Landstingets verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar landtingets intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns starka samband mellan ekonomisk tillväxt och resurser till hälso- och sjukvården.
Skattesats 2014
I förslaget till budget- och plan är skattesatsen oförändrad; 11,16.
Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning
I budget 2014 och plan 2015-2017 beräknas skatteintäkterna utifrån en utdebitering på 11,16 kronor per skattekrona. Prognosen över landstingets skatteunderlag utgår från de antaganden som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat i april, i ekonominytt nr 9/2013.
I samma ekonominytt och i Ekonomirapporten per april gör SKL bedömningen att tillväxten i svensk ekonomi hålls tillbaka aven dyster utveckling i vår omvärld. I år väntas BNP öka med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen.
Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, d v s efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Aren 2015 och 2016 beräknas skatteunderlaget realt sett växa med över 1,5 procent. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 antas sysselsättningen växa med över 1 procent.
Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring (SKL april 2013)
2011 2012 2013 2014 2015 2016
BNP * 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3
Sysselsättning, timmar * 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2
Arbetslöshet 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6
Timlön, KL ** 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6
KPI 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5
* kalenderkorrigerad utveckling •• Konjunkturlönestatistik (KL) är den officiella statistiken över löneutvecklingen
SKL förutser lägre skatteunderlagstillväxt fram till 2016 än regeringen men den ackumulerade skillnaden är liten (se tabell nedan). Den snabbare skatteunderlagstillväxten i regeringens prognos beror främst på att pensionsinkomsterna ökar mer och grundavdragen mindre än vad SKL räknar med.
Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 2016 2012-2016
SKL, april 2013 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0
Regeringens VP, april 2013 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och
effektivitet. En s.k. strukturkostnad räknas fram enligt ett antal modeller för respektive landsting.
Avgiften eller bidraget till kostnadsutjämningen är skillnaden mellan landstingets så kallade strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket.
Fram till 2005 var Dalarna ett mottagarlandsting i kostnadsutjämningssystemet. Mellan 2006 och 2012 har landstinget bidragit till systemet. Avgiften 2006 var 8 mkr och ökade därefter till 97 mkr 2011. För 2012 skedde en vändning och avgiften minskade till 41 mkr, d v s en minskning med 56 mkr jämfört med året innan. I år, 2013, är landstinget återigen bidragsmottagare, nu med 49 mkr.
En parlamentarisk kommitte har haft i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för
kommunalekonomisk utjämning och lämnade sitt slutbetänkande till regeringen april 2011. Regeringen har därefter presenterat sitt förslag till nytt utjämningssystem. Slutgiltigt beslut kan förväntas komma i riksdagen i december.
Då inget beslut ännu fattats har SKL gjort beräkningar för kostnads ut jämningen 2014 utifrån
nuvarande system. Där är Landstinget Dalarna bidragsmottagare med ca 150 mkr. SKL presenterar även en beräkning utifrån den nya föreslagna modellen. Där är landstinget bidragsmottagare med ca 140 mkr.
Vid ett eventuellt införande av ett nytt system kommer landsting med negativa utfall, inklusive införandebidrag, att få ett införandebidrag under åren 2014-2019. Införandebidraget finansieras av samtliga landsting via det generella statsbidraget och uppgår 2014 till 95 kronor per invånare. Därefter sänks bidraget successivt fram till 2019. För Landstinget Dalarna innebär det en kostnad 2014 på ca 25 mkr. I budget och planförslaget har hänsyn tagits till det nya systemets effekter utgående från försiktighetsprincipen, eftersom det nya systemet ger lägre intäkter än nuvarande system.
Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag
(mkr) Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Plan
2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017 Utdebitering 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16 11,16
Landstingsskatt 5236 5584 5584 5672 5844 6063 6278
Avräkning föregående år 74 11 11
Avräkning innevarande år 5 -43 -37
Inkomstutjämning 1 002 1 051 1 051 1 070 1 106 1 150 1 194
Regleringsavgift -54 -65 -65 -84 -114 -150 -185
Kostnadsutjämning -41 49 49 140 140 140 140
Införandebidrag -25 -15 -10 -5
delsumma 6222 6587 6593 6773 6961 7193 7422
Statsbidrag för läkemedel 663 660 660 660 670 670 670
Summa 6885 7247 7253 7433 7631 7863 8092
Förändring i % jmf föreg år 2,1 5,3 5,3 2,5 2,7 3,0 2,9
Statsbidrag
Läkemedel
Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget för 2013 och åren framöver. SKL ser det svårt att i nuläget bedöma när en ny överenskommelse kan slutas. I vårpropositionen bedömer regeringen att utgifterna inom det område där läkemedelsförmånerna ingår kommer att bli lägre än vad som anvisats. En av förklaringarna är att förmånskostnaderna under årets första månader är lägre än tidigare
prognostiserats. Landstingets bidrag för läkemedel 2012 var 663 mkr. Budgeterat bidrag 2013 och
5
2014 ligger på samma nivå, 660 mkr. Aren 2015-2017 budgeteras en ökning med 10 mkr per år mot bakgrund av förväntad kostnads- och volymökning.
Övriga specialdestinerade statsbidrag
I årets reviderade budget ingår specialdestinerade statsbidrag med netto 25 mkr. Intäkter för statsbidragen sjukskrivningsmiljard, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår med totalt 60 mkr. Budgeterade kostnader för insatser att nå kraven för att få statsbidrag uppgår till 35 mkr. Motsvarande belopp, både intäkter och kostnader, ingår respektive år under planperioden. Statsbidrag från den s k kömiljarden budgeteras med 30 mkr per år, utgående från att uppdraget kösatsning (finansierat via särskilda medel, 50 mkr) beräknas nå
mål bilden om en vårdgaranti- och kömiljardsuppfyllelse under 2013.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för landstinget eftersom den påverkar behov av och efterfrågan på landstingets ijänster. Den påverkar också landstingets intäkter bl a genom att bidrag för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantal. Förändring med 1 000 invånare motsvarar ca 20 mkr i intäkter.
Prognosen för befolkningsutvecklingen är enligt SKL:s planeringsförutsättningar från april 2013. För Dalarna antas invånarantalet minska år 2013 för att sedan öka med totalt 1350 personer under planperioden. Antalet invånare i Dalarna 1995 var 291 200. Därefter minskade befolkningsantalet varje år fram till 2007. för att sedan öka åren 2008-2010.
Ar 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal invånare 1 nov resp år 276 730 276 739 276 639 277 199 277 604 277 995 Förändring från föregående år -355 +9 -100 +560 +405 +391
Löne- och prisförändringar för landsting (LPI)
Ilandstingsprisindex (LPI) ger Sveriges Kommuner och Landsting sin bedömning av landstingens prisutveckling. Beräkningarna bygger på den bild av samhällsekonomin som beskrivits ovan. SKL räknar med samma löneutveckling i landstingen som för hela arbetsmarknaden. Läkemedelspriserna beräknas falla bl a beroende på patentutgångar. Förändringen i högkostnadsskyddet 2012 innebär också att hushållen står för en större del av läkemedelskostnaderna än tidigare vilket påverkar priset som landstinget får betala. För 2014 beräknas den sammanvägda löne- och prisutvecklingen inkl läkemedel till 2,5 procent. Löne- och prisutveckling exkl läkemedel beräknas till 2,9 procent LPI, årlig procentuell förändring
(procent)
Landstingsprisindex inklläkemedel - Timlön
- Sociala avgifter - Läkemedel - Förbrukning
Landstingsprisindex exkl läkemedel
PO-pålägg
I budget 2014 räknas med ett PO-pålägg på 43,63 procent. Höjningen jämfört med 2013 beror på ökade kostnader för avtalspensioner. Arbetsgivaravgifterna och avtalsförsäkringarna är oförändrade, 31,42 respektive 0,21 procent. Pålägget för pensioner är höjt till 12 procent.
Ekonomi - Politikens inriktning och uppdrag
Ilandstingsplanen anges politikens inriktning och uppdrag för landstingets ekonomi. Ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning är avgörande för en framtida vård och välfärd tillgänglig för alla. Landstinget Dalarna har och ska fortsättningsvis ha en solidarisk finansierad hälso- och sjukvård. Ordning och reda ska känneteckna landstingets ekonomi.
Uppdragen är
• Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin
• God ekonomisk hushållning - finansiellt mål
• Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas
• Det ackumulerade underskottet ska återställas
• Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden
• Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden
För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en stabil och stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att landstinget använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångspunkt är att verksamheter inte skall kosta mer än vad som kan finansieras med intäkter. (läs mer iLandstingsplan 2014-2017)
Framtidsplan 2025
Beslut om "Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025" tas av landstingsfullmäktige i juni.
Framtidsplanen är tänkt som ett långsiktigt inriktningsdokument för landstingets utveckling som behöver brytas ned och samordnas i ordinarie planeringsprocess.
Ekonomisk strategi och åtgärdsplan för ekonomi i balans
En stor utmaning under den kommande planperioden är att balansera verksamhet och ekonomi.
Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat innebär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnittsnivå jämfört med liknande landsting.
Den ekonomiska strategin utgår från ett koncerngemensamt fokus och ansvar för att nå framgång. Strategin fokuserar på översyn och effektiviseringar av främst bemannings- och utbudsstrukturer, modernisering av sjukvården, i kombination med ett ständigt förbättringsarbete, dels för att återställa det ackumulerade underskottet men framförallt för att skapa utrymme och "spänst" i landstingets ekonomi inför framtida utmaningar i form av den demografiska och medicinska utvecklingen.
Därutöver beräknas landstinget stå inför ett ökat behov av investeringar, vilket i sig också ställer krav på en förbättrad ekonomisk kapacitet.
En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram 2011. Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripande åtgärder. Atgärderna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbetsmiljö och patientsäkerhet samt modernisera sjukvårdsutbudet. Under 2012 urholkades delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas 2013 för att infria de ekonomiska målen. Atgärderna fokuserar på hälso- och sjukvård och inom områdena bemanning, läkemedel och vårdgaranti där en ökad kostnadseffektivitet skall eftersträvas.
7
Beslut kopplade till åtgärdsplan för ekonomi i balans har hitintills tagits i form av steg l-Il samt delar av ett steg III, och därutöver planeras för ytterligare åtgärder, steg IV, under 2013. Den ekonomiska mål bilden är att åtgärdsplanen sammantaget skall ge effekter som stärker landstingets ekonomi med i storleksordningen 250-300 mkr jämfört läget 2010. Under 2011-2012 har betydande effekter uppnåtts, ca 175 mkr, men samtidigt lägre jämfört med målbilden. I ett omfattande förändringsarbete ingår åtgärder som från och med 2014 beräknas ge ytterligare 100-130 mkr inom följande fokusområden; - vårdgaranti; minst i nivå med vårdgarantiuppfyllelse och ökat antal verksamheter i nivå med kriterierna för den s k kömiljarden
- bemanningsstruktur; verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv - läkemedel; kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader
Samtidigt med kraven på besparingar togs beslut om skattehöjning med 50 öre 2013 för att möta framtidens ökade krav på hälso- och sjukvården. Kraven kommer från den demografiska förändringen med allt fler äldre samt den medicinska utvecklingen. Landstinget står också inför ökade behov av investeringar i fastigheter, IT-struktur och medicinteknisk utrustning som bedöms vara nödvändiga för att klara framtida behov ur ett kvalitativt och patientsäkerhetsperspektiv.
För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen. En modernisering och utveckling av ekonomistyrningen har påbörjats och kommer att fortsätta. För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivisera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet och med så låg kostnad som möjligt. Omvärldsbevakning och jämförelser kommer att förbättras. Den traditionella
ekonomistyrningen behöver kompletteras med uppföljning på sjukdomsgrupps- och patientnivå.
En långsiktigt strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 har utarbetats och kommer att behandlas på fullmäktige i juni. Framtidsplanen kommer att vara vägledande för landstings- och verksamhetsplaneringen.
Patientavgifter i sjukvården
I förslaget till budget och plan 2014-2017 är patientavgifterna oförändrade jämfört med 2013.
Pensionskostnader
Landstingets pensionsåtagande regleras genom avtalen PA-KL som gäller pensioner intjänade före 1998, PFA98 som gäller 1998-2005 och KAP-KL som gäller från 2006. Pensionsavtalet KAP-KL är uppsagt utifrån ett uppdrag att träffa ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Förhandlingar pågår och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat
principöverenskommelse med de centrala fackliga organisationerna om nytt avtal. I anslutning därtill har överenskommelse om förlängning av KAP-KL träffats. Parternas gemensamma målsättning är att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal ska gälla från och med 2014.
Den lagstadgade blandmodellen detaljreglerar redovisningen av pensioner i kommuner och landsting och innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse.
Redovisning inom linjen innebär att skulden endast finns beskriven som en notering under balansräkningen och att skuldökningen inte ingår i verksamhetens kostnader.
Pensionsskulden beräknas enligt regelverket "riktlinjer för beräkning av pensionsskuld" RIPS07. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.
Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen enligt PIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från och med 2014, (SKL ekonominytt 08/13). Pensionskostnaderna under budget och planperioden baseras på prognos från KPA i mars 2013, d v s innan förändringen av diskonteringsräntan (RIPS) var
Pensionskostnader och ansvarförbindelse, mkr Prognos Budget Plan Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Pensionskostnader inkl särskild löneskatt och
finansiell kostnad 569 616 637 708 754
Ökning av pensionsskuld - preliminär uppskattad
effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS) 230
Avsatt till pensioner inkl särskild löneskatt (SR) 1 907 2073 2232 2430 2640
Ansvarsförbindelsen 5198 5080 5037 5014 4999
Balanskrav
Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebar att resultatet ska vara ett överskott. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 haft stora svårigheter att hantera kostnadsutvecklingen. Detta har lett till ett samlat underskott på 932 mkr t o m 2012. Med de resultat som budgeteras under planperioden tillsammans med prognostiserat resultat 2013 så återställs det ackumulerade underskottet 2016.
Regeringen har lagt propositionen (prop 2011/12:172) "Kommunala resultatutjämningsreserver". De nya reglerna är ett komplement och en vidareutveckling av befintliga regelverk om God ekonomisk hushållning. Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna uijämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av
konjunkturvariationer.
Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting under vissa förutsättningar ges möjlighet att inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Reservering till resultatuijämningsreserven får göras med belopp som motsvarar den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inkl ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i stället uppgå till 2 procent.
9
Ekonomiska ramar 2014
Driftbudgeten omsluter 7 079 300 tkr som fördelas till styrelser och nämnder enligt tabellen nedan.
Förändringar 2014 i förhållande till budget 2013 framgår i kommentarer och tabeller.
Landstingstyreisen;
Hälso- och sjukvård
Central förvaltning, hälsoval Central förvaltning, övrigt Finansförvaltning
Fastighetsnämnden Servicenämnden
Kultur- och bildningsnämnden Tandvårdsnämnden
Tandvårdsnämnden, beställartandvård Patientnämnden
Revision
Gemensam nämnd för kostsamverkan Summa driftbudget
Landstingsstyrelsen / hälso- och sjukvård
För löne- och prisökningar har hälso- och sjukvårdsramen, exklusive läkemedel, räknats upp med 2,9 procent. För läkemedel har ramen minskats med 0,3 procent. Antaganden om löne- och
prisutvecklingen är enligt SKL:s landstingsprisindex.
För att kompensera för förseningar i omställningsarbete med arbetstidsmodeller m m beviljades hälso-och sjukvården en tillfällig förstärkning 2013 med 100 mkr. Merparten av effekterna av planerade åtgärder beräknas uppstå vid ingången av 2014 och de 100 miljonerna ingår därför inte i 2014 års ram.
Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga
verksamheter. För hälso- och sjukvården uppgår det till 20 mkr. Högspecialiserad vård och läkemedel är undantagna det generella sparkravet.
För förstärkning av psykosocial kompetens för förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar inom primärvården tillfördes ramen 4 mkr per år 2012 och 2013. Ytterligare 4 mkr tillförs 2014.
Motsvarande satsning gjordes för några år sedan för vuxnas omhändertagande.
Hälso- och sjukvård
Landstingsbidrag föregående år, exkl förmånsläkemedel
Tilläggsbudget 2013 (LF april) Löne- och prisuppräkning 2,9%
Förmånsläkemedel
Prisjustering läkemedel -0,3%
Generellt sparkrav
Psykosocial komp barn/ungdomar
Budget
Landstingsstyrelsen / Hälsoval
I hälsovalsersattningen för 2013 ingår 18 mkr för en satsning att starka primarvården. I budget 2014 och i planen 2015-2017 ingår ytterligare 11 mkr per år. Satsningen innebar bl a en mål bild om 1
distriktslakare per 1500 patienter
I förhållande till 2013 har hälsovalsersattningen, exklusive lakemedel, raknats upp med
landstingsprisindex, 2,9 procent. Beraknad ram för lakemedel har minskats med 0,3 procent i enlighet med antaganden i landstingsprisindex. Budgeterad omslutning för halsovalsersattningen 2014 ar 1 119 490 tkr.
Halsoval
Halsovalsersattning föregående år, exkl förmånslakemedel
Löne- och prisupprakning 2,9%
Förmånslakemedel
Prisjustering lakemedel -0,3%
Summa hälsovalsersättning Halsoval övrigt föregående år Löne- och prisupprakning 2,9%
Summa hä/soval (jvrigt
Budget
Landstingsstyrelsen / Central förvaltning
Anslagen för trafik, bidragsgivning i övrigt samt partistöd ar nominellt oförandrade i budgetförslaget 2014. I övrigt har centralförvaltningens budgetram raknats upp med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på en halv procent uppgår till 2 mkr, varav 700 tkr inom hjalpmedelsverksamheten.
I fullmaktiges beslut om reviderad budget 2013 ingår avkastningskrav på hjalpmedelsverksamheten mot bakgrund av att verksamheten i jamförelse med andra, liknande, landsting visar högre kostnader an genomsnittet. Utredning om storlek på avkastningskrav 2014 pågår och slutligt beslut om nivå tas i november. I liggande budgetförslag ar avkastningskravet 5 mkr.
Nytt avtal med Microsoft om licenser ska tecknas. Kostnadsökningen beraknas till 20 mkr per år.
För vidareutveckling av ledningsinformationssystemet BILD föreslås en utökning av ramen med 3 mkr.
Fr o m 1 januari 2012 har en omreglering av kollektivtrafiklagstiftningen skett som innebar att det i varje lan ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten ska vara i förvaltningsform, som kommunalförbund eller gemensam namnd. I Dalarna ar Region Dalarna trafikmyndighet.
Framtida kostnader ar i dagslaget svårbedömda, dels beroende på att nuvarande avtal med
entreprenörer för busstrafiken upphör 1 juli 2014, dels på översyn av trafiklinjer. Kostnaderna kommer aven att påverkas av hur den fria marknaden för kollektivtrafiken utvecklas. I planen har inte hänsyn tagits till eventuella kostnadsökningar. Budgetramen ligger oförandrad jamfört med 2013.
Central förvaltning exkl halsoval Landstingsbidrag föregående år Tillaggsbudget 2013 (LF april) Kösatsning 2013
Löne- och prisupprakning 2,9%
Avkastningskrav Hjalpmedel
LandstingstyreIsen / finansförvaltningen
Pensionskostnader har budgeterats i enlighet med KPAs prognos från mars 2013. Jämfört med KPAs prognos från augusti 2012 som låg till grund för budgetbeslutet i november är
pensionskostnaderna 201436 mkr högre. Räntekostnaden för värdesäkring av pensionerna är däremot 12 mkr lägre.
I budgetförslaget 2014 har 92 mkr avsatts centralt för fördelning till berörda verksamheter när
kostnaderna blir kända. Det är i huvudsak en buffert för att hantera omställningskostnader samt ökade kostnader i samband med inflyttning i nya vård blocket, nytt patienthotell samt palliativa vårdplatser. I avsättningen ingår även medel för lönestrategiska satsningar utöver avtal samt kostnadsökningar för medicinsk utveckling utöver landstingsprisindex och dyra läkemedel.
Intäkter och kostnader relaterade till de specialdestinerade statsbidragen sjuskrivningsmiljard,
rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa, sammanhållen vård för äldre samt ökad patientsäkerhet ingår i budgetförslaget med netto 25 mkr. Därutöver har budgeterats statsbidrag från den s k kömiljarden med 30 mkr.
Pensionskostnader inkl löneskatt Internt påslag för pensioner, schablon (12%)
Patientförsäkring, premie Förändring löneskuld Interna räntor Statsbidrag kömiljard
Specialdestinerade statsbidrag Kostnader rel till statsbidrag Avsättning för senare fördelning Moms, tandvård
Avkastningskravet uppgår till 18,7 mkr. Det är en minskning från 2013 med 2,3 mkr och en konsekvens av försäljningen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avveckling av
Landstingsfastigheters förvaltaransvar som innebär förändringar av driftkostnader och -intäkter.
Avkastningskrav föregående år Justerat avkastningskrav
Servicenämndens avkastningskrav 2013 på 2 mkr utökas med 1 mkr 2014 till 3 mkr varav 1 mkr utgör det generella sparkravet på 0,5 procent.
Avkastningskrav föregående år
Budget 2014, tkr -2000
Kultur- och bildningsnämnden
Kultur- och bildningsnämndens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar.
Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår till 0,5 mkr.
Kultur- och bildningsnämnden har ansvarat för att ta fram Dalarnas regionala kulturplan 2013-2015 som bl a ska utgöra underlag vid dialog med Statens Kulturråd om fördelning av de statliga
kulturmedlen till Dalarna. Landstinget utökade kulturbudgeten 2013 med 850 tkr för prioriterade områden i planen. Motsvarande belopp ligger oförändrat i 2014 års ram.
Landstingsbidrag föregående år Löne- och prisuppräkning 2,9 %
Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr.
Folktandvårdens budgetram är uppräknad med 2,9 procent för löne- och prisökningar. Det generella sparkravet på 0,5 procent uppgår för folktandvården till 1 mkr.