Finansiell analys

I analysen ingår bokslut 2012, prognos upprättad per april 2013, budget för 2013 (reviderad april 2013, LF § 41) och plan för åren 2015-2017.

RK-modellen - en modell för finansiell analys

Syftet med den finansiella analysen, RK-modellen, är att klargöra om landstinget har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. De fyra perspektiven; Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll är hörnstenar i modellen.

Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.

Vilken balans kommer landstinget att ha över sina intäkter och kostnader över tiden?

Vilken kapacitet har landstinget att möta finansiella svårigheter på lång sikt?

Föreligger några risker som kan påverka landstingets resultat och kapacitet?

Finansiella mål

Vilken kontroll har landstinget över den ekonomiska utvecklingen?

För planperioden är utgångspunkten en oförändrad skattesats (11,16). Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finansiella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. De finansiella målen ska vara styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå.

Målen som landstinget valt som indikatorer för den ekonomiska utvecklingen framgår av tabellen nedan.

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av

skatte-och statsbidraasintäkter O 0.9 3.9 4.1 3.4 3.0

Soliditeten ska öka med minst 3

procentenheter per år -1 8 15 19 22

Likviditeten ska fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående

upplåning inte behöver ske, mkr 189 79 118 153 286 454

Lån, mkr 250 250 150 O O O

Den skattefinansierade verk-samhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara

självfinansierade sett över en 48 59 102 121 112 110

f~raårs~eriod

Resultat

Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Bokslut Prognos

2012 2013

Skatte- och

statsbidrags-utveckling, procent 2,1 5,4

Nettokostnadsutveckling ,

~rocent 3,3 2,5 ~4,3~

Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutv 6,0 . , - - - ,

4,0 +---lL-~---1

2010 2011 2012 Plan Plan

2016 2017 -2,0 - ' - - - '

I

^- Skatte-och statsbidragutv - Nettokostnadsutv

Budget Plan Plan Plan

2014 2015 2016 2017

2,3 2,7 3,0 2,9

-0,8 2,2 3,6 3,1

För att upprätthålla ekonomisk balans är det viktigt att verksamhetens nettokostnader inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Budgeten för 2014 innebär en nettokostnadsminskning med 0,8 procent jämfört med prognos 2013. En avgörande förutsättning för att uppnå den budgeterade

nettokostnadsutvecklingen är att kostnaderna 2014, i förhållande till prognos 2013, minskas i storleksordningen 200 mkr. Detta ställer omfattande krav på hälso- och sjukvårdsverksamheten att pågående åtgärder inom områdena bemanning, vårdgaranti och läkemedel ger förväntade effekter och att effektiviseringsarbetet, generella och selektiva, därutöver också ger betydande

kostnadsminskningar.

Prognosen för 2013 visar på en kraftig ökning av skatteintäkter jämfört med 2012. Det beror i

huvudsak på skattehöjningen 2013. Skattesatsen 2012 var 10,89. Skatteväxlingen med kommunerna för hemsjukvården minskade skattesatsen med 23 öre och tillsammans med skattehöjning med 50 öre innebär det en skattesats 2013 på 11,16, d v s en nettoförändring med 27 öre.

Nettokostnadsökningen enligt resultaträkningen är 2,5 procent. Med hänsyn till att

hemsjukvårdsverksamhet motsvarande ca 130 mkr övergått till kommunerna är ökningen 4,3 procent.

Ar 2012 var nettokostnadsutvecklingen 1 procent högre än intäktsutvecklingen. Aren 2009-2011 var förhållandena de motsatta. Landstingets relativt låga kostnadsutveckling, 2009 den lägsta bland landstingen, samtidigt med statens konjunkturstöd 2010 och en tillfällig höjning av de generella statsbidragen 2010 och 2011 bidrog till den positiva utvecklingen.

17

Driftkostnadsandel

För att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till landstingets skatteintäkter och statsbidrag.

Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter och utrymme skapas för att finansiera investeringar.

Generellt brukar en driftkostnadsandel på 98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom de flesta landsting då klarar av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Driftkostnadsandelen har de senaste åren legat på 100 och däröver vilket visar på negativt resultat i förhållande till målen. Under budget- och plan perioden ligger

driftkostnadsandelen på 96-97 procent. Det är väsentligt att driftkostnadsandelen inte försämras då detta innebär att kostnaderna för landstingets löpande verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och statsbidrag.

Driftkostnadsandel _ Driftkostnadsandel - Mål

Investeringar

Bokslut 2012

Nettoinvesteringar, mkr 491

Investeringsvolym/verksamhetens

nettokostnad, erocent 7,1

Plan Investeringarna under budget- och plan perioden uppgår till drygt 2 miljarder. Den relativt höga investeringsnivån kan ses som en konsekvens av flera års sparkrav på investeringsbudgeten.

En ökad investeringstakt innebär en högre belastning på ekonomin i framtiden i form av ökade driftkostnader. Fastighetsinvesteringarna innebär tillkommande kapitalkostnader (avskrivning och ränta) under planperioden. Kapitalkostnaderna förväntas täckas av berörda verksamheter i form av ökad hyra. Det är viktigt att understryka att det ska finnas utrymme för den ökade hyreskostnaden inom den ram som gäller det aktuella året. För att hantera de ökade driftkostnaderna behövs det effektiviseringar.

Investeringar (m kr)

600

. " ,

500 I--; ;-

-i

-_ i I, c-- ^\

r ;·

-400 - : l'. , I--

': -

',"

-~ 300 _E ^{~c--" '- - r,;,c--}")c--,:j-

. fe: -

^{- h".}

r

n ...

^{.. ,'.} -~':c--^il:

i t; - ^{l ,:}

200 _1.<; ;;,': I." r--.... ' c-- '-- I', ^,,~c--_i~;, ^-

-100 I.:,' _.... - ':

- I

₁i; _< r--_r' r-- c -

- w c--

^{:,c-- - - 1'}

-o l'

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 ^-17

Självfinansieringsgrad av investeringar

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Självfinansieringsgrad,

procent 48 59 102 121 112 110

Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringar är självfinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter och statsbidrag som återstår när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att landstinget inte behöver låna till investeringarna och att landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. På grund av de senaste årens höga investeringsnivåer, bl a ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, har landstinget tvingats låna 250 mkr. Aterbetalning av lånet planeras 2014 och 2015.

Målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade uppnås.

Stora investeringsvolymer ökar sårbarheten i landstingets ekonomi. Vid en höjning av investeringsnivån krävs ett förbättrat resultat för att klara den framtida ekonomin.

Självfinansieringsgrad av investeringarna, i procent

200 , -- - - ,

150+---~

1

⁰⁰

+--- ^{~ -,~ ~} ~::::====~

-~50t---~~--~--~~~ ---~

o +---~--~~--~--~----~--~--~--~

2010 2011 2012 Progn Budget Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 - Självfinansieringsgrad - Mål

19

Resultat

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 ²⁰¹⁴ 2015 2016 2017

Arets resultat, mkr 67 ²⁹² 314 264 240

Arets resultat i relation till skatteintäkter och

generella statsbidra9 O 0,9 3,9 4,1 3,4 3,0

Resultatöverskott i verksamheten skapar handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga att fullgöra framtida ekonomiska åtaganden, bl a pensionsåtaganden. Utrymme behöver finnas för oförutsedda händelser och risker, till exempel sämre skatteunderlagsutveckling, oväntade kostnadsökningar med mera.

Budgeterat resultat 2014 är 292 mkr, motsvarande 3,9 procent av skatte- och statsbidragsintäkter.

Landstingets finansiella mål att resultatet ska vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter uppfylls varje år under plan perioden .

Resultat

Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget Dalarna har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m 2012.

Resultaten i budget- och planförslaget tillsammans med prognostiserat resultat 2013 innebär att det ackumulerade underskottet återställs 2016.

Aterställandeaveget kapital, mkr

400 , - - - -- - - ,

Kapacitet

Soliditet

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Soliditet, procent -1 1 8 15 19 22

Soliditet inkl

ansvars-förbindelse, procent -146 -136 -115 -99 -84 -72

Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka och stabilitet i ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap finns det. Prognos för soliditeten 2014 är 8 procent. Fram till 2017 bedöms soliditeten öka till 22 procent. Förklaringen till detta är landstingets positiva resultat i budget och plan och att en större del av tillgångarna kan finansieras via ökat eget kapital.

Om ansvarsförbindelsen, pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet är soliditeten negativ och uppgår till -115 procent 2014 och till -72 procent 2017.

Landstingets finansiella mål att soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år under budget-och planperioden uppfylls samtliga år under planperioden.

Soliditet

40

o

2

-

^{<:: Q)} -40

e-

^8O

c.

-120

-160

- Soliditet ^!;I Soliditet inkl ansvarförbindelse

21

Risk - kontroll

Här redovisas hur landstinget står sig finansiellt på kort- och medellång sikt. En god ekonomisk hushållning innebär att landstinget inte behöver vidta alltför drastiska åtgärder vid finansiella svängningar.

Likviditet ur ett riskperspektiv

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 2014 ^{2015 2016 2017}

Likvida medel inkl

placerade medel, mkr (exkl

pensionsmedel) 189 79 118 153 286 454

Pensionsmedel, mkr 301 400 500 600 700 800

Lån, mkr 250 250 150 O O

Amorterinfil, mkr O O 100 150 O

Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick likvida medel inkl kortfristiga placeringar till 189 mkr. Därutöver var 300 mkr placerade som pensionsmedel. Likviditeten är sedan 2011 förstärkt med lån på 250 mkr.

Under planperioden förbättras likviditeten beroende på en positiv resultatutveckling vilket gör att lånet kan återbetalas. Resultaten möjliggör även placering av pensionsmedel med 100 mkr per år.

O O

Målet att likviditeten skall vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske uppnås inte i början av planperioden. För att lösa finansiering av bl a investering i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett upplånades 250 mkr under 2011. Aterbetalning av lånet ingår i planen med 100 respektive 150 mkr åren 2014-2015.

- Likvida medel inkl lån - Placerade pensionsmedel - Lån ,

Pensionsåtagande

Bokslut Prognos Budget Plan Plan Plan

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Pensionsavsättning inkl individuell del 1998 och

1999 samt löneskatt, mkr 1772 1907 2073 2232 2430 2640

Ansvarsförbindelse pensioner intjänade före

1998 inkllöneskatt, mkr 5283 5198 5080 5037 5014 4999

Placerade pensionsrnedel,

mkr 301 400 500 600 700 800

Landstingets totala pensionsskuld beräknas uppgå till 7,2 mdr år 2014 varav 5,1 mdr avser pensioner intjänade före 1998 och som ligger utanför balansräkningen.

All nyinljänad förmånspension (inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp) kostnadsförs och redovisas som en avsättning i balansräkningen. Även avgiftsbestämd del (individuell del) för 1998 och 1999 ingår i avsättningen.

Pensionsutbetalningarna ökar kraftigt under planperioden och kulminerar under 2020-talet. I en strategi för att hantera framtida pensionsutbetalningar är det första del målet att placerade medel för pensioner ska uppgå till minst 10 procent av den totala pensionsskulden och uppnås under

planperioden . Vid årsskiftet 2012/2013 var 300 mkr placerade för pensionsändamål och under budget- och planperioden planeras ytterligare placeringar med 100 mkr per år.

Känslighetsanalys

I sammanställningen redovisas hur ett antal faktorer påverkar landstingets ekonomi.

Händelser Förändring

Löneförändring med 1 % inkl sociala avgifter för samtlig

i mkr

personal i landstinget +/- 42 Förändring av kostnader för

läkemedel med 1 % +/- 9

Förändring av generella statsbidrag inklläkemedel

med 1% +/-17

Förändring av utdebitering

med 10 öre +/- 50

Förändring av antalet invånare

i länet med 1000 invånare +/- 20

23

Budget tör 2014 och planer tör åren 2015 - 2017

De ekonomiska riktlinjerna för det fortsatta planeringsarbetet framgår av dokumenten Resultatbudget, Balansbudget, Finansieringsbudget, Driftbudget och Investeringsbudget

Resultatbudget

Resultatbudgeten visar verksamhetens beräknade kostnader och intäkter, beräknade skatteintäkter och statsbidrag samt finansiella kostnader och intäkter. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör årets resultat. Verksamhetens kostnader ^I -7799

Net;o - _ . - - --.. -66281

. - • _ _ • _ _ _ _ o _ • • _ _ _ _ _ , , _ _ _ . -_ _ _ _ _ _ _ + _._ +

'Avskri'vflingar

-

-- - - , ' -235

Verksamhetens nettokostnad ^I -6 863

- - - .. ~~ - _.' - - - t o

_ .. '- -- .... --.. - -"--- ---- .----... ---1-- ",

Skatteintäkter 1) i 5315;

~ Utjämni;g;bidr;g·~~h ^.. ~t'at~bidrag ^{2) T 1 5791}

Finansiella intäkter 13

Jäm~ör.~!~e_{Fin_':ln~~I!~} . stö~a_ndekostnader __ _ re~lIinst 3)

._--t-

._. -93⁵⁰ 1 1 Sa sk atteintäkter o.?!!J!!2~!!..s.f7etto ....

J

6 864

I A~ ~~ _ ~ ;~~lta!... ~~

^{. __}

-~~~~

^--

-1-

^{1 i}

!Aterställande av tidigare års II balans kravs res ultat

!Ack bala~~k~~;;;e;;:;ltai- -932¹ ,

1) S.~a!!eintä..~ter: __

Budget Prognos 2013 2013

l Preliminära skatteintäkter 5236: 5584 5584 11 -37 ,

~ A'!.ä~ni.n~ .f~~e~!~r:..~~ .... ~r

~vr~k~in!:l i_nne~.r:.~_de_år_

Summa

, 2) ,,~~~_~!:1ing .. sbi~~a~o~~. ~tatsbidra.g. In~oms!utjämningsbidrag

Regleringsav;:Jift

K~s~nadsl!.tj~m~i~gsa~ift/-bidrag~

St~sbidrag ~?r_lä~e'!ledel _.. ..._ .. ~t~ ^.. ~!!:1~~~~

....

~J.~_~

..

~~~

..

~!_O ....

-r

I Summa

3) Finansiella kostnader_

-I-~1 11

Balansbudget

Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder.

: BALANSBUDGET, mkr

-- - - ^{Bokslut Progn~s Budget}

2012 2013 2014

I

~nl_~gQ..ning~illgån~ar -

T

l§y~g~d_eL~c~ ~_~r~ __ _.,. 1 190 1 883

--i

Maskiner och in\€ntarier 608, 798 ,-Pågående -in~steringar

_ _ _ o

~-

⁵⁹⁴

: ~!na~_Siella ..i~I~ggningstillgå!1gar 421 42

ISumma ~fl_läggni~gstill~~gar 24341 2723

, Omsättningstillgångar

,FÖrråd ~ _.

-L

31¹ 31

K~..rtfris-.!iga fordringar 671 5f?4

I ~ortfristig~ pl~c~ring~r, r:ensionsmedel 440 400

I Likvida medel '~i

5g J

⁷⁹

varav årets resultat

l .... _ .

\Avsättningar Pensionsavsättning ,Summa avsättningar

1 -

-_o.

-

-Skulder

tKo_rtfristiga skulder

,Långfristi~a ~kulde!_

Summa skulder

l~UM_~~ ~GE!_~~.IIAL, ~V~ÄTT~_'-~

NINGAR OCH SKULDER

1445'

Finansieringsbudget

Finansieringsbudgeten visar betalningsflödet från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet och mynnar ut i förändring av likvida medel.

FINANSIERINGSBUDGET, mkr

Bokslut Prognos Budget Plan' 2015

;Ia -~I~ n :

Den löpande verksamheten Arets re's'ultät-- . .

. Förändring i rörelsek apital Förändring ~~ förråd _,

F ö!"änd~~n..g av ~~rt~i_~tiga fordri~ga~.. . Not2 Förändring av kortfristiga skulder Not3

- - - . - _ ... _- l

,Totalt kassaflöde från löpande verksamhet I

: lnve~~?ll~~!Ks ~;"~e~ .·

^{. _.}

i ^~

llm.es~e!:!.'2gar __ _ _ '

IAvyttring~l1}in~'2ing av finansiella tillgångar

--t-Kassaflöde från investeringsverksamhet

Finansieringsverk sam het Förändring~v I~ngfristiga skulder

~~~_f~ö~_~_!r~_n_!i~~nsieringsverk~'!1h~_t ___ .

; Bokslut, prognosl Budget

! 2012. 2013 2014

~~6f~}~~~~~~ ~~~~S~k~ d ~ n':1 ^{fö· n e :katt .} "f-~-;"-

l

-~~rde~äkrin~ av pensions~uld

Not 2 Förändring av kortfristiga fordringar

r-· .. · --.. - - - . . - - ... -. .. .... ^{T - - ••}

1 Statsbidr~g __ m.i!1sk~d sj~k~å..I1~r~ före~t~~!_utbet .

.1..- ...

ISt~tsbidr~~ rn~s~~d sju~frånvaro inneva!ande ~r ' : Skatt sll::taVf~kl2!ng 20! 1._.. L-i

78 110

57 56

1351 166

10 -10 86

Plan Plan Plan. 2Q15: 2016: 2017

---S 1r- ,,-~_~i=-:- 91

78 102 119·

159 198 210 10, 1

-"---' t

_ _ L - ' " ---".-/

--I "-="-I~.-=j

,Skatt slula~kning ²⁰¹² ~-t

10 -10 118 -11

107 86t· - 1Ö: ----Ö'·-- O

!

I

! ... ._ .. _._. _ ... -... _--- ... - ...

,---Not 3 Förändring av kortfristiga skulder , Utbetalnin9-innest~ende _komp: tid

Skatt slutaVf~~ning 2.913 F örän~ring_s~mes!e!,~n~~ul<!

-35

4

---+ .. - ... ^"~-... _--+---^-~.~.

-70 37[. _.

- - j ,

--37

-t---4 '

^{5 6 6}

'''9!

^{51 -31L __ 61}

-31 ! -60, !

27

~ ~

Driftbudget

Driftbudgeten visar inom vilken ekonomisk ram den planerade verksamheten ska bedrivas. Ramarna för respektive styrelse/nämnd/förvaltning framgår av tabellen nedan. Beloppen i tkr.

Landstin.Q~tyrelsen;

ITan9vård~n~mnden,_ beställartandvård l 28930

!

-~ Patientnä'2lnde~

t Revision

4935740 50384451 5 1942051 5355300:

1142010' '-1174-'S95¹- 1'218'-j9S""'-T26451Ö'j

\nvesteringsbudget

Investeringsbudgeten omfattar investeringar i fastigheter, utrustning och IT. Beloppen i tkr.

Bokslut·

2012

Prognos Investram Invest.ram 'Invest.ram Invest.ram

- - -_.+

--2013 2014 2015 2016 2017

Landstingsstyrelsen

Hälso ?ch .:;j~kyård 57800 100000

Nyt~ ~rdbloc~, _uyustni.~g

~~~!!~!. fö~ltni~JIJMJT ____ .~ .. 80800)

Gemensam nämnd för kostsam'verkan 3200¹ 300

~a utrust!:!ingsi!:!vesteringar 179 300 273 000 311 800 265 000

Sa investeringar 491 100 538 000

29

100000 100000 1000001 100000 ,

248000 198000 198000 198000 308000 315000 320000 320000 556000 513000 518000 518000

~'\LAGA LS ~ 5 ^L IC

Budget Budget 2014 tkli 2013 Landstingstyreisen ;

Hälso- och sjukvård 4935740 4925680 Central förvaltning, hälsoval 1142010 1 115670 Central förvaltning, övrigt 491 320 560320

Finansförvaltning 184200 132200

Fastighetsnämnden -18700 -21 000

Servicenämnden -3000 -2000

Kultur- och bildningsnämnden 136390 133030

Tandvårdsnämnden 168 130 166220

Tandvårdsnämnden , beställartandvård 33 160 28930

INVESTERINGSBUDGET, tkr

Landstingsstyrelsen Hälso och sjukvård

_11- utrustning Nytt vårdblock Central förvaltning /MiT Central förvaltning /övrigt Hjälpmedel

sa landstingsstyrelsen Servicenämnden Tandvårdsnämnden

Kultur- och bildningsnämnden varav Konstnärlig utsmyckning Gemensam nämnd för kostsamverkan Sa utrustningsinvesteringar

F astighetsi nvesteri ngar Summa investeringar

BILAGA LS § 54 ^D

Invest.ram Invest.ram 2014 2013

100000 100000 5300 30000 235300 5000 5000 2400 1400 300 248000 308000 556000

100000 40000 100000 2500 29000 271 500

2500 5000 2400 1400

300 281 700 315000 596700

In document Protokoll från Landstingsstyrelsens sammanträde (Page 67-83)