3 Skolbibliotek – en bakgrund
3.3 Tidigare utredningar och förslag
Skolbiblioteksfrågan har behandlats i många utbildningspolitiska och kultur- och bibliotekspolitiska sammanhang. I avsnittet Historiska perspektiv ovan, 3.2, nämns flera tidigare utredningar. I detta avsnitt, 3.3, beskrivs de utredningar och förslag som lagts fram under de senaste åren och som, enligt vår bedömning, har särskild relevans för den föreliggande utredningen.
3.3.1 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället Läsdelegationens förslag
Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning – ett ansvar för
hela samhället intresserar sig för flera områden som befinner sig på
gränsen mellan skola och fritidsläsning. Skolbiblioteket utgör ett av flera identifierade utvecklingsområden i detta gränsland. Andra är
60 Ds 2009:25. 61 2 kap. 36 § skollagen. 62 SOU 2012:65 s. 406. 63 Prop. 2013/14:3.
läsning på lov och läsning på fritidshem. Betänkandet fastslår att det inte råder någon likvärdighet när det gäller elevers tillgång till skol- bibliotek.64
I betänkandet tydliggörs att framför allt två frågor ständigt åter- kommer i skolbiblioteksdebatten: bristen på en definition av vad ett skolbibliotek egentligen är och avsaknaden av tydliga riktlinjer avse- ende bemanning av skolbiblioteken. Delegationen föreslår att frågan om bemanning utreds vidare samt att det på förordningsnivå defi- nieras vad en skolbiblioteksverksamhet egentligen är.
Enligt delegationen är frågan om bemanning särskilt aktuell efter- som rektors ansvar för skolbiblioteken nyligen förtydligats i läro- planerna. Om rektor ska kunna ta ansvar för att skolbiblioteken används för att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompe- tens, måste det, enligt delegationen, finnas personal i skolbibliote- ken, allrahelst en utbildad bibliotekarie.
Läsdelegationen påpekar också att en kommande utredning om skolbibliotek bör ta hänsyn till olika förutsättningar och behov som skolor kan ha när det kommer till att bygga upp en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Skolbibliotekariestöd på distans bör också undersökas, enligt delegationen.
Ett annat av delegationens förslag är att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett allmänt råd för hur man i samverkan med eleverna bygger upp, utformar och utvärderar en skolbiblioteksverksamhet. Dessutom föreslås att Skolinspektionen, inom ramen för sin regel-
bundna tillsyn, särskilt koncentrerar sig på skolbiblioteken.65
Remissvar
Regeringens skickade hösten 2018 Läsdelegationens förslag på remiss. Nedan sammanfattas några av de inkomna remissvaren.
Läsdelegationens förslag togs i huvudsak väl emot av remissopini- onen, även om det också framfördes en del kritik. Exempelvis av- styrkte Skolverket förslaget om allmänna råd om skolbibliotek, efter- som det inte finns tydligt stöd i författningarna som råden kan utgå från. Kungliga biblioteket påtalar att många huvudmän och rektorer efterfrågar riktlinjer om de funktioner och medier som skolbiblio-
64 SOU 2018:57. 65 Ibid.
teksverksamheten bör ha. Skolinspektionen har uppfattningen att det behövs en tydlig definition av vad skolbiblioteksverksamhet bör innehålla.
Fackförbundet DIK och Föreningen för regional biblioteksverk- samhet framför att det är viktigt att skolbiblioteken är bemannade med utbildade bibliotekarier. Enligt Lärarnas riksförbunds mening bör däremot, utöver utbildade bibliotekarier, en legitimerad lärare i svenska eller svenska som andraspråk kunna arbeta i skolbibliotek efter en kortare påbyggnadsutbildning.
Lärarförbundet konstaterar att skolbibliotekens finansiering behö- ver utformas så att den blir långsiktigt hållbar och framför att be- manningsfrågan är en viktig del i detta. Även Skolverket framhåller vikten av en analys av kostnader och andra konsekvenser som ett krav på bemannade skolbibliotek skulle kunna innebära för skolor.
Slutligen menar fackförbundet DIK att Läsdelegationen borde ha undersökt möjligheterna att skapa tjänster som kombinerar arbete i skolbibliotek med arbete i fritidshem. Även Kulturrådet framhåller att fritidshemmen har stor potential för att stimulera elevernas läs- ning och ser gärna en ökad samverkan mellan skolbibliotek och fri- tidshem.66
Genomförande
I Januariavtalet från 2019, i avsnittet om att ge likvärdiga förutsätt- ningar i skolan, framgår att förslagen i Läsdelegationens betänkande
ska genomföras.67 Statsminister Stefan Löfvén betonade även beho-
vet av bemannade skolbibliotek i regeringsförklaringen 2019:
Astrid Lindgren sa en gång att ’barn skapar mirakel när de läser’. Hon har rätt. Därför ska tillgången på skolbibliotek med utbildade biblio- tekarier öka. Läsdelegationens förslag genomförs. Vi ska ha fler mirakel i Sverige!68
66 Skolverket (2018c), Skolinspektionen (2018b), Kungliga biblioteket (2018d), DIK (2018), Föreningen för regional biblioteksverksamhet (2018), Lärarnas riksförbund (2018), Lärarför- bundet (2018) och Kulturrådet (2018).
67 Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (2019). Januari- avtalet är en uppgörelse ingången mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna den 11 januari 2019.
3.3.2 Demokratins skattkammare. Förslag till en nationell biblioteksstrategi
KB:s förslag
Regeringen beslutade 2015 att Kungliga biblioteket skulle ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Regeringsuppdraget inne- bar att KB skulle föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteks- väsendet. KB skulle även, tillsammans med berörda aktörer inom skol- området, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken.
KB presenterade och redovisade sitt förslag för regeringen 2019. Författarna till den föreslagna biblioteksstrategin konstaterar att skol- biblioteksverksamheten inte är tillräckligt utbyggd, finansierad och integrerad med skolan och menar att behovet av åtgärder är akut. Som en följd av detta anser man att kraven i skollagen och läroplanerna, liksom Skolinspektionens tillsynsverksamhet, bör skärpas. Bland annat konstateras att det krävs ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och bättre samverkan med skolledning och lärare. Dessutom fram- håller man att rektors kunskaper om hur skolbiblioteksfunktionen kan integreras med den pedagogiska verksamheten behöver stärkas. I en bilaga till Demokratins skattkammare. Förslag till en nationell
biblioteksstrategi. presenterar författarna sex strategiska reformer för
stärkta bibliotek. I den första föreslagna reformen ”Stärkta skolbib- liotek” förordas inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skol- biblioteksfrågor. Kunskapscentret föreslås ha ansvar för bland annat kompetensutveckling och forskningsspridning. Man föreslår även en stärkt medieförsörjning. Denna ska möjliggöras bland annat av för- stärkning av lånecentraler och resursbibliotek i landet och av stärkt tillgång till e-medier via de gemensamma nationella digitala biblio- tekstjänsterna.
Remissvar
Regeringen har vid tidpunkten för detta betänkandes publicering i januari 2021 ännu inte fattat beslut om den föreslagna biblioteksstra- tegin, men förslagen skickades under 2019 på remiss. Här redogör vi för ett urval av de svar och synpunkter som inkom.
Skolverket framhåller att myndigheten inom ramen för sin instruk- tion kan utveckla ytterligare stöd för alla personalgrupper som i sitt yrke har kontakt med skolbibliotek. För det fall att ett sådant natio- nellt kunskapscenter om skolbibliotek som KB har föreslagit inrättas är Skolverket beredda att ta ansvar för och organisera detta, då det rör
sig om en pedagogisk verksamhet.69
Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten kan skolbibliotekens roll för att nå svaga läsare inte nog betonas och Myndigheten för till- gängliga medier anger att det krävs en väl utbyggd och fungerande skolbiblioteksverksamhet för att fullt ut främja förståelsen för och
förmedlingen av tillgänglig läsning.70
Skolinspektionen pekar på att skolbiblioteket kan ha särskilt stor betydelse både för elever som har svårt att nå kunskapskraven och för elever som behöver extra utmaningar i undervisningen. Inspektionen anser att skolbibliotekets betydelse som pedagogisk resurs särskilt bör framhållas i det fortsatta arbetet med en nationell biblioteks- strategi. Skolinspektionen delar inte KB:s uppfattning om att Skol- inspektionens tillsynsverksamhet avseende skolbibliotek bör skärpas. Inom ramen för den regelbundna tillsynen granskar inspektionen redan hur skolbiblioteken används. Skolinspektionen framhåller i stäl- let att en tydligare reglering av skolbibliotek i skollagen skulle inne- bära att Skolinspektionen kan ställa tydligare krav på skolornas skol- bibliotek. Inspektionen har noterat några återkommande områden där tolkningsfrågor kan uppstå, exempelvis i vilken utsträckning och omfattning ett skolbibliotek kan vara digitalt, samt vilka krav som
kan ställas på hur tillgången till bibliotek kan organiseras.71
Inte heller Friskolornas riksförbund vill se en uppbyggnad av och tillsyn över skolbiblioteken utifrån nyckeltal och fastställda kvalitets- kriterier på det sätt som KB har föreslagit, eftersom det enligt för- bundet vore en detaljeringsgrad som skulle begränsa skolhuvudmän- nens frihet att själva organisera sin verksamhet. För mindre enskilda skolhuvudmän kan det enligt förbundet vara av stor vikt att få sam- arbeta med folkbibliotek, men så sker inte alltid eftersom det är kommunen som avgör huruvida en sådan samverkan ska tillåtas eller inte. Vidare pekar Friskolornas riksförbund på att enskilda huvud-
69 Skolverket (2019e).
70 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019) och Myndigheten för tillgängliga medier (2019). 71 Skolinspektionen (2018c).
män mycket sällan har möjlighet att nyttja kommunala medie- centraler. Om en biblioteksstrategi ska framhålla möjligheter för skol- bibliotek att samverka med mediecentraler bör också skolbibliotek
hos enskilda skolhuvudmän ges sådan möjlighet.72
Kulturrådet konstaterar att det centrala i KB:s förslag gällande stärkta skolbibliotek är medieförsörjning och tillgång till e-medier. Kulturrådet ställer sig frågande till att uppmärksamheten inte i större
utsträckning riktas mot språk- och läsutveckling.73
Fackförbundet DIK är, i likhet med Svensk biblioteksförening, av uppfattningen att skollagen ska ställa krav på att skolbiblioteken ska vara bemannade med personer som har bibliotekariekompetens. För att nå ökad bemanning i skolbibliotek ser DIK behov av att öka antalet platser på bibliotekarieutbildningarna. Det krävs satsningar på skolbibliotek för att ge barn och unga medie- och informations- kunnighet, enligt DIK. Även Statens medieråd framhåller arbetet med medie- och informationskunnighet och ser skolbibliotekarier som en viktig pedagogisk resurs för detta arbete. Det är exempelvis av yttersta vikt att bibliotekarierna får möjlighet och resurser för en
kontinuerlig fortbildning, anser Statens medieråd.74
Flera av de kommuner som skickat remissvar, exempelvis Norrköping, Stockholm, Växjö, Kalmar och Mjölby, påpekar att rekryteringen av utbildade skolbibliotekarier är en utmaning. Mjölby kommun föreslår att antalet platser vid de biblioteks- och informa- tionsvetenskapliga utbildningarna ökar och Kalmar kommun menar att det krävs ett nationellt strategiskt arbete för att lösa skolornas
rekrytering av bibliotekarier.75