Digitala system

Ett digitalt skolbibliotekssystem är ett verktyg för skolbibliotekarier

för att bland annat hantera låneverksamheten.119 _{Digitala skolbiblio-}

tekssystem kan också vara ett relevant stöd för eleverna, bland annat de som får distansundervisning eller de som saknar ett skolbibliotek på den egna skolenheten.

I samband med att elever använder digitala skolbibliotekssystem kan deras personuppgifter registreras och då behöver skolbiblioteken följa reglerna i EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR), som gäller fysiska personers rätt till skydd avseende behandling av per-

117 _{Kungliga biblioteket nämner i sin rapport (2019c) inget om skolbibliotekssamordnare inom} enskilda huvudmäns organisationer, men utredningen har fått kännedom om att det även finns exempel på enskilda skolhuvudmän som inrättat en sådan funktion.

118 _{Kungliga biblioteket (2019c).}

119 _{De två marknadsledande systemen i Sverige är Systematic och Axiell. Axiell har ett digitalt} bibliotekssystem som heter WeLib. Systematic har ett bibliotekssystem som heter Cicero Library Management System, som också utgör kärnan i det danska gemensamma biblioteks- systemet.

sonuppgifter.120 _{Datainspektionen har konstaterat att utlåning visser-}

ligen bör ses som en naturlig del av bibliotekens verksamhet, men har även påpekat att med övergången till datoriserade utlåningssystem följer större möjligheter till kartläggning av enskildas läsvanor, vilket

kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten.121

Libris

Libris är en nationell infrastruktur, där 500 biblioteksorganisationer samarbetar för att registrera sitt material i en gemensam katalog. 2019 blev det möjligt även för skolbibliotek att ansluta sig med vissa begränsade villkor. Libris består av flera tjänster, förutom samkata- logen även Libris webbsök och Libris fjärrlån. Tjänsten Libris webb- sök möjliggör sökningar i den nationella bibliotekskatalogen, som

innehåller mer än 12 miljoner titlar.122

3.6.4 Digitalt skolbibliotekariestöd

På många orter saknas det fackutbildade bibliotekarier och att be- manna skolbiblioteken är inte sällan utmanande. Utmaningarna be- skrivs mer ingående i kapitel 6. I utredningens direktiv väcks frågan om huruvida digitala resurser kan skapa fungerande lösningar i form av exempelvis skolbibliotekariestöd på distans.

Ett digitalt skolbibliotekariestöd kan utformas på olika sätt och ha olika syften. Flera skolbibliotek har utvecklat digitala tjänster, som kompletterar skolbiblioteksverksamheten. Elever kan exempelvis er- bjudas litteraturtips i skolbibliotekets sociala medier, på skolans webbplats eller genom ett digitalt skolbibliotekssystem. Det finns också skolbibliotek som använder digitala kanaler till att publicera instruktionsfilmer om olika medier, informationssökning och käll- värdering.

Ett skolbibliotekariestöd på distans kan också handla om mer individuella digitala kontakter mellan en skolbibliotekarie och en elev. En skolbibliotekarie som har sin tjänst på flera olika skolor kan

120 _{Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd} för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 121 _{Datainspektionen (2018).}

exempelvis finnas till hands digitalt vid bestämda tidpunkter för alla elever på de olika skolorna. På så vis kan många av eleverna få skol- bibliotekariestöd utan att skolbibliotekarien är på plats fysiskt. På samma sätt kan ett skolbibliotekariestöd på distans ge stöd till lärare som till exempel planerar undervisning som berör medie- och infor- mationskunnighet. Ett skolbibliotekariestöd på distans kan också vara utformat så att en skolbibliotekarie med utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap ger stöd till skolbibliotekarier på andra skolor inom huvudmannen som saknar sådan utbildning.

Utredningen anser att det kan finnas fördelar med ett digitalt skol- bibliotekariestöd men konstaterar att det även finns utmaningar. Bland annat beskriver skolbibliotekarier att det kan vara svårare att bygga relationer till elever och lärare när möten endast eller mesta- dels sker digitalt. När skolbibliotekarien är på plats på skolenheten ökar även möjligheterna att delta i trygghets- och värdegrundsarbete. Skolbibliotekarien har dessutom ansvar för uppgifter i det fysiska skolbiblioteket, såsom att ställa fram böcker för att väcka läsintresse och gallra i beståndet, uppgifter som svårligen kan hanteras på dis- tans. Även för samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie är det fysiska mötet av vikt. Vid utredningens hearings beskrev till exempel både lärare och skolbibliotekarier hur stor roll det kan spela att skol- bibliotekarien deltar i gemensamma möten, kan arbeta uppsökande gentemot lärarkategorier som i mindre utsträckning själva efterfrågar skolbibliotekets verksamhet och ingår i arbets- eller ämneslag med lärarna. Utredningen bedömer därför att digitala lösningar snarare bör komplettera än ersätta en skolbibliotekarie som är på plats och träffar elever. Möjligheter och hinder med ett digitalt skolbibliote- kariestöd behandlas även i 4.4.3.

Ett digitalt skolbibliotekariestöd är värdefullt framför allt för elever som inte har möjlighet att träffa en skolbibliotekarie i skolbiblioteket. Det handlar om elever som får fjärr- eller distansundervisning eller elever som går på en skola där skolbibliotekarien inte är på plats dag- ligen.

Frågan om ett digitalt skolbibliotekariestöd är därför aktuell även med tanke på ändringar i skollagen om fjärrundervisning, distans- undervisning och entreprenad som ska tillämpas på utbildning från höstterminen 2021. Regeringen har i förarbetena uttalat att det, åtmin- stone för närvarande, bör göras undantag från skollagens bestäm- melse om tillgång till skolbibliotek för en elev som får distansunder-

visning, av den anledningen att en sådan elev inte alltid kan få tillgång till ett fysiskt skolbibliotek då avståndet till skolan kan vara stort. Eleven bör i stället få tillgång till elektroniska resurser, till exempel referenslitteratur via webben, som ersättning för uppslagsverk i ett fysiskt skolbibliotek. Regeringen har i förarbetena också framhållit att föreliggande utredning bland annat har i uppdrag att analysera om och i så fall hur digitala resurser kan skapa fungerande lösningar i form av exempelvis skolbibliotekariestöd på distans, och att detta har

relevans för frågan om tillgång till bibliotek vid distansundervisning.123

Utredningen delar regeringens uppfattning om att det inte vore lämpligt att ställa krav på att alla elever som får distansundervisning ska få tillgång till skolbibliotek. Elever som får distansundervisning befinner sig inte sällan i en exceptionell situation där det finns goda skäl att ge stort utrymme för olika former av anpassningar, utifrån elevens specifika behov. Förutsättningarna för att hitta lösningar för att ge elever som får distansundervisning tillgång till skolbibliotek skiljer sig dessutom mycket åt. Det är sammantaget därför inte rim- ligt att förvänta sig att skolan i alla lägen ska ge alla elever som får distansundervisning tillgång till skolbiblioteksverksamhet.

Skolbiblioteket har emellertid ett stort värde för elevers utbildning, varför utredningen betonar att det är angeläget att skolorna i möjli- gaste mån ger även elever som får distansundervisning tillgång till någon form av skolbiblioteksverksamhet. Detta innefattar, enligt utredningens förslag, tillgång till ett bemannat skolbibliotek med ett allsidigt och kvalitativt utbud av digitala och analoga medier. I reger- ingens förarbeten beskrivs främst hur elever som får distansunder- visning ska kunna få tillgång till ett utbud av medier. Utredningen vill emellertid understryka att det är väsentligt att skolor strävar efter att även erbjuda dessa elever tillgång till det stöd som en skolbiblio- tekarie kan ge. I detta sammanhang kan det vara värdefullt att ut- veckla ett digitalt skolbibliotekariestöd.

3.7

Nordisk utblick

Reglering

I Norges skollagstiftning är det reglerat att elever i grundskolan och gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skolan ska ha ett eget skolbibliotek såvida inte tillgången till skolbibliotek kan säkras genom samarbete med andra bibliotek. Skolbibliotek som inte ligger i skolans lokaler ska vara tillgängliga för eleverna under skoltid, så att biblioteket aktivt kan användas i utbildningen på skolan. Biblio-

teket ska också vara särskilt ordnat för skolan.124

Både folkbiblioteken och skolbiblioteken i Norge är kommunala, men den norska bibliotekslagen innehåller endast bestämmelser om folkbibliotek. Fram till 2013 ställde bibliotekslagen krav på organi- serat samarbete mellan folkbiblioteken och skolbiblioteken. Kravet togs bort bland annat för att kommunerna mer flexibelt själva skulle få bestämma hur ett gott samarbete mellan folk- och skolbibliotek skulle kunna etableras.

Nationell biblioteksstrategi

Norges regering har fastställt en nationell biblioteksstrategi som gäller 2020–2023. Ett mål i strategin är att alla bibliotek, även skol- bibliotek, ska nå fler, även de som inte själva söker sig till biblioteks- lokalen.

I strategin har regeringen beslutat att ansvaret för statistik om skolbibliotek överförs från Nasjonalbiblioteket, Norges motsvarighet till Kungliga biblioteket, till Utdanningsdirektoratet, Norges mot-

svarighet till Skolverket.125

124 _{Lov om folkebibliotek (folkebibliotekloven) (LOV-1985-12-20-108), 9 kap. 2 § Lov om grunn-} skolen og den vidaregåande opplæringa (opplæringslova) (LOV-1998-07-17-61) och 21-1 § For- skrift til Opplæringslova (FOR-2006-06-23-724).

Statsbidrag och kompetensutvecklingsinsatser

Norges regering beslutade 2018 att avsätta 14 miljoner norska kronor till en fyraårig satsning på skolbibliotek. Satsningen har förlängts med två år till 2023, så att den sammanfaller med giltighetsperioden för den nationella biblioteksstrategin.

Bidraget förmedlas via Utdanningsdirektoratet och ska användas till skolbiblioteksprojekt som kan ge eleverna ökad läsglädje och förbättrad läsfärdighet. Bidraget kan exempelvis användas till kom- petensutveckling för skolbibliotekarier eller för personalresurser i skolbiblioteket. Ett krav är att sökande kommuner har en plan för hur skolbiblioteket ska användas i utbildningen. Undersökningen Spørsmål til Skole-Norge har visat att över 60 procent av de norska grundskolorna och gymnasieskolorna inte har dokumenterat hur

skolbiblioteket ska användas i utbildningen.126

Ett annat bidrag är det som det norska Kulturrådet från 2020 i ett treårigt försöksprojekt betalar ut till ett urval av skolbibliotek i grund- skolan för inköp av ny norsk samtidslitteratur för barn och unga. Projektet ska bidra till ökad kunskap om vilken betydelse en ökad tillgång till litteratur i skolbiblioteket har för ungas läsning.

Inom ramen för den norska nationella strategin för språk, läsning och skrivning, Språkløyper, som gällde under 2016–2019, togs det fram kompetensutvecklingspaket om skolbibliotek. Dessa behandlar bland annat skolbiblioteket som pedagogisk resurs inom både grund-

skola och gymnasieskola.127

Nationellt resurscenter för skolbibliotek

Vid universitetet i Agder finns ett norskt nationellt resurscenter för skolbibliotek. Centret har en hemsida där aktuell information om skolbibliotek samlas. På hemsidan finns bland annat goda exempel från skolor om hur skolbibliotek kan bidra till elevers läsning och hur samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare kan organiseras. På hemsidan finns också bland annat en standard och kvalitetsplan för alla skolbibliotek i Oslo kommun som lanserades i september 2020.128

126 _{Norges regering (2018).} 127 _{Språkløyper (2019).} 128 _{Skolebibliotek.no (2020).}

Norges biblioteksförenings skolbiblioteksgrupp

Inom Norges biblioteksförening finns en särskild grupp, NBF Skole, som arbetar för att alla elever ska ha tillgång till bra skolbibliotek. Enligt föreningen nyttjar sjuttiotvå procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan skolbiblioteket en gång i veckan eller oftare och nio av tio lärare anser att det är viktigt att det finns ett bra skolbibliotek. NBF Skole framhåller att det i Kunskapslöftet, en norsk skolreform från 2006, angavs att välfungerande skolbibliotek är väsentliga för att skolan ska lyckas nå läroplansmålen.

Föreningen menar att det är viktigt att det finns personalen med bibliotekariekompetens på skolbiblioteken. Dessutom menar NBF skole att skolbiblioteket behöver vara öppet och bemannat under skolans öppettider. Utbudet ska vara anpassat efter eleverna, främja språkutveckling, stimulera till läsning och ge eleverna goda läsupp- levelser. Föreningen anser också att skolbiblioteksverksamheten bör dokumenteras och följas upp varje skolår så att kvaliteten kan vidare- utvecklas.129

3.7.2 Danmark

Reglering

Av Danmarks bibliotekslag följer att kommunens folkbibliotek ska samarbeta med kommunens skolbibliotek och att staten ska ge bidrag

till utveckling inom folk- och skolbibliotek.130

Av Danmarks skollagstiftning följer att det vid varje grundskola ska finnas ett pedagogiskt lärcenter (Pædagogiske Læringscentre). Det pedagogiska lärcentret ska samarbeta med folkbiblioteket samt till- handahålla och ge eleverna vägledning om både läromedel och böcker till fritidsläsning.131

Danmark genomförde en skolreform 2014 och sedan dess används inte längre ordet skolbibliotek i den danska skollagstiftningen. Att benämningen ändrades till pedagogiskt lärcenter är enligt Børne- og

129 _{Norsk Biblioteksförening (2020).}

130 _{1 kap. 7 §, 2 kap. 18 § Bekendtgørelse af lov om biblioteksvirksomhed (Biblioteksloven)} (LBK nr 100 af 30/01/2013).

131 _{2 kap. 19 § Bekendtgørelse af lov om folkeskolen (Folkeskoleloven) (LBK nr 823 af 15/08/2019)} och Bekendtgørelse om folkeskolens pædagogiske læringscentre (BEK nr 687 af 20/06/2014).

Undervisningsministeriet, Danmarks motsvarighet till Utbildnings- departementet, en markering av att verksamheten ska rikta in sig mot

aktiviteter som stimulerar elevernas lärande.132

Statliga vägledningar och inspirationsmaterial

Enligt Børne- og Undervisningsministeriet ska skolornas pedagogiska lärcentrum spela en central roll i skolans vardag och stödja under- visningen. Centrumen ska förmedla kulturutbud till eleverna, men har också bland annat till uppgift att tillsammans med skolledningen ta initiativ till skolutveckling och säkerställa att forskningsbaserad kunskap om lärande används i praktiken på skolan. På webbplatsen ”Danmarks læringsportal” finns vägledningar och inspirationsmaterial

om pedagogiska lärcentrum, bland annat om att skapa läslust.133

Förening för pedagogiska lärcenter

De danska kommunerna har en förening för de pedagogiska lärcen- tren, Kommunernes Forening for Pædagogiske Læringscentre, som bland annat anordnar nätverksträffar och konferenser samt arbetar för goda lärmiljöer för läsning och kunskapsinhämtning på alla skolor i Danmark. Föreningen delar också ut en utmärkelse för årets peda-

gogiska lärcentrum.134

3.7.3 Finland Reglering

Den finländska bibliotekslagen reglerar så kallade allmänna biblio- tek, vilket avser bibliotek som ”kommunerna svarar för och som är avsett för alla befolkningsgrupper”. Skolbibliotek är inte ett sådant allmänt bibliotek och nämns inte heller i lagen, men det anges att ett

allmänt bibliotek kan samarbeta med skolor.135

132 _{Børne- og Undervisningsministeriet (2020).} 133 _{Danmarks læringsportal (2020).}

134 _{Kommunernes Forening for Pædagogiske Læringscentre (2020).} 135 _{11 § Lag om allmänna bibliotek (1492/2016).}

Den finska skollagstiftningen anger att det för eleverna i grund-

skolan kan ordnas biblioteksverksamhet, men det är inget krav.136

Skolbibliotek nämns inte heller i den finska skolans läroplaner.

Det kan finns bristande likvärdighet

Av en artikel från 2013 i tidskriften Scandinavian Library Quarterly framgår att relativt få finska skolor har ändamålsenliga skolbibliotek och att en allmän uppfattning länge varit att det är för kostsamt med skolbibliotek. Sedan 80-talet utgår inte längre några statliga medel för utveckling av skolbibliotek, utan skolbibliotekens finansiering är enbart en fråga för den lokala nivån. Det har medfört att skolbibliotek har mycket skilda förutsättningar på olika skolor. Medan vissa skol- bibliotek har en liten budget, ett daterat utbud och kanske bara är bemannat av en lärare några timmar i veckan, har andra skolbibliotek en mer omfattande budget, ett inspirerande utbud och en fack- utbildad skolbibliotekarie. I Finland får bara vissa skolor ta emot lärar- studenter för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, och på dessa skolor finns det ändamålsenliga skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Det gör, menar artikelförfattaren, att lärarstudenterna kan få en något orealistisk uppfattning om skolbibliotekets roll i

Finlands skolor.137 _{Att övningsskolorna, som dessa skolor benämns,}

har välfungerande biblioteksverksamhet visar också på en statlig ambition om hur skolor i landet ska fungera, men någon sådan ambi- tion synliggörs alltså inte i Finlands skolförfattningar.

3.7.4 Island Reglering

Den isländska bibliotekslagen innehåller relativt detaljerade regler- ingar om skolbibliotek, såväl för grundskolan som för gymnasie- skolan. Den isländska bibliotekslagen anger att skolbiblioteken ska vara informationscentrum för elever och lärare. Särskilt fokus ska

ligga på att öka elevernas och lärarnas informationskunnighet.138

136 _{8 kap. 47 § lag om grundläggande utbildning (21.8.1998/628).} 137 _{Sinko (2013).}

Finansieringen av skolbiblioteket ska framgå av skolans budget. Skolbibliotek får bedrivas i samverkan med folkbibliotek, men bara under förutsättning att det finns en skriftlig överenskommelse. På dessa bibliotek ställer lagen också krav på att alla användargruppers intressen ska bevakas och att allmänheten garanteras obehindrad

tillgång till bibliotekets service utanför skoltimmarna.139

Även den isländska läroplanen för grundskolan innehåller bestäm- melser om skolbibliotek. Här anges att skolbiblioteken spelar en av-

görande roll för elevernas kunskapsinhämtning.140

139 _Ibid.