Vad behöver den passiva elanvändaren? : En studie om hur digitala verktyg kan få universitetsstudenter av Generation Z att konsumera och använda el hållbart på ett sätt som är värdefullt för dem.

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats, 30 hp | IT och Management - Informatik Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-A--20/03484--SE

Vad behöver den passiva

elanvändaren?

– En studie om hur digitala verktyg kan få

universitetsstudenter av Generation Z att konsumera och

använda el hållbart på ett sätt som är värdefullt för dem.

Lina Nordqvist

Linda Thunvall

Handledare: Ulf Melin Examinator: Björn Johansson

Linköping University SE-581 83 Linköping, Sweden

Förord

Vi vill rikta vår tacksamhet till vår handledare Ulf Melin som under arbetets gång uppmuntrat och stöttat oss i processen och bidragit med värdefull konstruktiv kritik. Vi vill även tacka Malin Granath och Björn Johansson som medverkat på möten för att stärka uppsatsen.

Slutligen vi vill även tacka de representanter från företag som bidragit med sin expertis och alla respondenter som deltagit i enkät eller intervju vilket möjliggjort denna studie.

Stort Tack!

___________________ ___________________

Linda Thunvall Lina Nordqvist

Masteruppsats 2020

_________________________________________________________

Titel

Författare

Handledare

Datum

Nyckelord:_{​ ​Generation Z, Smarta elnät, Användaren, Tekniska verktyg, Theory of Planned}

Behaviour, Causal, Structure, Climate Paradox, elkonsumtion, elanvändning

_________________________________________________________

Sammanfattning

Problem Att få användarna i hushåll att konsumera och använda el hållbart är en del av utvecklandet av ett smart elnät. Detta menar man ska möjliggöras med tekniska lösningar, som digitala verktyg. Forskning menar dock att vi måste förstå mer än bara möjligheten och belyser vikten av att förstå hur digitala verktyg ska användas för att möjliggöra ett smart elnät. Vi bör inte bortse ifrån är att digitala verktyg står i relation till användaren och kräver därmed förståelse för användarens behov och hur dessa kan bemötas med digitala verktyg för att användaren ska konsumera och använda el hållbart.

Syfte Studien syftar till att öka förståelsen för hur och varför universitetsstudenter av Generation Z resonerar och agerar som de gör kring sin elkonsumtion och elanvändning i hemmet. Detta för att förstå deras behov kring deras elkonsumtion och elanvänding och belysa hur de ska konsumera och använda el hållbart med hjälp av digitala verktyg. Metod Studien bygger på en kvalitativ studie baserad på en abduktiv ansats där data bygger på enskilda semistrukturerade intervjuer med universitetsstudenter av Generation Z för att förstå hur de förhåller sig till sin elanvändning och elkonsumtion. Innehållsanalys har sedan tillämpats.

Slutsats Uppsatsens resultat visar på att gruppen inte gör många aktiva beslut för att konsumera och använda el hållbart till följd av deras attityd vilket kan förklaras med deras bekvämlighet och okunskap. Detta är något digitala verktyg kan bemöta genom att på ett tvingande sätt driva ett hållbart beteende. Vi ser därför att ett smart elnät kan möjliggöras med passiv användare som konsumera och använder el på ett hållbart sätt som är värdefullt för dem.

Master thesis 2020

_________________________________________________________

Title

Authors

Tutor

Date

Keywords:_{​ ​Generation Z, Smarta elnät, Användaren, Tekniska verktyg, Theory of Planned}

Behaviour, Causal, Structure, Climate Paradox, elkonsumtion, elanvändning

_________________________________________________________

Abstract

Problem To consume and use energy in a sustainable manner in each household is essential for the development of a smart grid. It is a development that is argued to be driven by technology such as digital tools. However scientific research claim that we need to understand more than just the digital technology and the opportunities it brings and argue that we need to understand needs of the user and how these needs can be met by technology, to make the user a sustainable user and consumer of electricity.

Purpose This study aims to present how university students of Generation Z consume and use energy and why they do so, in order to understand their needs and how digital tools can meet these needs in order to make the user a sustainable user and consumer.

Method The study is based on a qualitative study with an abductive approach and collected data from semi structured interviews with university students of Generation Z. The result have been analysed according to content analysis and a coding scheme.

Conclusion The study conclude in that university students of Generation Z consume and use energy rather passive due to their comfort and lack of information and that technology must meet these needs by forcing sustainable actions. By that we believe that a smart grid is possible with passive users that will consume and use electricity in a sustainable manner that is valuable for them.

Disposition

1. Inledning Här presenteras en inledning till ämnet för uppsatsen. Det innebär att smarta elnät och användaren presenteras samt en problemformulering. Här presenteras även syfte och frågeställning för ämnet, målgrupp för uppsatsen samt avgränsningar.

2. Metod Här presenteras hur vi har gått tillväga i studien och de val som vi har gjort. Det inkluderar filosofiska grundantaganden, perspektivanalys, forskningsdesign, datainsamling, analysmetod, teorier. Trovärdigheten och etiken i studien beskrivs även i slutet av kapitlet.

3. Förstudie Här presenteras den data som studien vuxit fram ur. Därmed presenteras här forskning som gjorts inom området, som motiverar relevanta teman; _{​Hållbar elkonsumtion, teknik och människan ​}och användarens beteende. men även en enkätstudie och intervju med en elleverantör som gjorts i syfte att öka kunskapen för området.

4. Ramverk Här presenteras relevanta koncept för studien och relevanta teorier till ämnet. Det inkluderar presentation av aktörer som står i relation till användaren, Theory of Planned Behaviour, Climate Paradox och Causal Theory.

5. Resultat Här presenteras insamlad data från de 10 intervjuer som utfördes med universitetsstudenter av Generation Z, presenterat utefter teman.

6. Analys Här presenteras analys av den insamlade datan i syfte att besvara våra frågeställningar. Dessutom presenteras en diskussion om vad analysen innebär för det smarta elnätet.

7. Slutsats Här presenteras slutsatser från studien och studiens kunskapsbidrag. Dessutom presenteras rekommendationer för framtida forskning.

1. Inledning 1 1.1 Introduktion 2 1.2 Bakgrund 4 1.2.1 Smarta elnät 5 1.2.2 Universitetsstudenter av Generation Z 6 1.3 Problemformulering 8

1.4 Syfte och Frågeställningar 9

1.5 Målgrupp 10 1.6 Avgränsningar 10 2. Metod 11 2.1 Författarnas perspektiv 12 2.1.1 Filosofiska grundantaganden 12 2.1.2 Perspektivanalys 13 2.2 Forskningsdesign 15 2.2.1 Abduktiv ansats 15 2.2.2 Tvärsnittsstudie 15 2.2.3 Generaliserbarhet 16 2.2.4 Forskningsprocess 17 2.3 Datainsamling 19 2.3.1 Sekundär datainsamling 19 2.3.2 Inledande datainsamling 20

2.3.3 Expertintervju med Studentbostäder i Linköping AB 21

2.3.4 Kvalitativ huvudstudie 22 2.3.5 Urval 25 2.3.6 Intervjuguide 26 2.4 Analysmetod 27 2.4.1 Innehållsanalys 27 2.4.2 Val av teorier 28 2.5 Utvärdering av studie 30 2.5.1 Forskningens trovärdighet 30 2.5.2 Etiskt hänsynstagande 31 3. Inledande studie 33 3.1 Tidigare forskning 34

3.1.1 Hållbar Elkonsumtion och hållbart elanvändande 35

3.1.2 Teknik och människan 38

3.1.3 Användarnas beteende kopplat till elkonsumtion och elanvändning 40

3.1.4 Sammanfattning av tidigare forskning 42

3.2 Inledande datainsamling 43

3.2.1 Sammanställning av enkät 43

3.2.2 Sammanställning av intervju med Elleverantör 10 mars 2020 47

3.2.3 Sammanfattning inledande datainsamling 51

4. Konceptuellt och teoretiskt ramverk 53

4.1 Konceptuellt ramverk 54

4.1.1 Universitetsstudenten 54

4.1.2 Aktörerna i nätverket 5​6

4.2 Teoretiskt ramverk 65

4.2.1 Theory of Planned Behaviour 65

4.2.2 Climate paradox 69

5. Resultat 75

5.1 Respondenterna 76

5.2 Förståelse och förhållande till hållbar elkonsumtion och elanvändning 76 5.2.1 Förförståelse för hållbar elkonsumtion och elanvändning 76

5.2.2 Tidigare insikter 77

5.2.3 Generellt agerande kring elkonsumtion och elanvändning 77

5.3 Bekvämlighet styr 78

5.3.1 Upplevda hindren 78

5.3.2 Förändrar helst inte sitt beteende 79

5.4 Förhålla sig till normen 80

5.4.1 Intresse för hållbarhet 80

5.4.2 Upplevda förväntningar 80

5.4.3 Relationer som påverkar 81

5.4.4 Vilja uppnå normal elkonsumtion 82

5.5 Upplevd påverkan och kontroll 83

5.5.1 Egen påverkan 83

5.5.2 Omständigheter påverkar 84

5.5.3 Deras syn på ansvar 85

5.5.4 Saknar information och kunskap 87

5.6 Efterfrågan 87

5.6.1 Vad som efterfrågas 87

5.7 Behov som tekniken ska fylla 90

5.7.1 Användning av verktyg är inte existerande 90

5.7.2 Verktyg ska bidra med information 90

5.7.3 Verktyg att ge information om elavtal 92

6. Analys 94

6.1 Hur resonerar och agerar studenter av Generation Z kring sin elkonsumtion och elanvändning? 95 6.2 Varför resonerar och agerar studenter, av Generation Z, som de gör? 96

6.2.1 Lärdomar och erfarenhet påverkar 97

6.2.2 Hållbarhet ses som positivt, men upplevs jobbigt att följa 98

6.2.3 Vill följa normen 101

6.2.4 Upplever sig inte ha kontroll och lämnar över ansvar 103 6.3 Vad har universitetsstudenter av Generation Z för behov för att de ska konsumera

och använda el hållbart och hur ska digitala verktyg bemöta detta? 105

6.3.1 Vad som motiverar respondenterna 106

6.3.2 Hur ska behovet bemötas med teknik som digitala verktyg? 109

6.4 Diskussion 117

7. Slutsats 119

7.1 Slutsats 120

7.2 Kunskapsbidrag 121

7.3 Rekommendationer till framtida forskning 121

Referenser 124

1. Inledning

I följande kapitel ges en introduktion till ämnet och dess relevans. Dessutom presenteras en djupgående beskrivning av två betydande komponenter inom studien; smarta elnät och universitetsstudenter av Generation Z. Baserat på denna övergripande förståelse för ämnet leds kapitlet vidare in på varför denna studie har valts baserat på en problemformulering, vilket leder in på studiens syfte, frågeställning och de avgränsning som gjorts. Detta i syfte att ge läsaren en god förståelse för studien.

1.1 Introduktion

För att nå en hållbar värld togs 2015 ett av de större globala besluten (Regeringskansliet, 2018). Sjutton länder, inklusive Sverige, skrev under ett avtal för att gemensamt arbeta för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, ett initiativ kallat Agenda 2030 med målet att dessa länder ska ha nått ett mer hållbart samhälle år 2030 (Regeringskansliet, 2018). Ett hållbart samhälle med en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv innebär att kunna tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina (Brundtland, 1988). Det innebär att hållbar utveckling inte är ett svar utan snarare en process där olika synsätt kan mötas (Nationalencyklopedin, u.å.b). Regeringskansliet (2018) ser Sveriges roll som ledande i denna förändringsprocess och menar att Sverige ska agera som förebild för resterande länder. För att nå detta mål är utvecklingen av smarta elnät viktig (Regeringskansliet, 2018.). Smarta elnät ses som en central faktor för att lägga grunden för den framtida energipolitiken enligt ett slutbetänkande överlämnat till regeringen av Energikommissionen i januari 2017 (Andersson, Lindquist Molander, 2017).

Smarta elnät är dock ett brett och relativt svårgreppbart begrepp och kan betyda olika för olika individer (Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Det finns därmed flera definitioner och vinklar på vad ett smart elnät innebär, varav två av dem diskuteras i kapitel 1.2.1. Wallsten (2017) ger dock en övergripande förklaring där han menar att ett smart elnät grundar sig i en infrastruktur bestående av alla aktörer kopplade till det elektriska nätet. Några av aktörerna i denna infrastruktur är elproducenter, nätägare, elanvändare, elleverantörer, Nord pool, olika beslutfattare, myndigheter och teknikföretag (Bollen, 2010) vilka vi i denna studie kallar nätverket och presenteras vidare i avnsitt 4.1.2. Andersson, Lindquist och Molander (2017) förklarar vidare begreppet som ett samlingsnamn för ny teknik i relation till nätverket som kan möjliggöra ett hållbart välstånd för den växande globala befolkningen. Smarta elnät kan därför bland annat anses innebära ett teknikdrivet arbete för alla aktörer.

En av dessa aktörer i nätverket som anses ha en betydande roll i att upprätthålla ett hållbart välstånd och bidra till det smarta elnätet är elanvändaren, det vill säga privatpersoner, enligt Wilson, Grubler, Gallagher och Nemet (2012). Författarna argumenterar för att användarna har stort potential att påverka ett hållbart samhälle

genom att med hjälp av teknik nyttja el effektivt samt ge avkastning på finansiella investeringar. De bör därför ses som intressanta aktörer för forskning inom smarta elnät. (Wilson et al., 2012) I och med det ser vi positivt på att frågor om ett hållbart samhälle och en positiv klimatutveckling är frågor som engagerar stora delar av befolkningen idag, särskilt den yngre generationen, Generation Z. Detta speglas i initiativ som Fridays for Future, startat av Greta Thunberg i augusti 2018, där elever och studenter världen över strejkar för att politiker ska ta klimatkrisen på allvar, ett initiativ som fortfarande pågår och som engagerar många (Fridays for future, u.å). Dessa elever och studenter av Generation Z, födda mellan 1995 och 2012 anses vara en högutbildad generation med stor miljömedvetenhet och teknikvana enligt en studie av Deloitte i samarbete med föreningen Network of Executive Women (NEW) (Deloitte, 2018), vilket gör dem till en relevant och viktig grupp elanvändare i det smarta elnätet.

Förväntningarna på dessa användare i det smarta elnätet är främst att de ska vara aktiva (Swedish Smartgrid, 2020; Bollen, 2010). Att vara aktiv användare innebär att aktivt hantera sin el och att därmed ta ansvar och kontroll över den, främst i syfte att uppnå hållbar elkonsumtion och hållbart elanvändande (Sefyrin och Axelsson, 2015). Det kan handla om att användarna agerar på feedback och visualisering av den elförbrukning de har, förhåller sig till dynamisk prissättning eller producerar egen el. Att få användarna till att bli aktiva elkonsumenter och elanvändare som aktivt kan hantera sin el är möjligt med dagens teknik som digitala verktyg, som kan appliceras i det enskilda hushållen (Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Digitala verktyg, kan ses som ett samlingsnamn för tekniska verktyg som mobila applikationer, webbtjänster eller digitala skärmar. Det innebär en digitalisering av tjänster som möjliggör en högre interaktivitet. Att få användarna till att konsumera och använda el hållbart i hushållen anses som betydande, då hushållens elanvändning upptar en femtedel av den totala energikonsumtionen i Sverige (Swedish Energy Agency, 2019), vilket gör den enskilda användarens elanvändning betydande för att hjälpa Sverige att bli ett hållbart samhälle.

Att applicera digitala verktyg i hushållen, som möjliggör att användaren kan hantera sin el, är något som ofta benämns som framtidens hushåll och smarta hem (De Groote, Volt och Bean, 2017). Utmärkande för smarta hem menar man är att de är utrustade med specifikt smart teknik. Smart teknik kan vara digitala verktyg som med

hjälp av kommunikationsnätverk, sensorer och uppkoppling möjliggör styrning och övervakning av bland annat hushållsredskap och apparater på avstånd. (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014; Darby, 2018). Dessa digitala verktyg kan innebära att hushåll kan vara uppkopplade till energisystem och interagera med dem. I och med det kan hushållen producera, förvara, hantera och använda energi på ett effektivt sätt (De Groote, Volt och Bean, 2017). Exempel på detta är smarta elmätare som synliggör elförbrukningen på mätaren, mobilapplikationer som informerar om elförbrukningen i hemmet eller mobila lösningar som låter användarna kontrollera belysning eller temperatur från sin mobil (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014; Darby, 2018). Detta menar vi kan sammanfattas som olika digitala verktyg som kan medföra att användarens specifika behov i hushållen kan uppfyllas utefter hur de vill leva i sina hushåll (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014; Darby, 2018). Darby (2018) belyser dock skillnaden mellan smarta hem och ett vanligt hem fyllt med smart teknik. Hon menar att i ett vanligt hem kan det finns smart teknik men att det hemmet endast kan klassas som ett smart hem om användaren faktiskt vet hur denne ska använda tekniken. Även om tekniken finns i hemmen så innebär det inte att tekniken nyttjas på rätt sätt (Andersen och Christiansen, 2013). I linje med detta menar många författare att kunskapen om tekniken finns och menar att det istället finns ett större behov av att förstå hur denna tekniken faktiskt kan användas (Renström, 2019; Kavrakoǧlu och Kiziltan, 1983; Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Tidigare forskning har haft ett stort fokus på innovationsutveckling och tekniska lösningar för energiförsörjning och desto mindre fokus på användaren som tekniken faktiskt ska användas av (Wilson, Grubler, Gallagher och Nemet, 2012). Vilket ännu en gång lyfter vikten av användaren i kontexten smarta elnätet. Vi bör inte bortse ifrån att digitala verktyg står i relation till användaren och kommer främst till nytta om den faktiskt uppskattas (Renström, 2019; Kavrakoǧlu och Kiziltan, 1983; Andersson, Lindquist och Molander, 2017). Vikten av användaren blir därför mer och mer påtaglig att adressera för att vi ska nå våra klimatmässiga mål uttalade av regeringen (Regeringskansliet, 2018) och lyckas med det smarta elnätet.

1.2 Bakgrund

Då vi ovan i avsnitt 1.1 sett vikten av ett smart elnät och att användaren är betydande i detta vill vi fortsatt presentera en definition av ett smart elnät och redogöra för den specifika användaren som berörs i denna studie. I nedanstående avsnitt berör vi

därför två olika definitioner av ett smart elnät och vår definition av det samt vad som utmärker universitetsstudenter av Generation Z.

1.2.1 Smarta elnät

Vi har tidigare lyft Wallsten (2017) och Andersson, Lindquist och Molander (2017) sammanfattningar av begreppet smart elnät som ger en övergripande bild av det, men vanligen i litteratur förekommer två återkommande definitioner av smarta elnät, som även presenteras av Bollen (2010). Dessa syftar på de utmaningar smarta elnät ska bemöta respektive vad smarta elnät ska uppnå. Den första definitionen är en definition av European Telecommunications Standards Institute (ETSI).

“Smart Grid is an electricity network that can cost efficiently integrate the behavior and actions of all users connected to it - generators, consumers and those that do both – in order to ensure economically efficient, sustainable power system with low

losses and high levels of quality and security of supply and safety”._​ (_{​ETSI, 2020)} Definitionen belyser vad som ska uppnås med smarta elnät som, kvalitet, säkerhet, effektivitet och hållbarhet, men även att den positiva effekten ska vara för alla aktörer. Den andra förekommande definitionen, också presenterad av Bollen (2010) har ett större fokus på vilka utmaningar som ett smart elnät kan bemöta. Definitionen härstammar från Energimarknadsinspektionen.

“Intelligenta nät, eller smarta elnät, är samlingen av ny teknologi, funktionen och regelverk på̊ elmarknaden, m.m. som på̊ ett kostnadseffektivt sätt underlättar

introduktionen och utnyttjandet av förnybar produktion, leder till minskad energiförbrukning, bidrar till effektreduktion vid effekttoppar samt skapar

förutsättningar för aktivare elkunder” (Bollen, 2010. sid.93)

Denna definition belyser alltså en annan sida av smarta elnät, att smarta elnät kan lösa problemet med hög elförbrukning, höga effekttoppar och höga kostnader. Smarta elnät syftar då bland annat till tekniska lösningar, funktioner och regelverk som ska lösa denna utmaning.

Sammanfattningsvis menar vi att dessa definitioner betyder att smarta elnät löser ineffektivt utnyttjande av elnätet genom att med teknik och funktioner kunna skapa kvalitet, kostnadseffektivitet, säkerhet och effektivitet i elnätet för alla aktörer. Genom

detta menar vi att smarta elnät i stora drag innebär ett hållbart nätverk i form av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet driven av tekniska förutsättningar. I vår studie utgår vi därmed ifrån denna sammanfattande definition med tyngd i begreppen ‘teknikdriven’ och ‘hållbarhet’. Med detta menar vi alltså att ett smart elnät är beroende av tekniska hjälpmedel, som digitala verktyg, som kan bidra till att användaren kan nyttja el effektivt och hållbart. Det är ett samspel mellan elanvändare och teknik som kommunikationsnätverk, sensorer, uppkopplade hushållsredskap och apparater, som tillsammans ska skapa hållbara smarta elnät. Vi menar även att ett smart elnät är beroende av ett hållbart syfte för alla aktörer i nätverket som innebär att även användaren ska uppleva att dennes elanvändande och elkonsumtion är hållbart. Vi ser därför att ett smart elnät ska ge tekniska förutsättningar för användaren att utnyttja elnätet hållbart på ett sätt som är av värde för dem.

1.2.2 Universitetsstudenter av Generation Z

Detta smarta elnät drivet av teknik berör flera aktörer, från globala beslutfattare till enskilda elanvändare. I denna studie har vi intresse i att studera den sistnämnda, användaren. Mer specifikt har studien fokus på en specifik användare, nämligen universitetsstudenter av Generation Z. Att se till en generation anses aktuellt då Lyons och Kuron (2013) menar att en generation kan ha utmärkande beteenden som skiljer sig från de föregående eller senare generationerna (Lyons och Kuron, 2013). Detta i och med att omvärlden formar en generations attityd och uppfattning om sin omvärld. En generation formas och definieras av sociala, ekonomiska, politiska och tekniska händelser under deras uppväxt, därmed är det svårt att säga när en generation börjar och slutar, beroende på var man drar linjen för den tidsperioden av händelser (EY, 2015). Litteratur ger därmed olika information om vilka år som definierar en generation. Vanligt förekommande är dock att de födda 1980–1994 benämns som Generation Y och de födda 1995-2012 tillhör Generation Z (Deloitte, 2018).

Främst utmärkande för Generation Z är deras erfarenhet av att växa upp omgivna av teknik till skillnad från Generation Y som fick uppleva uppkomsten av modern teknik (EY, 2015). Generation Z växer upp med en smartphone i handen där de har tillgång till hela världen genom all typ av media. Det är en generation som växer upp i en värld med åtkomst till global information när de vill, alla tider på dygnet (Turner, 2015). Denna åtkomst har troligen format individer av Generation Z till att vara medvetna

om sin existens globalt och deras ansvar globalt, vilket gör dem till en självmedveten generation (Turner, 2015). Vidare presenterar EY (2015) i sin rapport att Generation Z ses som en innovativ och ambitiös generation som alltid söker sig till något bättre, snabbare och roligare sätt att göra saker på. Det kan finnas en koppling mellan en snabbt växande värld och snabb uppkoppling och Generation Zs höga tempo och svaga tålamod. Detta beteende speglar sig även i att en typisk individ av Generation Z är mindre lojala till företag och vänder sig snabbt till ett annat företag och något inte passar dem. (Deloitte, 2018). De bryr sig om företags arbete med hållbarhet och väljer gärna produkter med positiv påverkan på omvärlden. (Deloitte, 2018)

I en rapport av Ungdomsbarometern (2018) som syftar till att kartlägga Generation Z, visas det att dessa individer anser sig kunna ha en stor påverkan på sin omvärld, inte bara genom vad de konsumerar men även genom att uttrycka åsikter i olika medier online. 90 procent menar att de ser sig ha möjlighet att påverka sin framtid och 50 procent anser sig ha för mycket ansvar för sin framtid (Ungdomsbarometern, 2018). Vidare presenterar studien att de frågor som engagerar denna generation mest är jämställdhet och miljö. En undersökning i Forbes bekräftar vidare Generation Zs oro för klimatförändringar där 41 procent av deltagarna svarade att klimatförändringar var den viktigaste frågan bland andra utvalda ämnen som rasism och ekonomisk instabilitet (Forbes, 2019).

Då Generation Z är födda mellan 1995 och 2012 och anses vara en högutbildad generation är det en stor del av generationen idag som studerar på universitet (Deloitte, 2018). De individer av Generation Z som studerar på universitetet kan argumenteras ha vissa unika drag inom Generation Z, detta då Ammenberg (2004) menar att individer formas av sin universitetsutbildning. Halstead och Taylor (2005) understryker det och menar att utbildning är något som formar värderingar och perspektiv hos individer. Att Generation Z är en miljömedvetna individer kan därmed vara kopplat till att de är högutbildad generation enligt Stoknes (2014). Att universitetsstudenter av Generation Z har ett miljömedvetet tänk och vuxit upp med teknik gör dem till intressant och unik grupp elanvändare i ett teknikdrivet smart elnät.

1.3 Problemformulering

Förväntningarna på användarna i ett smart elnät är att de ska vara aktiva och hantera, ta ansvar och kontrollera sin el, i syfte att uppnå hållbar elkonsumtion och hållbart elanvändande (Sefyrin och Axelsson, 2015). Det är en utveckling som därmed kräver en förändring i användarnas beteende vilket ses som en stor utmaning (Larsson och Ståhl, 2011; Wickström, 2018). Det finns därmed förväntningar på att teknik, som digitala verktyg, ska möjliggöra denna förändring och skapa förutsättningar för användarna att kunna vara aktiva (Swedish Smartgrid, 2020; Bollen, 2010). Sådana möjliga tekniska lösningar finns idag i form av sensorer, kommunikationsnätverk, uppkopplade hushållsredskap och apparater, som kan styras och övervakas från avstånd enligt användarens önskemål (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014; Darby, 2018). Förväntningarna på sådana tekniska lösningar är höga men det finns en baksida där teknik kan ge motsatt effekt (Balta-Ozkan, Boteler och Amerighi, 2014; Darby, 2018). Exempelvis har appar, utvecklade för att hjälpa till att kontrollera och minska individernas elkonsumtion, lett till fortsatt hög energianvändning (Wickström, 2018). Något som Sara Bargi, enhetschef på energimyndigheten, anser beror på att människor inte använder det de digitala verktygen. (Wickström, 2018). Därmed lyfts det i litteratur, kritik mot att det finns ett för stort fokus på enbart tekniska lösningar och dess möjligheter (Andersson, Lindquist och Molander, 2017, Sefyrin och Axelsson, 2015; Wallsten, 2017). Även om tekniken har en betydande roll i det smarta elnätet bör vi inte bortse ifrån är att tekniken står i relation till användaren. Även om användaren och tekniken tidigare har berörts inom informatik så har dessa två berörts i en nästintill separat form (Orlikowski, 2007). I och med det lyfts ett behov av att observera och beakta kontexten av båda dessa två faktorer tillsammans (Orlikowski och Iacono, 2001). Om tekniken i form av digitala verktyg inte uppfyller användarens behov och efterfrågan finns en risk att dessa tekniska möjligheter blir outnyttjade. En större förståelse för hur digitala verktyg ska användas på ett smart sätt och få genomslag hos användaren saknas idag enligt flera författare (Andersson, Lindquist och Molander, 2017, Sefyrin och Axelsson, 2015; Wallsten, 2017). Därför är det viktigt för att förstå användarens behov för att kunna bemöta dessa med digitala verktyg.

Användarens behov speglas i dennes elanvändning och elkonsumtion, vilket gör det betydande att förstå användarens beteende kring deras el (Sefyrin och Axelsson, 2015). Shove (2010) hävdar att det finns ett flertal drivkrafter och barriärer som påverkar en konsuments beteende och påpekar även att det finns många studier som är bristfälliga genom att de inte tar hänsyn till hela kontexten och hur sammanhang spelar roll i en konsuments beteende. Detta understryker behovet av studier som sätter användaren i fokus och ger förståelse för användarens beteende och behov utifrån de förutsättningar denne omges av. Detta för att kunna bemöta behovet med möjliga digitala verktyg. För om vi inte förstår användarens behov kan vi inte skapa användarcentrerade digitala verktyg anpassade för användarens behov (Bartusch, Katzeff, Melin, Palm, Rochacher och Sandén, 2018). En intressant grupp användare att studera är därmed universitetsstudenter av Generation Z som är en högutbildad grupp, uppvuxna med teknik och anses vilja ta ett hållbart ansvar (EY, 2015). Genom en förståelse för denna gruppes beteende kan vi identifiera deras behov och vad som krävs av digitala verktyg för att dessa användare ska bidra till hållbar elkonsumtion och elanvändning i ett smart elnät (Bartusch, Katzeff, Melin et al., 2018).

1.4 Syfte och Frågeställningar

Sammanfattningsvis ser vi det som betydande att förstå användaren i ett smart elnät, då en god förståelse för deras behov möjliggör förståelse för hur digitala verktyg kan appliceras och skapa förutsättningar för hållbart agerande och möjliggöra ett smart elnät.

Därmed syftar detta arbete till att öka förståelsen för hur universitetsstudenter av Generation Z, som relevant och intressant grupp, resonerar och agerar kring sin elkonsumtion i hemmet och varför de agerar som de gör. Detta i syfte att skapa en förståelse för det behov universitetsstudenter av Generation Z har av digitala verktyg för att konsumera och använda el hållbart. Detta har vi formulerat i nedanstående frågeställningar.

F1: Hur resonerar och agerar universitetsstudenter av Generation Z kring sin elkonsumtion och elanvändning?

F2_​: Varför resonerar och agerar universitetsstudenter av Generation Z som de gör? F3: Vad har universitetsstudenter av Generation Z för behov för att de ska konsumera och använda el hållbart och hur ska digitala verktyg bemöta detta?

1.5 Målgrupp

Denna studie anser vi kan vara särskilt riktad till och intressant för de som vill få perspektiv på smarta elnät och hur användaren kan vara en del av det, genom att med applicering av digitala verktyg kunna konsumera och använda el hållbart. Därmed ser vi att det kan intressera akademi men även kommersiella aktörer som elleverantörer, fastighetsägare och hyresvärdar som särskilt har studenter som kunder.

1.6 Avgränsningar

Då studien syftar till att undersöka beteende av universitetsstudenter inom Generation Z, utelämnas individer av Generation Z som arbetar eller studerar på högskola eller gymnasium. Detta med anledning av att en stor del av Generation Z idag studerar på universitet då det är en högutbildad generation. Denna subgrupp valdes även då Halstead och Taylor (2005) menar att utbildning är något som formar värderingar och perspektiv hos individer, vilket gör att vårt resultat kan ses som mer representativt med denna avgränsning. Vidare syftar studien till att beröra elkonsumtion och elanvändning. I studien syftar elkonsumtion till val av elavtal och elleverantör och elanvändning till användning och förbrukning av el. Det innebär att vi inom kategorin elanvändning, avgränsat ämnet till att inte beröra transportmedel som en del av att använda el. Transport kan inkluderas i hushållens elanvändning, enligt Stern (2014), i och med att transportmedel drivs av bränsle som kräver energi i framställning. Transport berörs dock inte som en del av universitetsstudenter av Generation Z elanvändning i denna studie, då universitetsstudenter vanligen använder traditionell cykel som transportmedel enligt en studie av Uppsala kommun (2015). Studien visade på att i Uppsala, en stad med omkring 24 000 studenter, är studenter just de invånare som främst använder cykel som transportmedel. I och med det exkluderas transportmedel som en faktor av elanvändning i denna studie. Det hade även kunnat vara relevant att diskutera egen produktion av el, som en tredje kategori, men då denna studie fokuserar på universitetsstudenter av Generation Z har vi valt att avgränsa studien till att enbart beröra konsumtion och användning av el. Denna avgränsning gjordes med anledning av att vi utgår ifrån att det inte är vanligt bland universitetsstudenter att producera egen el, då få av dem bor i villa enligt en studie av Stockholms studentbostäder _{​(SSSB, 2018)​. Därmed ser vi det inte som ett} aktuellt ämne att diskutera i relation till denna grupp.

2. Metod

I följande kapitel beskrivs den metod som studien baseras på. Den metod som presenteras utgår ifrån studiens syfte och frågeställning. Kapitlet inleds med att redogöra för författarnas perspektiv och ställningstagande följt av redogörelse för

forskningsdesignen innefattande studiens utformande i stort och

forskningsprocessen. Detta följs sedan av presentation av datainsamling, analysmetod, utvärdering av studien och etiska hänsynstaganden. Detta i syfte att ge förståelse för hur studiens resultat och analys har arbetats fram.

2.1 Författarnas perspektiv

Nedan presenterar vi olika ingångsfaktorer som format studien. Det innefattar information om oss som författare och våra erfarenheter, perspektiv och filosofiska grundantaganden. Detta för att belysa hur dessa aspekter påverkar resultatet och analysen.

2.1.1 Filosofiska grundantaganden

Vår filosofi och så som vi ser på vår värld påverkar vårt resultat och vårt val av forskningsdesign. Därmed presenterar vi i detta avsnitt våra filosofiska grundantaganden utifrån epistemologi och ontologi. Ontologi är läran om existens och vad som är verkligt medan epistemologi är läran om kunskap och hur vi formar en förståelse för något (Guba och Lincoln, 1994).

I vår studie utgår vi ifrån ett relativistiskt synsätt (Bryman, 2016). Detta eftersom vi tror på att det finns flera verklighetsuppfattningar och att dessa uppfattningar är formade av diskussioner och överenskommelser. Därmed är det för oss viktigt att förstå olika världsuppfattningar och söka oss till flera respondenter, då vi tror att det inte bara finns en sanning. Vi menar att det finns flera perspektiv och uppfattningar om ett problem. Därmed baseras studien på en kvalitativ studie med enskilda intervjuer. Dessa intervjuer analyseras sedan i relation till behavioristiska teorier i syfte att förklara det beteende som framkommer i insamlad data. Dessa teorier kan anses ge en förenklad bild av ett beteende men med vårt relativistiska synsätt anser vi att teorierna kan appliceras i den mån de förklarar utmärkande beteenden inom en specifik grupp. Vi menar ändå att respondenternas uppfattningar och agerande är unika men att deras gemensamma kontext kan skapa genomgående förklaringar till deras agerande. Det innebär att analysen syftar till att förklara gemensamma nämnare som framkommer men även lyfta unika fall av agerande. Utifrån vår filosofiska utgångspunkt anser vi alltså att beteende är komplext och unikt men vi vill med vår studie belysa några viktiga komponenter bakom ett beteende och för att ta hänsyn till dessa vid applicering av digitala verktyg.

Vidare grundar vi studien på social konstruktivism som innebär att individer skapar sin uppfattning om något genom interaktion med andra individer (Bryman, 2016). Vi tror på att individer skapar sig en uppfattning om något genom att konstant dela

erfarenheter med andra och att deras beteende då formas i en specifik kontext. Vi ser därför intresse i att undersöka en specifik grupp som universitetsstudenter. Vi menar i och med detta att det inte finns en korrekt uppfattning om världen eller ett sant perspektiv, vilket är i linje med ett relativistiskt synsätt ​(Burr, 2015). I vår undersökning lägger vi därför inga värderingar i att bedöma huruvida något skulle vara rätt eller fel. Social konstruktivism står i kontrast till ett positivistiskt synsätt, vilket inte är vår filosofi då vi inte anser att allt kan förklaras med naturliga fenomen och objektiva metoder (Bryman, 2016).

2.1.2 Perspektivanalys

Utöver våra filosofiska grundantaganden formas även vår studie av andra perspektiv. Enligt Goldkuhl (2011) kan en studie bland annat formas av författarnas bakgrund och intressen. Därmed vill vi redogöra för bakgrunden till studien, kompetens vi besitter sen innan, våra erfarenheter och värderingar.

Studien har motiverats av ett forskningsprojekt initierat av Familjen Kamprads stiftelses (FKS) styrelse (Bartusch, Katzeff, Melin et al., 2018). FKS har identifierat smarta elnät som ett angeläget forskningstema och därför valt att investera i ett femårigt forskningsprojekt med syfte att bredda kunskapen kring området (Bartusch, Katzeff, Melin et al., 2018). En del av forskningsprojektet utförs vid Linköpings universitet, vilket har inneburit att uppsatsarbete på området har initierats. Denna studie väcktes därigenom och syftar till att kunna bidra till ett perspektiv på användaren i det smarta elnätet. Vi är dock nya på ämnet smarta elnät vilket har medfört att vår bild av ett smart elnät har formats och utvecklats under studien. Detta har även betytt att det varit viktigt för oss att utgå ifrån en samlad bild av ett smart elnät i forskning, då vi inte kan bygga på tidigare egna uppfattningar.

Det perspektiv vi har på studien har troligt formats att vår utbildning, en master inom informatik, som bidragit till en grundsyn som medför att vi ser på problemet utifrån att vi gärna ser teknik och sociala aspekter i samklang. Vi presenterar därmed denna studie utifrån ett sociotekniskt perspektiv som innebär att de sociala och tekniska aspekterna interagerar och har en ömsesidig påverkan på varandra (Orlikowski och Iacono, 2001). Vi menar därför att det är viktigt att se till kontexten kring både användaren och tekniken i vår studie, eftersom vi tror att dessa aspekter har en påverkan på varandra och är beroende av en medvetenhet om omkringliggande

aspekter. Vidare är det vår nuvarande utbildning som skapat intresse för att studera hur människor förhåller sig till teknik. Detta intresse utvecklades till en nyfikenhet kring digitala verktyg som kan motivera människor till att konsumera och använda el hållbart.

Våra perspektiv har även formats av våra kompetenser vi besitter. Lina har tidigare studerat Grafisk Design och Kommunikation och tar med sig perspektiv på kommunikation, visualisering och användarcentrerad design. Det innebär kunskap om designprocessen och att tolka målgrupper för att förstå ett verktyg eller ett marknadsföringsprojekt. Linda har tidigare studerat management och tar därmed med sig uppfattning om förändringsarbete med människor, vikten av att skapa rätt förutsättningar för att uppnå bästa potential och hur människor kan stöttas. Med denna gemensamma kunskapsbas finns dock återigen kunskapsluckor kring smarta elnät och även djupare förståelse för varför människor agerar som de gör. Vi är även medvetna om att vi själva är universitetsstudenter av Generation Z, vilket gör oss till en del av den målgrupp vi undersöker. Vi har därför förståelse för att det kan medföra att vi lättare gör egna subjektiva tolkningar av resultatet baserat på våra egna erfarenheter. Samtidigt ser vi att det även kan innebära att vi har lättare till att förstå våra respondenter vilket vi anser kan bidra till kvalitet i studien.

Slutligen finner vi det även relevant att nämna att under den period som denna studie utfördes pågick utbrott av Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020) vilket har haft en inverkan på studien. Bland annat har direkta fysiska träffar med respondenter inte varit möjligt att utföra utan dessa har utförts digitalt. Omständigheterna med smittspridning medförde även att respondenternas universitetsundervisning skedde på distans, vilket innebar att många av respondenterna befann sig i en situation där de tillbringade mycket tid hemma, vilket vi är medvetna om kan ha influerat deras perspektiv på elkonsumtion och elanvändning under denna period.

2.2 Forskningsdesign

I nedanstående avsnitt presenterar vi studiens utformande i stort genom att redogöra för studiens ansats, tidsperiod, generaliserbarhet och arbetsprocess.

2.2.1 Abduktiv ansats

Den ansats som studien antar förklarar förhållandet mellan teori och insamlad data enligt Bryman (2016). Två vanligt förekommande forskningsansats är induktiv och deduktiv ansats. En deduktiv forskningsansats innebär att forskningen utgår ifrån en teori eller hypotes, som sedan vanligen testas. En induktiv ansats däremot innebär att forskningens teoretiska ramverk utarbetas utifrån empiri, vilket vanligen innebär skapandet av en teori. (Bryman, 2016)

Vår forskning innefattar både en induktiv och en abduktiv ansats då vi i studien arbetat parallellt med vårt teoretiska ramverk och att samla in data, det vill säga ett växlande arbete mellan teori och empiri. Detta då Ajzens (2006) förslag på frågeställningar, med grund i Theory of Planned Behaviour, ligger till grund för våra intervjufrågor samtidigt som valet av övriga två teorier växte fram under datainsamlingen. Detta är något som kan benämns som en abduktiv ansats. Med en abduktiv ansats vill vi hitta den enklaste och mest sannolika förklaringen till det insamlade resultatet (Backman, Gardelli, Gardelli och Persson, 2012). En abduktiv ansats är därför användbart i vår studie då det tillåter oss att kombinera existerande teorier med nya upptäckter och förklaringar (Bryman, 2016). Vi ser detta som relevant då vi syftar till att utöka vår förståelse individens beteende med och utanför teorins förklaring. Med en abduktiv studie vill vi kunna öppna upp för möjligheten att få nya perspektiv på användarens agerande och behov. Detta medför att vi i vår analys kan applicera teorier på vårt resultat och på sätt belysa teorins relevans och möjlighet till att appliceras på andra liknande situationer, vilket förklaras som teoribyggande (Yin, 2010) och förklaras vidare i kapitel 2.2.3.

2.2.2 Tvärsnittsstudie

Studien har utförts som en tvärsnittsstudie med anledning att den syftar till att studera studenter under en specifik tid. Med en tvärsnittsstudie är användarens agerande och behov relaterat till den specifika tiden då studien utfördes. En

longitudinell studie var utesluten då vi inte syftar till att studera studenterna under en längre perioder och följa deras utveckling. En longitudinell studie hade kunnat vara aktuell för att studera eventuella behovs- eller beteendemässiga förändringar över en längre tid, något vi ser kan appliceras i framtida forskning. Detta då personlighet, behov, beteende och förväntningar förändras med åldern (Rhodes, 1983). Twenge (2010) menar dessutom att det finns stora fördelar med longitudinell studie när man undersöker ett beteende då ålder eller ett specifikt livsskede då får mindre betydelse för resultatet. Men då vi inte i huvudsak syftar till att förstå Generation Z utan snarare använda det som en intressant grupp för att studera elkonsumtion och elanvändning i hushåll, ser vi att en tvärsnittsstudie är passande.

2.2.3 Generaliserbarhet

Studien syftar till en analytisk generalisering då vi ämnar åt att göra få antaganden samt att vara objektiva och inte låta våra personliga erfarenheter influera och styra resultatet. Vi menar att studien kan generaliseras analytiskt då det innebär att vi kan presentera en analys om hur vårt resultat förhåller sig till en redan existerande specifik teori. Teorin kan sen generaliseras till att appliceras på liknande situationer och byggas på (Yin, 2010). Vi utesluter statistisk generalisering eftersom att den formen av generalisering framförallt används för att från ett stickprov dra slutsatser för en större population (Bryman, 2016). Detta är inte applicerbart för denna studie då vi ser målgruppens beteende som individuellt och kopplat till en unik kontext. Statistisk generalisering var därmed inte applicerbart i denna studie då resultatet baseras på specifika uppfattningar och ageranden för vår målgrupp, universitetsstudenter av Generation Z. Vi utesluter även att ämna för en måttlig generalisering med anledning att sådan generalisering sker automatiskt genom att antaganden, baserade på personliga erfarenheter görs konstant under forskningens utformande (Payne och Williams, 2005).

2.2.4 Forskningsprocess

Studiens inleddes med att identifiera ett relevant forskningsämne utifrån en problemformulering som formade studiens syfte och frågeställningar. Detta har presenterats i kapitel 1 och utarbetats parallellt med att metoden och förstudien utarbetades. Förstudien innefattar granskning av tidigare forskning om hållbarhet och teknik i relation till användaren som vi i bakgrund har identifierat vara centralt inom smarta elnät. Detta gjordes med syfte att kunna identifiera vad vi vet om området, vad vi inte vet och hur diskussionen tidigare har gått. Därmed tog vi med oss insikten av att det i forskning saknas förståelse för varför människor agerar som de gör kring sin elkonsumtion och elanvändning, vilket krävs för att förstå hur digitala verktyg ska appliceras. Därför tog vår studie en riktning i att först förstå hur elanvändare agerar kring sin elkonsumtion och sitt elanvändande och varför de agerar så. Denna kunskap samlades in i en enkät med målgruppen och en intervju med Elleverantören. Det vi tog med oss från den inledande studien var att universitetsstudenter av Generation Z visade på bland annat ett något passivt agerande och att det fanns en antydan till interna konflikter hos gruppen. Därmed ville vi i vårt konceptuella ramverk belysa vad denna grupp har för förutsättningar till att påverka sin elanvändning och elkonsumtion, vilket skulle kunna ligga till grund för varför de agerar som de gör. Efter att det konceptuella ramverket utarbetats pågick arbetet med teoretiskt ramverk, där vi under processens gång identifierade tre teorier som vi ansåg skulle kunna hjälpa oss förklara användarens beteende och hur digitala verktyg ska appliceras. Samtidigt utarbetades datainsamling i form av intervjuer med målgruppen. Intervjun utgick ifrån frågor som formats av Ajzen (2006) som rekommenderade att beröra ämnen som attityd, norm, kontroll och tidigare erfarenheter vid undersökandet av ett beteende. Insamlad data kodades och presenterades i resultatet. Baserat på insamlad data utfördes en analys med utgångspunkt i att besvara våra tre frågeställningar; hur de agerar, varför de agerar som de gör och vad de då har för behov av hur digitala verktyg ska appliceras. Detta med applicering av våra tre teorier och hänsynstagande till tidigare forskning. Slutligen utarbetades en slutsats från resultatet och analysen.

2.3 Datainsamling

I nedanstående avsnitt presenteras hur data har samlats in, vilket innefattar sekundära datainsamling, enkät och intervjuer. Därtill presenterar vi även det urval som studien baserats på och hur intervjuguiden för huvudstudien har utarbetats.

2.3.1 Sekundär datainsamling

Studiens inledande skede baserades på information och inspiration från två huvudsakliga dokument; Andersson, Lindquist och Molander (2017) om Smarta Elnät och (Bartusch, Katzeff, Melin et al., 2018) om forskningsprojektet initierat av Familjen Kamprads stiftelse. Dessa dokument har väglett oss in på ämnet och guidade oss vidare till annan sekundär data. Annan sekundär data som har används genomgående i studien är artiklar från sidor som Google Scholar, Science Direct och Web of Science. Dessa artiklar är kvalitetsgranskade artiklar som blivit publicerade. För att värdera artiklarnas pålitlighet och kvalité har vi främst valt akademiska artiklar med 200 till 600 citationer på Google Scholar, men även vissa artiklar med desto högre citationer upp mot tusental. De journals som vi främst har använt är journals med påverkansfaktor (_{​Impact Factor​}) mellan fem och tio på en skala ett till tio, vilket kan anses som trovärdiga och kvalitativa journals. Påverkansfaktorn indikerar hur ofta citerad en journal är, det vill säga desto högre påverkansfaktor desto mer citerad är en journal och desto mer pålitlig kan den anses vara (Garfield, 1999). Journals som vi främst tittat på är journals som _{​Energy Research & Social} Science_​, R_{​enewable and Sustainable Energy Reviews​},_{​Energy Policy och ​Journal of} Personality and Social Psychology_​, då dessa är relevanta på ämnet om beteende, elanvändning och smarta elnät. Utöver dessa källor har vi vänt oss till nyhetsartiklar och publicerade dokument. Vi har även använt oss av hemsidor av företag som arbetar med elnät eller står i någon form av relation till elnätet som E.ON, Energimarknadsinspektionen och Vattenfall.

2.3.2 Inledande datainsamling

I nedanstående avsnitt presenteras hur vi gick tillväga under den inledande datainsamlingen, som är en del av den inledande studien. Den inledande datainsamlingen utfördes i två delar; en enkät utskickad till universitetsstudenter av Generation Z och en intervju med tre representanter från en elleverantör kallat Elleverantören. Resultatet av dessa presenteras vidare i avsnitt 3.2. Nedan presenteras tillvägagångssättet för dessa studier.

Enkät med universitetsstudenter av Generation Z

En webbaserad enkät skickades ut till universitetsstudenter av Generation Z genom våra sociala kanaler och nådde ut till universitetsstudenter inom olika utbildningar, universitet och boendesituationer, vilket redogörs i _{​tabell 1 avsnitt 2.3.5. Enkäten} nådde därigenom ut till respondenterna genom systematiskt urval då urvalet till enkäten valdes baserat på specifika kriterier som motiveras i kapitel 2.3.5. En enkät anser vi är fördelaktigt då det ger förutsättningar för större mängd data kan samlas in och resultatet kan enkelt presenteras grafiskt och därmed ge en tydlig övergripande bild (Bryman, 2016). Därmed ser vi nytta med en enkät i vår inledande studie, då den inledande syftade till att ge oss en generell uppfattning som kunde indikera på eventuella teman som kunde undersökas vidare i kvalitativ form. Enkäten baserades på frågor om gruppens elkonsumtion och elanvändning med koppling till hållbarhet och teknik. Dessa frågor finns bifogade i _{​bilaga 1 ​}. Enkäten nådde 51 respondenter vilket innebär att resultatet inte är statistiskt starkt. Vi drar därmed inga slutsatser från enkäten utan syftar enbart till att använda svaren som grund för huvudstudien och de ämnen som presenteras i den. Resultatet av enkäten finns även bifogad i bilaga 2_​.

Intervju med Elleverantör 10 mars 2020

En intervju med tre representanter från en elleverantör hölls i syfte att ta del av denna aktörs perspektiv på elkonsumtion och deras roll gentemot kunden, det vill säga elanvändaren. Elleverantören omnämns följande som _{​Elleverantören, ​}i syfte att anonymisera företaget. Ämnen som vi berördes under intervjun var hållbarhet, teknik och konsumenten. Hållbarhet och teknik i relation till el valdes då det är centralt i definitionen av smarta elnät. Elanvändaren berördes även som ämne under intervjun för att förstå denne och dennes relation till elleverantören och på så sätt förstå

möjligheter och hinder i dennes agerande. Intervjun hölls på Elleverantörens kontor den 10e mars 2020 och tre närvarande representanter från Elleverantören medverkade. Intervjun följde en semistruktur som innebar att vi som intervjuare följde en intervjuguide innefattande ämnen som vi önskade beröra med relaterade frågor till. Intervjuguiden finns bifogad som bilaga 3. Intervjuguide är ett bra redskap under en intervju för att följa en röd tråd genom intervjun men ändå öppna upp för oväntade diskussioner och följdfrågor (Easterby-Smith, Thorpe och Jackson, 2015). Detta ser vi som positivt då vi med denna intervju ville upptäcka nya intressanta områden och perspektiv på ämnet hållbar elkonsumtion och elanvändning. Alternativt hade varit en strukturerad intervju utan följdfrågor. Detta anser vi dock hade kunnat begränsa vår inledande studie, då det inte öppnar upp för nya upptäckter på ämnet i och med att respondenter då inte har utrymme att utveckla och bygga på sina tankar. En ostrukturerad intervju hade därmed istället´ kunnat ha applicerats för att låta konversationer flyta fritt. En risk med det är dock att eventuellt inte få svar på de frågor som vi önskade få svar på. I och med det valde vi att inte hålla en ostrukturerad intervju, utan en semistrukturerad med intervjuguide. Intervjun spelades in och presenteras i avsnitt 3.2.2.

2.3.3 Expertintervju med Studentbostäder i Linköping AB

Utöver att samla in sekundärdata och utföra en inledande studie utfördes även en expertintervju för att kunna utveckla den del i det konceptuella ramverket som berör olika boendesituationer. Denna expertintervju utfördes med VDn för Studentbostäder i Linköping AB och syftade till att kunna presentera universitetsstudenters förutsättningar till att påverka sin elkonsumtion och elanvändning i olika boenden. VDn för Studentbostäder i Linköping AB ansågs vara en relevant informationskälla för detta då det är ett bostadsföretag som förvaltar och äger 4200 studentbostäder i Linköpings vilket motsvarar omkring 25 procent av alla studenter i Linköping (Studentbostäder, 2020). Vi såg därför att VDn för Studentbostäder i Linköping AB skulle kunna ha god kunskap om universitetsstudenters boendesituation och förhållningssätt till sin el. Intervjun utfördes på telefon 4e maj 2020 med VDn för Studentbostäder i Linköping AB och utfördes med utgångspunkt i ett fåtal förutbestämda frågor som finns bifogade i _{​bilaga 4​}. Intervjun spelades in med anledning av att kunna återberätta resultatet i avsnitt 4.1.2. I denna rapport hänvisar vi till denna intervju som ‘VD för Studentbostäder i Linköping AB intervju, 4 maj 2020’. Intervjun tog omkring 30 minuter.

2.3.4 Kvalitativ huvudstudie

Efter att ha skapat en ingångsförståelse på ämnet med hjälp av en inledande studie utarbetades en kvalitativ huvudstudie för att skapa en djupare förståelse för de ämnen som väcktes under den inledande studien. Denna studie har syftat till att vara förklarande snarare än beskrivande och därmed baserats på ett mindre urval med avsikt att ge djupgående insikter (Bryman, 2016). Detta ser vi som positivt då vi i huvudsak önskar belysa svar på varför studenterna resonerar och agerar som de gör och vad denna grupp har för behov baserat på deras utmaningar och drivkrafter. Vi såg vidare värde i att göra en kvalitativ huvudstudie då Stoknes (2014) påpekar att studier om hållbara samhällen och miljö kräver fler kvalitativa studier, framförallt inom samhällsbeteende och societalt ansvar, då information idag till mesta del är baserad på kvantitativa analyser.

Denna kvalitativa studie grundar sig på semistrukturerade individuella intervjuerna med universitetsstudenter tillhörande Generation Z. En semistruktur innebär att vi som intervjuare har använt en intervjuguide för att se till att våra frågor blev besvarade samtidigt som vi kunde tillåta nya tankar utvecklas för att sen hitta tillbaka till våra huvudfrågor (Tong, Sainsbury och Craig, 2007). Utarbetandet av denna intervjuguide förklaras i nedanstående kapitel 2.3.6. Vi valde en semistruktur i dessa intervjuer då det tillåter oss att följa en röd tråd genom intervjun men ändå öppna upp för oväntade diskussioner och följdfrågor (Easterby-Smith, Thorpe och Jackson, 2015). En semistruktur anses även kunna främja ett vänligt och inbjudande klimat, vilket ska vara viktigt för att respondenterna ska känna sig trygga och våga uttrycka sina åsikter (Easterby-Smith, Thorpe och Jackson, 2015).

Som alternativ till individuella intervjuer hade vi kunnat använda oss av fokusgrupper och låtit en grupp respondenter sitta i samma rum och diskutera, dela erfarenheter och svara på våra frågor utifrån en semistrukturerad intervju. Fokusgrupper är fördelaktigt då Easterby-Smith, Thorpe och Jackson (2015) påpekar att det är en bra metod vid syfte att skapa en förståelse för en grupp individers uppfattning om en delad erfarenhet. Det finns dock en risk med att en person i gruppen influerar de andra och att resultatet då inte blir representativt (Malhotra, Birks och Willis, 2012). Fokusgrupper blev dock inte ett alternativ till studien med anledning av att det fanns rekommendationer om social distansering i samhället med anledning av viruset

Covid-19 (folkhälsomyndigheten, 2020), då studien skulle utföras. Även om fokusgrupper då hade kunnat utföras online ansåg vi att fokusgrupper online kan begränsa resultatet i den mån att diskussioner kan vara svårare att frambringa online, då det kan upplevas som en otrygg miljö (Deakin och Wakefield, 2014). I och med det ansåg vi individuella intervjuer online, som mer fördelaktigt. Online intervjuer är positivt i och med att det är tidseffektivt och medföra inga geografiska begränsningar (Janghorban, Roudsari och Taghipour, 2014). De finns dock även utmaning med enskilda intervjuer online att skapa en naturlig och trygg miljö, utan distraktioner (Deakin och Wakefield, 2014). ​En trygg miljö är betydande för att kunna skapa en dialog enligt Riley, Wood, Wilkie, Clark, Wilkie och Szivas (2000). För att då främja en trygg och bekväm miljö uppmuntrade vi respondenter att själva välja om de ville utföra intervjun genom mobiltelefon eller dator och med kamera eller utan. Alla respondenter valde dock att använda kamera vilket gör att intervjuerna står likställda i interaktion. Med intervjuer online är vi även medvetna om att svaren från respondenter kan ha influerats om denne har suttit i samma rum som annan i hushållet och därmed inte våga uttrycka sin fulla åsikt. Detta är något vi inte haft kontroll över men ser skulle kunna ha påverkat resultatet. Utöver detta finns det även utmaningar med att vara objektiv i en semistrukturerade intervju. Det finns en risk att vi som intervjuare är subjektiva i hur vi ställer frågor och leder fram förväntade svar (Malhotra, Birks och Willis, 2012). Vi har därför varit observanta med detta under intervjuerna men även i efterhand då vi på inspelning kan bedöma vår objektivitet. Intervjuerna utfördes med tio universitetsstudenter av Generation Z, då vi vid tio intervjuer upplevde en mättnad i resultatet. Detta enligt Glaser och Strauss (2017) som menar att resultat kan uppnå en mättnad om samma data är återkommande och inga nya upptäckter görs under vidare insamling av data. Vi upplever dock att en större studie med fler respondenter hade kunnat leda till att mönster i bland annat utbildning och kön hade kunnat bli identifierat. I denna kvalitativa huvudstudie speglas därför inga mönster utan enbart identifiering av teman enligt innehållsanalys (se. kapitel 2.4.1).

Då intervjuerna utfördes online och med skärmvisning med alla respondenter har vi spelat in videosamtalen genom skärminspelning som fångar upp ljud, vilket har godkänts av respondenterna. Inspelningen utfördes för att lättare följa respondentens resonemang och för att fånga upp eventuellt verbalt språk som skulle kunna bidra till

en djupare dimension av resonemanget. Bryman och Bell (2011) ser positivt på att spela in intervjuer då det kan bidra till en ökad objektivitet i och med att svaren kan granskas och analyseras vid flera tillfällen. Att spela in respondenterna kan dock leda till att respondenterna känner sig självmedvetna, vilket kan vara en distraktion för respondenten. Därmed blev det återigen viktigt för oss att skapa en trygg miljö och tydligt förklara syftet med inspelningen. I nedanstående _{​tabell 1 presenterar vi de} respondenter som deltog i de semistrukturerade online intervjuerna.

Tabell 1. Tabell över respondenter

Respond-

ent Född Studerar Studerat innan

Antal år på

universitetet Boende

Antal år bott i bostad

Bor själv eller bor med någon

El i boende kostnad Intervjutid i minuter Intervjuer datum a 1995 Master IT & Management Kandidat Personal- vetare 5 Hyresrätt Förstahand 4.5 Själv Ingår ej 38 2020-04-02 b 1995 Master IT & Management Kandidat Human Resources 5 Hyresrätt

Förstahand 2.5 Med inneboende Ingår ej 37 2020-04-02

c 1995 Grafisk design & _{Kommunikation} - 3 Bostadsrätt 2.5 Själv Ingår 45 2020-04-03

d 1996 Personalvetare - 3 Student- lägenhet 2 Själv Ingår 44 2020-04-03 e 1999 Internationella relationer - 3 Student- lägenhet 1 Själv Ingår 38 2020-04-09 f 1998 Civilingenjör Industriell Ekonomi

- 2 _Andrahand Hyresrätt 2 Med sambo Ingår 32 2020-04-09

g 1996 Civilingenjör

energi & miljö - 3

Hyresrätt

Andrahand 1 Själv Ingår 49 2020-04-13 h 1997 Personalvetare - 0.25 Student-

korridor 0.1 Själv Ingår 50 2020-04-13 i 1995 Sjuksköterska - 2 Bostadsrätt 2 Med sambo Ingår ej 32 2020-04-23

2.3.5 Urval

I vår målgrupp universitetsstudenter av Generation Z har vi använt oss av strategiskt urval, där de deltagande studenterna i intervjuerna har valts ut baserat på specifika kriterier relaterade till studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2016). Kriterier som vi har utgått ifrån är universitetsstudenter, som studerar på universitet, tillhör Generation Z, bor i Sverige och har bott där under sina formande år. Vi ämnar till att enbart definiera ett fåtal kriterier då vi i vårt urval vill vi nå en bred variation och nå universitetsstudenter av Generation Z i bland annat olika boendesituationer, med olika avtal och olika utbildningar.

Generation Z är en intressant urvalsgrupp att studera då det framkommer att det är medvetna om sin påverkan på det globala ekosystemet (Turner, 2015) och har intresse i miljöfrågor. Dessutom är det en generation som har en vana kring tekniska verktyg (EY, 2015). Att studera en generation som är teknikvana och medvetna om sin miljöpåverkan är positivt i vår studie då den kompetensen leder till att resultatet av resonemang och beteende inte beror på någon större kunskapsbrist kring de ämnena. Universitetsstudenter valdes även då en stor del av Generation Z idag studerar på universitet då det är en högutbildad generation. Halstead och Taylor (2005) menar dessutom att utbildning är något som formar värderingar och perspektiv hos individer, vilket gör universitetsstudenter till en relevant avgränsning i studier om beteende. Att dessa universitetsstudenter dock exempelvis tillhör olika utbildningar och har olika bostadssituationer ser vi som positivt i studien för skapa viss heterogen grupp och inte utesluta att det finns kopplingar mellan dessa faktorer och elkonsumtion och elanvändning. Vi ser vidare positivt på att det finns en viss olikhet i målgruppen då det kan väcka intressanta skillnader och kopplingar (Fern och Fern, 2001). Ytterligare kriterium för urvalet är att de ska ha bott i Sverige under sina formande år, vilket enligt generationsteori är från tonåring till ung vuxen (Lyons, Duxbury och Higgins, 2007), vilket vi klassar som 11 till 25 år. Att urvalet ska ha vuxit upp i Sverige under sina formande ser vi som betydande då vi vill se till en specifik generation som har formats av händelser och livsomständigheter som kan skilja sig enormt mellan olika länder. De som därmed inte vuxit upp i Sverige kan ha andra utmärkande drag för sin generation än de som vuxit upp i Sverige. Därmed har det varit viktigt för denna studie att respondenterna har bott där under sina formande år för att resultatet inte ska påverkas av olika formande omständigheter.

2.3.6 Intervjuguide

För att kunna leda en diskussion vid enskilda intervjuer med universitetsstudenter av Generation Z, har vi utformat en intervjuguide som återfinns bifogad som ​bilaga 5 ​. En intervjuguide innefattar huvudämnen och frågor som ska beröras under intervjun. Med en sådan guide kan intervjuaren låta respondenterna utveckla nya vinklar och tankar för att sen leda tillbaka tankarna till det huvudsakliga ämnet (Easterby-Smith, Thorpe och Jackson, 2015). I utvecklandet av en intervjuguide syftade vi till att utforma tydliga frågor som respondenterna skulle kunna relatera till. I och med att vi i vår inledande studie kunde se att uppfattningen om hållbar elkonsumtion och hållbart elanvändande skilde sig valde vi i våra intervjufrågor att undvika ordet hållbar. Vi använde dock i vår intervjuguide ord som elanvändning och elkonsumtion vilket vi i efterhand såg kunde tolkas olika av olika respondenter. Respondenternas tolkning av dessa ord kan därmed ha påverkat resultatet. Detta är något vi har försöker ta hänsyn till i analysen genom att vara observanta på vad respondenten syftar till.

Utöver detta har frågorna i intervjuguiden i huvudsak innefattat inledande frågor, öppna fokuserade frågor och avslutande frågor (Easterby-Smith, Thorpe och Jackson, 2015). Vi använde oss främst av öppna och inte ledande frågor för att kunna lyssna till respondenternas perspektiv och inte forma deras svar med våra frågor. I förhållande till dessa frågor använde vi tre utvecklande frågor som presenteras av Rossman och Rallis (2003). Dessa utvecklande frågor är; öppet påbyggande, förtydligande och detaljerat påbyggande. Dessa innebär antingen att utveckla en fråga genom att ställa ytterligare en öppen fråga, fråga om förtydligande eller ställa en mer fokuserad öppen fråga.

De inledande frågorna syftade till att ge oss en uppfattning om respondenten, som ålder, boendesituation, elavtal och elleverantör. De mer fokuserade har baserats på rekommendation av Ajzen (2006) som presenterar fyra ämnen som kan beröras i syfte att undersöka ett beteende grundat i Theory of Planned Behaviour. Dessa ämnen är attityd, upplevda normer, upplevd kontroll och tidigare erfarenheter. I vår intervjuguide berörde vi därmed dessa fyra områden när vi formulerade frågorna. Vi är medvetna om att en intervjuguide har ett stort inflytande på resultatet, då Marshall och Rossman (2014) menar att intervjufrågornas utformande formar data och det

slutliga resultatet. Vi är därmed medvetna om de ämnen som vi berör är de ämnen som svaren kommer främst relatera till och kan innebära att andra intressanta ämnen inte diskuteras. Därmed har det varit betydande för oss att ställa många öppna frågor utifrån ämnena för att främja att nya ämnen kan väckas. Då intervjuguiden har ett stort inflytande på resultatet har vi även lagt stor vikt vid att göra noggranna förberedelser med intervjuguiden och bearbetat strukturen och formuleringarna under en längre tid. Vi utförde även två testintervjuer för att säkerställa kvalitet i frågorna.

2.4 Analysmetod

I nedanstående avsnitt presenterar vi hur data i den kvalitativa huvudstudien har bearbetats och analyserats genom identifiering av teman och applicering av teorier. Detta för att belysa analysens formande.

2.4.1 Innehållsanalys

Studien innefattar en innehållsanalys som innebär att objektivt hitta teman i kvalitativ data genom att identifiera betydelser och förhållanden mellan olika koncept (Hsieh och Shannon, 2005). En innehållsanalys innebär även att det finns utrymme för att analysera språket och räkna hur ofta vissa ord förekommer (Hsieh och Shannon, 2005). Detta har vi inte gjort då vi anser att det inte skulle bidrar till djupare förståelse för varför gruppen agerar som de gör och vilka behov de har. Innehållsanalys valdes dessutom, då den lämpar sig till teoribyggande enligt Bryman (2016). Vi ser det därför som passande i en kvalitativ abduktiv studie där vi önskar kunna bidra med nya upptäckter och förklaringar.

I och med innehållsanalys har en stor mängd information organiserats och koncentrerats i koder, teman, huvudteman och grupper, för att enklare kunna relatera informationen till våra frågeställningar. Det finns fler sätt att göra detta på varav Hsieh och Shannon (2005) har identifierat tre sätt som benämns som_{​konventionell,} styrd och _{​summerande ​}kodning. Den främsta skillnaden är att vid konventionell metod definieras koder från insamlad data för att sen återkoppla det till teori, vid styrd ansats identifieras koder innan och under analys utifrån teori och insamlad data i en linjär metod. Den tredje metoden, summerande metod, identifierar större koder, nyckelord, innan analys, för att sen identifiera och räkna andra nyckelord i innehållet.