”Dagens samhälle är inte morgondagens samhälle. Ren luft och därmed ett friskare samhälle kräver nya tankar och förhållningssätt och sist, men inte minst, modet att ta de många beslut som krävs för att skapa detta.”
Så löd de första raderna från studien Livsstilar och resmönster i Mölndal som genomfördes under 2005. Studien har blivit en katalysator för allt arbete i frågorna och i den här rapporten, som greppar över hela RAM-projektet, kommer du som läsare att kontinuerligt få ta del av dess innehåll.
Värderingar blev ordet som kastade loss tankar och skapade engagemang och de löper som en röd tråd genom hela projektet. Det är också värderingar som har styrt olika beslut och det totala arbetet med frågorna. Så är det alltid fast vi är oftast omedvetna om detta. Samverkan är ett annat nyckelord och tydliga avsikter ett tredje.
Kort resume…
Mölndal stad ligger söder om Göteborg och är en del av storstadsregionen, har ett omfattande
näringsliv med stora företag och stor inpendling. Det är en kunskapsstad men många högteknologiska och världskända företag inom läkemedelsforskning, medicinsk teknik och elektronik. Här samsas moderna bostadsområden med vidsträckta naturområden och idyllisk landsbygd med tre större tätorter, Mölndal, Kållered och Lindome. Behovet av att förebygga ökad biltrafik genom Mölndal är absolut nödvändigt eftersom luften har försämrats alltmer och att fortsätta utan att agera var inte längre möjligt. Fler och fler människor passerar också genom staden för att ta sig till och från sina arbetsplatser och E6:an ligger tung och mäktig genom hela centrala staden.
Det finns många stora arbetsplatser i Mölndal och nettoinpendlingen är närmare 7000 personer. Arbetsplatserna genererar därmed många bilresor som är direkt belastande för hälsan och miljön. Tiden att sitta i köer, hämta barn på dagis, handla och att få det praktiska att flyta är ett dagligt stressmoment. Utsläppen från biltrafiken har naturligtvis en stark negativ miljöpåverkan och är en mycket tung faktor i sammanhanget.
Det fanns ett behov av att kraftsamla och hitta nya vägar för att strategiskt och målinriktat
arbeta för förändring i resorna till och från arbetsplatserna. Efter många interna och externa möten beslutade sig Mölndals stad för göra något konkret åt problemet.
När kommunstyrelsen i Mölndals stad lät klubban falla i ett beslut att genomföra
RAM-projektet, då började en annan fas. Vi skriver slutet av 2003. Beslutsunderlaget som låg till grund för klubbslaget hade arbetats fram av Stina Landén, miljösamordnare i Mölndal. Detta, i sin tur, vilade på en förstudie från 2002 där man intervjuat miljöcheferna på de företag som senare skulle komma att medverka i projektet. Man hade också fört samtal med Vägverket Region Väst och Västra Götalandsregionen för att efterhöra intresset att finnas med som partners i projektet.
Syftet med projektet var att öka utnyttjandegraden med andra färdsätt än bilen till jobbet med 10 %. I projektidéen fanns också viljan att hitta sätt som skulle underlätta ett nytänkande för hur man arbetar med frågorna. De är ju långsiktiga och inte självklara att hitta lösningar till. Och det som skulle ske var ju inte enbart en fråga för Mölndal utan utgjorde en del av det totala arbetet i regionen.
Detta blev RAM-projektets uppkomst och uppdrag, finansieringen delades till lika delar av de tre projektfinansiärerna, Mölndals stad, Vägverket Region Väst och Västra Götalandsregionen tiden blev 2004-2006.
En projektledare anställdes i juni 2004. Innan projektanställningen blev klar hade samtal förts
med representanter från Klippan och AstraZeneca och parterna hade fått en möjlighet att samtala och ställa frågor till varandra. Ett bra sätt att börja bygga relation och skapa goda förutsättningar för att lyckas med de gemensamma avsikterna.
Projektledaren fick ett projektrum i stadshuset i Mölndal, en fast och en bärbar dator, en fast telefon och en mobiltelefon. En tjock och vackert röd bok med hundratals tomma vita sidor, köptes in. Och sedan var det hela igång. Första fasen i projektet blev att formulera en mer konkret projektplan. Vad skulle göras, när och till vilka kostnader. Utanför stadshuset lyste solen – stor och stark, telefonen var tyst och ingen visste då det vi vet idag.
Ett sant skapande projekt med alla ingredienser som kännetecknar entreprenörsskap och innovationsanda började nu sitt långsiktiga arbete och tillika ett projekt som var ett viktigt verktyg för att uppnå Mölndals miljömål.
Våren-sommaren 2005 genomfördes en studie hos de medverkande arbetsplatserna: Astra
Zeneca, AstraTech, Carmel Pharma, DNV-Inspecta, Ericsson, Harry Sjögren, IVF, KappAhl, Papyrus, SCA och Mölndals stads förvaltningar. Forskningsledare var Bi Puranen. Målet var att ta reda på vilka värderingar och livsstilar som låg till grund för de resval man gjorde och därmed kunna föreslå åtgärder som också gick att genomföra i verkligheten.
Resultatet från studien har skapat en helt ny kunskapsbank i Mölndal.
Den har blivit en ledstjärna i frågorna och väcker många nya tankar om Mölndals framtida expansion och individens behov av rörelse. Det framstår allt tydligare att erbjudanden till resenären är ett resultat av att många olika parter måste samarbeta, olika kompetenser krävs i olika tider och på olika platser. Sist men inte minst vill resenären göra val som är attraktiva för både kropp och plånbok.
Studien identifierade tre resprofiler; KOMFORTAREN, som alltid reser i egen bil,
FLEXIBILISTEN, som väljer färdmedel efter behov och GCK, som aldrig reser i egen bil utan väljer hellre bussen, cykeln eller om möjligt promenerar.
MÅLET
Övergripande mål
- uppnå förbättrad hälsa, ökat välmående och minskad stress hos målgruppen
- Minska problemen med trängsel, buller och miljö- och hälsoskadliga utsläpp från biltrafik. - Förändra attityder och resvanor/mönster
Projektets mål
- att påverka och på sikt förändra intentioner, attityder, livsstilar och invanda resmönster. - att underlätta nytänkande beträffande arbetsformer och persontransporter
- att lägga grunden till ett strategiskt långsiktigt och målmedvetet arbete för en attraktivare kommun att leva och arbeta i.
Som resultat av ovanstående öka utnyttjandegraden av andra ressätt än med den egna bilen med 10%.
Reflektion
Projektet var mycket utmanande och lockande i hela sin nybyggarkaraktär och rymde stora företag i Mölndal med många anställda. Skulle det här verkligen gå att genomföra? Var fanns de stora hindren och vad kunde gå riktigt snett? Hur mycket var företagen beredda på att medverka? Var alltsammans en solig och god idé men omöjlig att göra? Skulle det gå att mäta hur många som idag reste med egen bil? Och skulle vi lyckas med att förändra resandet med den egna bilen till förmån för andra ressätt?
Måluppfyllelse
När projektet startades undersöktes olika möjligheter att mäta hur många som idag reste med egen bil till sina arbeten, för att i slutet av projekttiden kunna göra en ny mätning för att avläsa förändringarna. Det uppstod ganska snart praktiska och tekniska frågor om hur detta skulle lösas.
Efter många diskussioner, med personer som hade kompetens i frågan, föll valet på att skapa frågor i enkätundersökningen på ett sådant sätt att de skulle ge tydliga svar på hur individen reste i sin vardag idag och utifrån dessa resultat återkoppla till individen 2010 för att följa upp vilka förändringar som skett.
Som resultat av dessa diskussioner fokuserade projektet på hur studien skulle inhämta gedigen kunskap om individens resmönster i vardagen, om behov och önskningar och om vilka
värderingar som styrde valen. Ett tungt frågebatteri arbetades fram där frågorna slipades och ifrågasattes
Resultatet av projektinsatsen och dess ”ringar på vattnet” går först att avläsa när
återkopplingen sker år 2010. Ledtiderna i förändrings-arbete, med värderingar och attityder som kärnfrågor, måste ses över tid och resultaten är en effekt av ett långsiktigt och envist arbete.
Vi kan dock konstatera att en av resprofilerna från studien, FLEXIBILISTEN, håller på och vinner mark både mentalt och fysiskt,
PROJEKTTEAM och MEDVERKANDE AKTÖRER
Projektägare: Mölndals stad , Stadsbyggnadskontoret
Finansiella Partners Vägverket Region Väst
Västra Götalandsregionen
Styrgrupp: Anders Hansson, Stadsbyggnadschef Mölndals stad
Ulf Dermark, tf Stadsbyggandschef, Mölndals stad Stina Landén, Miljösamordnare, Mölndals stad Johanna Olsson, tf Miljösamordnare, Mölndals stad Ny Dinau, Projektledare för RAM, ?
Britta Johnson, Vägverket Region väst
Jessica Algehed, Västra Götalandsregionen…
Forskningsledare: Bi Puranen, docent. Bikupan
Medverkande aktörer: Astra Tech, Fredrik Hellman
Astra Zeneca, Tomas Stalfors Carmel Pharma, Lars Svenstig DNV, Inspecta AB, Britt Johannesson
Ericsson AB, Anders Glemfelt och Anders Åberg Harry Sjögren, Glenn Håkansson och Leif Andersen IVF, Marie Pauli och Lars-Olof Ingemarsson
KappAhl AB, Ann-Marie Heinonen och Lena Fennvik Mölndals stad (organisation)
Papyrus AB, Martina Jonsson
SCA, Erik Lövgren, Bengt G Johansson
De medverkande företagen representerade både stora och väl kända arbetsplatser. Harry Sjögren som är ett företag i fastighetsbranschen, dotterbolag till Castellum, representeras också av några av sina hyresgäster i området. I gruppen bildades en ”Harry Sjögrengrupp” med Carmel Pharma, IVF, DNV-Inspecta och Harry Sjögren.
Finansiering
Mölndals stad beslutade, tillsammans med sina partners Vägverket och Västra
Götalandsregionen, att lägga 2 250 000 kronor under tre (3) år som en bas för projektet. Finansieringen utökades under projekttiden med ytterligare 1.550.000 kr för att genomföra forskningsstudien och ett första steg i kommunikationen av resultaten.
Totalt uppgick finansieringen till 3.800.000kr som fördelades enligt nedanstående:
1100000 kr Mölndals kommun
1350000 kr Vägverket
1350000 kr Västra Götalandsregionen
KOSTNADER
Projektledning skostnader 1483 000
Studien, Bikupan, Intervjuteam 1223 000
Information/enkät/Pop.version 398 000
Porto 73 000
Konferens, diverse 19 100
Överförda medel till 2007* 353 879
VGR/2007* 250 000 3 800 000
Egen tid:
Mölndals stad har under projektets tid investerat mycket egen tid från olika förvaltningar. Nya frågeställningar har krävt sina svar och projektet har alltid funnit stöd och support hos
ansvariga för att föra samtalet vidare. De som svarade på enkäten gjorde det på sina arbetstid. Och samma sak var det för företagen. Olika möten har avlöst varandra. Samtliga medverkande företag har också lagt in egen tid. Den här tiden redovisas inte i antal timmar men grovt kan man räkna fram att det totalt handlar om ca 5000 timmar till ett värde av drygt 1 miljon kr.
Lokaler, datorer och teknisk support:
Intervjuteamet fick tillgång till stadshusets datautbildningsrum och där arbetades med inmatning av alla data från undersökningen som sedan skickades i egen specialdesignad gräddfil till bikupan i Stockholm. Ett program från SPSS köptes in och IT-supporten i stadshuset i Mölndal blev projektets garant för säker hantering av allt material. Det ställdes höga krav på kvalitet och säkerhet och de arbetade nära bikupans teknikenhet under denna fas i projektet. IT-tekniken från Mölndal och ansvarig hos Bikupan designade tillsammans en skräddarsydd lösning för säkert omhändertagande av alla enkätsvar. Projektet förfogade över åtta stationer i utbildningsenhetens lokaler under tiden februari till juni månad 2005.
Det ska också nämnas att det från första skissen av projektet fanns en idé om att företagen skulle medverka med 10.000 kr som entrépeng. Detta valde projektet att inte genomföra av det enkla skälet att man hellre ville återkomma till företagen i ett läge där extern finansiering var
avgörande för ett genomförande och då skulle det vara riktat direkt till personal hos aktörerna.
STRATEGI och STRUKTUR
Projektet inleddes med att två förstudier skulle sjösättas, dels en resvaneundersökning och därefter en kommunikationsplattform. Dessa två skulle tillsammans ses som integrerade och nödvändiga för att projektets övergripande mål skulle kunna realiseras. Resultatet av
förstudierna skulle redovisas som en användarstudie med en spridningsmodell för hur medborgare, anställda, företagsledningar och politiska beslutsfattare skulle involveras i det förändringsarbete som behövde genomföras.
Resvaneundersökningen blev en forskningsstudie och en grundlig sådan. Det blev precis den plattform som alla önskat sig och ett första steg i att bygga kunskap. Med resultatet från undersökningen öppnades dörrar till nya samtal och konkreta samtal. En ny fas kunde börja.
Kommunikationsplattformen blev däremot aldrig vad projektet planerat av det enkla skälet att de ekonomiska resurserna inte fanns. Projektet försökte finnas med i de sammanhang som erbjöds. Bl a skapades en första projektsida under Mölndals stads egen hemsida. Där kunde den som var intresserad snabbt sätta sig in i projektet, dess målsättningar, vilka som
medverkade och pågående arbete. Det hela kom av sig när staden bytte system och det krävdes nya kunskaper för att skapa och underhålla projektsidan. Ett mellanrum uppstod som resulterade i att projektet inte längre var lika synligt ut på marknaden.
För att sprida kunskapen om RAM-Projektet och framförallt av resultatet från undersökningen har projektet medverkat i många möten och seminarier. Samtliga företag har besökts både före, under och efter studien. Några exempel på kommunikation:
• Informationsmöten före, under och efter studien hos samtliga medverkande aktörer
• Radiospot i City 107,3 som påminnelse för att besvara enkäten
• Artiklar i GP, MölndalsPosten, Metro-PLING. Ditt & Mitt Mölndal, Strålkastaren…
• Populärversion som spridits till närmare 4000 mottagare
• Medverkan i RAM-nätverkens egna informationskanaler och tidningar.
Mölndal som är en del av familjen GR, Göteborgsregionen kan konkret bidra till den uppväxling som göteborgsregionen står inför genom sina kunskaper från studien och från nätverksarbetet med företagen i projektet.
Med Bi Puranen som forskningsledare i studien har RAM också fått god uppmärksamhet och Bi har varit en engagerad budbärare av frågorna. Tack vare detta har RAM-studien förekommit i många fler sammanhang än som annars skulle varit möjligt. Detta är vi mycket glada för.
Tidplan
Juni 2004 – dec 2006.
Projekttiden blev 2,5 år och startskottet blev sommaren 2004. Förankring skedde hos aktörerna beträffande arbetsmodell och vilka möjligheter som fanns till engagemang.
En kunskapsbank, studien 2005, byggdes upp om hur individen reser i Mölndal och en
strategisk kommunikationsplattform skulle börja ta form. Resterande tid var till för att genomföra delprojekt och testa nya tankar i olika arbetsgrupper. December 2006 skulle det finnas ett beslutsunderlag som gav ansvariga i projektet en klar bild av vad som krävdes för att lyckas med ett förändringsarbete. Projektet blev i sin helhet ett mentalt igångsättningsverktyg.
Här nedan ses de steg som identifierades vid uppstarten av projektet 2004:
FÖRSTUDIER/ FÖRSTUDIER/ ANALYS ANALYS STEG 3 FÖRSTUDIE II: -Resvaneundersökning Juni 2005 Aug 2004 Juni 2006 STEG 1 STEG 2 Förändringsprocess kring nya resvanor
Dec 2005 Dec 2006 Jan 2005 IMPLEMENTERING/ IMPLEMENTERING/ UTVECKLING UTVECKLING FÖRÄNDRINGS FÖRÄNDRINGS- -PROCESS PROCESS Projekt start Resultat Steg 2&3
RAM-Projektet i Mölndals Kommun
Ny Dinau 2004-05-31
FÖRSTUDIE I:
-Strategisk Kommunikationsplattform
Implementering av resultaten från förstudien – nya samverkansfomer – fältprov / testarbete Delresultat
Steg1
Ovanstående bild visar scenariot 2004. En tidsförskjutning har skett med totalt 6 månader. Plattformen för kommunikation kom överhuvudtaget inte igång som planerat. Vad detta har inneburit är helt enkelt att projektet har kommunicerats i sin helhet och varje given möjlighet har tagits men det kom aldrig att bli med den kraft som var önskvärt. De finansiella resurserna
fanns inte under projekttiden. Projektet har däremot medverkat i många sammanhang, som seminarier, frukostmöten och informationsträffar i regionen och på så sätt spridit sitt budskap.
RISK och MÖJLIGHETER
Omvärldsfaktorer påverkar alla projekt och ingen lever i en sluten egen värld. Så inte heller RAM-.projektet. Den största risken bedömdes vara av ekonomisk karaktär där partners och företagen kunde komma att befinna sig i situationer där budgetneddragningar och andra åtgärder resulterade i att man inte kunde medverka. En annan risk var att de personer som varit med i ett tidigt skede byter arbetsplats eller uppgifter inom företaget och därmed skulle projektet få börja om från början med inskolning av nya personer. Allt tar ju som bekant längre tid än man tror och med elva (som det sedermera blev) aktörer som lever i skilda kulturer är risken uppenbar med stora tidsförskjutningar.
Alla hade viljan men det uppstod situationer som inte projektet kunde påverka. Klippan AB kom tex aldrig riktigt med, fast de var en av de tongivande från början med Tomas Ericsson, Teknisk chef på Klippan. Det gamla företaget försattes i konkurs och därmed försvann också en del av Mölndals industrihistoria. SU/Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal hamnade i långa och sega interna förhandlingar huruvida man skulle medverka eller ej. Inom SU upplevde man en enkättrötthet i organisationen och ville undvika att använda pekpinnar för att få fler att ställa bilen och resa på annat sätt. Frågan var negativt laddad och svår att få med sig
ledningsgruppen på. I slutet av maj 2005, meddelade SU att de beslutat sig för att medverka. Då var arbetet med studien i sin slutfas och projektet tvingades att tacka nej.
Projektet befann sig för övrigt alltid en konkurrenssituation med andra projekt som krävde resurser, både i företagen och bland övriga partners.
Attraktionskraft och angelägenhetsgrad blev två avgörande faktorer. Möjligheterna låg i att: - det blev rätt timing på frågan avseende samtalet beträffande individens välmående både till och från jobbet och där emellan. Timingen blev mycket tydlig andra halvan av 2006. Frågan om vår miljö och vårt klimat blev nu ett ämne som fanns både vid frukostbordet såväl som i
styrelserummet.
- det positiva engagemang som fanns i projektet.
- att projektet valde att samarbeta med Bi Puranen i studien vilket skapade respekt, förväntningar och därmed uppmärksamhet, en av projektets framgångsfaktorer.
Hur debatten går i media spelar alltid roll och samtalen om klimatet och hur framtiden kan se ut har nu debatterats intensivt sedan 2006. Den gagnar naturligtvis RAM-projektet såväl som alla liknande projekt inom ämnesområdet.