1(6) Frågeunderlag RAM-utvärderingen Marielle Fredriksson 010-452 37 83 2014-10-03
Frågeunderlag RAM-utvärderingen
Förutsättningar och beskrivning:
Intervjun ska ta max 1 h Frågorna ska leda till svar som besvarar följande frågeställningar: o Vilka har varit drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM‐projektet? o Hur har arbetsgivarna och kommunen kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Vilka åtgärder har genomförts? o Vilka nyttor har arbetsgivarna upplevt av en delaktighet i nätverket och samarbetet med kommunen? o Vilka hinder och möjligheter finns för kommunen (och andra offentliga aktörer) att arbeta med arbetsgivare i syfte att underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Den samlade datan från intervjuerna tillsammans med våra erfarenheter ska resultera i en rapport som beskriver framgångar och fallgropar samt förslag och tips på fortsatt arbete som kan utgöra underlag till fortsatt metodutveckling av kommande dialog och samarbetsformer med näringslivet både i Mölndal och i andra kommuner i regionen. För att kartlägga och synliggöra RAM‐projektets styrkor (framgångsnycklar) och svagheter (fallgropar) och sätta det i samband med de möjligheter och hinder som kommer från omvärlden görs en SWOT (fälten: styrkor, svagheter, möjligheter och risker/hot) som vi visualiserar med hjälp av spindelmatriser. o För detta behövs värdeord/kategorier inom respektive fält som poängsätts. Värdeord/kategorier kan t ex vara: stärkt/försämrat samarbete, förstärkt/försvagat varumärke, attraktiv/oattraktiv arbetsgivare, höjda/sänkta hälsotal. För yttre påverkan kan det handla om t ex: bättre/sämre kollektivtrafikförsörjning, höjda/sänkta kollektivtrafiktaxor, förmånsbeskattning, påverkande media kring klimat, miljö, resande mm o För poängsättande räknar vi förekomsten av värdeord/kategorier; Hur många av respondenterna säger samma värdeord/kategori? Om det är 10 respondenter kan alltså ett värdeord/kategori få max 10 poäng. Vid intervjun: sortera in ”uppkomna ord/sammanhang/kategorier” under ett av de fyra SWOT‐fälten. Efter intervjuerna sorteras de upp ytterligare under några övergripande ord per kategori. För varje fråga finns en förklaring till varför frågan ställs Under ”huvudfrågorna” finns ytterligare fördjupande frågor som ställs om dessa inte besvaras i samband med den första frågan.2(6)
Uppdrag: 257482, Resvane- och livsstilsundersökning
Frågeunderlag RAM‐utvärdering
Företagen
(Texten ovanför förklarar varför frågan ställs) 2. Huvudfrågorna är frågor som kan leda till att underfrågorna också automatiskt besvaras 2.1 Underfrågorna är fördjupande frågor som ställs om de inte besvaras i samband med huvudfrågan Utgångspunkt: Jag ställer frågorna till dig som representant för ditt företag som arbetsgivare. Berätta även återigen att de är anonyma, kort om vad resultatet ska användas till etc … som i mejlet ***************************************************************************** (För bakgrund och syn på sitt deltagande) 1. Hur har du varit involverad i RAM‐projektet/nätverket? Fokus: RAM‐projektet (För att finna ut drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM‐projektet, men även vad som skulle kunna göras bättre.) 2. Vad var det som gjorde att ni medverkade i RAM‐projektet? 2.1. Vad var bra med projektet? 2.2. Om det skulle göras ett nytt projekt idag, vad skulle du önska gjordes annorlunda? Fokus: RAM‐projektets långsiktiga effekter (För att finna ut hur RAM‐projektet har påverkat företagens organisationer och resandet 10 år efter) 3. Vad kan man se ”för spår” hos er idag av ert deltagande i RAM‐projektet? Vilka effekter uppfattar du att RAM‐projektet har haft? 3.1. Har de anställda ändrat sina resor till och från arbetet efter RAM‐projektet? 3.2. Har projektet även haft effekt på tjänsteresandet? 3.3. Har projektet lett till ändringar i policys och styrdokument gällande personalens resor till och från arbetet? (Ex resepolicy, grön resplan, transportplan, andra styrande mål och riktlinjer) 3.4. Har projektet lett till ändringar i policys och styrdokument gällande tjänsteresorna? 3.5. Har ni arbetat vidare med begreppen GCK, flexibilister och komfortare? Hur? 3.6. Om tid: Hur har företagets och de anställdas attityder kring att resa påverkats av projektet? (Fångas nog upp ovanför)3(6) Fokus: Hur påverkat de anställdas resvanor (För att finna ut hur arbetsgivarna och kommunen har kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda samt vilka åtgärder som har genomförts) 4. Hur har ni som arbetsgivare kunnat påverka de anställdas resvanor? Hur kommer det sig? 4.1. Vad har ni genomfört för åtgärder? 4.2. Har ni gjort något mer eller annat än det som föreslogs inom RAM? Vad? Hur kommer det sig? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar t ex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk subventionering, digitala möten) 4.3. Om tid: Hur har det gått med de fysiska åtgärderna? Används de/är de kvar? 5. Hur har kommunen och andra offentliga aktörer kunnat bidra till att påverka era anställdas resvanor? 5.1. Vilka åtgärder? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar t ex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk styrning, digitala möten) Fokus: företagens samarbete med kommunen och andra offentliga aktörer (inkl. Västtrafik) (För att finna ut kommunens möjligheter att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor och kanske även vilka interna möjligheter som kan finnas på företaget och även externa möjligheter man ser) 6. Vad är det som gör att ni vill/ Vad får ni ut av att/ arbeta tillsammans med kommunen och andra offentliga aktörer för att stötta era anställdas pendlingsresor? 6.1. Hur arbetar ni med kollektivtrafikresorna och Västtrafik? (företagsbearbetning idag, ej under RAM. Ägs ej av kommunerna längre o kan ej styra utbudet. Idag får kommunen + ev. intresserade företag köpa till extra turer och linjer utöver VT:s utbud) (För att finna ut kommunens hinder att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor och kanske även interna hinder som kan finnas på företaget och även externa hinder man ser) 7. Ser ni några hinder till att arbeta tillsammans med kommunen (och andra offentliga aktörer)? (För att finna ut nyttorna arbetsgivarna upplever/upplevt av att vara delaktiga i nätverket och samarbetet med kommunen, men även vad som skulle kunna göras annorlunda inom nätverket) 8. Då: Vad var det som gjorde att ni gick med i RAM‐nätverket? 8.1. Vad gav det er/Vad fick ni ut av det i början? 9. Nu: Vad är det som gör att ni är med i RAM‐nätverket idag? Vad får ni ut av det? Fördelar? Fungerar RAM‐nätverket som koordinator och draghjälp? Byts erfarenheter med de andra företagen? Hur länge bör ett sådant nätverk fortsätta?
4(6)
Uppdrag: 257482, Resvane- och livsstilsundersökning Om företaget inte längre är med i RAM‐nätverket: 10. Vad var det som gjorde att ni valde att lämna nätverket? 11. Vad anser du var fördelarna med RAM‐nätverket när ni var med? 12. Skulle ni vilja vara med om nätverket var upplagt på ett annat sätt? (För att finna ut hur företagen önskar samarbeta med kommunen och andra offentliga aktörer, vilken roll man önskar att de tar) 13. Vad tycker ni att kommunen (och andra offentliga aktörer) ska ha för roll i arbetet med anställdas resvanor i framtiden? 13.1. Är ni nöjda med det samarbete ni har idag gällande resvanor? (Är det ett problem att det kommer i projektform (viss tid med viss budget)?) 13.2. Vad vill ni ha för stöd när det gäller personalens resvanor i framtiden? Önskar du något mer från kommunen i form av samarbete gällande resvanor än vad ni har idag? Hur skulle ni vilja arbeta med detta i framtiden? 13.3. Vad tycker du att man ska arbeta med inom RAM‐nätverket? Något nytt du tycker att man borde föra in? (För att finna ut om företaget efter projektet arbetat med att sprida erfarenheterna vidare) 14. På vilket sätt har ni arbetat för att sprida resultatet och erfarenheter från projektet vidare? Har ni spridit det till andra delar av koncernen? Har ni använt det i er marknadsföring etc? 15. Är det någon fråga du tycker att jag har glömt att fråga? Avsluta med: Får vi återkomma om vi kommer på något mer? Bäst per mejl eller tel?
5(6)
Frågeunderlag RAM‐utvärdering
VGR, Trafikverket och Mölndals stad
(Texten ovanför förklarar varför frågan ställs) 2. Huvudfrågorna är frågor som kan leda till att underfrågorna också automatiskt besvaras 2.1 Underfrågorna är fördjupande frågor som ställs om de inte besvaras i samband med huvudfrågan Utgångspunkt: Jag ställer frågorna till dig som representant för ditt företag som arbetsgivare. Berätta även återigen att de är anonyma, kort om vad resultatet ska användas till etc … som i brevet Obs! Till Mölndals stad hämtas frågor ur båda underlagen då de är både arbetsgivare och projektägare. ***************************************************************************** (För bakgrund och syn på sitt deltagande) 1. Hur har du varit/är du involverad i RAM‐projektet/nätverket? Fokus: kommunen och andra offentliga aktörers samarbete med företagen (För att finna ut kommunens/offentliga aktörers interna styrkor och externa möjligheter att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor) 2. Vad ser du för möjligheter för er och andra offentliga aktörer att arbeta med arbetsgivare för att underlätta deras anställdas hållbara resvanor? 2.1. Vad finns det för styrkor inom er organisation? 2.2. Vad finns det för stöttande faktorer (möjligheter) utanför organisationen? (För att finna ut kommunens/offentliga aktörers interna och externa hinder att arbeta med arbetsgivare och deras anställdas resvanor) 3. Vad ser du för hinder för er och andra offentliga aktörer att arbeta med arbetsgivarna för att underlätta deras anställdas hållbara resvanor? 3.1. Vad finns det för begränsande faktorer inom er organisation? 3.2. Vad finns det för hinder/hot utanför er organisation? (För att finna ut hur det offentliga önskar samarbeta med företagen, vilken roll man önskar ta) 4. Vad tycker ni att kommunen och andra offentliga aktörer som er själva ska ha för roll i arbetet med företagens anställdas resvanor i framtiden? 4.1. Är ni nöjda med det samarbete ni har idag med företagen gällande resvanor? (Är det ett problem att det kommer i projektform (viss tid med viss budget)?) Vad är bra idag? 4.2. Hur skulle ni vilja kunna stötta företagen när det gäller personalens resvanor i framtiden?6(6)
Uppdrag: 257482, Resvane- och livsstilsundersökning
(För att finna ut de offentliga aktörernas syn på deras möjlighet att påverka pendlingsresorna) 5. Hur har ni kunnat bidra till att påverka företagen och deras arbete med de anställdas resvanor? 5.1. Vilka åtgärder? (Här kan det vara relevant att ställa följdfrågor som gör att de tänker i olika riktningar tex attitydpåverkan, information, infrastruktur, ekonomisk styrning, digitala möten) 5.2. Ser du att ni skulle kunna göra något mer för att underlätta hållbara resor hos företagen? Fokus: RAM‐projektet (För att finna ut vad den offentliga aktören anser om projektet 10 år efter) 6. Vad anser du har varit de största fördelarna/största framgångarna med RAM‐projektet ur ert perspektiv som offentlig aktör och delfinansiär? Hur har VGR och TV lyckats med samhällsuppdraget? Även M‐dal. (För att finna ut om den offentliga aktörens ser något negativt med projektet men med fokus på hur hen skulle vilja att ett nytt projekt gjordes) 7. Om ni var med och finansierade ett liknande projekt som RAM idag, hur skulle ni vilja att det gjordes annorlunda? (För att finna ut om och hur organisationen har påverkats av projektet) 8. (Hur) har er organisations arbetssätt/rutiner gentemot företagen förändrats efter RAM‐ projektet? Vad har hänt efter RAM‐projektet? (För att finna ut om och hur organisationen efter projektet har arbetat med att sprida erfarenheterna vidare) 9. På vilket sätt har ni arbetat för att sprida resultatet och erfarenheter från projektet vidare? 10. Är det någon fråga du tycker att jag har glömt att fråga? Avsluta med: Får vi återkomma om vi kommer på något mer? Bäst per mejl eller tel?
Hur kan privata och offentliga
arbetsgivare samarbeta för
fler hållbara resor?
V
ilka drivkrafter, hinder och möjligheter finns för offentliga och privata
arbetsgivare att samarbeta för att skapa hållbara resvanor? Vad kan er
arbetsplats göra?
Kom och ta del av framgångsfaktorer och fallgropar från RAM- projektet i
Mölndal* och flera exempel torsdag 11 december klockan 09.00–12.30
på At Work konferens, Johan på Gårdas gata 5A, Gårda i Göteborg. Lokal:
Modesty.
Seminariet är kostnadsfritt och vi bjuder in dig, från företag, kommun, region
eller myndighet, som vill veta mer om vilka möjligheter, hinder och konkreta
verk-tyg som finns för arbetsgivare att skapa förutsättningar för hållbara resvanor.
08.30 Registrering och fika
09.00 Inledning Lisa Ström, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Lisa Järner, Mölndals stad
09.15 10 år av samarbete om hållbara resvanor i Mölndal Marielle Fredriksson, Tyréns AB 10.00 Mobility Management i Kista Science City Jesper Johansson, Tyréns AB
10.15 Effektivare mobilitet i Högsbo-Sisjön David Backelin, Göteborgs Stad
10.30 Skapa förutsättningar att bli Flexibilist eller GCK:are Marie Anderson, Astra Zeneca 10.45 Fika
11.15 Möjligheter och hinder för hållbara resor till och från arbetsplatsen Erik Lövgren, SCA 11.30 Nettolöneavdrag driver hållbart resande Mats Nyström, Västtrafik
11.45 Panelsamtal: Hur skapar vi förutsättningar för hållbara resvanor? Hur kan offentliga och privata arbetsgivare samarbeta?
Möjlighet att ställa frågor till föreläsarna och flera representanter från de exempel som presenterats under dagen
12.25 Avslutning
Moderator: Anders Hansson, AHÅ Utveckling, Ytterby. Anders har lång kommunal erfarenhet av arbete med hållbar utveckling, samhällsbyggnads- och infrastrukturfrågor i Göteborgsregionen. Anders har bl.a. deltagit i ledningsgrupper för HUR 2050, K2020 och Mistra Urban Futures.
Program torsdag 11 december klockan 08.30–12.30
ANMÄLAN, FRÅGOR och meddelande om särskilt kostönskemål till fikat (kaffe/thé och ekologisk fralla) sker till: lisa.strom@grkom.se senast 8 december.
HITTA HIT: http://atwork.nu/om-atwork/hitta-hit/
MED KOLLEKTIVTRAFIK: Buss 60 till Ullevi Norra eller spårvagn 13, 2, 6 eller 8 till Ullevi Södra. Sök din resa på: www.vasttrafik.se
MED STYR OCH STÄLL: På Gårdatorget finns en Styr och ställ station. Läs mer om Styr och ställ på: http://www.goteborgbikes.se/
Vi som bjuder in: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i samarbete med Västra Götalands
regionens kollektivtrafiksekretariat, Trafikverket och Mölndals stad med medfinansiering från
Västra Götalandsregionen, Mölndals stad och Västsvenska paketet.
*Mölndal stad genomförde under åren 2005–2007 ett projekt som kallas RAM. RAM står för ”Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal”. Projektet samfinansierades av Mölndals stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen med Mölndals stad som projektägare och var ett resvaneprojekt där arbets pendlingen hos anställda vid 10 stora arbetsplatser i Mölndal undersöktes.
RAMprojektet gav unik kunskap om livsstilar och resvanor. Dessutom bildades ett nätverk som har levt vidare efter projektslut. Under hösten har projektet och nätverkets arbete utvärderats.
Värderingar,
livsstilar
och
resvanor
–
i Mölndal
Värderingar,
livsstilar och
resvanor
11 arbetsplatser
i Mölndal med
fokus på de
anställda
Människors mobilitet, eller snarare resvanor, är ett väl genomforskat ämnes
område. Däremot finns det få studier där mätdata knyts till människors pre ferenser och värderingar. Det har vi gjort i denna studie. Det betyder att de vanligaste förklaringarna, till exempel ekonomi, tidsbrist, bekvämlighet med mera, har fått en djupare belysning. Detta genom att människors värderingar och resonemang kring dagens resmönster och boende har kunnat knytas samman med tankar och dröm mar om morgondagen; hur skulle det optimalt kunna vara?
Denna studie bildar plattform för RAMprojektet, Resvanor till och från arbetsplatser i
Mölndal, som har uppdraget att påverka och förändra arbetsresorna till och från några av de större arbetsplatserna i Mölndal. Ambitionen är att ge en fördjupad kunskap om vad som ligger bakom människornas dagliga val av ressätt. Nästa steg är att föreslå åt gärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till ett friskare samhälle – ett friskare Mölndal.
Vi står inför en av vår tids mest krävande omställningar från ett fossilberoende till ett väsent
ligt mer uthålligt transportsystem – med alla de svårigheter och utmaningar, men också möjligheter, som det innebär. Vi är alla en del av ett större sammanhang. Beslut som tas i Mölndal påverkar även Göteborg, övriga Göteborgsregionen och Västra Götalands regionen, som är en del av Sverige, som är en del av Europa. Ändå börjar all verklig förändring lokalt. Det handlar om att förstå människors val i vardagen, att blottlägga konflikter mellan värderingar och verklighet och att skapa förutsättningar för de föränd ringar som måste komma till stånd. Här behövs både politiska och ekonomiska beslut på såväl riks, regional som lokal nivå, liksom det behövs enskilda ställningstaganden.
Hur gör man då en värdegrundsstudie? Jo, den bygger på ett stort lyssnande och på att
ett brett omfång av frågeställningar tas med i arbetet från första stund. Vid sidan av det strukturerade lyssnandet genomförs datainsamlingar för de statistiska analyserna. Tyngd punkten ligger sedan på att integrera dessa så att en förståelse byggd både på kvalita tiva och kvantitativa resultat kan omformas till konkreta förslag och handlingar. Mellan dessa två faser byggs en bro bestående av kommunikation. Det är där vi befinner oss idag, därav detta häfte som sammanfattar en omfattande rapport som finns att ladda
Innehåll
Introduktion...sid..2 Studiens.metod...sid..3 Segmenteringsmodell...sid..4 Komfortare...sid..5 Flexibilister...sid..6 GCK.–.Gå,.Cykla,.Kollektivt...sid..7 Ett.attraktivt.Mölndal?...sid..8 Slutsatser...sid..9–10 Studien.har.genomförts.av.Bikupan.på.. uppdrag.av.RAM-projektet,.Mölndals.stad Titel:.Värderingar,.livsstilar.och.resvanor.. . –.11.arbetsplatser.i.Mölndal.. . med.fokus.på.de.anställda Text:.Bi.Puranen.och.Karina.Wrobel Grafisk form:.Mattias.Lundqvist ISBN-91-976231-0-5 ©.Bikupan.2006Introduktion
Vill du veta mer om RAM-projektet?
www.molndal.se,.ram@molndal.se. 031-315.10.00
Vill du veta mer om studien?
Undersökningen omfattar de anställda vid de medverkande företagen, bosatta
i Mölndal eller inpendlare. Målet har varit att identifiera olika grupper och att försöka få en djupare förståelse för deras vardagliga resor – att förstå varför de väljer vissa alternativ framför andra. Många gånger är människor inte ens själva på det klara med varför de gör som de gör. I studien undersöker vi om människors före ställningar gällande kollektivtrafiken stämmer med de faktiska förhållandena. Andra gånger kan det handla om rent känslomässiga ställningstaganden. Då är det sannolikt reflektion över sitt eget handlande som är inkörsporten till förändring och ibland är kanske arbetsgivarens uppmuntran och aktiva stöd det som förändrar ett beteende.
För att få svar på hur människor reser medverkade personal från 11 arbetsplatser i Möln
dals stad i studien: AstraZeneca, Astra Tech, Ericsson, KappAhl, Papyrus, SCA, Mölndals förvaltningar samt Harry Sjögrengruppen bestående av Carmel Pharma, Det Norske Veritas, Harry Sjögren och IVF. Medarbetarna besvarade under våren och sommaren 2005 både enkäter och djupintervjuer. Resultatet blev ett omfattande material med enkätsvar från 2293 personer. Ett intervjuteam som har fått specialträning i intervju metodik utförde 98 ingående djupintervjuer. Det har även gjorts jämförelser med andra studier för att se om de arbetande i Mölndal skiljer sig från Sveriges befolkning som
Kortsiktigt Långsiktigt
Individ Preferenser Värderingar
Företag Attityder Värdegrund
”Jag blir nästan arg när jag ser att det bara sitter en människa i varje bil. [...] Bara för att folk inte vill ändra sig och åka kommunalt.”
Kvinna, 41–50 år, Flexibilist
”Bengt heter vår bil! Den är egentligen mina barns trygghet och gläd-jeämne och för mig ett nödvändigt ont. Den är ju möjligheten att ta sig ut,
den är också friheten. Friheten att komma ut på landet, friheten att åka till Sälen.”
Man, 41–50 år, Komfortare
”Jag har en del idéer. Jag har haft en tidigare, att jag skulle cykla jorden runt. Det gör jag nästan nu, fram och tillbaka till jobbet, så jag har nästan
Studiens metod
MEDBORGARPANELER 18–65 år N= 2 000 18–36 år 2 paneler (1995–2004) AstraZeneca KappAhl Papyrus Harry Sjögren-gruppen Ericsson Studien Värderingar, livsstilar och resvanor i Mölndal ca10 000 anställda Basenkät + djupintervjuer (98 djupintervjuer) Pro lenkät Mölndals förvaltningar SCA Astra Tech I II I II N=2 293Det omfattande statistiska materialet från enkäterna har använts för att skapa en
modell över resmönster där tre tydliga segment har utkristalliserat sig. Först delades de svarande in i två grupper utifrån hur de reser till och från arbetet: bilresenärer som åker bil till och från arbetet (74%) och övriga som aldrig åker bil till och från arbetet (26%). Därefter skapades ytterligare två grupper med utgångspunkt i om deltagarna anser sig vara
flexi-bla (52%) eller ej flexiflexi-bla (48%) i sitt resande. Dessa fyra grupper korsades och resulterade i de tre segmenten Komfortare som är ej flexibla bilåkare, Flexibilister som är flexibla bilåkare och GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) som inte åker bil, oavsett om de är flexibla
eller inte. Segmentet GCK har sedan delats upp i grupperna Avvaktande och Överty gade utifrån om GCK:arna avstår bil av miljöhänsyn eller på grund av andra faktorer. Modellen har verifierats och kontrollerats genom analys av faktiska fördelningar mellan olika färdmedel och segment.
Ej flexibla Flexibla
Bil Komfortare
40%
Flexibilister
35%
Ej bil GCK (Gå, Cykla, Kollektivt)
25% (3% Övertygade, 22% Avvaktande) ”Bilen är en symbol för
frihet och inte bara symbol faktiskt. Det är faktiskt frihet, det är frihet att kunna komma hem när jag vill, det är frihet att åka till jobbet när jag vill, det är frihet att kunna handla när jag vill. Bilen är för mig vad rullstolen är för en lam.”
Man, 31–40 år, Komfortare Alla GCK Avvaktande GCK Övertygade Flexibilister Komfortare 0 h 100 h 200 h 300 h 400 h Samtliga personer Endast personer som hämtar och lämnar på dagis/skola
328 (41 arb.dagar) 215 (27 arb.dagar) 200 (25) 307 (38) 264 (33) 314 (38) 233 (29) 339 (42) 215 (27) 322 (40)
Total faktisk restid till och från arbetet per år
Genomsnittligt antal restimmar per 253 årsarbetsdagar (enligt dagbok)
”Har man barn så vill man försöka förkorta tiderna för barnen på dagis, så nu sitter vi och kör i varsin bil. Det känns inte alls bra ... Om pendeln skulle fortsätta ner till Åsa, där vi bor, då skulle vi sälja en bil direkt.”
n Komfortare (40%)
Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig inte vara flexibla i valet av transportmedel. n Flexibilister (35%)
Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig vara flexibla i valet av transportmedel och kan tänka sig att blanda bil, kollektivtrafik, samåkning, gång eller cykel, beroende på vad som passar bäst.
n GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) (25%)
Åker aldrig egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Kan vara flexibla mellan kollektivtrafik, samåkning, gång eller cykel eller välja bara ett enda transportmedel.
Kriterier: 1. Reser aldrig med bil
2. Anser miljöhänsyn vara mycket viktigt
3. Föredrar kollektivtrafik därför att det bidrar till miljöarbetet och för att man slipper använda bil
– Övertygade (3%): alla tre kriterierna är uppfyllda
Av de tre resesegmenten är Komfortarna (40%) den största gruppen. De åker
alltid bil till och från arbetet och är inte flexibla i sitt val av färdmedel. Bilen är en oerhört viktig del i vardagen och 72% uppger att de sannolikt eller definitivt inte skulle kunna sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. Att ha barn under 18 år ökar sannolikheten att vara Komfortare. Många använder bil för att få vardagslogistiken att gå ihop med hämtning och lämning på dagis, skola och fritidsakti viteter, veckoinköp och inte minst resor till och från arbetet. Bilen står även för frihet, en möjlighet att åka vart man vill. För många Komfortare är stunden i bilen avkoppling och tid för sig själv. Fler män än kvinnor är Komfortare, 46% mot 37%. Medelåldern är högre och likaså medelinkomsten jämfört med de andra grupperna. De är även mer nöjda med hushållets ekonomi. Det allmänna hälsotillståndet är däremot sämre. Kom fortarna är den grupp som oftast svarar nej på frågan om de motionerar regelbundet och de känner sig oftare trötta.
Det som utmärker Komfortarna är jakten på tid. De är mycket tidskänsliga,
restiden avgör valet av färdmedel. Genom att välja bilen känner de att de får mer tid för familjen och arbetet. Komfortarna är den grupp som anser sig spara in mest tid genom att välja bilen. Däremot visar en undersökning av den faktiska tidsåtgången att tidsvinsten inte är så stor som de tror. Den årligt använda tiden för resor till och från arbetet utgör 27 arbetsdagar. Om man inkluderar hämtning och läm ning av barn på dagis ökar tidsförbrukningen till hela 41 arbetsdagar per år. En orsak till gruppens bilberoende är att många av Komfortarna inte har tillgång till kollektiv trafik där de bor. De har även den längsta genomsnittliga resvägen mellan hem och arbetsplats, 20 kilometer. Därför är andra färdsätt, som att gå eller cykla, inte heller realistiska. Säkerhet är en viktig aspekt vid valet av färdmedel, anser Komfortarna. Trots detta väljer de bilen framför exempelvis kollektivtrafiken. En uppskattning av riskerna för den egna hälsan visar att de är medvetna om att bilen inte är det säkraste sättet att förflytta sig på, trafikolyckor nämns som den främsta livs och hälsorisken för egen del. De har en stor intellektuell förståelse för miljöhot. På andra plats över risker kommer klimatförändringar och i djupintervjuerna nämns miljöförstöring som ett av de främsta hoten för framtiden, såväl lokalt som globalt. Trots denna medvetenhet finns det en
0% 25% 50% 75% 100% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Tidsåtgång Bekvämlighet Kostnad Miljöhänsyn Säkerhet Upplevelse
(95%) (85%) (83%) (66%) (60%) (42%) Mölndal:
Viktigt vid transportval
(jämförelse mellan ungdomspanel och Mölndal, andel som svarat Mycket viktigt/Ganska viktigt)
”Man kan säga att jag fick betala kollektivtrafiken med att jobba mindre. Istället för en och en halv timme en väg så kör jag på en halvtimme nu. Så de två
timmarna kan jag lägga på arbetet istället för på bussen och tåget.”
Kvinna, 41–50 år, Komfortare
Komfortare:
• 40 % av undersökningsdeltagarna • Ej flexibla, alltid bil
• Fler män än kvinnor • Högre inkomst • Högre ålder
• Mest tidskänsliga segmentet • Något sämre allmänt hälsotillstånd • Stressade
Flexibilisterna är som namnet antyder flexibla bilåkare. Det betyder att de ofta
åker bil till och från arbetet men att de även använder andra färdsätt, som att gå, cykla eller åka kollektivt. Gruppen utgör 35% av undersökningsdel tagarna och det är en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Gifta och sammanbo ende har större sannolikhet att vara Flexibilister, likaså de som har barn under 18 år. Vad gäller ålder är de ett mittsegment, yngre än Komfortarna men äldre än GCK:arna. Många Flexibilister skulle vilja använda bilen i mindre utsträckning men styrs ofta av samma omständigheter som Komfortarna, det vill säga tidsbrist, familjesituation och dålig tillgång till kollektivtrafik. Av Flexibilisterna svarar 61% att de inte skulle kunna sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. När det är praktiskt möjligt går eller cyklar många av Flexibilisterna till och från arbetsplatsen.
Inställningen till kollektivtrafiken är splittrad. Endast 5% åker kollektivt till och från arbe
tet regelbundet. Att vara tvingad att anpassa sig efter kollektivtrafikens tidtabeller är en nackdel. Flexibilisterna är inte lika tidskänsliga som Komfortarna men om restiden blir markant längre med kollektiva färdmedel tar de bilen. Däremot väljer många Flexibilister att åka kollektivt när de ska in till Göteborgs centrum då det många gånger är det smidi gaste alternativet; de slipper hamna i trafikköer och behöver inte leta parkeringsplats.
Flexibilisterna är mycket miljömedvetna. De anser att miljöaspekten är viktig vid valet av
färdmedel, de köper ekologiskt odlade varor och ser miljöförstöring som ett stort hot inför framtiden. Hälsa och motion är viktigt, 80% motionerar regelbundet. Att få motion är en viktig anledning till varför de väljer att gå eller cykla vissa sträckor. Flexibilisterna är också det segment med störst andel svarande som uppger att de ofta eller alltid är glada och att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska bra.
Flexibilisterna har högre utbildning än de andra segmenten och särskiljer sig även genom
sitt samhällsengagemang. De har genomgående större förtroende för myndigheter, organisationer, företag och olika yrkesgrupper än de andra segmenten. Flexibilisterna har en mer öppen syn på samhället och omgivningen. De är beredda att anpassa sig, exempelvis genom att anamma mer hållbara vanor och levnadsmönster och är med vetna om de möjligheter som individer har att påverka omvärlden, inte minst miljön,
”I stort sett kör jag själv till och från jobbet varje dag. Ibland tar jag bussen, be-roende på vad jag ska göra efteråt, vart jag ska. Det kan bero på väglaget också, om det är dåligt väder tar jag bussen.”
Kvinna, 31–40 år, Flexibilist Alla GCK Avvaktande GCK Övertygade Flexibilister Komfortare 0% 25% 50% 75% 100% 36% 25% 7% 17% 29% 36% 36% 22% 23% 33% 23% 30% 21% 28% 26% 5% 9% 50% 32% 12%
Ja, definitivt Ja, troligen Sannolikt inte Nej, definitivt inte
Skulle du kunna sköta dina vardagliga sysslor/din fritid utan bil?
Flexibilister:
• 35 % av undersökningsdeltagarna • Stor utsträckning bil, men även alternativ • Lika stor andel av båda könen • Yngre än Komfortarna • Högre utbildning • Mycket miljömedvetna • Motionerar regelbundet • Stort förtroende för myndigheter, organisationer och företag
• Gott allmänt hälsotillstånd och känner sig
De % av undersökningsdeltagarna som tillhör segmentet GCK (Gå, Cykla,
Kollektivt) använder aldrig bil för sina resor till och från arbetet. Istället går de till fots, cyklar eller åker kollektivt. Fler kvinnor än män är GCK:are, 29% respektive 18%. En närmare analys visar att segmentet består av två undergrupper: GCK Övertygade som avstår bilen på grund av miljöhänsyn samt GCK Avvaktande som av olika skäl inte har skaffat bil. GCK:arna är den minst tidskänsliga gruppen. Oavsett avståndet mellan hem och arbete så kan de tänka sig en längre restid än både Komfor tarna och Flexibilisterna.
GCK Övertygade motsvarar % av deltagarna i studien. För att räknas till den kategorin
ska respondenterna ha svarat att de aldrig reser med bil, att de anser att miljöhän syn är mycket viktigt vid valet av färdmedel samt att de föredrar kollektivtrafik för att det bidrar till miljöarbetet och för att man slipper använda bil. Deras miljöengagemang genomsyrar alla frågor. En intressant iakttagelse är att de Övertygade GCK:arna upp ger att de inte mår så bra. Fler beskriver sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt, de känner sig oftare trötta och deppiga.
GCK Avvaktande, % av undersökningsdeltagarna, är den yngsta gruppen i studien med
en stor andel personer under 30 år. Många är ensamstående eller sambo utan barn, har en lägre inkomst och få har körkort. I åsikter och val liknar de ofta Komfortarna. De unga Avvaktande GCK:arna är i början av sin karriär och kan antas få en förbättrad ekonomi framöver. Familjebildning ligger också framför dem. Många bor i lägenhet men tror att de i framtiden kommer att flytta till småhus eller villa. Dessa faktorer ökar sannolikheten för att de med tiden, exempelvis om deras ekonomiska förutsättningar förbättras och de blir föräldrar, kommer att öka sitt bilanvändande. Just gruppen GCK Avvaktande som är under 30 år har en negativ inställning till kollektivtrafikrelaterade frågor som är lik Komfortarnas. Vad gäller miljöhänsyn vid val av transportsätt så anser den här gruppen till och med att det är mindre viktigt än vad Komfortarna gör.
Det är varken möjligt eller önskvärt att hindra de Avvaktande GCK:arna från att bli bilis
ter. Däremot är det ur ett samhällsperspektiv viktigt att försöka ge dem kunskap och
Alla Över 20 km 10–20 km 3–10 km 0–3 km 0 10 20 30 40 50 60 70 80 37 50 52 74 37 41 48 54 44 34 35 40 51 Komfortare Flexibilister GCK Minuter
”Jag tycker att om man bor i en stad så bör man använda kollektivtrafi-ken. Det känns lite onö-digt med bil när det finns så mycket bilar idag. Det tar
ju längre tid att åka bil genom stan än vad det tar att åka spårvagn, till exempel.”
Man, 31–40 år, GCK Övertygad GCK:
• 25 % av undersökningsdeltagarna • Aldrig bil
• Större andel kvinnor än män • Låg inkomst
GCK Avvaktande:
• 22 % av undersökningsdeltagarna • Liten andel körkortsinnehavare • Lägre inkomst
• Fler ensamstående
• Stor andel personer under 30 år GCK Övertygade: • 3 % av undersökningsdeltagarna
Vilken är den längsta restid till jobbet du skulle kunna tänka dig
oavsett färdsätt?
Varje dag pendlar närmare 00 personer till sina arbetsplatser runt om i Möln
dal. Av deltagarna i den här studien bor drygt hälften i någon annan kommun än Mölndals stad. Detta innebär ofta längre resor till och från arbetet, resor som i många fall görs med bil och bidrar
till minskad framkomlighet och en försäm rad miljö i kommunen och i regionen. Ett sätt att minska belastningen på miljön är att minska avståndet mellan hem och ar betsplats genom att locka fler pendlare att flytta till Mölndal. Detta skulle öka fram komligheten på vägarna då undersökning en visar att de som bor nära sin arbetsplats ofta väljer att gå eller cykla till arbetet.
Hur attraktivt är då Mölndal enligt deltagarna i studien? För att undersöka Mölndals stads
attraktionskraft har undersökningsdeltagarna delats in i segment efter hur de upple ver Mölndals stad som geografiskt område. De som anser att kommunen har bra re kreationsområden och att det finns tilltalande boendemiljöer räknas som positiva till Mölndals stad. Grupperna har även delats in i boende i Mölndals stad och boende i annan kommun. En majoritet är positivt inställda till Mölndals stad och nämner ofta kombinationen av närheten till Göteborg och de fina frilufts och naturområdena som Mölndals fördelar. Men Mölndal uppfattas också som ett tråkigt, grått och anonymt för ortsområde med många industrier. En förklaring är att många av dem som inte är bo satta i kommunen endast ser motorvägen och det område som de arbetar i och missar de natursköna delarna.
Av alla som deltagit i undersökningen är 9 % nöjda med sin nuvarande bostadsort. Ändå
är en tredjedel av dessa intresserade av att byta boendeform och 20% av den tredje delen är positivt inställda till Mölndals stad. Den främsta anledningen till intresset för att byta bostad är en önskan om ett större boende. Många vill byta från lägenhet till småhus men bostadsrätt är också en populär boendeform. Viktiga faktorer vid valet av bostad är närhet till naturområden och till bra service, vilket även är några av Mölndals
Ett attraktivt Mölndal?
39% 30%
8% 22%
Bor i Mölndals stad Bor i annan kommun
Positiv
Negativ
”Det som är bra med Möln-dal är väl att man bor
på landet men har ändå nära till stan [Göteborg]. […] Man får väl mark-nadsföra Mölndal bättre. Vi har ju fritidsanläggning där borta vid Åby med bandybana, ishockey-bana, simhall och gym. Det är ju verkligen möjligheternas kommun det här. Fast den har en tråkig stämpel.”
Kvinna, >50 år, boende i Mölndals stad, Flexibilist
”Det som vi tyckte var bra [i Mölndal] var Toltorps-dalen, vi löptränade mycket i Änggårdsbergen. Bifrost är ett ganska trevligt område. Gunnebo, där finns också trevliga promenad- och springvänliga områden. Lite sjöar och så.”
Man, 31–40 år, boende i annan kommun, Flexibilist
”Jag åker inte mycket till Mölndal centrum på grund av den sociala aspekten, det finns inget att göra. Det jag saknar är kaféer. Om man väntar på bussen och vill ta en kaffe så finns det ingenstans man kan göra det. Jag vill ha ett ställe där man ser unga människor som pratar och har det trevligt.”
Kvinna, <30 år,
Segmenteringsmodell boende
Värderingar är långsiktiga, djupt rotade i människan och styrs av övertygelse.
Preferenser däremot kan skifta snabbt och är mer kortsiktiga och sponta na än värderingar. Båda påverkar de handlingar och val som vi gör. Vi har i denna studie kunnat visa på en mycket stark koppling mellan de dagliga resval vi gör och olika grundläggande värderingar som till exempel boendemiljöns betydelse kontra miljömedvetenhet. Vi har också kunnat visa på hur vissa värderingar åsidosätts därför att de inte är förenliga med varandra: i valet mellan kortare restid och två timmars daglig restid samt en attraktiv boendemiljö väljer många det senare trots att det tar tid, belastar miljön och medför risker. När vi tvingas välja – då kan en liten knuff i endera riktningen från arbetsgivare eller samhälle få det att väga över, vi byter beteende. För en del är det ekonomin som avgör, men för en stor del av de anställda i de företag som undersökts är det värderingarna som styr.
Resor till och från arbetet är en stor tidstjuv i våra liv. Deltagarna i undersökningen om
bads i enkäten att fylla i en resedagbok över sin senaste typiska arbetsdag. En sam manräkning av restiden till och från arbetet visar att de i genomsnitt använder 27 hela arbetsdagar per år bara för resor till och från arbetsplatsen. Om man även hämtar och lämnar barn på dagis eller skola så ökar restiden till 40 arbetsdagar per år. En stor tids vinst skulle kunna göras, inte genom att välja bilen för att spara tid, som exempelvis Komfortarna gör, utan genom att bosätta sig närmare arbetet.
Slutsatser
25% 50% 75% 100% 16% 46% 59% 65% 0% 25% 50% 75% 100% 6% 20% 27% 40% 17% 26% 24% 30% 24% 24% 29% 23% 53% 30% 20% 7%Viktigast Näst viktigast Mindre viktigt Minst viktigt Minska miljö-och hälsoskadliga utsläpp Trängsel Stressade bilförare, en säkerhetsrisk Buller
Varför är det angeläget att lösa trafikproblemen?
Vem ska lösa problemen? Störs av buller på jobbet
Störs av buller hemma Min tid räcker inte till det jag skulle vilja göra Min hälsa påverkas negativt Upplever stress Hamnar i bilköer med förseningar som följd 0% 10% 20% 30% 40% 50% 39% 34% 24% 23% 16% 8% Hur påverkar trafikproblemen dig?
Självuppskattade livs- och hälsorisker för egen del
Komfortare Flexibilister GCK
1. Trafikolyckor 1. Trafikolyckor 1. Avgaser från biltrafiken
2. Klimatförändringar 2. Avgaser från biltrafiken 2. Kemikalier i livsmedel
3. Kemikalier i livsmedel 3. Kemikalier i livsmedel 3. Klimatförändringar
4. Avgaser från biltrafiken 4. Klimatförändringar 4. Trafikolyckor
5. Miljöfrågor 5. Miljöfrågor 5. Miljöfrågor
6. Resor till och från arbetet 6. Allergier 6. Allergier
7. Allergier 7. Ohälsotalen 7. Ohälsotalen
Det finns en kluven inställning till bilen – deltagarna i studien är väl medvetna
om och oroliga för de risker som bilanvändande innebär. När undersök ningsdeltagarna ombads uppskatta vad de trodde var de största riskerna för deras liv och hälsa så angav alla tre segmenten trafikolyckor, avgaser från biltrafiken, klimatförändringar och miljöfrågor som de främsta riskerna. De två bilburna segmen ten, Komfortare och Flexibilister, angav båda trafikolyckor som den allra största risken för den egna hälsan. Ändå fortsatte de att köra bil.
Alla bilanvändare i undersökningen har upplevt problem i trafiken och en majoritet anser
att den viktigaste framtidsfrågan är att minska miljö och hälsoskadliga utsläpp. Däre mot är det inte individen som i första hand ska lösa trafikproblemen utan det ansvaret överlåter man till politikerna. Deltagarna anser att arbetsgivaren har minst ansvar för att lösa problemen men undersökningen visar samtidigt att åtgärder på arbetsplatsen har stor inverkan på de anställdas resmönster. AstraZeneca är ett positivt exempel som visar hur långsiktigt arbete inom ett företag skapar både miljö och hälsovinster hos medarbetarna och ökar företagets attraktionskraft. AstraZenecas kombination av frisk vårdssatsningar och åtgärder för att förbättra resvanorna har gjort att företaget har en större andel Flexibilister och mindre andel Komfortare än företag med liknande demo grafisk sammansättning.
Bland dem som inte använder kollektivtrafiken finns det många förutfattade meningar om
att det är ett tidskrävande och omständligt färdmedel. Trafiksäkerhet och pris anges sällan som en fördel för kollektivtrafiken, däremot anger många komfortaspekter, som tid till avkoppling och att slippa leta pplatser, som avgörande fördelar. Känslan av att bidra till miljöarbetet och att slippa använda bil är avgörande värden för dem som regel bundet åker kollektivt och man efterfrågar också förändringar i kollektivtrafiken för att förbättra användbarheten och öka servicen. Ett tidsbegränsat försök där man rensar bland de många små vardagliga hindren (avsaknad av hållplatser utanför arbetsplat sen, zonindelningar osv) och de besvärande politiska och ekonomiska hindren, t ex för månsvärdebeskattning av arbetsgivarstöd till kollektivtransporter, efterfrågas av många och skulle ge ett värdefullt kunskapsunderlag för framtiden. På så vis skulle Göteborgs regionen kunna pröva en annan lösning än Stockholmsförsökets strikta avgiftsstyrning.
Slutsatser
(fortsättning)
SCA Papyrus Mölndals förvaltning KappAhl Harry Sjögren Ericsson Astra Tech AstraZeneca 0% 25% 50% 75% 100% 15% 27% 16% 9% 22% 32% 13% 13% 52% 29% 32% 23% 20% 36% 34% 34% 33% 44% 52% 68% 58% 32% 53% 53% Komfortare Flexibilister GCK Segmenteringsmodellen per företag”Det finns en samåknings-pool, vad finns det mer?
Cykelreparatörerna, cykelparkeringarna. Jag tycker att Astra gör mycket. Det finns tydliga riktlinjer vad gäller resor. Vi försöker åka tåg istället för att flyga.”
Man, <30 år, Flexibilist
”Vi har ju denna förträff-liga buss Orange Express som jag har börjat åka sedan några veckor tillbaka och som är helt jättebra.”
Projektledare Ny Dinau Daniel Ewerdahl Djuna Franzén Mysan Haglind Fredrik Näsman Carlos Viktorsson Karina Wrobel
Research
och analys
Grafisk form
Mattias LundqvistAdministration
Annica Johansson Helen Nicastro Forskningsledare Bi PuranenMölndals stad
Bikupan
(FRÅN VÄNSTER) Emily Nilsson Amir Softic Johanna Severinsson Martin Olausson Elin Göransson Kia Högberg
Projektledning
Jonas Köpniwsky Patrick LiuIntervjuteam
Mölndal
Bikupan
Ledning
Medverkande arbetsplatser
Projektfinansiärer
Värderingar,
livsstilar
och
resvanor
–
i Mölndal
”
”Ett huvudresultat är således att trots medvetenheten om riskerna för det egna livet och den skadliga effekt som biltrafiken har på miljön, så väger ändå en attraktiv boendemiljö tyngre än lång restid till arbetet, miljöhänsyn och risker.”Livsstilar &
resmönster
i Mölndal
Ett samverkansprojekt
för hållbar utveckling mellan:
Astra Tech
AstraZeneca
Carmel Pharma
Det Norske Veritas
Ericsson
Harry Sjögren
IVF
KappAhl
Mölndals stad
Papyrus
SCA
Projektansvarig:Ny Dinau, Mölndals Stad ny.dinau@molndal.se
Forskningsledare:
Bi Puranen, Bikupan bi@bikupan.se 2006-04-06
Innehåll
FÖRORD...3 1 BAKGRUND ...4 2 UPPDRAG ...4 3 SAMMANFATTNING ...5 4 METOD ...104.1 VÄRDERINGAR OCH VÄRDEGRUND...10 4.2 MÅLGRUPP OCH URVAL...11
4.3 DATAINSAMLING...11
4.4 DATABEARBETNING OCH BORTFALLSANALYS...12 4.5 ANALYSMETOD...13
4.6 SAMMANFATTNING AV CENTRALA BEGREPP I SEM ...16
4.7 SEGMENTERING...18
4.8 JÄMFÖRELSEMATERIAL...22
5 JÄMFÖRELSER MED ANDRA POPULATIONER...24
5.1 BILEN OCH KOLLEKTIVRESANDET...25
5.2 MILJÖN...28 5.3 RESANDET...29 5.4 HÄLSA...30 5.5 BOENDE...31 6 SEGMENTERINGSMODELL RESANDE ...34 6.1 FLEXIBILITET...34 6.2 BILRESANDE...36 6.3 SEGMENTERINGSMODELLEN...37
6.4 BOENDE UTANFÖR MÖLNDAL UPPDELADE PER KOMMUN...47
6.5 REGRESSIONSANALYSER...47 6.6 SAMMANFATTNING...57
7 KOLLEKTIVTRAFIKEN ...60
7.1 FÖRTROENDE...60
7.2 SAMMANFATTNING...65
8 TRAFIKSITUATIONEN I GÖTEBORG MED KRANSKOMMUNER...66
8.1 PROBLEMEN...66
8.2 BULLER...66
8.3 MILJÖASPEKTER...67 8.4 FRAMKOMLIGHET...67
8.5 CYKEL...68
8.6 VEM SKA LÖSA PROBLEMEN?...69
8.7 SAMMANFATTNING...69
9 BOENDE ...71
9.1 SKILLNADER MELLAN MÖLNDALSBOR OCH BOSATTA I ANNAN KOMMUN...71
9.2 NÖJDHET MED BOSTADSORT...71
9.3 BESKRIVNING AV MÖLNDALS STAD...72 9.4 SEGMENTERINGSMODELLEN FÖR BOENDE...72 9.5 ÅSIKTER OM MÖLNDALS CENTRUM...73
9.6 INSTÄLLNING TILL MÖLNDALS STAD OCH DESS FÖRVALTNING...73
9.7 FLYTTMÖNSTER...74 9.8 PRIORITERINGAR I BOENDET...77 9.9 SAMMANFATTNING...78
10 SEM-MODELLER...79
11 STATISTIK ÖVER MEDVERKANDE FÖRETAG...84 11.1 ASTRAZENECA...84 11.2 ASTRA TECH...86 11.3 ERICSSON...87 11.4 HARRY SJÖGRENGRUPPEN...88 11.5 KAPPAHL...89 11.6 MÖLNDALS FÖRVALTNING...91 11.7 PAPYRUS...92 11.8 SCA ...94 11.9 JÄMFÖRELSE AV SEGMENTEN MELLAN FÖRETAG...95
11.10 SAMMANFATTNING...95
12 SLUTSATSER ...97 13 FORTSATT ARBETE ...102 14 FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING...104 15 REFERENSLISTA...106 16 BILAGOR...108
16.1 DIAGRAM, VIKTNING...108 16.2 LOGISTISK REGRESSION...110
16.3 KARTA ÖVER FÖRETAGENS PLACERING...115
16.4 DJUPINTERVJUMANUAL...116 16.5 BASENKÄT...120 16.6 PROFILENKÄT...120
Förord
Dagens samhälle är inte morgondagens samhälle. Ren luft och därmed ett friskare samhälle kräver nya tankar och förhållningssätt och sist, men inte minst, modet att ta de många beslut som krävs för att skapa detta.
Vi står inför en av vår tids mest krävande omställningar från ett fossilberoende transportsystem till ett väsentligt mer uthålligt sådant – med alla de svårigheter och utmaningar men också möjligheter som det innebär. Vi är alla en del av ett större sammanhang. De beslut som tas i Mölndal påverkar även Göteborg och övriga
Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen, som är en del av Sverige, som är en del av Europa.
Denna studie utgör en första byggsten i RAM-projektet, som har uppdraget att påverka och förändra arbetsresorna till och från några av de större arbetsplatserna i Mölndal. Ambitionen är att ge en fördjupad kunskap om vad som ligger bakom människans dagliga val. Nästa steg är att föreslå åtgärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till friskare samhälle – ett friskare Mölndal.
Undersökningen består av en fysisk och elektronisk enkät samt djupintervjuer med de anställda i elva företag baserade i Mölndal samt de anställda i Mölndals stad, inalles 10 000 personer. 2 293 av dessa ingår i studien. Många samtal och möten är genomförda och de utgör basen för studien och dess upplägg.
Ett stort tack till alla företag som ställt upp med sin tid och sitt engagemang genom att delta i studien: AstraZeneca, Astra Tech, Carmel Pharma, Det Norske Veritas, Ericsson, Harry Sjögren AB, IVF, KappAhl, Papyrus, SCA och givetvis Mölndals stads olika förvaltningar. Genom ett nära samarbete med arbetsförmedlingen i Mölndal har projektet kunnat erbjuda åtta arbetssökande chansen att medverka i en lite annorlunda och lärande process nämligen denatt samtala med människor om framtiden och vad man önskade av den. Ett stort tack till intervjuteamet som bestod av åtta personer, 20–34 år, alla från Mölndal: Amir Softic, Elin Göransson, Emily Nilsson, Emma Lindberg, Fredrik Malmberg, Johanna Severinsson, Kia Högberg och Martin Olausson. Teamet arbetade från februari till juli med djupintervjuer, information om studien samt registrering av inkommande enkätsvar. Tack vare ert samhällsengagemang och intresse för människor blev detta arbetssätt en verklig framgångsfaktor.
Människors mobilitet, eller snarare resvanemönster, är ett väl genomforskat ämnesområde. Däremot finns det få studier där dessa mätdata knyts till människors preferenser och värderingar. Det har vi gjort i denna studie. Det betyder att de vanligast förekommande förklaringarna, som till exempel ekonomi, tidsbrist, bekvämlighet med mera har fått en djupare belysning genom att människors värderingar och resonemang kring dagens resmönster och boende har kunnat knytas samman med tankar och drömmar om
morgondagen; hur skulle det optimalt kunna vara? Dessa resultat är att betrakta som en stafettpinne som nu lämnas vidare till RAM-projektets nästa fas; implementering – att förankra resultaten (är, bör, gör-modellen) och att åstadkomma verklig förändring. Bi Puranen
Forskningsledare Bikupan
1 Bakgrund
Inledningsvis genomfördes en förstudie hösten/vintern 20021. Detta förberedande arbete resulterade i att de större företagen i Mölndal gemensamt författade ett dokument2 som tydligt beskriver intentioner och uttrycker behov av gemensamma åtgärder för att strategiskt och målinriktat arbeta för att skapa förändringar i resmönster, med fokus på bättre hälsa och ökat välmående hos individen. Tillsammans med några av de större arbetsplatserna i Mölndal har Mölndals stad, Vägverket Region Väst och Västra Götalandsregionen gemensamt
initierat det s.k. RAM-projektet eller ”Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal. Projektet uppstod ur ett gemensamt behov av att kraftsamla och hitta nya vägar för att strategiskt och målinriktat arbeta för förändring i människors sätt att resa till och från sina arbetsplatser.
För att åstadkomma en bestående förändring krävs en ökad förståelse och djupare kunskap om resenärens behov och tankar runt resandet. Av samma skäl har det varit avgörande att ta med värderingsfrågor, för att bättre förstå sammanhanget och mekanismerna bakom de dagliga resvalen.
2 Uppdrag
Projektet drivs på uppdrag av Mölndals stad och ingår i RAM-projektet, med Vägverket Region Väst och Västra Götalandsregionen som partners. Även Västtrafik stödjer projektet. Uppdraget fokuserar på resmönster hos arbetande inom Mölndals stad3, innefattande både boende inom Mölndals stad och inpendlare. Målet är att identifiera och kartlägga olika grupper, utifrån specifika kriterier, främst med utgångspunkt från resandet men även ur ett boendeperspektiv, samt bättre förstå varför dessa grupper reser som de gör. Utgångspunkten är att i görligaste mån kunna nyttja värderingar som styrmedel för förändring. I uppdraget ingår även att aktivt jämföra Mölndal med övriga Sverige för att på sikt kunna nyttja erfarenheterna från Mölndal i andra regioner och områden. I förlängningen finns även ett europeiskt perspektiv. Ambitionen har varit att ta reda på vilka grupper eller segment man bör fokusera på, för att kunna förändra resmönster i rusningstid – en frågeställning som delas med många andra regioner internationellt sett.
Ett framgångsrikt arbete bör även leda till ett ökat antal boende i Mölndal. Idag bor hela 56 % av de anställda som ingår i studien utanför Mölndal även om de arbetar där.
1 Förstudie, Projekt för minskad miljöbelastning frpn arbetsresor i Mölndals kommun, 2002-12-28 2 Gemensam avsiktsförklaring, 2004-2005
3 Sammanfattning
Bikupan har på uppdrag av Mölndals stad genomfört en undersökning om livsstilar och resmönster hos elva företag inom Mölndals stad. Resultaten bildar underlag för det fortsatta arbetet inom RAM-projektet. Undersökningen består av en enkätdel och en djupintervjudel som har integrerats och som kompletterar varandra. I analysen nyttjas även SEM-modeller för att undersöka underliggande faktorer som påverkar resmönster.
Resultaten från den segmenteringsanalys som genomförts vad gäller resor till och från arbetet visar att det finns tre tydliga segment bland dem som arbetar i Mölndals stad:
- GCK (Gå, Cykel, Kollektivt) är personer som huvudsakligen tar sig fram till fots, cyklar eller använder kollektivtrafiken till och från arbetet. De utgör 25 procent av deltagarna i studien. Detta segment har i jämförelse med de andra segmenten en högre andel personer under 30 år. Segmentet delas in i två undergrupper: Avvaktande, 89 procent av GCK, och Övertygade, 11 procent av GCK.
- Flexibilister är personer med egen eller tillgång till bil och som anpassar sitt val av färdmedel efter situationen. Flexibilisterna kör i varierande utsträckning bil till och från arbetet men cyklar, går eller använder kollektivtrafiken vid de tillfällen då det är möjligt. 35 procent av respondenterna tillhör detta segmentet.
- Komfortare använder bilen för alla resor till och från arbetet och uppger att de inte är flexibla i sitt val av färdmedel. Orsakerna till denna avsaknad av flexibilitet grundar sig i både praktiska omständigheter och i värderingar som avspeglas i inställningen till andra färdmedel. 40 procent av undersökningsdeltagarna är Komfortare.
I jämförelse med övriga medborgare i landet visar det sig att arbetande i Mölndals stad bland annat har högre utbildning och är mindre priskänsliga. De prioriterar tidsåtgång mycket högt, liksom bekvämlighet. Andra betydelsefulla faktorer som avgör vilket ressätt en person väljer och vilket ressegment man tillhör är ålder, civilstånd, barn och värdegrund. Avstånd till arbetet och tillgång till kollektivtrafik väger mycket tungt. Resultaten från studien visar att praktiska omständigheter i stor utsträckning bestämmer resmönster och val av färdmedel.
GCK
En minoritet av deltagarna i undersökningen, 3 procent som tillhör undersegmentet Övertygade i segmentet GCK (Gå, Cykel, Kollektivt), låter värderingar kring miljöfrågor avgöra färdmedel vid resor till och från arbetet. Resterande 97 procent uppger sig välja ressätt främst efter faktorer som tidsåtgång, tillgänglighet, kostnad och säkerhet. Bakom dessa kriterier finns värderingar och tankesätt som direkt styr det enskilda handlandet.
Den andra undergruppen i segmentet GCK är de Avvaktande. Dessa personer använder inte bil dagligen men de gör bedömningen att de i framtiden kommer att använda bilen i sin vardag. Anledningar till att använda bilen i större utsträckning är dels att de skulle kunna flytta längre bort från arbetet eller till ett område där det finns liten eller ingen tillgång till kollektivtrafik, dels om de får barn samt, i de fall där hushållets ekonomi är en hämsko, om deras inkomst ökar. Att hindra dessa personer från att öka sitt bilanvändande är varken önskvärt eller möjligt. Däremot är det viktigt att skapa förutsättningar, både praktiska och i den personliga inställningen till resor, att endast välja bilen vid de tillfällen då det är
nödvändigt och försöka att eliminera slentrianmässigt användande av bilen. Med andra ord, att dessa personer blir Flexibilister hellre än Komfortare. En informationskampanj inriktad mot denna grupp rekommenderas.
Flexibilister
Flexibilisterna har möjlighet att åka bil varje dag till och från arbetet samt på fritiden men väljer aktivt andra färdmedel beroende på vart de ska bege sig. De är medvetna om olika alternativ för resor och kan välja andra färdmedel än bil av miljö- eller hälsoskäl. Dessa personer har i allmänhet högre miljömedvetenhet även i andra frågor än just färdsätt, än de som tillhör de andra segmenten. Flexibilisterna tillhör det mest eftersträvansvärda segmentet vad gäller bilanvändande. Det är dock viktigt att inte nöja sig med att konstatera att den här gruppen människor har relativt hållbara resvanor. Då de redan i dagsläget är flexibla i sitt val av färdmedel så är de en målgrupp som bör uppmuntras till att välja miljövänliga transportsätt i större utsträckning framöver.
Komfortare
Komfortare använder bilen för resor till och från arbetet och upplever sig inte vara flexibla i sina resor. En stor andel av Komfortarna tycker inte att de har några alternativ till att använda bilen. Det här segmentet har störst avstånd mellan hem och arbete men väljer ofta att använda bilen även för korta resor. En minoritet av dem som hör till det här segmentet bor i områden där de inte har tillgång till kollektivtrafik och är därför nödgade att använda bilen. Andra har sådana arbetstider att kollektivtrafiken inte är användbar. Komfortarna anger tidsåtgången som avgörande vid val av färdsätt vid resor till och från arbetet. Vid en jämförelse mellan Komfortare och övriga segment där hänsyn tas till avstånd till arbetet visar det sig att Komfortare säger sig tjäna mer tidsmässigt genom att ta bilen jämfört med andra segment. När vi däremot jämför med den faktiska restidsvinsten är denna inte så stor som de tror. Kunskapen om kollektivtrafiken är också lägst i denna grupp. Den bedömda tidsåtgången skiljer sig radikalt från den faktiska. Att se över kollektivtrafikens informationskanaler och rikta en eventuell kampanj mot just denna grupp är en väg för att överbrygga
kunskapsklyftan. Generellt har Komfortarna en stor intellektuell förståelse för miljöhot både på ett lokalt och globalt plan men kopplingen till eget handlande är däremot väldigt låg.
Reflektioner
Det är inte realistiskt att helt utesluta bilen som färdmedel, varken i Mölndals stad eller i resten av samhället. Det är dock nödvändigt att minska biltrafiken och dess miljöpåverkan samt att skapa hållbara resmönster. Detta kräver strukturella förändringar i samhället och i uppbyggnaden av kollektivtrafiken för att minska den belastning på miljön som dagliga bilresor till och från arbetet orsakar. Det är även nödvändigt att genom informations- och utbildningskampanjer påverka existerande och framtida resmönster hos dem som arbetar i Mölndals stad
En åtgärd för att minska trafikträngseln vid vissa tidpunkter på dygnet samt den medföljande belastningen på miljön vore att minska gruppen Komfortare genom att påverka så många som möjligt av dem att bli Flexibilister. Närliggande åtgärder för att underlätta en sådan transition vore att införa mer flexibla skol- och förskoletider inom hela regionen (hela 56% bor i andra kommuner än Mölndal). En annan väg vore att påverka via de företag där framförallt
Komfortarna är anställda. Andelen GCK, Flexibilister och Komfortare skiljer sig dramatiskt åt mellan de ingående företagen. Hos AstraZeneca är mer än hälften av de anställda
flexibilister och 33 procent komfortare, medan bara var femte av KappAhls och Harry Sjögrengruppens anställda är flexibilister och hela 58 respektive 68 procent komfortare. Övriga företag har en mix som ligger mellan dessa ytterlighetsvärden. Andelen GCK är särskilt hög inom Mölndals förvaltning.
AstraZenecas höga andel flexibilister är resultatet av ett omfattande och långsiktigt arbete som pågått under många år. De har arbetat aktivt med reserelaterade frågor och friskvård, vilket bekräftas i undersökningen. Visserligen finns även liknande åtgärder hos andra företag, till exempel KappAhl, men AstraZeneca har ändå signifikant bättre resultat vid mätningarna. En del av AstraZenecas framgång i att få de anställda att välja miljövänliga alternativ kan bero på att företaget har implementerat heltäckande åtgärder som genomsyrar hela
verksamheten och inbegriper såväl motionskampanjer som videokonferenser, tågresor istället för flyg och samarbete med Västtrafik. En övergripande ansats ger större effekt och
genomslagskraft än enstaka punktinsatser. AstraZeneca framstår som ett gott exempel och en närmare granskning av företagets åtgärder kan vara givande.
Exemplet AstraZeneca visar tydligt vikten av initiativ från arbetsgivaren/företagen till sina medarbetare. För att genomföra förändringar av det här slaget krävs dock ekonomiska
incitament eller andra fördelar för företagen, och där krävs dessutom beslut också på en högre nivå än den kommunala. AstraZenecas arbete visar även att motionskampanjer och
friskvårdsåtgärder bidrar till att skapa hållbara resmönster hos individen. Att cykla, alternativt gå, en del av eller hela sträckan till arbetet ger ju även motion. Sådana åtgärder medför vinster både för företaget i och med lägre ohälsotal och för individen genom förbättrad hälsa. Det utkristalliseras mycket tydligt genom hela undersökningen att en större hälsomedvetenhet hos individerna påverkar deras val av ressätt klart positivt. Ju mer hälsomedveten man är desto mer desto mer miljövänligt resande nyttjar man.
Ett större företag har bättre möjligheter att påverka kollektivtrafiken till sin fördel tack vare en större ström av personal till och från företaget. Dock bör det finnas stora möjligheter för flera små företag inom samma geografiska område att samarbeta och gemensamt påverka för att få bättre kollektivtrafiklösningar.
För arbetsgivarna i Mölndals stad finns det goda möjligheter att på olika sätt påverka de anställda att använda mer miljövänliga färdmedel än bilen för resor till och från arbetet. Om intresset finns bland företagen i regionen finns det ett antal åtgärder som skulle kunna genomföras. I de fall där de anställda till exempel anser att de inte kan använda sig av kollektivtrafiken för att tidtabellen inte passar till deras arbetstider, kan företaget utöver att försöka påverka Västtrafiks tidtabeller även se över de egna arbetstiderna, eller införa flextid. Om fler bilister skulle välja att använda kollektivtrafiken till och från arbetet skulle detta ha en avgörande positiv effekt på miljö- och trafiksituationen i Mölndals stad och hela
Göteborgsregionen. Det krävs dock såväl förbättringar i kollektivtrafiken, som riktade informationskampanjer för att detta ska bli möjligt.
För de yrkesgrupper där det är möjligt att arbeta hemifrån kan en mer positiv inställning till distansarbete hos både chefer och medarbetare minska antalet bilresor till och från arbetet. Ekonomiska incitament är önskade åtgärder som ofta nämns i undersökningen som ett medel för att få bilister att använda kollektivtrafiken i större utsträckning. En kännbar skillnad i kostnad mellan bil och kollektivtrafik skulle få fler personer att överväga att använda sig av kollektivtrafiken för resor till och från arbetet. Subventionerade månadskort för
kollektivtrafiken är ett incitament som många undersökningsdeltagare anger som en möjlig åtgärd för att de ska använda kollektivtrafiken i större utsträckning. Detta hindras av
skattelagstiftningen som stipulerar att sådana förmåner för anställda ska beskattas. Det krävs en skatteteknisk förändring för att företag ska kunna erbjuda sina anställda subventionerade kollektivtrafikkort. Om det finns en vilja att genomföra detta hos arbetsgivare så bör detta inte
