Anders Hansson, Mölndals stad Stina Landén, Mölndals stad
Britta Johnson, ansvarig från Vägverket, Region Väst har varit en stor tillgång i projektet. Tack vare hennes kloka eftertänksamhet och engagemang och ständiga vilja till att avancera i frågorna hade projektet ett gott stöd. Britta har lång erfarenhet i ämnesområdet vilket kom till god nytta. Vägverket som helhet bygger nu en ny kunskap i frågorna vilket gagnade projektet. Västra Götalandsregionen, VGR och Jessica Algehed, handläggare på VGR, var helt nya aktörer i frågorna och medverkade i syfte att bygga erfarenhet om hur man kan stödja en kommun i mobilitetsfrågor samt ta vara på de framgångar i projektet som kunde vara till nytta för den regionala utvecklingen. Projektet blev en lärprocess för alla.
Bilderna av Anders, Stina och Britta speglar ett gemensamt intresse, aktiv fritid gärna med havet som element.
Britta Johnson, Vägverket RegionVäst
Förankring hos företagen – Avsiktsförklaring
Förstudien som genomfördes 2002 var upptakten till RAM-projektet. Där återfanns flertalet kontaktpersoner som sedermera verkade i projektet, dock inte alla. När sedan projektet kom i gång sommaren 2004 så började en serie av företagsbesök.
Det visade sig ganska snart att flera av företagen bara väntat på att få komma igång med projektet, samtidigt som inte tankarna alltid var förankrade i den egna organisationen. Framförallt framträdde detta klarare ju mer detaljer om projektinnehållet som presenterades. Dessa första företagsbesök lade grunden till mycket av det som senare genomfördes eller inte genomfördes. Många tankar och behov dryftades. Vad kunde göras och när? Vilka pengar
fanns budgeterade och vad fick olika insatser kosta? Fick de kosta? Några av de större företagen var också tydliga med att de gärna ville se att övriga representanter från företagen som medverkade i nätverket också hade rätt mandat för att kunna ta beslut. Allt för att undvika långbänk, stora tveksamheter och ineffektiva möten. Någon hade en tanke om att kanske anställa en projektledare internt i företaget för projektets räkning.
Förankringsarbetet hade börjat sin process. Frågor hade sökt svar som skapat nya frågor. Engagemanget för projektet var överlag mycket positivt, ibland överraskande positivt. Det ledde till en liten undran hos projektledningen om det verkligen förhöll sig så eller om alla frågor helt enkelt inte var avklarade, tex frågan om medfinansiering och vilka förväntningar som fanns på de medverkande företagen.
Efter att ha besökt samtliga, ibland flera gånger växte det fram en bild av helheten. Det var en blandad kompott av engagemang där några var helt med på flertalet tankar och andra var i början på den egna processen. Företagskulturer skulle flätas samman och förhoppningen var att alla skulle vandra mot samma mål i något så när lika tempo.
En fråga blev tydlig och den gällde nästan alla, det var ekonomin. Man hade inga avsatta medel för att kunna medverka i några större satsningar. Däremot var man tydlig på att diskutera de ekonomiska frågorna igen när konkreta åtgärder var föreslagna.
I projekt som skapas med offentliga aktörer som intiativtagare är det, nästan utan undantag, alltid mycket svårt att skapa en gemensam ekonomi. När företag och offentlig förvaltning möts i projekt är det därför utomordentligt viktigt att förstå vad det faktiskt innebär. Företag har aktieägare och en styrelse och en offentlig förvaltning har skattebetalare och politisk ledning. Man har olika ”kärnverksamhet” att ta ansvar för. Vilket innebär att det som är drivkraften hos den ena parten sällan är det hos den andra. Eller att prioritering av frågorna inte följer något givet mönster. Här blir återigen relation mellan parterna en viktig kugge.
Samhällsutveckling kostar engagemang och pengar men är för det mesta svåra att ”räkna hem”.
Avsiktsförklaring
Ett projekt som löper under närmare tre år och som har med sig så många aktörer måste ha ett dokument som legaliserar vad man vill göra och varför. Det skapar mandat i tanken och ökar möjligheter till konkreta beslut under projekttiden. Ingen vill ju förekomma i projekt som tuggar runt och där ingenting händer. En avsiktsförklaring är ett verktyg och en acceptans i att man faktiskt är en medverkande aktör och är ett tydligt ställningstagande mellan partners. Ett förslag till avsiktsförklaring gick ut på remiss till företagen. Alla tyckte till och dokumentet vandrade mellan många bord och möten innan allt var packat och klart. Turerna var helt naturligt ganska många eftersom det var tio företag som skulle förena sig i samma formulering oavsett företagskultur och branschtillhörighet.
Resultatet blev att projektet hamnade i fokus hos alla och allt fler av företagens lednings-grupper tog del av innehållet i RAM. PU´s, planeringsutskottet i Mölndals stad, ordförande var den som först skrev på. Innan alla namnunderskrifter var på plats hann vi skriva januari 2005.
Processen tog dryga fyra månader i anspråk
Detta var naturligtvis en oerhört viktig process eftersom vi samtidigt började vårt
kommunikationsarbete med varandra. Alla tog tempen på alla. Det är också den delen av arbetet som är känsligt och ofta visar på brister i förslag, upplägg och förankring. Ett nödvändigt arbete som tar tid i anspråk och ska ta tid. Det är här man lägger grunden för det framtida
jobbet. Ju mer man filar och förklarar för varandra desto mer slipar man på upplägg, argument och därmed underlättar man den senare fasen; genomförandet.
RAM-projektet hade börjat sitt profileringsarbete. Här nedan är ett exempel på avsiktsförklaringen.