eller i bostadsrätt (17 procent) enligt en studie av Stockholms Studentbostäder (SSSB, 2018)

Inom hyresrätter och studentboende finns olika avtal för vad som gäller elen, men vanligen pratar man om kallhyra eller varmhyra (Andréasson och Karlsson, 2013). Kallhyra innebär att driftskostnader och underhållskostnader inte ingår i den fasta hyresavgiften som användaren, hyrestagaren, betalar. Det innebär att hyrestagaren betalar sin el separat genom att själv teckna ett elavtal med valfri elleverantör. Därmed bör hyrestagaren på egen hand skaffa sig kunskap gällande den teknik och kapital som krävs för att hantera sin el effektivt (Andréasson och Karlsson, 2013). Varmhyra däremot innebär att hyresvärdens driftskostnader och underhållskostnader ingår i hyresavgiften. En varmhyra innefattar främst värme, vatten och el (Andréasson och Karlsson, 2013). Studentboende kan även vara studentkorridor, vilket innebär hyresgästen disponerar viss yta enskilt men delar väsentliga utrymmen, främst köket, med andra hyresgäster i samma hus. I den boendesituationen kan det vara svårt att påverka användningen av el i de gemensamma ytorna. Olika studentboenden har även olika möjligheter till att se sin mätning av elen i lägenheten. Enligt intervju med VDn från Studentbostäder i Linköping AB (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020) framkom det att flera av de äldre studenthusen inte är byggda för att kunna mäta elanvändning i varje enskild lägenhet. Detta är något som innebär att det varken finns elmätare i en enskilda lägenheten eller att det finns möjlighet till att informera boenden om deras elförbrukning. Studentbostäder i Linköping AB är dock ett av flera bostadsföretag som bygger nya studentbostäder med möjlighet till enskilda elmätningar i framtiden. I flertalet av dessa studentlägenheter ingår därför elen i hyresavgiften, vilket upplevs av VDn på Studentbostäder i Linköping AB vara uppskattat och anses vara smidigt bland studenterna. En hyresavgift där elen ingår ses vidare som fördelaktigt då det

finns en hög rörlighet bland studenter i studentboenden och många av dem är internationella studenter vilket skulle göra det komplext för studenterna att ordna med egna elavtal. (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020) Studentbostäder i Linköping AB (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020), som ett exempel på en hyresvärd, gör inte ett omfattande arbete för att informera sina hyrestagare om hur de kan minska sin elförbrukning. De tar istället ansvar som hyresvärd och gör medvetna val för att använda förnyelsebara energikällor som solceller och vindkraft. Bolaget har dock arbetat efter långsiktiga mål att minska andelen köpt energi med 25 procent till 2025. I det arbetet så byter de ut vitvaror kontinuerligt, byter fläktar på fastigheter, installerar effektivare tvättmaskiner och torktumlare, tilläggsisolerar vindar, byter fönster samt sätter in rörelsestyrd belysning i gemensamma utrymmen såsom trapphus, korridorer och källare. Utöver detta så äger de en del av ett bolag som äger vindkraft, där de har en långsiktig ambition att äga lika mycket vindkraft som våra kunder och fastigheter förbrukar. (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020)

Att de till stor del nyttjar förnyelsebara energikällor till deras bostäder är inget de kommunicerar till studenterna i deras boenden (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020). Även om de inte informerar om hur studenter kan minska sin elförbrukning arbetar de med kampanjer där de introducerar smarta val för studenters beteende. Exempelvis placerar de vattenkokare i kök för att dessa apparater skall nyttjas. Enligt VDn för Studentbostäder i Linköping AB har ett bostadshus i Örebro implementerat en smart lösning för att introducera smarta val i boendet. Den smarta lösningen var att installera en hiss som går långsammare om en ska åka från bottenvåningen till en av de lägre våningarna, för att uppmuntra studenterna att ta trappan. Genom bygga hus med rätt utformning och genom att byta ut vitvaror till nya och energieffektiva alternativ gör aktörer som Studentbostäder i Linköping AB aktiva val för att administrera den totala elförbrukningen, snarare än att ansvaret faller på elanvändarna i hushållen. (VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020)

För den som bor i bostadsrätt är det fastighetsförening eller fastighetsägaren som vanligen tecknar ett gemensamt elavtal med elleverantören som inkluderar en kollektiv elmätning (Konsumenternas elmarknadsbyrå, 2020). När detta sker

försvinner den lagliga rätten för de boende i huset att välja och byta elavtal, få ersättning eller skadestånd vid elavbrott eller att få elmätaren kontrollerad om en upplever att den inte visar korrekta siffror. Detta eftersom det enskilda hushållet inte längre räknas som en kund till elleverantören. Dock har alltid en boende rätten att få se sin elmätare. (Konsumenternas elmarknadsbyrå, 2020) _{​Den som bor i bostadsrätt} kan möjligen påverka sin elkonsumtion genom att delta vid årsstämma och välja sin styrelse (Larsson och Palm, 2009). Vid årsstämma tas gemensamma beslut om bostaden som om uppvärmningssystem och ventilationssystem (Larsson och Palm, 2009). Det finns dock de fall där avgiften till bostadsrättsföreningen inte inkluderar elkostnad utan låter varje hushåll teckna sitt eget elavtal.

I alla dessa boendesituationer finns även olika förutsättningar för användaren att påverka husets konstruktion som i sin tur påverkar elförbrukningen. De aspekter i husets konstruktion som påverkar elförbrukningen är boendets storlek, material, isolering, kylningssystem och uppvärmningssystem, samt uppvärmning av vatten (Stern, 2014). Isolering och husets förmåga att hantera olika väderförhållanden definieras vara två av de främsta aspekter som kan ge störst effekt på minskad elkonsumtion. I en analys av Dietz, Gardner, Gilligan, Stern och Vandenbergh (2009) estimerades att 72 procent av en möjlig minskning av elkonsumtion i hushåll kan genereras genom att hantera husets konstruktion.

Centrala Studiestödsnämnden (CSN)

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) är den myndighet i Sverige som hanterar studiestöd till studenter. Som student i Sverige kan studenten ansöka om CSN under tiden de studerar (CSN, 2020a). En student kan, om det inte inte finns speciella omständigheter, få studiemedel av CSN i 240 veckor på högskolenivå, vilket innefattar cirka sex års studie om en studerar på helfart (CSN, 2020b). Vid en studietakt på 100 procent och utan särskilda omständigheter kan en student få 2 715 kr i veckan, något som innefattar 823 kr i bidrag och 1 892 kr i lån (CSN, 2020a). Under 2019 var det över 301 486 personer som fick utbetalt studiemedel av CSN för studier på högskole- och universitetsnivå i Sverige (CSN, 2020c). Det visar på att studiebidrag är en vanlig inkomstkälla hos studenter i Sverige.

Under 2018 uppskattade Statistiska Centralbyrån (2019) att en genomsnittlig kostnad för elen i en mindre lägenhet låg på 227 öre per kilowattimme (kWh), medan

kostnaden för en större lägenhet låg på 199 öre per kWh. En total kostnad för elen i en mindre lägenhet estimeras ligga på 4500 kr per år och 10 000 kr för en större bostad per år (Energi- och klimatrådgivningen, 2018), vilket innefattar en genomsnittlig kostnad på 375 kr i månaden för elen i en liten lägenhet. Den vanliga inkomsten med