Hållbar Elkonsumtion och hållbart elanvändande

Att konsumera och använda el hållbart innebär huvudsakligen inom forskning att antingen använda sig av el producerad av förnyelsebara energikällor eller att minska sin elkonsumtion (Madlener och Stagl, 2005; Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003; Stern, 2014; Karlsson och Widén 2008). Men även diskussioner kring planering av elkonsumtion, ‘power management’ och balansering av elnätet lyfts (Kavrakoǧlu och Kiziltan, 1983; Shariatzadeh, Mandal och Srivastava, 2015; Pinson och Madsen, 2014; Guo, Pan och Fang, 2012).

Förnyelsebara energikällor

Forskning om förnyelsebara energikällor är spridd mellan olika områden. Ett av dessa fokus är att förbättra tekniken som bidrar med energi via förnyelsebara källor (Madlener och Stagl, 2005; Muraca och Neuber, 2018). Ett annat, vanligt förekommande ämne behandlar viljan till att betala för grön el i olika länder (Zori _​ć och Hrovatin, 2012; Xie och Zhao, 2018; Bigerna och Polinori, 2014; Knapp, O'Shaughnessy, Heeter, Mills och DeCicco, 2020). Grön el även kallat el från förnyelsebara källor, tenderar att vara ett dyrare alternativ gällande el.

Olika faktorer definieras som relevanta för att identifiera människors villighet att betala för grön el, vilka innefattar; ålder, inkomst till hushållet, utbildning samt miljömedvetenhet enligt forskning från Slovakien, (Zorić och Hrovatin, 2012), varav inkomst, kön och ålder även påverkar enligt forskning (Xie och Zhao, 2018). Dessutom visade Zorić och Hrovatins (2012) forskning på att utbildning är en bidragande faktor till om individer engagerar sig i projekt kopplat till grön el, resultat stöttas av Knapp, O'Shaughnessy, Heeter, Mills och DeCicco (2020) men att ekonomi är tydligast indikator på om en vilja finns (Xie och Zhao, 2018; Zorić och Hrovatin, 2012; Knapp et al, 2020). Resultatet indikerar på att marknadsföring kring grön el bör riktas in på medvetenhetshöjande kampanjer och bör riktas på yngre, välutbildade samt höginkomsttagande hushåll (Zorić och Hrovatin, 2012).

Forskning gällande grön el tenderar att till stor del behandla de ekonomiska och sociala aspekterna kopplat till ett nyttjande av grön el, men även här finns en spridning mellan forskningsområden. Forskning kring de sociala och ekonomiska konsekvenserna av gröna elavtal har bland annat utförts av Manuel, Grieder och Schubert (2020). Att sätta gröna elavtal som tilldelningsavtal för hushåll som inte aktivt valt elavtal visade på att det den aktionen ger positiva miljömässiga effekter med lägre koldioxidutsläpp, men är ekonomiskt negativt för hushåll med lägre inkomst och blir med det ohållbart ekonomiskt för dessa (Manuel, Grieder och Schubert, 2020).

Minskad elförbrukning

Att minska sin elförbrukning är ett sätt att använda el hållbart enligt forskning, men hur man bör minska sin elförbrukning förespråkas av olika författare på olika sätt (Palmborg; 1986; Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003; Lennerfors, Fors och Rooijen, 2014). Detta framkommer i diskussioner kring hur vi ska förhålla oss till våra elektronikprodukter i hemmet som är stora energibovar. De elektronikprodukter som är vanligt förekommande i ett hem är kyl och frys, spis, tv, element, golvvärme, tvättmaskin, torktummlare, belysning och luftkonditionering (Stern, 2014; Dietz, Gardner, Gilligan, Stern och Vandenbergh; 2009). Energiförbrukning genom dessa produkter beror på hur ofta det används, på vilket sätt de används och med vilken effekt (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003). Därmed är man överens om att minskad elförbrukning är beroende av produkten i sig och människans beteende. Vilken av dem som har störst påverkan har dock diskuterats i tidigare forskning. Palmborg (1986) är en av dem som menar att elanvändningen påverkas lite av ett anpassat beteende och desto mer av själva produkten. Han konstaterar att endast en tredjedel av elanvändningen är beteendestyrd och uppskattar att beteendeförändringar kan leda till 10 procent minskning av den totala elanvändningen (Palmborg, 1986). Andra menar dock att ett förändrat beteende, som att ladda en tvättmaskin fullt varje gång, kan öka effektivitet i tvätten med 25 procent och därmed minska elförbrukning (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003). Detta jämförs då med att införskaffa en mer effektiv tvättmaskin som kan anses ha mindre påverkan än det förändrade beteendet (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003). Diskussionen om hur vi ska förhålla oss till minskad energiförbrukning lyfts även inom informationsteknik, med begreppen Greening of IT

och Greening by IT. Begreppen syftar till om teknik skall förbättras för att dra mindre el, eller om vårt beteende skall förändras med hjälp av teknologi för att minska den generella miljöpåverkan (Lennerfors, Fors och Rooijen, 2014). Det verkar därmed i forskning splittrat kring vad som har störst påverkan på att minska elförbrukning, produkten eller vårt beteende, men Mullaly (1998) menar att det är idag en svår bedömning då studier som belyser energianvändning i relation till beteende i hushåll är tämligen få. Förutom hushållsbeteende och produkter i hushållet presenteras även i forskning vikten av byggnadens isolering och konstruktion i ett hushålls totala elförbrukning, genom att det påverkar uppvärmning i stor utsträckning (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003; Stern, 2014).

Utöver att diskutera hur individer ska minska sin elförbrukningen pratar man även om teknikens utveckling och vad det innebär för minskad elförbrukning. Det finns förväntningar på att teknik kan komma med fler möjligheter som mer energisnåla teknikprodukter i hemmen, tekniska apparater utan strömsparläge och nya digitala verktyg som kan ge förutsättningar för att kontrollera och styra komponenter i hushållet som tvättmaskin eller uppvärmningssystem (Carlsson-Kanyama, Lindén och Eriksson, 2003). Styrmedel är ett begrepp som är vanligen förekommande i forskningen kring elnät och elförbrukning (Karlsson och Widén, 2008; Molderink, Bakker, Bosman, Hurink och Smit, 2010; Erol-Kantarci och Mouftah, 2010; Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Styrmedel är en form av digitala verktyg och bör appliceras för att hjälpa till att balansera elnätet och reducera höga toppar av belastning i det fysiska elnätet (Karlsson och Widén, 2008; Molderink, Bakker, Bosman, Hurink och Smit, 2010; Erol-Kantarci och Mouftah, 2010; Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Dessa digitala verktyg kan hanteras manuellt eller vara automatiserade (Molderink, Bakker, Bosman, et.al., 2010). Dock varnar Wickström (2018) om att tekniken även kan leda till fortsatt högt elanvändande. Detta med anledning av att digitala verktyg och hushållsapparater kan vara så komplicerade att de inte används och konsumtionen förblir hög (Andersen och Christiansen, 2013). Dessutom belyser Darby (2018) det faktum att de tekniska verktygen drivs av el och därmed kan bidrar till högt elanvändande.

Planerad elkonsumtion

Utöver förnyelsebar energi och minskad elförbrukning nämner även forskningen planering av elförbrukning som ett sätt att hantera el hållbart, ‘power management’. I

dessa sammanhang nämns bland annat ‘supply-capacity planning’ som är en metod som syftar till att matcha tillgängligheten med efterfrågan genom att lagra energi. Energin kan hämtas från näten, förnyelsebara källor eller lagrad energi. Det innebär att energi kan nyttjas när den behövs (Kavrakoǧlu och Kiziltan, 1983; Shariatzadeh, Mandal och Srivastava, 2015; Pinson och Madsen, 2014; Guo, Pan och Fang, 2012). Utöver detta nämns även begrepp som ‘Demand Response’ som syftar till att användaren kan hjälpa till att inte överbelasta elnäten genom att avvika från normala rutiner och därmed balansera efterfrågan av el (Shariatzadeh, Mandal och Srivastava, 2015). Detta relaterar till begreppet ‘Peak Grid Usage’ som innebär att flexibel prissättning kan få användare att spara på energi under dyra perioder när efterfrågan på el är hög och få fler att konsumera el vid tider när det är låg efterfrågan på el (Mishra, Irwin, Shenoy och Zhu, 2013).

Kavrakoǧlu och Kiziltan (1983) och Andersson, Lindquist och Molander (2017) förklarar att planerande och anpassade av elanvändningen är en betydande del i att minska utsläppen av växthusgaser och för att öka energieffektiviseringen. Planerandet är positivt då det innebär att produktionen kan vara mer effektiv och att förnyelsebara energikällor kan nyttjas mer (Awan, Imran och Munir, 2014). Andersson, Lindquist och Molander (2017) och Kaygusuz (1999) argumenterar för att dessa anpassningar är möjliga i och med dagens teknik och menar därmed också att hållbar elanvändning kräver att vi genomgår en samhällsomvandling baserad på teknologiska innovationer. Kavrakoǧlu och Kiziltan (1983) styrker detta och hävdar att det bland annat är genom att använda teknik som vi kan informera och presentera ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer och därmed minska konsumtionen och ha hållbara elsystem.