Bilen och kollektivresandet

Då en av frågeställningarna i enkäten avser bilåkandet och kollektivtrafiken blir det viktigt att undersöka hur stor andel som har tillgång till dessa färdsätt. I Mölndals stad har nio av tio körkort vilket är samma andel som bland medborgarna. Hos Harry Sjögrengruppen är andelen 100 % och på Astra Tech 83 %. Figuren nedan (Figur 5.2) visar fördelningen över vem som äger bilen som de arbetande har tillgång till. Att det inte summerar till 100 % beror på att vissa kan ha tillgång till bil genom flera olika alternativ. Den största andelen har egen bil, och av dessa återfinns den största andelen på Ericsson, där tre av fyra säger sig ha egen bil. Den minsta andelen med egen bil har Mölndals förvaltning men där har en större andel än inom andra företag svarat att bilen är familjens eller någon väns, vilket kan bero på att de tolkar frågan annorlunda. Det kan också tolkas som att de som arbetar på Ericsson i större utsträckning har två bilar i familjen, det vill säga bilen är deras egen.

Figur 5.2 Andelar i procent som svarat att de har tillgång till bil som svarat på frågan ”Vems är bilen?”

Av dem som arbetar i Mölndals stad svarar 83 % att de har tillgång till kollektivtrafik. Detta är en lägre andel än bland medborgarna, där 89 % svarat att de har tillgång till kollektivtrafik. En anledning kan vara att i den enkät som de arbetande i Mölndals stad fick besvara fanns vissa villkor angivna för att det skulle anses ha tillgång till kollektivtrafik. Turtätheten skulle vara åtminstone 30 minuter och de skulle ha max 500 meter till busshållplatsen. Då denna andel jämförts med de företag de arbetar på framkommer att på Papyrus har sju av tio tillgång till kollektivtrafik medan andelen på Mölndals förvaltning är mer än åtta av tio. De skiljer även mycket beroende på var de bor. Av dem som bor i Mölndal har 94 % tillgång till kollektivtrafik medan endast 32 % av dem som bor i Hällesåker (se figur 5.4) har det. En viktig anledning till denna skillnad är att Hällesåker är den del av kommunen som ligger på landsbygden. Kraven som ställs för att ha tillgång till kollektivtrafik är svåra att uppnå då avståndet till en busshållplats ofta är över 500 meter. Dessutom har Hällesåker en tillräcklig turtäthet endast under rusningstrafik.

Figur 5.3 Karta över Mölndals stad

Den dagliga transporten mellan hemmet och arbetet utgör en hård belastning på vår miljö. Några förslag som kommit fram i debatten fick de som arbetar i Mölndals stad ta ställning till. Vid en jämförelse med medborgarpanelen (se kapitel 4.8.2 och 4.8.3) framkommer att en större andel av dem som arbetar i Mölndal har en högre andel som instämmer på alla frågor utom biltullar (Figur 5.4). Det förslag alla instämmer i är att fler trafikseparerade cykelbanor bör byggas. Inför förslaget att kollektivtrafiken bör vara helt skattefinansierad till och från arbetet framkommer den största skillnaden. De mellan 20 och 35 år som arbetar i Mölndals stad och medborgarpanelen skiljer det 19 procentenheter. På förslagen som avser

arbetsgivarnas ansvar, stöd av hållbara persontransporter och att de bör betala kollektivtrafik, är andelen positiva större bland dem som arbetar i Mölndal än bland deltagarna i

medborgarpanelen. De företag med störst andel som svarat Instämmer helt eller Till stor del är Mölndals förvaltning och Astra Tech.

Figur 5.4 Andelen i % av de olika grupperna som svarat instämmer helt/instämmer till stor del.

De mellan 20 -35 år som arbetar i Mölndals stad har den lägsta andelen instämmer för påståendet om att det byggs för mycket p-platser vid arbetsplatser vilket uppmuntrar till bilåkande. Även i denna fråga har Mölndals förvaltning och Astra Tech en högre andel instämmer helt/till stor del än de andra företagen. Påståendet ”biltullar är bra” har högst andel instämmer inte alls då ungefär hälften har svarat det. Hos Harry Sjögrengruppen är denna andel högre medan den lägsta andelen återfinns på AstraZeneca.

Figur 5.5 Andel som angett alternativet som sitt första val gällande åt vilket håll de tror att resorna i framtiden går för de anställda i Mölndals stad 2004.

Att utvecklingen skulle gå mot mindre biltrafik tror endast ett fåtal. De som både ungdomspanelen och de anställda i Mölndal stad tror mest på är energisnålare och

miljövänligare bilar (Figur 5.5, 5.6). Detta är en utveckling som redan pågår och som nämns oftare vid debatter om bilens framtid, vilket kan vara en orsak att det fått en ökning under senaste året i ungdomspanelen. De anställda i Mölndals stad hade även alternativet fler bilar – fler köer vilket var fjärde satte som första alternativ. Att vägnätet skulle byggas ut, d.v.s. fler bilar – färre köer, är det inte många som svarat. Att kollektivtrafiken skulle öka är något som ett flertal både i av de anställda i Mölndals stad och i ungdomspanelen angett som alternativ två eller tre. De i ungdomspanelen är även mer positiva till samåkning än de anställda i Mölndals stad. Detta framkommer genom att de valt samåkning i högre utsträckning som alternativ två eller tre vid hur de tror att utvecklingen ska gå.

Figur 5.6 Andelen som angett alternativet som sitt första-, andra- eller tredjeval som svar på frågan åt vilket håll de tror att resorna i framtiden går, för Gampa avseende år 1999 till år 2004.

5.2 Miljön

För att kunna använda den miljövinst som ett minskat bilåkande ger som argument vid en kampanj krävs det att personen som kampanjen riktas till påverkas av detta. Detta urskiljs genom att studera hur deras miljöbeteende ser ut i dagsläget. På frågor om detta: att sänka hastigheten av miljöskäl, köpa engångsflaskor, välja att gå eller cykla istället för att använda motordriven transport samt att sortera hushållsavfall, svarar en högre andel av dem som arbetar i Mölndals stad att de gör detta alltid/mycket ofta än vad de i medborgarenkäten gör. Den stora skillnad finns i sortering av hushållsavfall där det skiljer sju procentenheter mellan de arbetande i Mölndals stad och medborgarna. Då dessa frågor analyseras utifrån vilket företag de arbetar på framkommer skillnader. Tre av tio av dem som arbetar inom Mölndals förvaltning samt på AstraZeneca väljer att gå till fots eller cykla istället för att använda motordrivet färdmedel. Detta är cirka tjugo procentenheter fler än på Papyrus som är det företag som har den lägsta andelen som svarat alltid/mycket ofta. De som arbetar på Papyrus och inom Harry Sjögrengruppen sorterar hushållsavfall i något högre andel än de anställda på andra företag, cirka sju av tio svarar att de gör det. På Ericsson är denna andel 53 %.

Resultaten tyder på att arbetande i Mölndal har en högre miljömedvetenhet, vilket rimligen talar för Mölndal vad gäller en förändring i beteendet som strävar mot bättre miljö. Skillnaden mellan företagen förklaras förmodligen av personalens sammansättning, där t.ex. anställda i

Mölndals förvaltning ofta bor nära sin arbetsplats och AstraZeneca har en hög andel akademiker.

5.3 Resandet

Det som är absolut viktigast för dem som arbetar i Mölndals stad är tidsåtgång (Figur 5.7). Gapet mellan grupperna är ca tjugo procentenheter. Då även de som svarat ganska viktigt inkluderas minskar gapet till endast fem procentenheter. Då är det emellertid mer än nio av tio som anser det viktigt i båda grupperna. Som framgår är detta den klart viktigaste aspekten för dem som arbetar i Mölndals stad då de väljer transportsätt. Skillnader finns dock mellan hur viktig tidsåtgången är utifrån hur ofta de nyttjar olika färdmedel. De som åker bil varje dag anser mycket viktigare än de som åker kollektivtrafik, cykel eller går varje dag. En närmare analys av detta återfinns i segmenteringsmodellen (kapitel 6).

För medborgarna är säkerhet viktigast. Denna faktor är även viktig för dem som arbetar i Mölndals stad. 55 % av dem som alltid åker egen bil/tjänstebil till arbetat anser säkerhet vara mycket viktigt. Även i denna fråga anser de som åker bil varje dag att det är mycket viktigt medan de som väljer andra transportsätt anser det inte lika viktig (se kapitel 6).

Figur 5.7 Andelen i % av de olika grupperna som svarat mycket viktigt när de väljer transportmedel.

Bekvämlighet är viktigare för dem som arbetar i Mölndals stad än vad de är för medborgarna. En högre andel av dem som arbetar på Papyrus och Ericsson har svarat att bekvämlighet är mycket viktigt än andelen som svarat mycket viktig på säkerhet. Även här är det de som åker bil varje dag som anser detta vara viktigt i högre utsträckning.

Det är även stor skillnad mellan hur viktig de anser kostnaden vara. Här är gapet sjutton procentenheter och det är medborgarna som anser det mycket viktigt. Inkluderas även de som svarat ganska viktigt ökar gapet mellan grupperna till tjugotvå procentenheter. Även mellan de anställda på olika företag är denna skillnad stor. På Papyrus anser fyra av tio att kostnaden är mycket viktig då de väljer transportsätt medan hos Harry Sjögrengruppen och KappAhl är andelen en av tio. De som arbetar på AstraZeneca anser hälsa motion är viktigare än

åker med kollektivtrafiken varje dag anser kostnaden viktigare än de som väljer andra transportmedel. Lägsta andelen i mycket viktig har de som åker bil varje dag (se kapitel 6). Att arbetande i Mölndals stad prioriterar både tidsåtgång och bekvämlighet betydligt högre än andra medborgare, och dessutom är klart mindre priskänsliga talar dessvärre emot minskat bilåkande.

Det är endast cirka 15 % i båda grupperna som angett att miljöhänsyn är mycket viktig då de väljer transportsätt. Det ska emellertid nämnas att om även ganska viktigt inkluderas blir andelen sex av tio i båda grupperna. Trots detta är miljöhänsyn lägre prioriterat i jämförelse med föregående faktorer hos både arbetande i Mölndal och medborgarna. Då miljöhänsyn korsas med vilket transportmedel de väljer uppkommer skillnader. Av dem som cyklar, åker kollektivtrafik eller går varje dag anser mer än sju av tio att det är viktigt medan en av två av de som åker egen bil anser det viktigt. De som åker tjänstebil varje dag har lägst andel med fyra av tio som anser det viktigt.

Figur 5.8 Andelen i % av ungdomspanelen som svarat mycket viktigt när de väljer transportmedel mellan åren 1998 och 2004.

För att se hur en yngre människor ser på vad de anser är viktigt vid val av transportmedel så jämförs resultaten med ungdomspanelen som har svarat på detta under sju år (Figur 5.8). Även bland dem är samma faktorer viktigast. Det framkommer även att tidsåtgången har fått större betydelse medan både bekvämlighet och kostnad gått ned i betydelse. Detta kan bero på att de som ingår i panelen är, vilket tidigare nämnts, i den ålder då de gått från att studera till att komma ut på arbetsmarknaden. Även för ungdomspanelen är miljöhänsyn och upplevelse inte något de anser mycket viktigt då de väljer transportsätt.

5.4 Hälsa

Som framgår av figuren (Figur 5.9) anser alla att riskerna för Svenska folkets liv och hälsa är större än risken för deras egna liv och hälsa. Det största gapet är för medborgarna i fråga om riskerna för skador i arbetslivet där det skiljer sjutton procentenheter. Risken för allergi avseende Svenska folket anser de som arbetar i Mölndals stad vara högre än vad medborgarna

anser. Denna skillnad är sex procentenheter. Att gapet inte är större mellan medborgarna och de som arbetar i Mölndals stad avseende avgaser kan verka förvånande, då Mölndal har sin motorväg. Då detta korsas mot bostadsort framkommer att de som bor i Lindome och Mölndal har cirka 15 % svarat åtta (på en skala från 1 till 10) vilket är något mer än övriga orter. I Hällesåker är denna andel 6 %. Det är dock de som bor i Hällesåker som anser detta i högre utsträckning som en stor risk för Svenska folket då 47 % svarar åtta eller högre.

Figur 5.9 De som svarat 8 eller högre på risker för svenska folket i förhållande till risker för eget liv.

5.5 Boende

Ett kapitel i denna analys behandlar boendet och åsikter om Mölndals stad. Av de svarande bor totalt 54 % i Mölndal stad⁵. (Figur 5.). Det är endast på Mölndals förvaltning⁶ där majoriteten av de anställda bor i Mölndals stad, på övriga företag bor de flesta i annan

kommun. I Harry Sjögrengruppen bor 88 % av de svarande på annan ort. Nästan sju av tio av dem som bor i Hällesåker har barn under 18 år medan det är ungefär fyra av tio i Mölndal. Endast 6 % svarar att de inte är nöjda med sin bostadsort. De finns inga skillnader mellan orterna i detta men då de korsas mot företag framkommer dock skillnader. Ingen av de i urvalet som arbetar på KappAhl är missnöjda med sin bostadsort medan var tionde av dem på Papyrus är det.

5 Med ”Mölndals stad” åsyftas kommunen som geografiskt område.

6 Med ”Mölndals förvaltning” åsyftas kommunen som arbetsgivare, för att undvika hopblandning med Mölndals stad som geografiskt område.

Figur 5.10 Andel som bor i de olika delarna av Mölndals stad och de som bor på annan ort.

Figur 5.11 visar skillnaderna för hur de bor idag, hur de skulle vilja bo och hur de tror att de kommer att bo om 10 år. En större andel av medborgarna vill bo i eget hus/gård på landet än de som arbetar i Mölndals stad. De föredrar i högre grad att bo i villa eller radhus och de bor även i det i större omfattning. Trots att nästan tre av tio i båda grupperna bor i hyresrätt är det endast var tionde som vill bo i det, och ungefär lika många som tror att de kommer att bo i hyresrätt om 10 år. Astra Tech är det enda företag som har den största andelen boende i hyresrätt medan på övriga företag bor de flesta i villa eller radhus. Av dem som arbetar på Papyrus tror en större andel än på andra företag att de kommer att bo i bostadsrätt om 10 år.

Figur 5.11 Hur de som arbetar i Mölndals respektive medborgarna bor i dag, skulle vilja bo och hur de tror att de kommer att bo om 10 år i procent.

På alla de andra företagen tror hälften att de kommer att bo i villa/radhus. Om de fick välja fritt var de skulle bo svarar 50 % av dem som arbetar i Mölndals stad att de skulle vilja bo i en mindre stad t. ex Mölndals stad. Något fler tror att de kommer att bo i en mindre stad om 10 år. Denna siffra kan vara högre då de andra alternativ de hade att välja på kan avse delar av Mölndals stad, till exempel; inom 5 mil från storstad, på landet (dagpendling till stad) eller ren landsbygd. De som arbetar i Mölndals stad prioriterar stort boende framför billigt boende i mycket högre utsträckning än vad medborgarna gör. 51 % svarar stort i förhållande till 38 % av medborgarna. Detta gäller även då de får välja om de prioriterar hög standard framför billigt, dock med mindre skillnad. Här svarar 54 % av dem som arbetar i Mölndals stad hög standard i jämförelse med 46 % av medborgarna. Hushållets disponibla inkomst är dock en faktor som är väldigt viktig i vad de prioriterar. Då detta korsas mot prioritering för dem som arbetar i Mölndals stad framkommer att de hushåll där den disponibla inkomsten är under 31 000 kr prioriterar billigt framför stort och billigt framför hög standard. Resultaten pekar än en gång på ett beteende som kan förknippas med en befolkning i Mölndal som är mindre priskänsliga.