Historiska perspektiv

Skolbibliotekens ställning och utveckling i Sverige är nära knuten såväl till biblioteksväsendets förändring som till 1900-talets stora skolreformer. Utöver politiska drivkrafter har skolbibliotek genom tiderna i hög grad också påverkats av pedagogiska idébildningar och av utvecklingen av ny teknik och nya medier.

1800-talet och början av 1900-talet

Bibliotek för allmänheten har funnits i Sverige sedan tidigt 1800-tal. De första folkbiblioteken bildades av de stora folkbildningsrörelserna under det sena 1800-talet. Folkbiblioteken kallades, utöver folkbib- liotek, under 1800-talet bland annat för både sockenbibliotek, för- samlingsbibliotek, skolbibliotek, lånebibliotek, läsestuga, arbetarbib-

liotek och nykterhetsbibliotek.35

Under 1800-talet och i början av 1900-talet drogs alltså ingen skarp gräns mellan folkbibliotek och skolbibliotek. De tidiga folk- biblioteken låg ofta i folkskolan och sköttes av folkskolläraren. När folkbiblioteken för första gången, 1905, erhöll statsunderstöd, utgick det inte heller något särskilt bidrag till skolbiblioteken.

1910–1920

I ett betänkande från 1911 argumenterar utredaren Valfrid Palmgren för att skolbibliotek bör betraktas som en särskild typ av bibliotek och att dessa bör ha rätt till statsbidrag på samma sätt som folkbib- lioteken. I betänkandet uttrycks också att staten och kommunerna bör stimulera utvecklingen av skolbibliotek. En vision om ett skol- bibliotek på varje skola formuleras men utredaren konstaterar att det är långt kvar till att detta kan förverkligas. Utredaren ägnar också uppmärksamhet åt syftet med skolbiblioteket och framhåller särskilt dess betydelse för undervisningen. Palmgren menar att välutrustade och välfungerande skolbibliotek har stor betydelse för att stimulera

läslust och läsutveckling både under och efter skoltiden.36

35 _{Jönehall & Knast (2017).} 36 _{Munch-Petersen (1911).}

I 1912 års biblioteksförfattning skiljer riksdagen, i likhet med vad utredningen från 1911 föreslagit, på folkbibliotek och skolbibliotek

och även de senare blir berättigade till ett specifikt statsunderstöd.37

Statsbidrag har, ända sedan Palmgrens biblioteksutredning från 1911, haft en avgörande betydelse för skolbiblioteken. Genom be- stämmelser om statsbidrag utövade staten redan i början av 1900- talet bibliotekspolitik.38

1930–1940

I slutet av 1920-talet höjdes statsunderstödet och 1930-talet kom att innebära en kraftig expansion av folkbiblioteksväsendet. 1930 års biblioteksförfattning bidrog också till att främja en mer effektiv och kvalificerad biblioteksverksamhet med bland annat mer samverkan mellan stora och små bibliotek. Trots reducerade anslag, sökte sig allt större skaror till biblioteken under 1930-talet första hälft och utlån-

ingssiffrorna steg.39

I de stora skolutredningar som genomfördes under 1940-talet betonas skolbibliotekens roll i utbildningen. Bland annat framhålls

att skolbiblioteken har en viktig kompensatorisk uppgift.40 _{I ett av}

betänkandena tydliggörs även att det på varje skola bör finnas ett ”så

vitt möjligt välförsett skolbibliotek”.41 _{1946 års skolkommission slår}

fast att ”biblioteket bör vara skolans hjärtpunkt”.42 _{Biblioteket fram-}

hålls också som en förutsättning för att kunna anpassa utbildningen mer utifrån den enskilda elevens behov. I betänkandet Folk- och skol-

bibliotek från 1949 föreslås att obligatoriska skolbibliotek ska upp-

rättas vid alla folkskolor och att dessa bibliotek ska finansieras av staten.43

37 _{Förordningen (1912:229) angående understödjande af folkbiblioteksväsendet.} 38 _{Limberg & Lundh (2013).}

39 _Ibid. 40 _{SOU 1944:20.} 41 _{SOU 1946 :15, s. 18.} 42 _{SOU 1948:27, s. 469.} 43 _{SOU 1949:28.}

1950–1960

I 1957 års skolberedning beskrivs skolbiblioteket som ett värdefullt hjälpmedel som både kan bidra till god undervisning och ge eleven lust att, efter skolans slut, ”söka sig till bibliotek och fritt bildnings-

arbete”44_{. I huvudbetänkandet föreslås att kommunerna ska vara skyl-}

diga att tillhandahålla skolorna bibliotek.45

Departementschefen uttalade sitt stöd för detta i en proposition men trots detta saknas bestämmelser om skolbibliotek i 1962 års skol-

lag.46 _{Däremot skrevs det in i skolstadgan att grundskolor och gym-}

nasieskolor skulle ha bibliotek och i 1962 års läroplan för grund-

skolan gavs skolbiblioteket ett eget avsnitt.47

En rekommendation i 1960 års gymnasieutredning48 _{om att för-}

stärka gymnasiernas bibliotek och inrätta tjänster för yrkesutbildade bibliotekarier, med visst stöd av statsbidrag, fick brett genomslag i

kommunerna, vilket ledde till en betydande kvalitetsutveckling.49

Inrättandet av skolbibliotek är mer eller mindre tvingande från tid till annan. Enligt 1958 års folkskolestadga bör kommuner erbjuda skolbibliotek. Enligt 1962 års skolstadga ska grundskola eller annan

kommunal skola ha bibliotek.50

I 1969 års läroplan för grundskolan, Lgr 69, utmönstras begreppet skolbibliotek. I stället används här ord som bokrum, materielrum och

läromedelscentral.51

Sedan 1960-talet avvecklades också det riktade ekonomiska stödet till kommunerna successivt och staten överlät åt de lokala politikerna

att förfoga över allt mindre öronmärkta bidrag.52

44 _{SOU 1961:17, s. 81.} 45 _{SOU 1961:30.}

46 _{Skollagen (1962:319) och prop. 1962:54.} 47 _{Lgr 62.}

48 _{SOU 1963:42.} 49 _{Limberg (2002).}

50 _{Folkskolestadgan 1958:399 och 1962 års skolstadga.} 51 _{Skolöverstyrelsen (1969) s. 84.}

1970-tal

I flera utredningar under 1970-talet betonas skolbibliotekets bety- delse. Betänkandet Litteraturen i skolan framhåller bland annat vikten av att skolbibliotek, såväl i grund- som i gymnasieskolan, tillhanda-

håller skönlitteratur och stärker den fria läsningen.53

I den så kallade SIA-utredningen, den statliga utredningen om skolans inre arbete, understryks att skolbiblioteket kan spela en väsent- lig roll i skolan. Här framhålls såväl de metodiska som de sociala effekter som ett skolbibliotek kan ha. SIA-utredningen poängterar också att skolbibliotekariernas funktion bör blir pedagogisk och att de mer tekniska medie- och biblioteksuppgifterna kan läggas på annan personal. På sikt bör det dessutom, menar utredarna, vara möjligt att

också inom grundskolan anställa fackutbildade bibliotekarier.54

1974 inrättades myndigheten Kulturrådet, som fick ansvar för att följa kulturpolitiken och föreslå fördelning av statliga medel på kultur- området, däribland folkbiblioteken. Härigenom separerades statens ansvar för folkbibliotek och skolbibliotek.

1980-tal

Med 1980 års läroplan för grundskolan, Lgr 80, återupprättades skol- bibliotek som begrepp och skrevs fram som ett stöd i undervisning- en både för elevernas lärande och för deras kulturupplevelser. Det anges att skolbiblioteket om möjligt bör vara tillgängligt under hela skoldagen, att eleverna där kan utveckla sina intressen genom att läsa böcker, tidningar och tidskrifter samt att det ofta är skolans bästa

utrymme för både självständiga studier och för arbete i grupp.55

Trycket på kommunerna för att dessa skulle inrätta och driva bib- liotek knutna till skola och utbildning ökade sedan stegvis. 1988 års grundskoleförordning föreskrev att grundskolan skulle ha ”lämpligt fördelade bibliotek och annan utrustning som behövs för en tids- enlig utbildning”.56

53 _{SOU 1973:1.} 54 _{SOU 1974:53.}

55 _{Förordningen (1980:64) om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan.} 56 _{1 kap. 4 § grundskoleförordningen (1988:655).}

1990-tal

Utvecklingen av informationstekniken med tillgång till databaser och söktjänster på internet präglade både skola och bibliotek under

1990-talet.57

1996 kom den första svenska bibliotekslagen. Av 1994 års grund- skoleförordning följde att grundskolan skulle ha ändamålsenliga loka- ler och den utrustning som behövdes för en tidsenlig utbildning. För- ordningen hänvisade till bibliotekslagen, som innehöll bestämmelser om att det inom grundskolan och gymnasieskolan skulle finnas lämp- ligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av mate- rial för utbildningen.58

I mitten av 1990-talet bildades organisationen Nationella skolbib- lioteksgruppen. Initiativet kom från Sveriges Författarförbund och en anledning till att gruppen bildades var att ansvarsfrågan för skolbiblio- teken i de då gällande läroplanerna för grundskolan respektive gym- nasieskolan (Lpo 94 respektive Lpf 94) lades på den enskilde rektorn, och det saknades en nationell organisation som kunde bevaka och

lyfta fram skolbiblioteksfrågan.59

2000-tal

Perioden efter sekelskiftet kännetecknades av informationsteknolo- gins definitiva genomslag på samhällets alla nivåer. Informations- teknologin och de nya medierna påverkade i stor utsträckning synen på skolbibliotekens uppgifter.

Den nuvarande skollagen från 2010, betonar mål för skolan på olika nivåer, från övergripande mål till mål i olika kurser. Skollags- beredningen, en arbetsgrupp inom regeringskansliet under perioden 2006–2009 med uppgift att ta fram förslag till en ny skollag, ansåg att regleringen av kravet på tillgång till skolbibliotek skulle förtyd- ligas i skollagen. Skollagsberedningen framhöll att skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för ut-

57 _{Limberg & Lund (2013).}

58 _{1 kap. 4 § grundskoleförordningen (1994:1194) och 5 § den tidigare bibliotekslagen (1996:1596).} 59 _{Limberg & Lund (2013).}

bildningen.60 _{Resultatet blev den nu gällande paragrafen om ”tillgång}

till skolbibliotek”.61

2012 kom Litteraturutredningens betänkande Läsandets kultur. Här betonas behovet av bemannade skolbibliotek. Utredningen före- slår att det införs bestämmelser som anger att ”huvudmännen ska sträva efter att skolbiblioteken är bemannade med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till elever och lärare i det läsfräm-

jande och pedagogiska arbetet”.62

Sveriges Kommuner och Regioner påpekade i sitt remissvar att paragrafer som ger uttryck för en strävan är svåra att förhålla sig till. Flera av remissinstanserna, till exempel Skolverket, Nationella skol- biblioteksgruppen och Lärarnas riksförbund, ansåg att det borde in- föras ett författningsreglerat krav på bemannade skolbibliotek. Reger- ingen ansåg emellertid att skolbibliotekens bemanning var en fråga för huvudmännen och gick därför inte vidare med utredningens för- slag.63