Nationella insatser för läsning

I december 2013 gav regeringen Skolverket i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling. Insatsen fick namnet Läslyftet. Tre år senare, i december 2016, fick Skolverket ett tilläggsuppdrag om att även svara för genomförandet av motsvarande fortbildning av skolbibliotekarier och förskollärare. Det huvudsakliga syftet med Läslyftet var att ge deltagarna, bland annat skolbibliotekarier, vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt med syfte att förbättra elevernas läsförståelse

och skrivförmåga.86

Inom ramen för Läslyftet har Skolverket fördelat statsbidrag, tagit fram material för kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivutveck- ling samt utbildat personer i att handleda kollegialt lärande. Kompe- tensutvecklingsmaterialet, som samlats på Skolverkets digitala lärpor-

tal,87 _{handlar bland annat om att stimulera läsintresse och att samtala}

om texter.

Även om skolbibliotekarier inte ingick som uttalad målgrupp förrän 2016, hade de möjlighet att delta redan från Läslyftets start. Samråd som Skolverket genomförde i planeringen av Läslyftet visade att skolbibliotekarierna inte önskade ett specifikt kompetensutveck- lingsmaterial för skolbibliotekarier, utan såg det som mer värdefullt att integreras i grupper tillsammans med lärare, vilket Skolverket tog hänsyn till i utformningen. I en del av det kompetensutvecklings- material för grund- och gymnasieskolan som togs fram inom sats- ningen, förstärktes skolbibliotekarieperspektivet. Målsättningen med detta var bland annat att förtydliga skolbibliotekariers roll och bety-

86 _{Skolverket (2020e).} 87 _{Skolverket (2020a).}

delse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling och att ge konkreta exempel på hur ett kontinuerligt samarbete mellan skolbibliotekarier

och lärare kunde utformas.88

Uppgifter om antal deltagande skolbibliotekarier samlades inte in för alla år, men 2017/18 var skolbibliotekariernas andel av det totala

antalet deltagare cirka 1 procent.89 _{Anledningen till att uppgifter om}

antal skolbibliotekarier inte samlades in varje år var, enligt Skolverket, att myndigheten strävar efter att förenkla hanteringen av statsbidrag

och minska uppgiftslämnarbördan för huvudmännen.90

Utvärderingen av Läslyftet visar bland annat att samarbetet mellan

skolbibliotekarier och lärare tycks ha stärkts tack vare satsningen.91

3.5.2 Läsrådet

Regeringen har, med utgångspunkt i Läsdelegationens betänkande från 2018, uttalat att ett läsråd ska inrättas och att 10 miljoner kronor per år ska avsättas från och med 2021. Läsrådet ska samla och sam- ordna aktörer och insatser inom kultur, skola, myndigheter, civilsam- hälle, folkbildning, bokhandel, förlag och andra delar av näringslivet

för att främja barns och ungas läsning.92

Enligt regeringen bör läsrådet i övrigt få möjligheter att ge syn-

punkter på hur det läsfrämjande arbetet ska utformas.93 _{I Läsdelega-}

tionens betänkande föreslås att läsrådet ska ha som övergripande upp- drag att samla och följa utvecklingen inom det läsfrämjande området och årligen rapportera till regeringen om läget. Vid behov, menar Läs-

delegationen, skulle läsrådet också kunna lämna förslag till insatser.94

I Läsdelegationens betänkande framhålls att det redan i dag finns regioner och kommuner som samarbetar över sektorsgränser för barns och ungas läsning. Läsdelegationen påpekar emellertid att det finns svårigheter med att åstadkomma ett hållbart samarbete. Intentionen med ett samarbete på nationell nivå är bland annat att stärka förut-

sättningar för framgångsrika samarbeten på lokal nivå.95

88 _{Skolverket (2020e).}

89 _{Det totala antalet deltagare denna omgång var 10 831 personer.} 90 _{Skolverket (2020e).}

91 _{Kärnebro & Lundström (2019).}

92 _{SOU 2018:57 och prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 s. 62.} 93 _{Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 s. 62.}

94 _{SOU 2018:57.} 95 _Ibid.

3.5.3 Kulturrådets läsfrämjande arbete

Regeringen har uttalat att Kulturrådet har en central roll för läs- främjande insatser utanför skolan. För att genomföra förslag i linje med Läsdelegationens betänkande beräknar regeringen en förstärk- ning av Kulturrådets läsfrämjande arbete med 15 miljoner kronor från

och med 2021.96

Kulturrådet läsfrämjande arbete sker genom bidragsgivning och genom att myndigheten initierar, samordnar och följer upp läsfräm-

jande verksamhet utanför skolan.97

I Främja läsning, ett handlingsprogram för läsande från 2019, be- skriver Kulturrådet hur de arbetar för att uppfylla de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande. Här ger Kulturrådet också en delvis reviderad definition av läsfrämjande verksamhet. Myndigheten anger att läsfrämjande är att:

• ta bort hinder för läsning och öppna vägar till litteratur • bidra till att människor kan utveckla alla sina språk • stärka läsarens självtillit och läsaridentitet

• öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar

• ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur.98

Kulturrådet främjar läsning genom flera olika insatser till olika grup- per i alla åldrar. För att stärka språkutvecklingen på flera språk, för- delar Kulturrådet särskilda medel till nationella minoriteters littera- tur och tidskrifter och för läsfrämjande arbete. Kulturrådet fördelar också litteraturstöd till förlagen, för att stärka tillgång till litteratur av hög kvalitet. Dessutom fördelar Kulturrådet ett distributions- stöd, som innebär att dessa böcker, som fått litteraturstöd, skickas ut till biblioteken i landet, vilket garanterar läsarnas tillgång till böckerna. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, admi- nistreras också av Kulturrådet. Priset är ett av världens största barn- och ungdomslitteraturpris och inrättades av Sveriges regering år 2002

96 _{Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 17 s. 62.} 97 _{Kulturrådet (2019a).}

för att hedra minnet av Astrid Lindgren och för att öka intresset för

barn- och ungdomslitteraturen i världen.99

Kulturrådet har också, på regeringens uppdrag, genomfört en satsning 2018–2020 för att stärka folkbiblioteken i Sverige. Syftet var att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Det var ett tillfälligt stöd till kommunerna som syftade till att ge långsiktiga effekter för att nå fler samt öka inkluderingen och delaktigheten. Flera av kommunernas insatser gällde läsfrämjande satsningar.