DltAGA LS § 5bD
Alliansens oc h DSPs framtidsplan 2025
Alliansens oc h DSPs v i s ion för Landsting et Dalarna fram till 202 5
Fram till 2025 har vi förnyat hälso- och sjukvården i Dalarna. Vi har skapat en modern obruten vård kedja med hög kvalitet och god tillgänglighet. Det förutsätter en helhetssyn, valfrihet och mångfald, där patienten står i centrum och har större inflytande över sin vård. Alla erbjuds rätt vård i rätt tid, en hälso- och sjukvård utan köer. Den enskildes inflytande över sin vård är viktigt och därför har valfriheten ökat. Vårdvalet har utvecklats inom både primärvård och delar av specialistvården. Det är enkelt att jämföra och välja mellan olika vårdgivare. Valfriheten är idag inte begränsad till det egna landstinget, utan patienter kan välja att få vård även utanför landstingets gränser.
Ett hälsofrämjande förhållningssätt genomsyrar alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. De insatserna har stor betydelse för människors hälsa och vårdbehov. Genom utveckling och förnyelse har det skett en ökad tillgänglighet och förbättrad ekonomi. Ekonomistyrningen har förbättrats och verksamheten har fått en målrelaterad ersättning baserad på prestation istället för årliga anslag. Detta har ökat incitamenten att skapat en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet i rätt tid.
Landstinget är en attraktiv arbetsgivare. En god bemanning är en viktig pusselbit för en fungerande vård av hög kvalitet. För att trygga
kompetensförsörjningen är det viktigt att personalen känner sig delaktig, har inflytande över verksamheten och får möjlighet till vidareutbildning,
forskning och annan kompetensutveckling. Det är roligt att gå till jobbet!
Landstingets kollektivtrafik bidrar till utvecklingen i hela Dalarna, minskad klimatpåverkan och förenklat resande. Den underlättar människors vardag då det är enkelt att ta sig till och från utbildningsorter och arbetsplatser. Vi har minskat det fossila bränsleanvändandet i kollektivtrafiken.
Dalarna har en stark kulturtradition. Genom att ta vara på den samlade styrkan i hela det rika kulturarvet, det konstnärliga nyskapandet och de många människornas kulturella uttryck har Dalarna en fortsatt stor attraktionskraft.
Välfärdens finansiering är löst. Landstinget har en god ekonomi och verksamheten bedrivs effektivt.
Bakgrund
Landstingsstyrelsens arbetsutskott uppdrog den 27 april 2011 åt
landstingsdirektören att genomföra en vidgad planeringsprocess med syfte att skapa en framtidsplan för hälso- och sjukvården fram till 2025. Ett seminarium genomfördes 25-26 oktober samma år med deltagande av verksamhetschefer förtroendevalda och tjänstemannaledning. Seminariet
55 framtidsbilder för respektive verksamhetsområde. Dessa redovisades i 56 korthet vid mötet.
57
58 Landstingsstyrelsens arbetsutskott beslöt 2012-01-24 att utöka uppdraget
59 att omfatta även tandvård och kultur- och bildningsområdet.
60
61 2012-03-19 genomfördes ett andra seminarium med fokus på de 62 förtroendevaldas inspel till planen, nu omfattande alla landstingets 63 kärnverksamheter.
64
65 Under 2012-10-15-16 genomfördes ett tredje seminarium med
66 representanter från förvaltningarna, förtroendevalda och ledning. Ett antal
67 verksamhetschefer deltog också. Vid seminariet fokuserade deltagarna på
68 ett antal utvalda områden för fördjupad analys varvid ett utkast till en vision 69 var särskilt viktigt att diskutera.
70
71 På landstingets hemsida finns minnesanteckningar, rapporter mm som
72 utgör underlag för föreliggande plan. Gå in på www.ltdalarna.se/politik/
73 arbetsmaterial. Användarnamn är: politik och lösenord: 12insikt.
74
75
76 Framtidsplanens uppbyggnad och funktion
77
Framtidsplanen är ämnad att utgöra en riktningsangivelse för landstingets78 utveckling framöver. Den är uppbyggd med en vision som utgångspunkt och
79 anger ett antal strategiska utvecklingsområden. Framtidsplanen följs av 80 sedvanliga årliga landstingsplaner som i det korta perspektivet utgör mål 81 och prioriteringar. I dessa planer anges också mål och prioriteringar för de 82 stödjande verksamheterna inom fastighets- och serviceförvaltningarnas 83 områden.
84
85 Framtidsplanen i denna skriftliga version är att se som en dokumentation av
86 en process som under arbetet skapat möten för dialoger mellan olika
87 aktörer inom landstinget. Syftet har varit att öka förståelsen för landstingets
88 uppdrag och öka möjligheterna att se gemensamma 89 framtidsbilder för
89 förtroendevalda, ledning och verksamhetsansvariga.
90 91
92 Befolkning och befolkningsutveckling
93 Befolkningsutvecklingen i Dalarna har varierat över tid med den hittills 94 största folkmängden 1995, ca 290 000 invånare. Idag är invånarantalet ca
95 276 500 och enligt en befolkningsprognos från SGB förväntas
96 invånarantalet ligga relativt konstant åren fram till 2025. Fram till 2025 97 kommer dock att befolkningssammansättningen att förändras. De i arbetsför
98 ålder kommer att minska medan de över 70 kommer att öka.
99
100 Befolkningsminskningen sker framförallt i åldersgruppen 20-64 år medan 101 åldrarna 65-85 år ökar något. Andelen 85 år och äldre ökar från 3,1 % av 102 befolkningen år 2010 till 3,2 % 2020 och 4,6 % av befolkningen år 2030.
103
104 Kortfattat innebär det att den så kallade försörjningskvoten ökar och att färre 105 måste bära en ökad försörjningsbörda.
106
1 07 Samtidigt fortsätter urbaniseringsprocessen med en ytterligare
108 koncentration av befolkningen till tätorter. Dock bör det observeras att 109 effekter av t ex ökad fjällturism, ökad gruvdrift mm, kan komma att förändra 110 bilden.
111
Alliansens och DSPs vision för Landstinget Dalarna 2025 Version 4, 2013-05-27
SiWf(12 Gw
112 113
Några av landstingets utmaningar
För landstingets del behöver den fortsatta planeringen ta hänsyn till att:
- Konkurrensen om tillgänglig kompetent arbetskraft ökar
1-
Dalarnas geografi och demografi ställer stora krav på utbudsplacering av vård och kollektivtrafik.- Nya behandlingsmetoder ökar kraven på snabb transport till rätt vårdinrättning för att kunna erbjuda en optimal och jämlik vård - Vårdbehoven hos framför allt de äldre kommer att öka
- Resursgapet mellan möjlig vård och resurstilIgång troligen kommer att öka
- Finansieringsbehoven ökar till följd av den 134 ökande ekonomiska belastningen/ökande gap enligt förra punkten men också ett åldrande fastighetsbestånd och ny medicinsk teknikutveckling
- Finansieringsformer behöver ses över vad gäller balansen mellan avgifts- och skattefinansiering
- Kravet på effektiviseringar och prioriteringar ökar som en följd av resursgapet
- Nuvarande landstingsgräns kan komma att ändras till följd av pågående diskussioner om regionförstoring och ändrat ansvar gentemot staten/länsstyrelserna
- Behovet av främjande och förebyggande åtgärder inom tandvård och hälso- och sjukvård behöver ges ökat fokus
- Fortsatt och utvecklad samverkan med kommunerna är en förutsättning för ett gott resultat av de samlade insatserna till befolkningen
- Befolkningens egenkraft och kompetens må tas till vara i större Utsträckning
- Befolkningens förväntningar på aktivt deltagande och möjlighet till val ökar
- Fortsatt utveckling av kultur och bildningsverksamheter som främjar befolkningens hälsa och välbefinnande är av väsentlig betydelse
Viktiga utvecklingsområden
Nedan följer korta beskrivningar om viktigare områden att utveckla inom våra kärnverksamheter i perspektivet 2025. Som tidigare sagts planeras faktiska åtgärder i de årliga landstingsplanerna.
Landstingsgemensamma utvecklingsområden
1. Utvecklat stöd för politisk styrning och demokratisk förankring 2. Landstinget som en del av större regionkommun
3. Utvecklat samspel med kommunerna
169
4. Den ekonomiska utvecklingen
5. Kompetensförsörjning och ledarskap
1. Utvecklat stöd för politisk styrning och demokratisk förankring
Våra förtroendevalda inom landstinget styr inom ett av välfärdens viktigaste men också mest komplexa områden vars sammanlagda resultat förväntas leda till ett hälsosammare samhälle. Det innebär att förhålla sig till såväl den enskilde människans berättigade krav på tillgång till hälso- och sjukvård när
"jag behöver det" men också till hur befolkningens hälsa kan påverkas genom samhällsinriktade åtgärder. I de politiska ställningstagandena ställs vetenskapliga bevis för enskilda åtgärders nytta mot behovet av att skapa rättvisa och fördela tillgängliga resurser på ett optimalt sätt. Detta ska ske med såväl en inre legitimitet inom organisationen som en yttre legitimitet i befolkningen.
Förtroendevaldas verktyg för att styra behöver ses över för att långsiktigt bygga stöd som ser landstingets mål och aktiviteter i skenet av ett
samhällsperspektiv med befolkningen bästa för ögonen. Särskild uppföljning och omvärldsbevakning som stöd för de förtroendevaldas arbete behöver förstärkas och vidareutvecklas.
2. Landstinget som en del av större regionkommun
Mycket talar för att landstinget under tiden fram till 2025 kommer att ställas inför strategiska val i kommunregionfrågan. Den pågående processen som startade i samband med den sk Ansvarsutredningen under 2007-2008 har hittills inte lett till konkreta förslag till samgående med andra landsting. De grundläggande förutsättningarna för en regionförstoring har dock inte ändrats varför frågan i högsta grad kommer att vara fortsatt aktuell.
Landstinget behöver därför ha fortsatt hög beredskap för en fortsatt process.
3. Utvecklat samspel med kommunerna
Landstingets samhällsuppgifter kräver ett nära samarbete med länets kommuner inom många områden. Det gäller självklart inom vård och omsorg men också vad gäller samplanerad kollektivtrafik, samsyn i länets strukturutveckling, samarbete och samspel inom kultur och utbildning. Det är ett gemensamt ansvar att fortsätta på den inslagna vägen och skapa förutsättningar för gemensamma prioriteringar och samspelande
I
samhällstjänster som erbjuder vår befolkning fortsatt goda välfärdstjänster.För att öka möjligheterna för arbetspendling och studier krävs ett bra och utvecklat kollektivtrafiknät vilket kräver ett gott samarbete mellan kommuner och regioner, även utanför Dalarna
4. Den ekonomiska utvecklingen
I SKL:s rapport "Framtidens utmaning, välfärdens långsiktiga finansiering"
mars 2010, redovisas två alternativa framskrivningar av kostnaderna i kommunsektorn som belyser storleken på det framtida gapet mellan behov och resurser, med utgångspunkt från dagens finansieringsmodell.
I det ena alternativet, demografialtemativet, bestäms kostnaderna av demografin och dagens prislappar per åldersgrupp. Det innebär att
Alliansens och DSPs vision för Landstinget Dalarna 2025 Version 4, 2013-05-27
Sidan 4
(12)~y; ~U'
226
kostnadsutvecklingen bestäms av befolkningens framtida storlek och ålderssammansättning. Det behöver inte innebära att samma tjänster utförs på samma sätt och till samma kostnader i framtiden som idag. Det kan ske
omprioriteringar och förändringar av verksamheterna i sig, men totalt sett sker det ingen ambitionshöjning som medför högre kostnader.
I våra egna beräkningar och framskrivningar av vårdbehovet 2025 framgår en tydlig ökning av behovet främst inom somatisk sjukvård med en ökning inom slutenvården på dryga 11 % och inom öppenvården 5%. Dessa framskrivningar utgår ifrån oförändrade konsumtionsmönster. Inom det
I
pSYkosociala området mår vi bättre tack vare högre prioritet, förbättrade terapier och behandlingsformer.I det andra alternativet, plus1 alternativet, antas verksamhetens omfattning och därmed kostnaderna växa mer än vad demografin kräver. Räknat per år är ökningen 1 procent utöver de krav som demografin ställer.
Kostnadsutvecklingen i detta scenario stämmer därmed bättre med hur utvecklingen har sett ut historiskt. Under perioden 1980-2005 ökade kommunsektorns kostnader årligen ungefär 1 procent utöver vad som kan förklaras med förändringar i demografin.
Med tanke på både den historiska utvecklingen med en
kostnadsökning på cirka 1 procent utöver demografin och stigande real köpkrafter förefaller det sig helt osannolikt att utgå från att
välfärdstjänsterna skulle stanna på nuvarande ambitionsnivå. Därför anser man att plus1 alternativet är en mer realistisk nivå för diskussioner kring välfärdens framtida finansiering.
Om scenariot plus 1 blir verklighet kommer det i landstinget Dalarna uppstå ett gap mellan kostnader och skatteintäkter på drygt 1 miljard kronor 2025 vilket ställer motsvarande krav på effektiviseringar alternativt en
skattehöjning på ca 2,50 Kr.
Till år 2025 har vi en en modern ekonomistyrning.
5. Kompetensförsörjning och ledarskap
De kommande årens utveckling med en krympande arbetsmarknad på vårdområdet, tapp av kompetens genom pensionsavgångar, behov av nyinlärning och kompetensutveckling tillföljd av ny teknologi, behovet av innovationer mm gör kompetensförsörjningsområdet till ett strategiskt utvecklingsområde. Dessutom behövs fortsatt utveckling av
modernt ledarskap och kompetenta chefer med ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling .
Viktiga utvecklingsområden är:
Flexibelt tillvaratagande av personalens kompetens Kunskapsbaserat förbättringsarbete
Patientanpassad forskning Utbildning
Ökat personalinflytande Personalförsörjning
Punkterna ovan beskriver olika områden som särskilt behöver utvecklas inom de närmaste åren för att säkerställa tillgång till den kompetens som vården behöver. De stora pensionsavgångarna, begränsad tillgång till
283 kompetensstrategiska satsningen. Dessa strategiska motiv gäller alla 284 landstingets verksamheter.
285 286
287 Utvecklingsområden inom Hälso- och sjukvård 288 Hälso- och sjukvårdens roll kan ses ur olika perspektiv:
289
290 Hälso- och sjukvården som medaktör i främjandet av det goda 291 samhället
292
293 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ökad effektivitet 294 och kvalitet i vårdens utförande men är även en bidragande faktor till 295 ett hållbart samhälle - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Landstinget 296 Dalarna skall därför utveckla den kompetens och den organisation 297 som krävs för att optimera ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla 298 sina olika verksamheter.
299
300 LO som helhet behöver därtill säkerställa sin samverkan med övriga 301 länsaktörer inkl Dalarnas kommuner för att nå god och jämlik hälsa i 302 ett hållbart Dalarna. Samverkanskompetens är ett centralt
303 utvecklingsområde.
304
305 Hälso- och sjukvården som aktiv aktör för att förhindra sjukdom eller 306 återinsjuknande
307
308 Hälso- och sjukvårdens direkta betydelse för att förhindra sjukdom 309 eller återinsjuknande kommer att öka dels genom den snabba 310 utvecklingen inom medicinsk vetenskap, medicinsk teknik och IT och 311 dels genom utvecklingen aven generell och fördjupad kompetens hos 312 dess personal. Båda dessa utvecklingslinjer är betydelsefulla som 313 stöd för de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande processer 314 hälso- och sjukvården är direkt involverade i.
315 Hälso- och sjukvården som en möjliggörare för patienterna att behålla 316 ansvaret för sin hälsa och skapa förutsättningar för att vara
317 kompetenta medskapare i vården.
318 Centrala komponenter hos en förbättrad hälso- och sjukvård är 319 patientens delaktighet och egenmakt.
320
321 Målet för Dalarnas hälso- och sjukvård är som för andra landsting" En god 322 hälsa för länets invånare".
323 Nedan följer några prioriterade områden inom hälso- och sjukvården i 324 Dalarna som särskilt behöver utvecklas.
325 326
327 Viktiga utvecklingsområden inom Hälso- och sjukvård 328 6. Utveckling av området folkhälsa
329 7. Utveckling av patient- och medborgarperspektivet 330 8. Processorientering av vården
331 9. Nätverkssjukvård 332 10. E-hälsoområdet
333 11. Utveckling av medicinsk teknologilkunskap 334 6. Utveckling av området folkhälsa
335 336
337 Folkhälsoläget i Dalarna motsvarar i hög grad det som råder för övriga riket.
338 Men liksom hos riket i övrigt står hälso- och sjukvården i Dalarna inför 339 betydande utmaningar. Den demografiska utvecklingen och en sviktande
Alliansens och DSPs vision för Landstinget Dalarna 2025 Version 4, 2013-05-27
SidaMr~
340
finansiering utpekas som särskilda svårigheter. Det är dock inte i första hand den åldrande befolkningen som är ett problem, utan hälsoufvecklingen hos alla, såväl den åldrande, den arbetande som den uppväxande delen av
befolkningen.
En viktig hjälp i planeringen av samhällets insatser för att klara efterfrågan på sjukvård är Socialstyrelsens nationella riktlinjer. De är ett stöd både för professionen och för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Flertalet av riktlinjerna pekar på behovet av prevention och hälsofrämjande insatser. Det är särskilt tydligt i de riktlinjer som berör sjukdomar relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar.
Socialstyrelsen bedömer potentialen för ett aktivt förebyggande arbetet som betydande vad gäller att förhindra insjuknande i flera av de stora
I
folksjukdomarna. Det är därför viktigt med ett större ansvar för den egen hälsa genom egen omsorg.Det framstår tydligt att de förändringar av levnadsvanor som belyses/ tas upp i riktlinjerna behöver ske hos stora delar av befolkningen för att de positiva effekterna ska uppstå på befolkningsnivå
7. Utveckling av patient- och medborgarperspektivet
Synsättet att utgå från patientens fokus och att se patienten som en partner/medskapare innebär ett förändrat förhållningssätt och behov av förändrade arbetsformer. Den framtida patienten är påläst, tar ansvar för sin hälsa, söker information på nätet och kan gå in på forum som t ex "Patients like me" och använda sig av tips och råd. Viktiga hjälpmedel blir t ex "appar"
för mobiltelefoner och läsplattor, m fl tekniska möjligheter.
'
Patienter boende i Dalarna ska erbjudas vård inom vårdgarantins tidsramar.
Förväntningarna på tillgänglighet och servicenivå ökar. Patienten vill snabbt och samlat, helst i ett sammanhang, få sina behov tillgodosedda.
Landstinget behöver utveckla patientnära informations och beslutssystem som ger stöd i olika ohälsosituationer, såväl i förebyggande syfte som i den faktiska vården.
Här ingår också att forma en utåtriktad information till befolkningen om vårdutbud, möjligheter till stöd och information om olika ohälsotillstånd, tillgång till utvecklade ~änster i det digitala forat "Mina vård kontakter" mm
Patientperspektiv ställer också krav på en direkt medverkan av patientföreträdare i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete.
8. Processorientering av vården
Bra flöden med hög tillgänglighet gagnar både patient och produktion.
För god tillgänglighet med individen som utgångspunkt behövs en samsyn på hur vi ska arbeta. Det krävs satsningar på och implementering av ett processorienterat arbetssätt på bred front. All tid i vårdflödet som inte skapar ett mervärde för patienten bör minimeras. En sömlös hälso- och sjukvård förutsätter också en nära och gränsöverskridande samverkan
J
mellan olika aktörer. Att ersätta vårdgivare för hela vårdepisoden ger en högre kvalitet och varje enskild vårdgivare tar därmed ansvar för den vård de producerar. Det är helheten av insatser och resultatet för patienten som ska vara vägledande.
De närmaste åren behöver de viktigaste kärnprocesserna vara identifierade och förknippade med en särskild styrning som säkerställer såväl en
"sömlös" vård för den enskilda patienten som ett kontinuerligt lärande för
397
personalen. I landstinget finns idag början till detta inom strake-, diabetes-, psykos- och cancervården.
Hälso- och sjukvårdens verksamhet och patienten behöver utveckla ett partnerskap med ett delat beslutsfattande. När patienten deltar och vill påverka sin egen vård ökar motivation och följsamheten till ordinationer. Det kan leda till bättre behandlingsresultat och bättre patientupplevd kvalitet.
9. Nätverkssjukvård
Utgångspunkten i den framtida vården är patientens perspektiv. e-Hälsan stärker patientens/befolkningens makt i systemet. Tillgång till information, kunskap och valmöjligheter ökar patientens inflytande.
Hälso- och sjukvården utvecklas från slutna till öppna vårdformer. Allt mer sker i patientens bostad och dagliga liv. Verksamheterna behöver integreras och samverka i nätverk. Dialogen mellan vårdteamen sker till stor del med hjälp av informationsteknologi
o Den nära hälso- och sjukvården
De förändringar som skett och kommer att ske inom den nära hälso- och sjukvården, med bl a delat huvudmannaskap och ökade möjligheter till insatser i det egna hemmet, kräver ett nytänkande. Befolkningens generella förväntningar på att en tillgänglig hälso- och sjukvård av god kvalitet ska kunna tillgodoses när behov finns. Detta gäller särskilt en trygg och stabil verksamhet av god kvalitet med hög kontinuitet för grupperingar som t ex mest sjuka äldre, personer med långvarig psykisk eller somatisk sjukdom och personer med funktionsnedsättningar.
o Prehospital vård - akutvård utanför sjukhus
Den prehospitala vården behöver förändras och utvecklas i nära anknytning till sjukhusens akutmottagningar. Utvecklingen av den medicinskteknologiska vården medför behov av påbörjad diagnostik och behandling
på plats och transport till medicinska centra inom eller utom länet.
I
Tillgången till luftburen hälso- och sjukvård behöver öka. För Dalarnas befolkning finns snabb tillgång till ambulanshelikopter och ambulanser.o Den specialiserade vården i övrigt
Framöver är det viktigt att hela den specialiserade vården, i likhet med vad som nu sker inom cancervården, nivåstruktureras för att kunna upprätthålla kunnande och kompetens. Men också för att ha tillgång till den
medicinsktekniska utrustning som kommer att krävas för att kunna erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är också ett led i att skapa kostnadseffektiv vård.
Utvecklingen från slutna till öppnare vårdformer har pågått under en längre tid och kommer att accentueras framöver. Det handlar om dagkirurgi, dagverksamheter, flexibilitet mellan slutenvård dagverksamhet -patienthotell - rehabilitering - mottagningsbesök, specialistvårdens
l
medverkan iden nära vården, mm. Vårdval inom stora delar av specialistvården finns tillgänglig för patienten inom hela EU.Specialiseringen medför att verksamheter behöver koncentreras fysiskt både inom landstinget och inom sjukvårdsregionen. Men samverkan och samarbete kan utvecklas så att insatser finns tillgängliga lokalt genom nyttjande av modern informationsteknik. Detta arbetssätt kan användas dels för att erbjuda patienter kvalificerad diagnostik och behandling nära
Alliansens och DSPs vision för Landstinget Dalarna 2025 Version 4, 2013-05-27
S V 8(12~
454 tillgängligt, dels för kunskaps- och kompetensutveckling för personal och
454 tillgängligt, dels för kunskaps- och kompetensutveckling för personal och