Da lastrateg i n
I Dalarna pågår det regionala utvecklingsarbetet utifrån "Dalastrategin" . Utmaningar mot 2016 som särskilt lyfts fram är:
Kompetensförsörjning - utbudet av arbetskraft minskar, kunskaper och kompetenser behöver anpassas till nya behov.
Miljöomställningen - omställning till ekologisk hållbar utveckling.
Globalisering - öppnar möjligheter till förnyelse och utveckling, genom utbyte med omvärlden kan Dalarnas sociala, kulturella och ekonomiska dynamik stärkas.
Dalarnas särskildhet - utveckling av besöksnä-ringen, både kvalitativt och kvantitativt, i former som på ett hållbart sätt tar tillvara natur- och kulturmiljöer och minskar resandets negativa miljöpåverkan.
Bildande av regionkommun
Bildandet av regionkommuner är en viktig poli-tisk fråga för Landstinget Dalarna tmder planpe-rioden.
Sedan regeringens godkännande av region-kommunbildning i Hallands och Gotlands län 2010 har intensiva överläggningar mellan olika landsting i landet inte resulterat i fler förslag till samgåenden mellan landsting. Däremot har ett antal landsting ansökt om att bilda egna region-kommuner.
Motivbilden för att bilda starka regionkommu-ner har inte förändrats. SKL har inbjudit till nya samtal med företrädare för landsting och regi-onförbund för att forma gemensamma strategier i frågan framöver. Inom region Dalarna pågår våren 2013 en process som kan komma att föreslå att Landstinget Dalarna också ansöker om att få bli egen region. Landstinget Dalarna behöver även fortsatt prioritera frågan och aktivt delta i pågående dialog.
Ekonomi
Politikens inriktning och uppdrag
Hälso- Od1 sjukvården i landstinget ska vara soli-dariskt finansierad. Det kräver ordning och reda i eko-nomin, vilket är grunden för ekonomisk balans och en sund ekonomisk hushållning
!:l.Q.Qd ra g
• Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin.
• God ekonomisk hushållning.
• Finansiering för framtida pensionskostnader ska sä kerställas.
• Det ackumulerade underskottet ska återställas.
För att möta framtida utmaningar är det vik-tigt med en stabil Od1 stark ekonomi. Målet för Landstinget Dalarnas ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp
till kOmIDtmallagens krav på god ekonomisk
hushållning. Medborgarna i Dalarna ska känna förtroende för att Landstinget Dalarna använder skattemedlen på bästa och mest effektiva sätt. En grundläggande utgångsptu1kt är att verksamhe-ter inte skall kosta mer än vad som kan finansie-ras med intäkter.
Ekonomi i balans - ordning och reda i ekonomin
En stor utmaning tu1der den kommande plan-perioden är att balansera verksamhet och eko-nomi. Landstingets ekonomiska restriktioner är den yttre gräns inom vilken verksamheten ska bedrivas och eventuella målkonflikter måste hanteras utifrån detta. Det är därför viktigt att det i landstingets förvaltningar skapas en god ekonomisk hushållning, vilket bland annat inne-bär att verksamheten ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. I ett omvärldsperspektiv skall kostnadsnivån maximalt vara på en genomsnitts-nivå jämfört liknande landsting.
En omfattande plan för ekonomi i balans togs fram 2011. Under 2011 genomfördes betydande besparingar och effektiviseringar inom främst
8 Landstingsplan 2014-2017
I \
• Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden.
• Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden.
bemannings- och utbudsstrukturer. Merparten av åtgärderna fokuserar på hälso- och sjukvården men kompletteras också med koncernövergripan-de åtgärkoncernövergripan-der. Åtgärkoncernövergripan-derna utgår ifrån att samtidigt bibehålla eller förstärka tillgänglighet, arbets-miljö och patientsäkerhet, samt modernisera sjukvårdsutbudet. Under 2012 urholkades delvis effekterna genom ökade personalkostnader vilket innebär att ytterligare åtgärder vidtas 2013 för att infria de ekonomiska målen. Åtgärderna fokuse-ras på hälso- och sjukvård och inom områdena bemanning, läkemedel och vårdgaranti där en ökad kostnadseffektivitet skall eftersträvas.
För att stärka ordning och reda i ekonomin sker en fortsatt utveckling av internkontrollmodellen.
En modernisering och utveckling av ekonomi-styrningen har påböljats och kommer att fort-sätta.
För att uppnå en ytterligare kostnadseffektiv verksamhet gäller det att kartlägga och effektivi-sera processerna, med fokus på att göra rätt saker med god kvalitet och säkerhet med så låg kost-nad som möjligt. Omvärldsbevakning och jäm-förelser kommer att förbättras. Den traditionella ekonomistyrningen behöver kompletteras med uppföljning på sjukdomsgrupps- och patientnivå.
En långsiktig strategisk framtidsplan för modern hälso- och sjukvård i perspektivet 2025 utgående från en ekonomi i balans utarbetas under 20l3.
Framtidsplanen kommer att vara vägledande för nuvarande landstings- och verksamhetsplane-ring.
God ekonomisk hushållning
Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för medborgarna med de resurser som står till förfogande. För att ge verksamheterna bra ekonomiska förutsätt-ningar, har ekonomiska mål för Landstinget Da-larna formulerats. Dessa uttrycks i nedan redovi-sade finansiella nyckeltal, mål, som Landstinget Dalarna anser återspegla god ekonomisk hus-hållning. I årsredovisningen utvärderas i vilken utsträckning målen för ekonomisk hushållning har uppnåtts
De finansiella målen
För planperioden är utgångspunkten en oför-ändrad skattesats (11,16 kronor), med en årlig värdering och beslut av nivå. Skattesatsen är den ekonomiska ram som tillsammans med de finan-siella målen sätter gränsen för verksamhetens omfattning. För att nå en god ekonomisk hushåll-ning krävs acceptans och respekt för de finan-siella målsättningarna. Det innebär att nya eller utökade åtaganden i verksamheten skall kopplas till angiven finansiering. Landstingsstyrelsen skall stödja och utöva kontroll över verksamhe-terna så att de håller sig inom den budget som landstingsfullmäktige beslutat om.
Genom att formulera finansiella mål blir de sty-rande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå.
Ekonomin i landstinget skall ses i ett vidare sam-manhang där såväl resultat, ekonomisk ställning och kassaflöden beaktas.
Övergripande finansiella mål
Resultat skall vara ett överskott på 1- 2 procent, motsvarande 65-l30 Mkr, i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter.
Varje generation bör bära kostnaderna för service som den generationen konsumerar. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla verksamheten och ha förmåga
att fullgöra de framtida ekonomiska åtagandena.
Resultatmålet är definierat för att säkerställa att det finns ett utrymme för:
Värdesäkring av egna kapitalet
För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgrö-per landstingets ekonomi.
Pensionsreserv
Resultatnivån måste vara tillräcklig för att bygga upp en pensionsreserv för att täcka framtida pensionskostnaderna.
Oförutsedda händelser och risker
Utrymme behöver fimls för oförutsedda händel-ser och risker, till exempel negativ skatteunder-lagsutveckling, eventuella infriande av borgenså-taganden, oväntade kostnadsökningar med mera.
Vid bedömning av god ekonomisk hushålhling vid årets slut skall resultatnivån därför värderas med hänsyn tagen till oförutsedda händelser och risker. Under planpel'ioden kommer riktlinjer att tas fram för tillämpning av en resultatu~äm
ningsreserv.
Långsiktigt politiskt handlingsutrymme Under goda tider med bra tillväxt i landstings-sektorns skatteunderlag får landstingen normalt positiva skatteavräkningar och motsvarande negativa avräkningar i lågkonjunkturer. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör landstinget åstadkomma ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider.
Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt hand-lingsutrymme, möjliggör nya satsningar och säkerställer utveckling och till växt.
Soliditeten
Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma landstingets ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Soliditeten skall öka med minst 4 procent per år. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto star-kare långsiktigt finansiell handlingsberedskap har landstinget.
Likviditeten
Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att lån.gsiktig bestående upplåning inte behöver ske.
Landstingets likvida medel skall användas opti-malt och därmed upprätthålla en hög betalnings-beredskap. Under förutsättning att miniminivån på betalningsberedskapen upprätthålls ska i första hand en avsättning i kapitalförvaltning gö-ras. En låg skuldsättning ger låga räntekostnader och minskar risken för att dessa ökar på grund av förändringar i ränteläget.
Investeringar
Den skattefinansierade verksamhetens nettoin-vesteringar ska tilllDO procent vara självfinan-sierade sett över en fyraårsperiod. Motivet till ett skarpare krav på självfinansiering av inves-teringar inom den skattefinansierade verksam-heten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belash1ing. En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från övriga verksamheter och på sikt begränsar detta utvecklingen inom landstinget.
En investeringspolicy och direktiv för investe-ringar har beslutats. Målet är att identifiera lång-siktiga behov och förbättra beslutsunderlag i de strategiska investerings- och utvecklingsfrågorna.
Ökade krav på att investeringar skall vara självfi-nansierade, eller kunna motiveras ur nyttoaspek-ter, kommer att ställas. Uppföljning och analys av gjorda investeringar kommer att utvecklas. I arbetet innefattas även översyn och förtydligande av upphandlings- och anskaffningsprocessen.
Modernisering och utveckling av ekonomistyrningen
Ekonomistyrning är ett kraftfullt verktyg och behöver moderniseras och utvecklas som ett effektivt redskap för att leda mot att önskvärda beteenden och mäl uppnås.
Verksamhetsrnål behövs för att främja effektivi-tet samt för att göra uppdraget tydligt gentemot verksamhet och medborgare. En tydlig koppling mellan finansiella och verksamhetsrnässiga mål skall utvecklas och eftersträvas. Mot den bak-grunden behöver ekonomistyrningen moderni-seras och utvecklas vad gäller resursfördelnings-och ersättningsmodeller.
10 Landslingspion 20 l Ll-20 17
I \
Verksamhetsrnålen fastställs av landstings-styrelsen. Finansiella mål och verksamhetsmål värderas och kommenteras i årsredovisningens förvaltningsberättelse samt granskas av lands-tingsrevisi onen.
Gnmdläggande krav på effektiv mälstyrning är att målen är antalsmässigt begränsade, mätbara, accepterade, tydliga och uppföljningsbara. En tydlig koppling och uppföljning av verksamhets-och finansiella mål är grundläggande förutsätt-ningar för en utvecklad ekonomistyming.
Regler kring årliga över- och underskott behö-ver utvecklas främst för de konkurrensutsatta verksamhetsområden, vuxentandvården och hälsoval/primärvård, men rimligtvis även för öv-rig verksamhet, med syfte att öka incitament och stimulera till ett decentraliserat ansvarstagande för verksamhetens ekonomi i ett längre perspek-tiv, det vill säga längre än ett budgetår.
Strategi för framtida pensionskostnader Våra pensionskosh1ader kommer att öka under planperioden som en effekt av ökade pensions-avgångar och i kombination med att enbart en mindre del av pensionsskuld finns avsatt. För pensioner intjänade före 1998 redovisas dessa enbart som en ansvarsförbindelse, i enlighet med lagstiftning och praxis inom landstingen, vilket i.m1ebär att kostnaden uppstår och ökar när utbe-talning sker.
En pensionsfond är under uppbyggnad och i en samlad strategi för framtida pensionskostnader är det första delmålet att en konsolideringsgrad på minst 10 procent (pensionsfondens andel i relation till det samlade pensionsåtagandet) skall uppnås under planperioden.
Återställa det ackumulerade underskottet Det sedan år 2000 lagstadgade balanskravet i den kommunala sektorn innebär dels att respektive års resultat ska vara positivt, dels att eventuella underskott ska kompenseras med överskott i bokslut senast tre år senare. Landstinget har från 2000 till 2012 ett underskott på 933 Mkr att återställa. Soliditeten skall successivt förbättras för att normalisera runt 20-25 procent. Finans-planen 2014-2017 beskriver hur ett återställande genomförs.
iii Skaneintäkter
.. Utj.bidrag och statsbidrag '" Försäljning av tjänster
iii Patientavgifter
" Övriga intäkter
Bokslut 2012, Intäkter (mkr) (exkl jämforelsestärande)
lO Hälso- och sjukvård
"Tandvård
.. Kultur och bildning
iii Landstingsgemensimt
lO Regional ulv. länSIrafik
Budget 2013 per verksamhetsområde (mkr)
328
Bokslut 2012, Kostnader (I1'Ila')
Budget 2013, Landstingskatt (11,16) per verkst.1mhetsomdide.
g Personalkostnader
5illnhyrd personal
"Läkemedel
Ii.tKöp av sjukvård, tandv
och övr
Ii Lämnade bidrag
g Övriga kostnader
lrI Avskrivningar och finansiella kostnader
!iii Hälso- och sjukvål'd
Ii Tandvård
w Kultur och bildning iii Landstingsgem.
B Regional utv~
länstrafik
Personal
Politikens inriktning och uppdrag
Engagerad, delaktig och kunnig personal är landstingets främsta resurs för att erbjuda Dalarnas befolkning högkvalita-tiv hälso- och sjukvård. En av landstingets största utmaningar inför framtiden är att långsiktigt säkerställa tillgången på personal med rätt kompetenser. För att klara detta mål måste landstinget vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda stimule-rande arbetsuppgifter.
Jlppdrag
• Säkerställa kompetensförsöljning och kompetensutveckling.
• Chefer inom landstinget ska få rätt förutsätt-ningar för att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen.
• De goda exempel ska tas tillvara och splidas inom hela landstinget.
Kompetensutveckling och kompetensförsörjning
Den enskilt största frågan inom personalområdet fram till 2025 är kompetensförsörjningen. Sam-häUsförändringarna och stora pensionsavgångar i kombination med bristen på högskoleutbildade ungdomm-är Landstinget Dalarnas stora utma-ning.
Strategisk kompetensförsörjning handlar om metoder för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens.
I samverkan med verksamheterna behöver bemanningsstrukhuen ses över. En strategi för bemanning tas fram för att klara av kommande utbudsstruktur och kompetensbehov.
Trots att bemanningen beräknas minska behöver vi strategier att klara kommande pensionsav-gångar. Med hjälp av kompetenskartläggning, kompetensutveckling och utbildningsinsatser
12 l.andstingsplon 2014-2017
I )
• I Landstinget Dalarna förekommer inte delade turer.
• Alla anställda ska ha en individuell utveck-lingsplan.
• Landstinget ska ha en god facklig samverkan.
• Heltid är en rättighet, deltid en möjlighet för anställda inom landstinget.
kan vi hitta lösningar för att skapa ett hållbart arbetsliv där våra befintliga medarbetarresurser tas till vara och utvecklas optimalt.
Det är cheferna som säkerställer att medarbetar-na får fortbildning eller utbildning som överens-stämmer med kommande behov. Chefen har också ett ansvar att bidra till återväxten av framti-dens chefer genom att identifiera och uppmuntra de medarbetare som visar intresse och talang att kliva in i rollen som chef.
Engagerad och delaktig personal För att klara av de utmaningar som vårt ekono-miska läge ger oss krävs att våra medarbetare känner delaktighet och engagemang och arbetar för hela landstingets Odl våra uppdragsgivares, det vill säga allmänhetens bästa. Förutsättningen för inflytande och delaktighet är tydliga målsätt-ningar, information och kommunikation. Lands-tinget Dalarna ska därför också utveckla samver-kansorganisationen.
Chefs- och ledarutveckling
Utvecklingen inom främst vården kommer att ställa mycket stora krav på chefernas ledarskap.
Cheferna i Landstinget Dalarna har, som arbets-givarens främsta företrädare, en nyckelroll och stort ansvar att genom sitt ledarskap bidra till att landstingets övergripande mål förverkligas. Det gäller bland rumat utveckling av verksamhetens innehåll och kvalitet genom systematiskt förbätt-rings- od1 effektiviseringsarbete samt förmågan att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. En framgångsfaktor i att bedriva utveck-lingsarbete är att cheferna lyckas entusiasmera och engagera personalen. Föl' att leva upp till de krav och förväntningar som ställs på cheferna krävs ett gediget stöd till dem och att valje chef får bästa möjliga förutsättningar för att klara sina uppdrag.
Likabehandling - ett arbetsliv för alla!
FN:s deklaration att alla mäm1iskor är födda lika i värde och rättigheter utgör grunden för Landstinget Dalarnas arbete med likabehandling, för lika rättigheter od1 möjligheter i arbetslivet.
Landstinget Dalarna ska motverka alla former av diskrinlU1ering.
En viktig metod i likabehandlingsarbetet föl' att uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna är att öka kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna och den svenska lagstift-ningen. Lika viktigt är det att vi som arbetsgivare också skapar förutsättningar för en arbetsmiljö där människor trivs och gör ett gott arbete. Ar-betsplatser där olika kompetenser värdesätts och används på ett klokt sätt. Kort sagt: arbetsplatser som välkomnar mångfald!
Attraktiv arbetsplats
Arbetsgivarfrågorna och personalpolitiken spelar en allt viktigare roll för att vårt landsting skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. En positiv bild av Landstinget Dalarna har en stor strategisk betydelse för att attrahera nya medar-betare och lyckas med kompetensförsörjningen.
Därför är det också viktigt att våra medarbetare kfumer sig kum1a representera och vara en del av helheten, koncernen Landstinget Dalarna, inte bara den arbetsplats eller förvaltning de arbetar i.
För att vara en attraktiv arbetsgivare och lyckas med kompetensförsörjningen krävs bland am1at en välrenommerad verksamhet med möjligheter till utveckling, delaktighet, god arbetsmiljö och rätten till heltid som en självklarhet.
En förutsättning för att landstingets medarbetare ska käm1a sig motiverade att arbeta hälsofräm-jande i mötet med patienterna eller andra är att den egna arbetsplatsen upplevs som positiv.
Landstinget ska därför vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja medarbe-tarnas möjligheter att ta ansvar för sin hälsa och livsstil. Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som grund ska vi främja hälsa, förebygga och rehabilitera ohälsa. Landstingets långsiktiga mål att minska personalens sjuktalligger fast.
Mi1i ö
Politikens inriktning och uppdrag
Landstinget ska aktivt arbeta för att nå de natio-nella miljömålen och de egna miljömålen för att minska landstingets miljöpåverkan. Miljöarbetet är beroende av god samverkan med andra, offentliga och privata, aktörer.
Uppdrag
• Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas.
• Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna.
En god livsmiljö är en viktig förutsätb.1.ing för god hälsa. Landstinget Dalarna vill som länets största arbetsgivare aktivt främja en positiv miljö-utveckling. De 16 miljömål som riksdagen antagit beskriver det tillstånd för den svenska miljön som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Det över-gripande målet är att till nästa generation ha löst de stora miljöproblemen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Länsstyrelsen Dalarna har anpassat de nationella miljömålen till vårt län. Tyngdpunkten ligger på åtgärder som kräver en bred regional samverkan.
Landstinget är ansvarigt och/eller medverkar i genomförande av åtgärder kopplade till några av dessa miljömål, till exempel transporter, läkeme-del, kulturmiljö, upphandling med mera.
Minska den egna verksamhetens miljöbelastning
Det övergripande målet är att miljöarbetet är fullt ut integrerat i alla verksamheter inom Lands-tinget Dalarna och miljökonsekvenser vägs in vid alla relevanta beslut. Miljöarbetet ska bedrivas i enlighet med ISO 14001:2004 och genomföras med tydliga mål och strävan om ständiga förbätt-ringar.
14 ~andstingsplan 2014-2017
I l
• De egna miljömålen ska utvecklas.
• Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fos-silfria bränslen.
Öka den egna verksamhetens positiva miljöpåverkan
Många av de faktorer som främjar hälsa visar sig vara desamma som främjar en hållbar utveckling av samhället såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Genom att anta hälsofrämjande som en genereJJ strategi, inte minst inom kärnverksam-heten hälso-och sjukvård, blir landstinget en tydlig aktör och positiv kraft i miljöarbetet.
Landstinget är en aktiv samverkanspart För att nå framgång i miljöarbetet är samverkan med andra aktörer i länet en nödvändighet.
Landstinget deltar redan idag i flera länsöver-gripande projekt kopplade till de nationella miljömålen. Därtill avser Landstinget Dalarna att arbeta för en integrering av miljömålsarbetet och folkhälsoarbetet i länet för att ytterligare effekti-visera samverkan.
I ~
MiT (medicinsk teknik och IT)
Politikens inriktning och uppdrag
MiT ska ge stöd till landstingets verksamheter och tillhandahålla system som möjliggör löpande uppföljning och jämförelser. MiT har också en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Funktionella och stabila system för hälso-Odl sjukvården är viktigt. Det är också något som underlättar kom-munikationen mellan vårdenhetel~ olika vårdni-våer och mellan patienterna Odl vården.
Att landstingets vårdinformationssystem ger en-hetlig information är viktigt för att underlätta för patienterna att lättare kunna ta del av och förstå den information som finns.
Uppdrag
• Genomföra nationella E-hälsa aktiviteter i lokal utveckling.
• MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeut-vecklingen.
Medicinsk Teknik Odl lT består av tre ben -lT teknik, Medicinsk teknik sam t förvaltning och utveckling av lT-system. Inom varje ben har MiT landstingsövergripande uppdrag att stödja och styra Landstinget Dalarnas interna utveckling i takt med behov Odl nationell utveckling. IKT
(informations-och kommunikationsteknologi) är ett "breddat" begrepp Odl omfattar fler aspekter i den pågående eHälsoutvecklingen. Det nuva-rande beroendet av stationär infrastruktur
(informations-och kommunikationsteknologi) är ett "breddat" begrepp Odl omfattar fler aspekter i den pågående eHälsoutvecklingen. Det nuva-rande beroendet av stationär infrastruktur