Politikens inriktning och uppdrag
Hälso- och sjukvården i Dala.rna ska vara patient-säker och tillgänglig för Dalarnas befolkning när de behöver den. Den medicinska och tekniska utvecklingens fart ställer krav på vården att vara flexibel och ha beredskap för att snabbt kmma ställa om arbetssätt. Grunden för1"1älso- och sjuk-vården i Dalama ryms i devisen" ofta och nära, sällan och samlat", med det menas att det som patienterna är i behov av ofta och mycket ska fin-nas nära och det som patienterna är i behov av i mindre utsträckning samlas på färre ställen.
Ugp~~ __________________________________________________ ___
• Hälso- och sjukvården ska vara:
Patien tfokuserad
KtU"lskapsbaserad och ändamålsenlig Säker
Effektiv
- Jämlik och jämställd - Tillgänglig inom rimlig tid
• Samverkan med länets kommuner kring elevhälsan ska utvecklas.
• Vårdens resultat ska öppet redovisas.
• Arbetet med e-hälsa är en viktig del i arbetet med förbättrad tillgänglighet.
• Samverkan med andra offentliga aktörer är ett krav för att utveckla välfärden i Dalarna.
• För att klara av prioriterade patientgmpper ska primärvårdens uppdrag vara brett.
• Prioriterade grupper är:
- Multisjuka - Kroniskt sjuka
Patientfokuserad hälso-och sjukvård Vården ska ges med respekt od"llyhördhet för patientens förväntningar och värderingar och att information och kommrnUkation anpassas till in-dividens specifika behov och förutsättningar för att bli delaktig i behandling och rehabilitering.
Patienten ska få tillfällen att få kunskaper om sin situation od"l sin sjukdom. Vården ska stödja patientens egna resurser att hantera sin situation, att stärka mrumiskors tilltro till egen förmåga och
18 _andstingsplan 2014-2017
/ l
- Psykiskt sjuka - Barn och ungdomar
• Vårdgarantin ska uppfyllas.
• Nationella riktlinjer ska ligga till grund för utformande t av hälso- och sjukvården i länet.
• Hälso- och sjukvården ska erbjuda besöks-tider som möjliggör kollektivt resande.
• Hälso-och sjukvårdens produktion ska kun-na redovisas ur ett genusperspektiv, bland annat i fmm av könsuppdelad statistik.
• Hälso- och sjukvården i Dalarna ska aktivt delta i landstingets forsknings- och utveck-lingsarbete.
• Landstinget ska ha en hälso-och sjukvård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska bemötas som just människor, inte utifrån sin etnicitet, könsidentitet eller sexuella läggning.
öka möjligheten till delaktighet. Insatserna ska så långt som möjligt planeras i samråd med patient och närstående.
Hälso-och sjukvårdens tänkande, planering och arbete med vårdprocesser vidareutvecklas för att motsvara patienternas behov. Det är särskilt viktigt för vårdbehov som tillgodoses av flera vårdgivare, till exempel vården av äldre, perso-ner med kronisk sjukdom, persoperso-ner med psykisk ohälsa och personer med kognitiva svårigheter.
Barn och ungdomar är en sårbar grupp som behöver särskilt skydd och är beroende av vuxna.
Barnkonventionen är ett verktyg i arbetet med att förbättra barns villkor och barnperspektivet skall genomsyra alla frågor som rör barn och lmgdo-mar. Förebyggande tidiga insatser är av vikt för att lUl.dvika framtida problem för barnet.
Barn och ungdomar ska respekteras och vara delaktiga i beslut som berör dem. Barnets behov av information råd och stöd skall särskilt beaktas av hälso- Od1 sjukvården vid förälders allvarliga sjukdom/skada, missbruks- /beroendeproble-matik, psykisk funktionsnedsättning eller vid oväntad död.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Kunskap växer kontinuerligt fram både i forsk-ning och i praktisk verksamhet. För en kunskaps-baserad hälso-och sjukvård krävs att relevant kunskap omsätts i praktisk handling. Ny tekno-logi behöver systematiskt värderas utifrån nytto-och kostnadsperspektiv Od1 införas på ett ordnat och planerat sätt liksom att föråldrad teknologi ska fasas ut.
Kunskapsbasering är också ett stöd för besluts-fattares planering Od1 öppna prioriteringar vid fördelning av resurser. Nyttan av hälso- och sjuk-vårdens insatser för patienten ska vara större än olägenheten. Då kan hälso-och sjukvården anses ändamålsenlig.
Hälsofrämjande och förebyggande hälso-och sjukvård
I en effektiv hälso-och sjukvård är de hälsofräm-jande insatserna centrala. Hälsofrämhälsofräm-jande hand-lar om att stärka den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Den egenupplevda hälsan är i fokus och ett hälsofrämjande förhållningssätt är grunden i alla patientrnöten. Patientcentrerade samtalsmetoder och beteendemedicinska be-handlingsmetoder används inom hälso- och sjuk-vården. En hälsofrämjande hälso-Od1 sjukvård har många dimensioner, det handlar om:
• Hälsoinriktning i ledning, styrning och uppföljning
• Samtal om levnadsvanor och livssituation i patientrnötet
• Stöd till långvarigt sjuka att leva ett bra liv
• K1Ul.skapsspridning om samband hälsa, livsstil, od1levnadsvillkor (hälsans bestäm-ningsfaktorer) och hälsoutvecklingen bland befolkningen
• Deltagande i befolkningsinriktat folkhälso-arbete.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssättet behöver vidareutvecklas så att det blir natUl'ligt och självklart för alla som är verksamma inom hälso-och sjukvården.
De hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna kan ha stor betydelse för utvecklingen av kommande vårdbehov.
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är en av vårdens mest väsentliga aspekter på god kvalitet. Diagnostik, vård och behandling som utförs på rätt sätt är gl'lUl.den för säker vård. För att lyckas med ett systematiskt patientsäkerhetsarbete krävs en tydlig ledning, aktiv och kontinuerlig medverkan från alla an-ställda samt medverkan från patient/medborgare.
Detta ställer krav på ett risk- och säkerhetsrned-vetet arbetssätt. Genom att synliggöra, rappor-tera, åtgärda och följa upp på ett systematiskt sätt kan vårdskador förhindras.
Landstinget ska delta i nationella satsningar som främjar utvecklingen aven säker hälso-och sjuk-vård. Visionen är att inga patienter ska skadas av den vm' d som u tförs i Landstinget Dalarna.
Under planperioden ska vårdskador uppkomna i samband med brister i hygien och läkemedelsbe-handling prioriteras och förebyggas.
Effektiv hälso- och sjukvård
En effektiv hälso-och sjukvård inbegriper ef-fektivitet i hela vårdprocessen. Avgörande för effektiviteten är att använda alla de kompetenser patienten behöver medicinskt, för omvårdnad och för rehabilitering optimalt. Den stora utma-ningen är att koordinera insatser så att de samla-de insatserna svarar mot patientens individuella behov.
Vi behöver gå från enskilda individers briljanta insatser till ett robust och briljant hälso och sjuk-vårdssystem.
Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Hälsan är vare sig jämlikt eller jämställt förde-lad. Vården är inte heller fullt ut jämlikt eller jämställt fördelad. Desto större blir uppgiften för hälso- och sjukvården att bidra till en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
h1satserna ska vara hälsoinriktade och hälsofräm-jande. Några behöver ibland mer för att få vård på lika villkor. Den som har störst behov av vård ska prioriteras. Prioriteringar ska ske öppet och medvetet och i dialog mellan profession, ledning/
politik och vara kommunicerbara med medbor-garna/patienterna.
Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och jämställd i vård, behandling och bemötande och erbjudas på lika villkor. Hälso-och sjukvårds-personalen har ett särskilt ansvar för människo-värdesprindpen. Det innebär att den enskilde bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett kön, ålder, etnidtet, personliga egenska-per.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Vård ska erbjudas utan väntetider som påverkar patienten negativt i fysisk, psykisk eller social mening. Det handlar om den totala tiden för patientens väg inom hälso-od1 sjukvården. Det handlar också om tillgänglighet i vid mening, att hälso- och sjukvården finns tillgänglig med information, rådgivning och behandlingsinsatser, när patient/ befolkning har behov. God informa-tion, kommunikation och rådgivning underlättar att ge medborgaren realistiska förväntningar på vårdens insatser.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid innefattar även fysisk tillgänglighet, anpassning till olika funk-tionsnedsättningar och möjlighet till kommuni-kation.
Hjälpmedel
Hjälpmedel ska bidra till delaktighet och bästa möjliga livssituation. Tillgång till rehabilitering, habilitering, tolktjänst och hjälpmedel är viktiga
20 Landstingsplan 20 l Ll.-20 17
I l
förutsättningar för att personer med funktions-nedsättningar i alla åldrar ska uppleva delaktig-het och bästa möjliga livssituation.
Hjälpmedel ingår som en naturlig del i vård- och rehabiliteringskedjan samt att kompensera för en nedsatt/förlorad funktion. Detta blir ännu vikti-gare i framtiden med en åldrande befolkning och då mer vård kommer att ges i hemmet.
Säkerhet och beredskap
Landstinget ska ti1ll1andahålla en säker och trygg miljö för patienter, anställda och allmänhet.
Landstinget ska vara en garant för att hälso- och sjukvården fungerar oavsett yttre händelser och omständigheter.
Vårt moderna svenska samhälle är komplicerat och sårbart, riskbilden förändras och är svårbe-dömd. Hela världen uppvisar nya hotbilder och katastrofsituationer som återkommande måste inventeras, analyseras och utvärderas.
Hotbilderna måste även ställas emot sjukvårdens utveckling och möjligheter att hantera olika all-varliga händelser. Det förebyggande säkerhetsar-betet ska utgå ifrån systematiska riskbedömning-ar och konsekvensanalyser. Riskinventeringen utgör grunden för hur landstingets beredskap ska utformas. Det är av största vikt att riskinven-teringen och planeringen bygger på samverkan mellan myndigheter.
I n forma ti on ssä kerhet
Iniormationssäkerheten ska säkerställa att patienhlppgifter i dokumentation är åtkomliga och användbara för behöriga (tillgänglighet) och är oförvanskade (riktighet). Obehöriga ska inte kunna ta del av patienmppgifterna (sekretess), och i informationssystem som är helt eller delvis automatiserade är det möjligt att i efterhand en-tydigt kunna härleda åtgärder till en identifierad användare (spårbarhet).
Samverkan
Samhällsproblem har blivit allt mer komplexa, vilket medför att det blir allt svårare för enskilda väIfärdsaktörer, landsting och kommuner att lösa sina uppgifter på egen hand. Den enskilde riskerar att inte få den hjälp och det samlade stöd
man. behöver. Kmven på ökad samverkan mellan olika myndigheter har därför under senare år blivit allt starkare, inte minst i perspektivet av begränsade resurser och ökade behov. Etablerade samverkanslösningar finns mellan landsting när det gäller högspecialiserad vård. Det gäller även andra områden, Lex. cancervård, blodsamverkan, miljömedicin, homhiIu1ebank m.m. Ett almat viktigt område är samVerkall i syfte att förbättra vården och omsorgen för patienter och brukare med sammansatta behov där samverkan mellan landstingets och kommunernas hälso- och sjuk-vård är central.
Samverkan i arbetet med att förbättra barn och ungas psykiska hälsa är ett prioriterat område.
Landstinget Dalarna lyfter i sin folkhälsostrategi möjligheten att utveckla en bred länsgemensam samverkan kring hälsofrämjande processer för att på så sätt stödja en hållbar samhällsutveckliIlg.
I skenet av EU:s växande inflytande på hälsofrå-gor behöver den fortsatta utvecklingen av vården ske i en aktiv dialog och med kunskaps- och erfa-renhetsutbyte med andra länder. Delma samver-kan sker framförallt på nationell nivå, framför allt i ett europeiskt perspektiv. Även lednings- som verksamhetsnivå berörs.
Tandvård
Politikens inriktning och uppdrag
Folktandvården i Dalarna ska stå för god kvalitet och priser i medehuvå ur ett nationellt perspek-tiv. Den förebyggande tandvården för barn och ungdomar är viktig. God tandhälsa får aldrig bli en klassfråga. Det är viktigt för tandvården att jobba folkhälso-och livsstilsfrämjande.
Tandvårdsstödet är viktigt för personer med risk för stora tandskador. Landstinget Dalarna ska fortsatt ligga i framkant med hur vi når ut till invånarna med tandvårdsstödet.
Uppdrag
• Högkvalitativ och tillgänglig tandvård.
• Utveckla den förebyggande tandvården.
• Pris i medelnivå ur ett nationellt
perspektiv-• Frisktandvården är viktig att utveckla föl' att på det viset hålla en god tandstatus och hålla kostnaderna nere för individen.
Tillgänglig tandvård
Befolkningen i Dalarna skall uppleva att tand-vården är lättillgänglig baserad på en bra lokali-sering av kliniker samt en god kommtmikation mellan behandlare och patient. Vård skall ges till en låg kostnad föl' såväl samhälle som patient.
Inom de tandvårdsområden som landstinget enligt lag ansvarar för kan styrning till utförarna ske bland annat genom den ersättning som läm-nas till utförarna, även de privata. Allmäntand-vård föl' vuxna finansieras via patientavgifter samt ersättning via det statliga tandvårdsstödet.
Ersättning föl' de så kallade särskilda patient-grupperna adn-unistreras och planeras via Bestäl-larenheten för tandvård. Styn-ung av vårdutbudet vid allrnäntandvård sker i första hand genom att landstinget styr lokalisering av den i landstingets regi bedrivna Folktandvården. Folktandvården garanterar att landstingets planeringsansval' full-följs utifrån sitt sistal1andsansvar för all tandvård
22 Landstingsplan 2014-2017
I )
• Tandvårdsstödet ska erbjudas till alla be-rörda i Dalarna.
• Munhälsobedömningar ska genomföras i samverkan med länets kommuner.
Förebyggande tandvård
Tandhälsan i Dalarna är mycket bra för såväl vuxna som barn. Detta är resultatet av ett lång-siktigt arbete med förebyggande tandvård. Alla barn och ungdomar skall ges möjlighet att bibe-hålla eller uppnå ett friskt och väl fungerande bett. Skillnader i tandhälsa inom och mellan länets kommuner skall successivt u~ämnas.
Införandet av tandvård till fast pris för vuxna, Frisktandvård, kommer att stärka den förebyg-gande inriktning vi vill ha inom tandvården.
Frisktandvård innebär också tobakspreventiva insatser tilltmga och vuxna.
Tandvård med god kvalitet
Genom att hela tiden utveckla Folktandvårdens ledningssystem tryggas en säker Od1 kvalitativt god tandvård. Noterade avvikelser i verksamhe-ten följs upp Od1 medför ständiga förbättringar till gagn för patienterna. Att tillfredsställa våra medarbetares Od1 kunders uttalade och outtalade
I ~
behov utgör en stor utmaning. Detta åstadkom-mer vi genom marknadsundersökningar, medar-betarenkäter samt epidemiologiska studier.
Rätt priser
Folktandvårdens prissättning för vuxentandvård skall vara relevant i relation till gällande regel-verk för tandvård. En given förutsättning för att nå denna målsäthting är en effektiv arbetsorgani-sation där den samlade kompetensen används på ett dynamiskt och kreativt sätt.
Beställarenheten för tandvård
Beställarenheten för tandvård ansvarar för tand-vårdsstöd för vissa sjuka och funktionshindrade.
Kontakten med kommunerna och hälso- och sjukvården är mycket viktig för att identifiera de som har rätt att få tandvårdsstöd. Tandvårds-stödet till personer med stort omvårdnadsbehov ftmgerar mycket bra. Målen är att alla som vill, ska få en årlig munhälsobedömning i hemmet samt att minst hälften av vårdpersonalen skall ha deltagit i årlig munvårdsutbildning. Personer med behov av tandvård som led i en sjukdoms-behandling får ett omhändertagande i tandvår-den. Målet är att detta, även fortsättningsvis, ska fmlgera bra.