3 Skolbibliotek – en bakgrund
3.4 Skolbibliotek i Sverige i dag
Kungliga biblioteket ansvarar, sedan 2010, för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Alla offentligt finansierade biblioteksorganisatio- ner som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, alltså mot-
72 Friskolornas riksförbund (2019). 73 Kulturrådet (2019b).
74 DIK (2019b), Svensk biblioteksförening (2019) och Statens medieråd (2019).
75 Norrköpings kommun (2019), Stockholms kommun (2019), Växjö kommun (2019), Kalmar kommun (2019) och Mjölby kommun (2019).
svarande en halvtid, för biblioteksverksamhet ingår i den officiella biblioteksstatistiken, som redovisas i en gemensam rapport, databas
och tabeller.76
Antal skolbibliotek
Enligt Sveriges officiella biblioteksstatistik fanns det 2019 totalt 891 skolbibliotek som var bemannade med minst en halvtid. Det var 3 procent fler än i tidigare års undersökning. Grundskolebiblioteken var betydligt fler än gymnasiebiblioteken vilket hänger samman med att det finns fler grundskolor än gymnasieskolor i Sverige. Andelen skolor med skolbibliotek var dock fler bland gymnasieskolorna än bland grundskolorna. Cirka 23 procent av alla gymnasieskolor hade ett skolbibliotek som var minst halvtidsbemannat medan endast 12 procent av alla grundskolor hade det. Delvis kan detta förklaras
genom att det generellt går fler elever på varje gymnasieskola.77
Totalt sett gick 556 000 elever i grundskolan och gymnasiet på skolor som hade tillgång till något av de 891 skolbiblioteken med minst
halvtidsbemanning år 2019.78
Den officiella biblioteksstatistiken innehåller också uppgifter om folkbibliotek som samtidigt fungerar som skolbibliotek. I statistiken, och därmed också i tabell 3.1 nedan, kallas dessa verksamheter för integrerade folk- och skolbibliotek. Dessa var, enligt statistiken, 404 till antalet år 2019. De här biblioteken uppgav att de gav service till 118 000 elever. Om man inkluderar dessa elever hade sammanlagt 43 procent av Sveriges elever tillgång till halvtidsbemannade skol-
bibliotek 2019.79
Det finns inga statistiska uppgifter om antalet skolor med skol- bibliotek som har lägre bemanning än 50 procent. I sin rapport från 2019 skriver KB dock att det är vanligt att en person är anställd för att ta hand om flera skolbibliotek i kommunen. Denne person kan
76 Kungliga biblioteket har beslutat att endast biblioteken som har en avsatt bemanning för biblioteksverksamheten om minst 20 timmar per vecka eller 0,5 årsverken ska ingå i den offi- ciella biblioteksstatistiken (se 7.1.3).
77 Kungliga biblioteket (2020a) och Skolverket (2020c). Uppgifterna om andel bemannade skol- bibliotek på grund- respektive gymnasieskolor utgår från statistik över skolor indelade efter skolenheternas adresser. Det kan finnas vissa osäkerheter i uppgifterna över antalet skolor, bland annat eftersom skolenheter kan ha stavat samma adress på olika sätt, så att det då ser ut som att de ligger på olika adresser när uppgifterna sammanställs.
78 Ibid. 79 Ibid.
då exempelvis lägga hälften av sin tid på den skola som har många elever och mindre tid på var och en av de andra per vecka. Personen ingår då i statistiken med en skola och en halvtidstjänst men tiden som läggs ned på de andra skolenheterna syns inte i statistiken. Det innebär att även relativt små skolor kan vara bemannade men i mindre grad. Mer om urvalsramen och statistik i kapitel 7.
Det är också vanligt att lärare eller annan personal på skolan har en del av sin tjänst i skolbiblioteket. Ibland handlar det bara om ett par timmar i veckan men det kan också röra sig om en eller ett par dagar. Dessa har inte möjlighet att tillhandahålla en sådan verksam- het som en skolbibliotekarie med mer tid i sin tjänst kan erbjuda, men på en mindre skola kan en sådan bemanning ändå innebära att det finns viss skolbiblioteksverksamhet.
Det finns också relativt många exempel på skolor som tar del av biblioteksverksamhet som delvis påminner om skolbiblioteksverk- samhet genom att besöka folkbiblioteket eller genom att en bokbuss besöker skolan. Även om antalet besök är relativt få och samarbetet mellan folkbiblioteket och skolan är näst intill obefintligt kan en sådan verksamhet i viss mån bidra till att främja läsandet och stärka medie- och informationskunnigheten bland skolans elever.
Tabell 3.1 Antal bibliotek 2015–2019
Serviceställen på unika gatuadresser
Bibliotekstyp 2015 2016 2017 2018 2019
Integrerade folk-och skolbibliotek 445 440 433 419 404
Grundskolebibliotek på kommunala skolor 583 558 594 586 602
Gymnasiebibliotek på kommunala skolor 198 202 212 212 215
Grundskolebibliotek på friskolor 57 56 56 44 43
Gymnasiebibliotek på friskolor 41 33 33 25 30
Skolbibliotek på statlig skola 1 1 1 1 1
Källa: Kungliga biblioteket (2020a).
Antal skolbibliotekarier
Enligt den officiella biblioteksstatistiken fanns det, år 2019, samman-
lagt 916 årsverken80 på skolbiblioteken i Sverige. Eftersom många
biblioteksanställda har deltidstjänster motsvaras dessa 916 årsverken
80 Ett årsverke motsvarar en heltidsanställning. Begreppet årsverke används i den officiella bib- lioteksstatistiken bland annat för att synliggöra bibliotekens bemanning. Ett årsverke kan mot- svara både en heltidsanställning och två halvtidsanställningar.
av ett större antal personer. Enligt den officiella biblioteksstatistiken fanns det totalt 1134 anställda på de skolbiblioteken som hade minst halvtidsbemanning i Sverige år 2019.
Bemanningsgraden på skolorna varierar mycket. Detta diskuteras vidare bland annat i 4.4.3 och 8.5.2.
Antal medier och lån
I genomsnitt hade skolbiblioteken 21 fysiska medier per elev år 2019. Elevers tillgång till e-böcker och andra e-medier är svårare att beskriva, eftersom det är ovanligt att skolbiblioteken själva tecknar abonne- mang. De skolbibliotek som har tillgång till e-medier har det vanligen
genom kommungemensamma abonnemang eller via folkbiblioteket.81
Antalet fysiska lån år 2019 uppgick till 5 398 646. Det var drygt 100 000 fler än föregående år.
Öppettider
Skolbiblioteken hade i medeltal år 2019 öppet 30 timmar per vecka. Det är en ökning jämfört med föregående mätningar då 29 timmar uppgavs i genomsnitt. Det förekommer emellertid ett stort bortfall av svar på frågor som rör öppettiderna på skolbiblioteken.
3.4.2 Så tycker elever och lärare om skolbibliotek
Skolverket har sedan läsåret 1993/94 gjort regelbundna nationella attitydundersökningar som omfattar elever i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan samt lärare i hela grund- och gymnasieskolan. Resultaten redovisas i rapportserien Attityder till skolan. Sedan 2003 ingår också elever i årskurs 4–6 i undersökningen. Skolverkets attityd- undersökning kompletterar den nationella uppföljningen och utvär- deringen av svensk grund- och gymnasieskola genom att ge olika gruppers syn på och upplevelse av skolan. Den senaste rapporten publicerades i april 2019.
Av Attityder till skolan från 2019 framgår att sju av tio äldre elever (till dessa räknas högstadieelever och elever i gymnasieskolan) tycker
att skolbiblioteket är ganska eller mycket bra. Frågan om skolbibliotek ställdes inte till de yngre eleverna. 4 procent av de äldre eleverna anger att skolan saknar skolbibliotek. Jämfört med 2015 har andelen som tycker att skolbiblioteket är ganska eller mycket bra minskat, sam-
tidigt som andelen ”vet ej”-svar har ökat.82
Elever i fristående skolor är betydligt mindre nöjda med skol- biblioteket än elever i kommunala skolor. I de fristående skolorna är endast 53 procent nöjda medan 75 procent är nöjda i de kommunala
skolorna.83
Även när det gäller lärarna finns det en större nöjdhet i kommu- nala skolor än i fristående skolor. Sammanlagt tycker två tredjedelar av lärarna att skolans tillgång till skolbibliotek är ganska eller mycket bra. På fristående skolor tycker emellertid färre än fyra av tio lärare att skolans tillgång till skolbibliotek är ganska eller mycket bra, medan motsvarande andel på kommunala skolor är betydligt högre – nästan sju av tio lärare i kommunala grundskolor och över åtta av
tio av lärarna i kommunala gymnasieskolor.84
I Lärarnas riksförbunds undersökning Så används resurserna i
kommunala skolor och i friskolor85 tillfrågades knappt 2 000 medlem-
mar i privat och kommunal sektor om hur resurser användes på skolan där de undervisade. Undersökningen presenterades i oktober 2017. Totalt fullföljde 955 lärare enkäten vilket, enligt Lärarnas riksförbund, motsvarar en svarsfrekvens om 52 procent. De tillfrågade lärarna under- visade i grundskola eller gymnasieskola. Syftet med undersökningen var att åskådliggöra eventuella skillnader mellan kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor när det gäller frågor som har bäring på resursanvändningen.
När det gäller skolbibliotek var skillnaden i Lärarnas riksförbunds undersökning störst mellan kommunala och fristående skolor när det gällde gymnasieskolorna. Medan 91 procent av de tillfrågade lärarna på kommunala gymnasieskolor svarade att de hade tillgång till ett skolbibliotek på plats svarade endast 65 procent av lärarna på de fristående gymnasieskolorna att de hade det. 18 procent av lärarna på de fristående gymnasieskolorna svarade att de hade tillgång till ett skolbibliotek på annan plats och 17 procent svarade att det inte fanns
82 Skolverket (2019a). 83 Ibid.
84 Ibid.
något skolbibliotek i praktiken. De motsvarande siffrorna för lärarna på kommunala gymnasieskolor var 9 respektive 1 procent.
Det går alltså att konstatera att trots att skollagen sedan 2011 föreskriver att elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, och detta granskas av Skolinspektionen, finns det ett högt antal elever och lärare som i undersökningar svarar att de inte upplever att så är fallet.