Aktuella bestämmelser i skollagen

Nedan redogörs för olika aspekter på innebörden av att skollagen anger att elever i vissa skolformer ska ha tillgång till skolbibliotek. Vi redogör också för Skolinspektionens tolkning av innebörden av skollagens reglering om ”tillgång till skolbibliotek”.

Tillgång till skolbibliotek

Av skollagen följer att samtliga grundskolor, grundsärskolor, special- skolor, sameskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska ge eleverna tillgång till skolbibliotek. Skollagens reglering om tillgång

till skolbibliotek gäller däremot inte förskoleklassen.8 _{Att förskole-}

klassens elever formellt sett inte omfattas av skollagens reglering om rätt till tillgång till skolbibliotek har sannolikt inte någon stor bety- delse i praktiken utan de flesta eleverna i förskoleklass har samma tillgång till skolbibliotek som eleverna i lågstadiet, eftersom förskole- klassen vanligen ligger vid en grundskola.

I dagens skollag har enskilda huvudmän ett självständigt ansvar för att deras elever har tillgång till skolbibliotek. I den tidigare skol- lagen gällde bestämmelsen om tillgång till skolbibliotek endast kom- munala skolor.

7 _{17–18 §§ bibliotekslagen.}

8 _{2 kap. 36 § skollagen. Regeringen (2020e): För närvarande utreds hur en tioårig grundskola} kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett.

Definition

Skollagen innehåller ingen definition av begreppet skolbibliotek. I för- arbeten har regeringen uttalat att skolbibliotek avser ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verk-

samhet med uppgift att stödja elevernas lärande”.9

När det gäller innebörden av ”tillgång till skolbibliotek” har Skol- inspektionen i en kvalitetsgranskning från 2018 angett att om skolor varken har ett eget skolbibliotek eller ett närliggande bibliotek, så inne-

bär det att eleverna saknar tillgång till skolbibliotek.10

Skolinspektionen uttalade också i promemorian Skolbibliotek från 2018 att vissa krav ska vara uppfyllda för att elever ska anses ha till- gång till skolbibliotek. De krav som anges i promemorian är: • Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens

lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbild- ning för att bidra till att nå målen för denna.

• Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

• Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språk- utveckling och stimulera till läsning.

Syfte

Skollagen innehåller ingen bestämmelse om skolbibliotekets syfte. I förarbeten har regeringen uttalat att skolbiblioteken spelar en vik- tig roll för att ”stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur

samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen”.11

Skolbiblioteksverksamhet kan organiseras på olika sätt

Skollagen innehåller ingen bestämmelse om hur skolbiblioteksverk- samheten ska organiseras. I förarbeten har regeringen uttalat att skol- biblioteksverksamhet kan organiseras på olika sätt och att hänsyn

9 _{Prop. 2009/10:165 s. 284.} 10 _{Skolinspektionen (2018a).} 11 _{Prop. 2009/10:165 s. 284.}

behöver tas till skolorna och elevernas olika behov och förutsätt- ningar. Exempelvis, anges i förarbetena, att en liten skola på lands- bygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad.12

Bemanning av skolbibliotek

Varken skollagen eller bibliotekslagen innehåller någon uttrycklig bestämmelse om bemanning av skolbibliotek. I förarbetena till bib- liotekslagen har regeringen uttalat att det inte vore lämpligt att ”inom ramen för bibliotekslagen närmare reglera krav på skolbibliotekens bemanning”, eftersom bestämmelser om skolors uppgifter och skyl-

digheter i första hand ska regleras i skollagen.13

De skolformer där eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek

Elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska enligt skollagen ha till- gång till skolbibliotek. Utredningens direktiv gäller också skolbiblio- tek i förskoleklassen, trots att skolformen, som ovan nämnts inte omfattas av skollagens nuvarande bestämmelse om tillgång till skol- bibliotek.14

Det kalenderår då ett barn fyller sex år ska barnet som huvudregel delta i förskoleklassens utbildning, som bland annat syftar till att förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Därefter deltar de flesta elever i grundskolan i årskurs 1–9. Elever med utvecklingsstörning kan få en för dem anpassad utbildning i grundsärskolans årskurs 1–9. Sameskolan ger en utbildning med samisk inriktning i årskurs 1–6. Specialskolans årskurs 1–10 är avsedd för elever som på grund av sin funktionsnedsättning eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan.

Efter avslutad utbildning på grundskolenivå eller motsvarande, går de flesta elever vidare till en treårig, eller ibland fyrårig, utbild- ning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

12 _Ibid.

13 _{Prop. 2012/13:147 s. 33 f.}

Elever som får distansundervisning

Elever som får distansundervisning har inte rätt att få tillgång till skolbibliotek. Regeringen har i förarbeten uttalat, att en elev som får distansundervisning inte alltid kan få tillgång till ett fysiskt skol- bibliotek då avståndet till skolan kan vara stort. I stället bör eleven då få tillgång till elektroniska resurser, till exempel referenslitteratur via

webben, som ersättning för uppslagsverk i ett fysiskt skolbibliotek.15

Flera remissinstanser var kritiska till att elever som får distans- undervisning inte har rätt till tillgång till skolbibliotek. Bland dem som var kritiska fanns bland annat Lärarnas Riksförbund, Barn- ombudsmannen och skolkoncernen Academedia AB samt Torsås kommun, som bedriver mycket distansundervisning. Kritiken hand- lade sammanfattningsvis om att även elever som får distansunder- visning bör ha rätt till skolbibliotek, eftersom huvudmän enligt dessa kritiska remissvar bör kunna garantera eleverna tillgång till digitala lösningar, möjligheter till fjärrlån av böcker eller bör kunna sluta

avtal med lokala bibliotek i elevens närhet.16

Kommunal ersättning till enskilda och statliga huvudmän för kostnader för skolbibliotek

För att täcka kostnader för bland annat skolbibliotek får enskilda och statliga huvudmän bidrag från elevernas hemkommuner. Ersättningen från elevernas hemkommuner ska bland annat avse kostnader för lärverktyg vilket inkluderar skolbibliotek.

Bidrag till fristående skolor ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och kommunen ska kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av resursfördelningen och redovisningen måste det tydligt framgå att kommunens kostnader som är förknip- pade med verksamheten ingår, så att det går att kontrollera att kom- munen ger kommunala och fristående skolor likvärdiga villkor (lika- behandlingsprincipen).

Ersättningen till sameskolan ska bestämmas efter samma grunder som elevens hemkommun tillämpar vid fördelning av resurser i sin

15 _{22 kap. 3 § skollagen och prop. 2019/20:127 s. 129.}

16 _{Lärarnas riksförbund (2017b), Barnombudsmannen (2017), Academedia AB (2017) och} Torsås kommun (2017).

egen grundskola. För specialskolan fastställs årligen en statlig nivå på

den ersättning som hemkommunen ska betala för en elev.17

Skolbibliotek ingår i Skolinspektionens uppdrag

Av skollagen följer att Skolinspektionen har i uppdrag att pröva ansök- ningar om att få starta fristående skolor, samt granska kvalitet och

utöva tillsyn i skolor, inklusive skolbiblioteken.18

Godkännande av enskilda skolhuvudmän

För att Skolinspektionen ska godkänna enskilda som skolhuvudmän krävs att den sökande har insikt i de föreskrifter som gäller för verk- samheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de före-

skrifter som gäller för utbildningen.19 _{Kravet inkluderar att den sök-}

ande ska ha förutsättningar att ge eleverna tillgång till skolbibliotek.

Kvalitetsgranskningar

Skolinspektionen genomför regelbundna kvalitetsgranskningar av landets grund- och gymnasieskolor för att bedöma kvaliteten inom områdena rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero, samt bedömning och betygssättning. Dessutom kvalitetsgranskas huvud- mannens arbete med att skapa förutsättningar så att alla elever får en likvärdig utbildning.

Skolinspektionen gör också tematiska kvalitetsgranskningar inom olika områden. 2018 gjordes en sådan tematisk granskning av skolbib-

lioteket som pedagogisk resurs. Denna beskrivs bland annat i 4.3.2.20

17 _{Bestämmelser om bidrag från elevernas hemkommuner finns i skollagen, 13 kap. gymnasie-} förordningen (2010:2039), 14 kap. skolförordningen (2011:185), förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan och förordningen (SKOLFS 2011:62) om ersättning för elever i sameskolan eller i förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. 18 _{2 kap. 7 § och 26 kap. skollagen. Se även prop. 2012/13:147 s. 48 där det framgår att det är be-} stämmelserna i skollagen om kraven på skolhuvudmän et cetera som styr vad som kan göras om skolbiblioteksverksamheten inte lever upp till kraven.

19 _{2 kap. 5 § skollagen.} 20 _{Skolinspektionen (2018c).}

Tillsyn

Skolinspektionen utövar löpande tillsyn över förskola, fritidshem, annan pedagogisk verksamhet och vuxenutbildning i huvudsak på huvudmannanivå. Den löpande tillsynen över övrig barn- och ung-

domsutbildning utövas på huvudmannanivå och skolnivå.21

Skolinspektionen kan också genomföra tillsyn om inspektionen får information om missförhållanden på en skola. Detta benämner Skolinspektionen ”riktad tillsyn”.

Skolinspektionen kan göra olika ingripanden när verksamhet inte uppfyller de krav som gäller för utbildningen. Ett vanligt ingripande är att Skolinspektionen förelägger skolans huvudman att fullgöra sina skyldigheter. Det innebär ett krav på att huvudmannen ska åtgärda en konstaterad brist.

Om det är fråga om en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen ska Skol-

inspektionen förena ett föreläggande med vite.22 _{I maj 2020 kom en}

prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdomstolen gällande Skol- inspektionens vitesförelägganden, se nedan i avsnitt 3.1.4.

Om det är fråga om ett allvarligt missförhållande kan Skolinspek- tionen när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller en region besluta om statliga åtgärder för rättelse, vilket innebär att staten på kommunens eller regionens bekostnad vidtar de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. När det gäller en enskild huvudman kan dennes godkännande om att få driva fristående skola

återkallas om det är fråga om ett allvarligt missförhållande.23