Statlig samordning och finansiering

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, producerar och distri- buerar litteratur och tidningar i tillgängliga format för personer med läsnedsättning. Myndigheten deltar också aktivt i utvecklingen av tillgängliga medier. MTM presenterar utbudet i det digitala biblioteket Legimus.

MTM har i uppdrag att samverka med bibliotek och skolor för att ”personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sådana exem- plar av litterära verk som de behöver för att kunna ta del av verken

samt tillgängliggöra lättläst litteratur”.100 _{Detta uppdrag fullföljer}

MTM bland annat genom sitt digitala bibliotek Legimus, som inne- håller drygt 130 000 talböcker för elever med läsnedsättning. Via Legimus kan skolor också låna punktskriftsböcker, e-böcker och litteratur på teckenspråk. Skolbiblioteket har en viktig roll i arbetet med tillgängliga medier i skolan. Det är oftast skolbiblioteket som förmedlar såväl lättlästa böcker som talböcker till de elever som behöver sådana. Skillnaden mellan en ljudbok och en talbok är både teknisk och juridisk. En talbok är avsedd för personer med perma- nent eller tillfällig funktionsnedsättning som gör att personen inte kan ta del av en tryckt bok. Talboken produceras med offentliga medel

99 _Ibid.

och upphovsrättsinnehavarens tillstånd behövs inte för att producera

den utgivna boken som talbok.101

Samarbetet mellan MTM och Sveriges bibliotek kallas den svenska talboksmodellen. Modellen har tillämpats ända sedan 1970-talet och

har sin grund i en statlig utredning från 1976 Kultur åt alla.102 _Den

svenska talboksmodellen ska både garantera en god service för den enskilde låntagaren och säkerställa att talböcker endast nyttjas av dem som de är avsedda för.

MTM beskriver att skolbibliotekariens främsta funktion när det gäller Legimus ofta är att registrera nya låntagare för nedladdnings- konto och att informera om det juridiska regelverket kring talböcker. I samband med kontoregistreringen godkänner låntagaren, eller vård- nadshavare när låntagaren är en omyndig elev, villkoren för Legimus genom att signera ett elektroniskt avtal. Det måste dock inte gå till på det sättet, utan även om det inte finns en skolbibliotekarie på en elevs skola kan eleven få del av beståndet i Legimus. Det är ofta även skolbibliotekarier som förmedlar lån, det vill säga nedladdningar, från Legimus. Skolbibliotekarien laddar då ner boken till en elev som är låntagare. Enligt MTM är det vanligaste att en låntagare lånar själv från sitt nedladdningskonto i Legimus. Om en elev själv laddar ner sin litteratur krävs, anser MTM, dels att eleven har kunskaper om det juridiska regelverket, dels de tekniska färdigheterna som omgärdar de tillgängliga formaten. Det är viktigt att lånen från Legimus regi- streras, eftersom det är lånen som ligger till grund för den ersättning som Sveriges Författarförbund betalar ut till upphovsrättsinnehava- ren.103

EU:s tillgänglighetsdirektiv

Skolbibliotek förfogar som framgår ovan ofta över verk som är anpassade för elever med funktionsnedsättning, bland annat elever

med olika former av läs- och skrivsvårigheter.104

EU:s tillgänglighetsdirektiv, som beslutades 2019, kan komma att påverka förutsättningarna för skolbibliotekens hantering av anpas-

101 _{Bestämmelser om framställning av exemplar med mera till personer med funktionsnedsätt-} ning finns i 2 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. 102 _{SOU 1976:20.}

103 _{Uppgift till utredningen från Myndigheten för tillgängliga medier den 22 oktober 2020.} 104 _{I den officiella biblioteksstatistiken från 2019 (Kungliga biblioteket 2020a) hade det rappor-} terade beståndet av anpassade medier på skolbiblioteken ökat med 9 procent sedan 2018.

sade medier. Tillgänglighetsdirektivet ska bland annat främja till- gången till tjänster som genom sin ursprungliga utformning eller senare anpassning tillgodoser behoven hos personer med funktions- nedsättning. En statlig utredning arbetar för närvarande för att ta ställ- ning till hur tillgänglighetsdirektivet ska genomföras i Sverige. Utred-

ningens betänkande ska presenteras i maj 2021.105

Sveriges depåbibliotek och lånecentral

Sveriges depåbibliotek och lånecentral är ett statligt finansierat bib- liotek som förmedlar fjärrlån och artikelkopior. Deras service är öppen för alla sorters bibliotek men riktar sig främst till folk- och skolbibliotek. 2020 hade Sveriges depåbibliotek och lånecentral cirka 430 000 magasinerade volymer som var sökbara i Libris. Lånecen- tralen är placerad i Umeå och förmedlar media även från bibliotek utanför Sverige.

Mångspråkiga lånecentralen, MLC

Den mångspråkiga lånecentralen, MLC, ger service till Sveriges bib- liotek och är ett statligt finansierat uppdrag vid Stockholms stads- bibliotek. Lånecentralen hette tidigare Internationella bibliotekets lånecentral. Uppdraget syftar till att stödja den mångspråkiga medie- försörjningen med medier och kompetens. Skolbiblioteken kan an- vända MLC om man sköter kontakterna genom kommunens folk- bibliotek. På MLC:s webbplats finns exempelvis boktips för barn på

olika språk.106

Inköpsstöd

Sedan 1997 kan skolbibliotek få statsbidrag för inköp av litteratur och andra medier, så kallat inköpsstöd. Bidraget, som beskrivs närmare i avsnitt 4.1.6, söks av folkbiblioteken som kan samordna sin ansökan med skolbibliotek. Kulturrådet, som hanterar ansökningarna, beviljar

105 _{Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgäng-} lighetskrav för produkter och tjänster (tillgänglighetsdirektivet) samt regeringen (2020a). 106 _{Mångspråkiga lånecentralen (2020).}

bara bidrag till kommuner som inte har minskat det kommunala

anslaget för inköp av medier jämfört med året innan.107

Statsbidrag för personal i skolbiblioteken

Regeringen införde 2016 ett riktat statsbidrag, för att åstadkomma

personalförstärkning i skolbiblioteken.108 _{Statsbidraget betalades ut}

av Skolverket under fyra år och den sista utbetalningen gjordes hösten 2019. Bakgrunden till att statsbidraget infördes var att regeringen såg behov av insatser för att komma tillrätta med bristen på bemanning i skolbiblioteken. Skolhuvudmän gavs statsbidraget för att anställa personal med utbildning inom biblioteks- och informationsveten- skap. Om det inte fanns personal att tillgå med sådan utbildning fick statsbidraget användas för att anställa personal med annan lämplig utbildning.

Skolverket överlät till huvudmännen att själva avgöra vad som skulle anses som en annan lämplig utbildning. Skolverkets utvärder- ing av statsbidraget visar att det fanns betydande skillnader mellan kommunala och enskilda huvudmän vad gäller vilken typ av utbild- ning den personal som de anställde hade. Av de kommunala huvud- männen svarade 80 procent att personalförstärkningen utgjordes av personal med utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap medan endast 39 procent bland de enskilda huvudmännen svarade

att de anställt personal med denna utbildning.109

Statsbidraget hade ett högt söktryck, vilket enligt Skolverket tyder på att det fanns ett behov hos huvudmännen att utöka bemanningen i sin skolbiblioteksverksamhet. Hösten 2016 ansökte 210 huvudmän om bidraget och våren 2017 ansökte 153 huvudmän. Huvudmännen sökte för totalt 440 årsarbetskrafter under 2017, vilket skulle mot-

svara ungefär 58 miljoner kronor i bidrag.110

I Skolverkets utvärdering svarade huvudmännen att statsbidraget hade motiverat dem att satsa på personalförstärkning i skolbiblioteken och att de såg bidraget som en tydlig signal på att bemannade skol-

107 _{Förordningen (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek och den tidigare förordningen} (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek.

108 _{Förordningen (2016:370) om statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek.} 109 _{Skolverket (2017c).}

bibliotek är ett prioriterat område. Samtidigt såg de en stor risk för att bidraget enbart skulle leda till en tillfällig personalförstärkning. Skolverkets utvärdering visar vidare att huvudmännen ofta valde att

prioritera skolor med helt obemannade skolbibliotek.111

För att få statsbidraget ställde Skolverket krav på att både kom- munala och enskilda huvudmän skulle ha en biblioteksplan, något som huvudmännen enligt Skolverkets utvärdering menade gav en tyd- lig signal om att det långsiktiga arbetet var viktigt för att bibehålla

kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten.112

3.6.2 Kommunal och regional samordning