• No results found

Paradox 5: Vi filtrerar information baserat på vår kulturella samhörighet.

7.3 Rekommendationer till framtida forskning

Under studiens gång har olika relevanta infallsvinklar och tankar framkommit som möjlig framtida forskning som ytterligare skulle kunna stärka fältet. Dessa förslag om framtida forskning på området nämns här nedan.

Vår tredje frågeställning har ämnat till att besvara hur elanvändarnas behov kan bemötas med möjliga digitala verktyg för att dessa ska agera mer hållbart. I studien presenteras därför hur elanvändare agerar kring sin elkonsumtion och elanvändning och varför de agerar så. Utifrån detta har vi presenterat möjlig applicering av digitala verktyg och diskuterar olika digitala lösningar. Vi ser därför att en intressant fortsatt studie hade kunnat vara att faktiskt testa appliceringen av digitala verktyg och dementera eller bekräfta de behov vi har identifierat med anledning av att det kan vara intressant att se om praktiken kan visa på olika användarbeteenden.

Utöver att i framtiden se till praktisk applicering av digitala verktyg ser vi även intresse i att diskutera vem som ska utveckla och forsla ut dessa digitala verktyg till elanvändaren. Vi har observerat att universitetsstudenter av Generation Z är en något passiv och bekväm grupp individer vilket gett oss indikation på att formande teknik kan krävas för att få dem till att konsumera och använda el mer hållbart. Hur dessa digitala lösningar ska implementeras i hushållen sedan har vi inte diskuterat och anser att det potentiellt skulle kunna diskuteras i en framtida studie. Är det upp till teknikföretag, elleverantör eller fastighetsägare att forsla ut tekniken? Kommer dessa passiva elanvändare köpa digitala verktyg på eget initiativ eller är det upp till fastighetsägare att applicera teknik i hushåll? Detta menar vi skulle kunna vara intressant att diskutera vidare i en framtida studie.

I studiens startskede gjordes vissa avgränsningar som skulle kunna vara intressanta att ta med i framtida studier. Bland annat har studien inte fokuserat på att identifiera eventuella mönster i olika faktorer som exempelvis boendesituation, kön eller utbildning, eftersom studien var mer kvalitativ än kvantitativt utformad. Studien belyser därför genomgående förklaringar till gruppens beteende oberoende av deras kön, utbildning eller boendesituation. Vi ser därför värde i att utföra en kvantitativ undersökning för att identifiera möjliga mönster i individernas förutsättningar och specifika beteenden. Exempelvis, finns det samband mellan att bo i en hyresrätt och frånsäga sig ansvar? Finns det samband mellan att vara kvinna och har stort hållbarhetsintresse? Finns det samband mellan ens inkomst och ens agerande? I vår studie kunde vi i insamlad data se att respondenterna efterfrågar billig och hållbar elkonsumtion men att det vanligen uppstår en konflikt i detta. Vidare kunde vi dock inte identifiera hur respondenterna resonerar kring valet av billig och hållbart elkonsumtion och rekommenderar därför framtida studier till att undersöka detta vidare genom att urskilja till vilken nivå gränsen går mellan att välja ett hållbart elavtal framför ett billigare avtal, vilka faktorer som väger in i valet och om de till exempel resonerar annorlunda i olika situationer. Detta i syfte att undersöka vad man är villig att uppoffra ekonomiskt i den bekväma Generationen Z. Relaterat till detta ser vi även att ett intressant fokusområde skulle vara att undersöka ytterligare hur en kan implementera och uppmuntra hållbar elkonsumtion i boenden där boenden själva inte kan välja elleverantör, elavtal eller mäta sin egen konsumtion, eftersom det

finns respondenter på den svenska bostadsmarknaden som befinner sig i den situationen.

Vi ser vidare möjligheter i att denna studie skulle kunna utföras som longitudinell studie där gruppens agerande följs och studeras över en längre tid. En framtida longitudinell studie kan visa på vilka beteenden som är konstanta samt relaterade till generationen och vilka beteenden som kanske snarare relaterar till livssituationen och åldern. Detta då personlighet, behov, beteende och förväntningar förändras med åldern (Rhodes, 1983). Därmed hade man kunnat göra en djupgående undersökning för hur beteendet för generationen eventuellt förändras eller om det vi kommit fram till även stämmer med respondenter av Generation Z om 10 år.

Referenser

A

Abrahamse, W. (2019). ​Encouraging pro-environmental behavior: What works, what

doesn’t, and why​. San Diego: Elsevier Academic Press.

Ajzen, I., & Fishbein, M. (1980). ​Understanding attitudes and predicting social behavior​. Englewood Cliffs: Prentice Hall.

Ajzen, I. (1985). ​From intentions to actions: A theory of planned behavior​. In J. Kuhl & J. Beckmann (Eds.), Action control: From cognition to behavior. (pp. 11-39).

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. ​Organizational behavior and human

decision processes​, 50(2), 179-211.

Ajzen, I. (2005). Attitudes, personality, and behavior. (2. ed.) New York: Open University Press.

Ajzen, I. (2006). Constructing a Theory of Planned Behavior Questionnaire. Hämtad från: https://people.umass.edu/aizen/pdf/tpb.measurement.pdf [2020-04-17].

Al-Suqri. M. & Al-Aufi. A (2015), ​Information Seeking Behavior and Technology Adoption:

Theories and Trends​. Hershey: IGI Global

Ammenberg, J. (2004) ​Miljömanagement​. ​(2. ed.)​ Lund: Studentlitteratur.

Andersson, J., Lindquist, H., och Molander, S., (2017). Smarta elnät - En översikt av svensk forskning med potential att accelerera utvecklingen av effektiva och hållbara elsystem. Hämtad från:

http://docplayer.se/104685590-Smarta-elnat-en-oversikt-av-svensk-forskning-med-potential -att-accelerera-utvecklingen-av-effektiva-och-hallbara-elsystem.html [2020-04-17].

Andréasson, S., & Karlsson, S. (2013). Gröna hyresavtal : Den kommersiella fastighetsmarknanden. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28538 [2020-04-17].

Armitage, C. J., & Conner, M. (2001). Efficacy of the theory of planned behaviour: A meta-analytic review. ​British journal of social psychology​, 40(4), 471-499.

Andersen, P. V. K., & Christiansen, E. (2013). Digital living at home-user voices about home automation and a home-keeping design discourse. ​Nordic Contributions in IS Research​. 40-52.

Awan, U., Imran, N., & Munir, G. (2014). Sustainable Development through Energy

Management: Issues and Priorities in Energy Savings. ​Research Journal of Applied Sciences,

B

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). ​Vetenskapliga tankeverktyg: till

grund för akademiska studier.​ (1. ed.). Lund: Studentlitteratur AB.

Balta-Ozkan, N., Boteler, B., & Amerighi, O. (2014). European smart home market

development: Public views on technical and economic aspects across the United Kingdom, German and Italy. ​Energy Research & Social Science​, (3), 65–77.

doi:10.1016/j.erss.2014.07.007

Bartusch, C., Katzeff, C., Melin, U., Palm, J., Rohracher, H. & Sandén, B. (2018). Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna. Hämtad från:

https://liu.se/dfsmedia/dd35e243dfb7406993c1815aaf88a675/25536-source/options/downlo ad/forskningsansokan-smarta-elnaat-2018-liu [2020-03-20].

Bentler, P. M., & Speckart, G. (1979). Models of attitude–behavior relations. ​Psychological

Review​, 86(5), 452–464.

Bigerna, S., & Polinori, P. (2014). Italian households׳ willingness to pay for green electricity.

Renewable and Sustainable Energy Reviews​, 34, 110-121.

Blake, J. (1999). Overcoming the ‘value-action gap’ in environmental policy: Tensions between national policy and local experience. ​Local environment​, ​4​(3), 257-278.

Bollen, M. (2010). Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem-Smarta mätare och intelligenta nät. ​Energy Markets Inspectorate.​ ​18​, 9-116

Boulstridge, E., & Carrigan, M. (2000). Do consumers really care about corporate responsibility? Highlighting the attitude-behaviour gap. ​Journal of communication

management​, 4(4), 355-368.

Bryman, A. och Bell, E. (2011). ​Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3. ed.)., Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2016). ​Social research methods​. (5. ed.)., Oxford: Oxford University Press Brundtland, G. (1988). ​Vår gemensamma framtid​: Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap. Stockholm: Prisma

Burr, V. (2015). ​Social constructionism​ (3. ed.). New York: Routledge.

C

Carlsson-Kanyama, A., Lindén, A-L. & Eriksson, B. (2003) ​Hushållskunder på

energimarknaden. Värderingar och beteenden​. Lund: Sociologiska institutionen

Carmi, N. (2013). Caring about tomorrow: Future orientation, environmental attitudes and behaviors. ​Environmental Education Research​, 19(4), 430-444.

CSN. (2020a). Studiemedel - Bidrag och studielån. Hämtad från:

https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiemedel.html#expand:svid10_cf5065b16f fa258894273 [2020-04-08]

CSN (2020b) Hur många veckor kan jag få studiemedel? Hämtad online:

https://www.csn.se/fragor-och-svar/hur-manga-veckor-kan-jag-fa-studiemedel.html [2020-04-08]

CSN. (2020c) Statistikdatabasen. Hämtad online:

https://statistik.csn.se/PXWeb/pxweb/sv/CSNstat/CSNstat__SU__E__SM__SV/SUSMSVE 01.px/table/tableViewLayout1/?rxid=727ba3d6-82d5-475e-8ca8-3e30ad4fe4dc [2020-04-08]

D

Dahlbom, B. (1996). The new informatics. ​Scandinavian Journal of Information Systems​, 8(2), 29-48

Darby, S, J. (2018) Smart technology in the home: time for more clarity. ​Building Research &

Information​, 46(1) 140-147

doi.org/10.1080/09613218.2017.1301707

Deakin, H., & Wakefield, K. (2014). Skype interviewing: Reflections of two PhD researchers.

Qualitative research,​ 14(5), 603-616.

De Groote, M., Volt, J., & Bean, F. (2017). ​Is Europe ready for the smart buildings revolution​. Bryssel: Buildings Performance Institute Europe.

Deloitte (2018).Welcome to generation z. Hämtad från:

https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/us/Documents/consumer-business/welco me-to-gen-z.pdf pdf [2020-02-12]

Dietz, T., Gardner, G. T., Gilligan, J., Stern, P. C., & Vandenbergh, M. P. (2009). Household actions can provide a behavioral wedge to rapidly reduce US carbon emissions. ​Proceedings of

the National Academy of Sciences​, 106(44), 18452-18456

E

Eagly, A. H., & Chaiken, S. (1993). ​The psychology of attitudes​. Washington: Harcourt brace Jovanovich college publishers.

Easterby-Smith, M., Thorpe, R., & Jackson, P. (2015). ​Management and Business Research​. London: Sage.

El. (2019). Nätavgifter tas ut av elnätsägarna. Hämtad från: https://el.se/n%C3%A4tavgift [2020-03-18]

Energimarknadsinspektionen (2019). Nu är alla beslut om elnätsföretagens intäktsramar för åren 2020–2023 fattade. Hämtad från:

https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2019/nu-ar-alla-beslut-om-elnatsforetage ns-intaktsramar-for-aren-2020-2023-fattade/ [2020-03-18]

Energiforsk (2019). Nyheter och resultat från smarta elnät. Hätmad från:

https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/25777/nyheter-och-resultat-fra-n-sm arta-elna-t.pdf ​ ​[2020-03-15].

Energimarknadsinspektionen (2016). Elmarknader och elhandel.

https://www.ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Elmarknader-och-elhandel/#hanchor4 [2020-03-17]. Energi- och klimatrådgivningen. (2018). Hushållsel. Hämtad från:

https://energiradgivningen.se/system/tdf/faktablad_hushallsel_2018.pdf?file=1&type=node &id=3740&force=1 ​[2020-03-18].

E.ON (2019). Snart kan du följa din elförbrukning i realtid. Hämtad från:

https://www.eon.se/nyheter/snart-kan-du-foelja-din-elfoerbrukning-i-realtid.html [2020-03-18].

Erol-Kantarci, M., & Mouftah, H. T. (2010). Wireless sensor networks for domestic energy management in smart grids. ​Biennial Symposium on Communications​. 63-66

doi:10.1109/BSC.2010.5473004.

ETSI (2020). Smart Grids. Hämtad från: etsi.org/technologies/internet-of-things/smart-grids [2020-02-01]

EY (2015). Rise of Gen Z: new challenge for retailers. Hämtad från:

http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EY-rise-of-gen-znew-challenge-for- retailers/$FILE/EY-rise-of-gen-znew-challenge-for-retailers.pdf [2020-02-11]

F

Farrell, A., & Hart, M. (1998). What does sustainability really mean?: The search for useful indicators. ​Environment: science and policy for sustainable development​, 40(9), 4-31. Fern, E. F., & Fern, E. E. (2001). ​Advanced focus group research​. (1. ed.)., London: Sage. Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/ [2020-05-15]

Forbes. (2019) Generation Z Fears Climate Change More Than Anything Else. Hämtad från: https://www.forbes.com/sites/emanuelabarbiroglio/2019/12/09/generation-z-fears-climate- change-more-than-anything-else/

Foroudi, P., Gupta, S., Sivarajah, U., & Broderick, A. (2018). Investigating the effects of smart technology on customer dynamics and customer experience. ​Computers in Human Behavior​, 80, 271-282.

https://doi.org/10.1016/j.chb.2017.11.014

Fridays for Future. (u.å.) Om oss. Hämtad online från: https://fridaysforfuture.se/om-oss/ [2020-04-16]

G

Garfield, E. (1999). Journal impact factor: a brief review. ​PubMed Central​. (8). 979-980. GeSI. (2008). SMART 2020: Enabling the Low Carbon Economy in the Information Age. Hämtad från: http://www.theclimategroup.org/assets/

Gifford, R. (2011). The dragons of inaction: psychological barriers that limit climate change mitigation and adaptation. ​American psychologist​, 66(4), 290-302.

Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (2017). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. London: Routledge

Goodwin, S., Dykes, J., Jones, S., Dillingham, I., Dove, G., Duffy, A., & Wood, J. (2013). Creative user-centered visualization design for energy analysts and modelers. ​IEEE

transactions on visualization and computer graphics​, 19(12), 2516-2525. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1109/TVCG.2013.145

Guba, E. (1981). Criteria for assessing the trustworthiness of naturalistic inquiries. ​Annual

Review Paper​, 29(2), 75-91.

Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1989). ​Fourth generation evaluati​on. Newbury Park: Sage. Guba, E. G., & Lincoln, Y. S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. ​Handbook

of qualitative research​, ​2​(163-194), 105.

H

Halstead, M., & Taylor, M. J. (2005). ​Values in education and education in values​. (1. ed.) London: Routledge.

Hardisty, D. J., Johnson, E. J., & Weber, E. U. (2010). A dirty word or a dirty world? Attribute framing, political affiliation, and query theory. ​Psychological Science​, 21(1), 86-92.

Holmberg, S., Weibull, L., & Oscarsson, H. (2011). ​Lycksalighetens ö : fyrtioen kapitel om

politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2010​. Göteborg: SOM-institutet

House of Lords (2011), ​Behaviour Change​. London : The Stationery Office

Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.

Qualitative health research,​ 15(9), 1277-1288

Hyresgästföreningen (2013). Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hämtad från: https://www.mah.se/PageFiles/992399/Studentboende.pdf [2020-05-04].

I

Ilstedt Hjelm, S., Gustafsson, A., & Gyllenswärd, M. (2005). Designing for Energy Awareness : The Power-Aware Cord. I Pride and pre-design : The conference for Cultural Heritage and the Science of Design. Helsinki: Valopaino OY. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-83082 [2020-05-10].

J

Janghorban, R., Roudsari, R. L., & Taghipour, A. (2014). Skype interviewing: The new generation of online synchronous interview in qualitative research. ​International journal of

qualitative studies on health and well-being​, 9(1). https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.3402/qhw.v9.24152

K

Karlsson, K., & Widén, J. (2008). Hushållens elanvändningsmönster identifierade i vardagens aktiviteter. Hämtad från:

https://pdfs.semanticscholar.org/28c3/9a833dc5ee864837e06070f55eddf3fd1558.pdf [2020-04-10].

Katzeff, C., Hasselqvist, H., Önnevall, E. & Nyström, S. (2018) Smarta elnät - för vem? Hämtad från: https://www.e2b2.se/library/3698/slutrapport_smarta-elnat_for_vem_webb.pdf [2020-02-20]

Katzeff, C., & Wangel, J. (2015). Social practices, households, and design in the smart grid. ​ICT

innovations for sustainability​. 351-365.

Kaygusuz, K. (1999). Energy situation, future developments, energy saving, and energy efficiency in Turkey. ​Energy Sources​, 21(5), 405-416

Kennedy, T., Regehr, G., Rosenfield, J., Roberts, S. W., & Lingard, L. (2004). Exploring the gap between knowledge and behavior: a qualitative study of clinician action following an educational intervention. ​Academic Medicine​, 79(5), 386-393.

Knapp, L., O'Shaughnessy, E., Heeter, J., Mills, S., & DeCicco, J. M. (2020). Will consumers really pay for green electricity? Comparing stated and revealed preferences for residential programs in the United States. ​Energy Research & Social Science,​ 65, 1-11

Konsumenternas energimarknadsbyrå (2020). El i hyresrätt och bostadsrätt. Hämtad från: från:

https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elkostnader/natavgifter/e lmatare-och-elforbrukning/el-i-hyresratt-och-bostadsratt/ [2020-04-13].

L

Larsson, A., & Palm, J. (2009). Energianvändning i bostadsrätter : Fallstudie av HSB. Tema-T arbetsnotat. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-21162

[2020-04-17].

Larsson, Ö., & Ståhl, B. (2011). ​Smart ledning : drivkrafter och förutsättningar för utveckling

av avancerade elnät​. Stockholm: Vinnova.

Lennerfors, T., Fors, P., & Rooijen, J. (2014). Sustainable ICT: A Critique from the Perspective of World Systems Theory. ​IFIP International Conference on Human Choice and Computers​., 57-68.

https://doi.org/10.1007/978-3-662-44208-1_6

Lincoln, Y. S., & Guba, E. G. (1986). But is it rigorous? Trustworthiness and authenticity in naturalistic evaluation. ​New directions for program evaluation​, ​1986​(30), 73-84.

Lyons, S., Duxbury, L., & Higgins, C. (2007). An Empirical Assessment of Generational Differences in Basic Human Values. ​Psychological Reports​, 101(2), 339-352.

Lyons, S., & Kuron, L. (2013). Generational differences in the workplace: A review of the evidence and directions for future research. ​Journal of Organizational Behavior​, 35(1), 139-157.

M

Madlener, R., & Stagl, S. (2005). Sustainability-guided promotion of renewable electricity generation. ​Ecological Economics​, 53(2), 147-167.

https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2004.12.016

Malhotra, N., Birks, D., & Willis, P. (2012). ​Marketing research, an applied approach​ (4. ed.). Edinburgh: Pearson Education.

Mannheim, K. (1952). ​Essays on the sociology of knowledge​. London: Routeledge & Kegan Paul.

Manuel, C. Grieder, M & Schubert, R. (2020). Nudging the poor and the rich – A field study on the distributional effects of green electricity defaults. ​Energy Economics​.​ 86, 1-14.

https://doi.org/10.1016/j.eneco.2019.104616

Markus, M. L., & Robey, D. (1988). Information technology and organizational change: causal structure in theory and research. ​Management science​, 34(5), 583-598.

Marshall, C., & Rossman, G. B. (2014). ​Designing qualitative research​. (5. ed.). London: Sage publications.

McDaniel, P., & McLaughlin, S. (2009). Security and privacy challenges in the smart grid.

Security & Privacy,​ 7(3), 75-77.

Milgram, S., Bickman, L., & Berkowitz, L. (1969). Note on the Drawing Power of Crowds of Different Size. ​Journal of Personality and Social Psychology​. 13(2), 79-82

Mishra, A., Irwin, D., Shenoy, P., & Zhu, T. (2013). Scaling distributed energy storage for grid peak reduction.​ Future energy systems​. 3-14.

doi.org/10.1145/2487166.2487168

Moldan, B., Janoušková, S., & Hák, T. (2012). How to understand and measure environmental sustainability: Indicators and targets. ​Ecological Indicators​, 17, 4-13.

Mont, O., Lehner, M., & Heiskanen, E. (2014). ​Nudging-Ett verktyg för hållbara beteenden?. Stockholm: Naturvårdsverk

Molderink, A., Bakker, V., Bosman, M. G., Hurink, J. L., & Smit, G. J. (2010). Management and control of domestic smart grid technology. ​Transactions on Smart Grid,​ 1(2), 109-119. Mullaly, C. (1998). Home energy use behaviour: a necessary component of successful local government home energy conservation programs. ​Energy Policy​, 26(14), 1041-1052.

Muraca, B., & Neuber, F. (2018). Viable and convivial technologies: Considerations on Climate Engineering from a degrowth perspective. ​Journal of cleaner production​, 197, 1810-1822.

N

Nationalencyklopedin, (u.å.a). Hushåll. Hämtad från:

Nationalencyklopedin (u.å.b) Hållbar Utveckling. Hämtad från:

http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hållbar-utveckling [2020-02-13]

Naus, J., Spaargaren, G., van Vliet, B. J., & van der Horst, H. M. (2014). Smart grids, information flows and emerging domestic energy practices. ​Energy Policy​, ​68​, 436-446. Norgaard, K. M. (2011). ​Living in denial: Climate change, emotions, and everyday life​. London: MIT Press.

O

Orlikowski, W.J. (1992). The Duality of Technology: Rethinking the Concept of Technology in Organizations. ​Organization Science.​ 3(3), 398-427.

Orlikowski, W. J. (2007). Sociomaterial practices: Exploring technology at work. ​Organization

studies​, 28(9), 1435-1448.

Orlikowski, W. J., & Iacono, C. S. (2001). Research commentary: Desperately seeking the “IT” in IT research—A call to theorizing the IT artifact. ​Information systems research​, 12(2), 121-134.

P

Palmborg, C. (1986). Social habits and energy consumption in single-family homes.​ Energy​, 11(7), 643-650.

Paul, S., Rabbani, M. S., Kundu, R. K., & Zaman, S. M. R. (2014). A review of smart technology (Smart Grid) and its features. ​International Conference on Non Conventional Energy​.

200-203.

Payne, G., & Williams, M. (2005). Generalization in qualitative research. ​Sociology,​ 39(2), 295-314.

Perri, C., Giglio, C., & Corvello, V. (2020.). Smart users for smart technologies: Investigating the intention to adopt smart energy consumption behaviors. ​Technological Forecasting and

Social Change​, 155. 1-11.

https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.techfore.2020.119991

Pinson, P., & Madsen, H. (2014). Benefits and challenges of electrical demand response: A critical review. ​Renewable and Sustainable Energy Reviews​, 39, 686-699.

Prendergrast, J., Foley, B., Menne, V. och Karalis Isaac, A. (2008) ​Creatures of Habit​?. London: The social Market foundation.

R

Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030 - 2018–2020. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/han dlingsplan-agenda-2030.pdf [2020-02-10]

Renström, S. (2019). ​Participating in Energy Systems through Everyday Designs –

Exploring roles for households in a more sustainable energy future.​ Göteborg: Chalmers

Rhodes, S. (1983). Age-Related Differences in Work Attitudes and Behavior: A Review and Conceptual Analysis. ​Psychological Bulletin​, 93(2), 328-367.

Riley, M., Wood, R. C., Wilkie, E., Clark, M. A., Wilkie, E., & Szivas, E. (2000). ​Researching

and writing dissertations in business and management​. London: Thomson Learning.

Rogers, E.M. (1995). ​Diffusion of innovations​. (4. ed.). New York: Free Press.

Rossman, G. B., & Rallis, S. F. (2003). ​Learning in the field: an introduction to qualitative

research ​(2. ed.). London: Sage

Roundtable, S. C. (2006). I will if you will: Towards sustainable consumption. Hämtad från: https://research-repository.st-andrews.ac.uk/bitstream/handle/10023/2312/sdc-2006-i-will- if-you-will.pdf?sequence=1&isAllowed=y [2020-03-11]

S

Schultz, P. W., Nolan, J. M., Cialdini, R. B., Goldstein, N. J., & Griskevicius, V. (2007). The constructive, destructive, and reconstructive power of social norms. ​Psychological science​,

18​(5), 429-434.

Sefyrin, J., & Axelsson, K. (2015). Problematizing the needs of residents in the development of smart grid services. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-123296 [2020-03-22]

Shariatzadeh, F., Mandal, P., & Srivastava, A. K. (2015). Demand response for sustainable energy systems: A review, application and implementation strategy. ​Renewable and

Sustainable Energy Reviews​, ​45​, 343-350.

Sheeran, P., & Abraham, C. (2003). Mediator of moderators: Temporal stability of intention and the intention-behavior relation. ​Personality and Social Psychology Bulletin​, 29(2), 205-215.

Shenton, A. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects.

Education for Information​, 22(2) 63-75.

Shove, E. (2010). Beyond the ABC: climate change policy and theories of social change.

Environment and planning A​, 42(6), 1273-1285.

Sjöström, J. (2010). Designing Information Systems : A pragmatic account. (PhD Uppsala). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-130661 [2020-04-18]. Sligo, F. X., & Jameson, A. M. (2000). The knowledge - behavior gap in use of health information. ​Journal of the American Society for Information Science​, 51(9), 858-869. Smith, M. R., & Marx, L. (1994). ​Does technology drive history? : the dilemma of

Sommer, L. (2011). The theory of planned behaviour and the impact of past behaviour.

International Business & Economics Research Journal,​ 10(1). 91-104.

Spence, A., Poortinga, W., & Pidgeon, N. (2012). The psychological distance of climate change. Risk Analysis: ​An International Journal,​ 32(6), 957-972.

SSSB (2018). Hur vill studenter bo, hur mycket vill de betala och hur många studentbostäder kan vi bygga? Stockholms studentbostäder Hämtad från:

https://www.sssb.se/wp-content/uploads/SSSB-rapport-om-betalningsvilja-2018.pdf [2020-04-17].

Statistiska Centralbyrån (2019) Priser på el för hushållskunder 2007. Hämtad från:

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/prisutvecklingen-inom-energio mradet/energipriser-pa-naturgas-och-el/pong/tabell-och-diagram/genomsnittspriser-per-hal var-2007/priser-pa-el-for-hushallskunder-2007/ [2020-02-13]

Stern, P. C. (2014). Individual and household interactions with energy systems: toward integrated understanding. ​Energy Research & Social Science​, ​1​, 41-48

Stern, N., & Stern, N. H. (2007). ​The economics of climate change: the Stern review​. Cambridge: Cambridge University press.

Stilgoe, J., Owen, R., & Macnaghten, T. (2013) Developing a framework for responsible innovation, ​Research Policy​, 42, 1568-1580.

Stoknes, P. E. (2014). Rethinking climate communications and the “psychological climate paradox”. ​Energy Research & Social Science​, 1, 161-170.

Studentbostäder. (2020). Om oss. Hämtad från:

https://www.studentbostader.se/sv/om-oss/om-oss ​[2020-04-27]

Swedish Energy Agency. (2019). Energy in Sweden, facts and figures. Hämtad från: