Sammanställning av enkät

Efter att ha skickat ut en enkät via sociala kanaler till universitetsstudenter tillhörande Generation Z i vår bekantskapskrets vid olika universitet, så var det totalt 51 respondenter som tog del av enkäten. Dessa respondenter var födda mellan 1995 och 2000, vilket innebär att de är i åldrarna 20 till 25 när studien utförs. Bland dessa ser boendesituationen olika ut, omkring 60 procent av respondenterna bor i en hyresrätt som de hyr i första hand, omkring 28 procent bor i en bostadsrätt, 8 procent bor i en studentkorridor, 2 procent hyr i första hand och 2 procent bor i en fristående villa. Ytterligare information om respondenterna är att en majoritet av respondenterna bor själva och att de är näst vanligaste är att bo med en partner och en liten del av respondenterna bor med en vän eller med flera vänner. Ingen av respondenterna bor hos sina föräldrar eller i annan boendesituation men fanns som svarsalternativ. I enkäten sökte vi även information om respondenternas studiesituation. 12 procent har studerat ett år på universitetet, 14 procent har studerat två år. Omkring 44 procent har totalt studerat tre år på universitet, 18 procent har studerat fyra år och 12 procent har studerat fem år. Många av respondenterna kan vi därmed ana är i slutet av sina studier, för en kandidat eller master. Enkäten baseras på svar från flera olika utbildningar, varav den största gruppen är de som studerar Kultur/Kommunikation/Media följt av Civilingenjörer inom flera inriktningar, Ekonomer och Data/IT. Bland svaren hittar vi även respondenter som studerat Samhälle/Politik/Juridik, Medicin/Vård, Beteendevetenskap, Kognitionsvetenskap, Lärare/Pedagogik, Statistik, Filosofi och Teknik.

På frågan om respondenterna betalar sin el separat eller om det ingår i boendekostnaden är det 57 procent som svarar att de betalar elen separat (se figur 2 nedan). Bland dessa som betalar sin el separat framkommer det att 20 procent valt det elavtal de har idag därför det har låg miljöpåverkan, 12 procent har valt sitt för att priset var lågt. Desto färre har valt sitt elavtal för de marknadsfördes till dem, för att kompisar eller föräldrar hade samma avtal eller för att stödja lokal el.

Figur 2. Diagram över hur respondenterna betalar för sin el.

Bland de respondenter där elen ingår i boendekostnaden och därmed inte haft möjlighet att välja elavtal svarar 64 procent att om de hade kunnat välja hade de valt ett med låg miljöpåverkan, medan 36 procent hade valt ett med lågt pris . Detta är något som samstämmer med vad respondenterna anser vara viktigt med deras el. 57 procent anser att viktigast är att elen kommer från förnyelsebara källor och 41 procent anser att viktigast är att elen är billig (se figur 3 på nästa sida). Från svaren kan vi därmed se att det görs aktiva val men dessa verkar enbart ske vid få tillfällen eller en gång, då hela 90 procent av respondenterna aldrig aktivt har bytt elleverantör (se figur 3 på nästa sida).

Figur 3. (t.v) Diagram över vad respondenterna anser vara viktgt med deras el. (t.h). Diagram över om respondenterna någon gång aktivt bytt elleverantör

Utöver att enkäten berörde frågor om respondenterna berördes även frågor om deras syn och agerande kring hållbar elkonsumtion och elanvändning. Genomgående i svaren är att respondenterna förknippar hållbar elkonsumtion och elanvändning med miljömässig hållbarhet och få nämner social eller ekonomisk hållbarhet, som att köpa el från leverantörer som tar socialt ansvar eller att konsumera el till stabila och låga priser, vilket bara få respondenter nämnde i sitt skriftliga svar. Detta framkom när respondenterna fick fritt beskriva hur de ser på hållbar elkonsumtion. Av de svaren var 39 procent av svaren fokuserade på att minskad elförbrukningen och 29 procent av svaren var fokuserade på användandet av förnyelsebara energikällor och miljömedvetna val. 22 procent nämnde att de syftar till både en låg elförbrukning och användning av förnyelsebara energikällor. Intresseväckande dock var att 6 procent av respondenterna svarade att det inte visste vad hållbar elkonsumtion och elanvändning innebär för dem.

Bristande information och medvetenhet kring sin elkonsumtion och elanvändning var vidare speglat i enkäten. Vi ser att en majoritet inte är medvetna om hur mycket el de förbrukar och att en majoritet svarar att de känner sig dåligt informerade om vilken energikälla deras el kommer ifrån. Bara en respondent fyllde i en femma motsvarande väl medveten om sin elkonsumtion och ingen fyllde i en femma gällande hur väl informerade de upplever att de är om sin elkonsumtion och elanvändning. Detta ses som ett problem då 80 procent av respondenterna vill lära sig mer om sin

elkonsumtion och elanvändning och 60 procent svarade att information kan motivera dem till att konsumera och använda el mer hållbart. Det visas dock ingen bristande medvetenhet kring att el har en betydande roll i ett hållbart samhälle där hela 96 procent av respondenterna ser sambandet. Intresseväckande i enkäten är vidare svaren på vad respondenterna anser drar mest el i hushållet, vilket illustreras i figur 4 nedan. 26 procent svarade att de ansåg kyl och frys drar mest el och ytterligare 20 procent tror att varma duschar och bad drar mest följt av 16 procent svar som valde svarsalternativet belysning (se diagram nedan). Från dessa svar ser vi samband i att det som förmodligen används mest i ett hem tror respondenterna dra mest el. Vi anar därmed att många anser att det som drar mest el är det som används mest och reflekterar kanske inte kring hur energieffektivt något är. Trots att respondenterna förknippar el med miljömässig hållbarhet och ser samband mellan el och ett hållbart samhälle visar enkäten att de inte alltid agerar enligt det. I enkäten fick respondenterna bocka för olika alternativ för hur de agerar. Bland dessa svar kan vi se att det som görs aktivt positivt för hållbarhet är det som är synligt. Detta kan exemplifieras med att 82 procent av respondenterna stänger av TV när de inte ser på den men att bara 12 procent bryter strömmen till TV.

Figur 4. Diagram över vad respondenterna anser drar mest el i hemmet.

Slutligen innefattar enkäten svar om vad som skulle motivera dem till att konsumera el hållbart i hemmet. Dessa svar, som baseras på att respondenterna fick svara fritt, innefattade till stor del svar om att information kan motivera. Respondenterna vill

kunna se sin elanvändning och förbrukning tydligare och veta hur de kan ändra sitt beteende för att agera mer hållbart. Svar som även kom fram när respondenterna fick beskriva fritt vad som skulle motivera dem var hjälpande och lättillgängliga verktyg. Några nämnde även belöningssystem och uppmuntran. Utöver detta är det 28 procent av svaren som på något sätt nämner låga priser och kostnader som motiverande.