Jämförelse av segmenten mellan företag

Tydligast märks den stora skillnaden mellan företagens segmentuppdelning vid en direkt jämförelse (Figur 11.9).

Figur 11.9 Fördelning av segment inom varje företag

I jämförelsen företagen emellan är det slående hur väl AstraZenecas miljöarbete har gett utslag i andelen Flexibilister på företaget,vilket även är den grupp som är mest miljömedveten totalt sett i sitt agerande vid resor till och från arbetet. Mölndals förvaltning har visserligen en lika liten andel av Komfortare bland sina anställda men enkätsvaren visar även att de har en markant kortare resväg till arbetet och därför kan nyttja andra alternativ än bilen på ett smidigare sätt. Inte mindre än 62 % av alla deltagande på Mölndals förvaltning bor inom kommunens gränser och har relativt nära till arbetet varför andelen GCK är stor. Astra Tech har även de en stor andel GCK vilket troligtvis förklaras av att företaget har den lägsta medelålder av alla deltagande företag i studien.

Annars är fördelningen bland segmenten och företagen relativt jämn och det finns inga större avvikelser att ta hänsyn till.

11.10 Sammanfattning

Företagen i undersökningen är väldigt olika på många sätt. På Astra Tech arbetar många yngre medan det på Papyrus och Mölndals förvaltning tvärtom arbetar många äldre. På SCA är könsfördelningen jämn medan Mölndals förvaltning har en stor andel kvinnor. Även när det gäller resesegmenten skiljer det stort mellan företagen. Vid Harry Sjögrengruppen är sju av tio Komfortare medan på Mölndals förvaltning är alla tre segmenten nästan jämnstora. AstraZeneca har störst andel Flexibilister vilket är intressant eftersom de anställda, vad gäller demografiska faktorer, inte skiljer sig mycket i övrigt från de företag som har en stor andel

Komfortare. Det som utmärker AstraZeneca är att företaget har ett genomgripande och långtgående miljöarbete och miljötänkande som ger utslag i den här undersökningen.

Mölndals förvaltning är ett exempel på vad det innebär när de anställda har en kortare resväg till arbetet. Här är det vanligare att vara GCK, det vill säga att de går eller cyklar i större utsträckning. Att alla skulle flytta närmare sin arbetsplats är självklart en utopi, men tanken är mycket intressant i sammanhanget då ett av slutmålen är att minska inpendlingen till Mölndal. Viktigt att notera är att så många har tillgång till fri parkering på arbetet och ser positivt på det, då detta är förmånsbeskattat sedan årsskiftet 2004/2005. Endast några få har klagat på beskattningen, men det beror förmodligen på att beskattningskontrollen inte har genomförts på alla företag ännu. Om förmånsbeskattningen blir kännbar kan den ekonomiska vinningen med kollektivt resande få stor betydelse för att få Komfortare att bli Flexibilister eller GCK. Denna kontroll har utförts under året på Sveriges företag och pågår i skrivande stund. Storleken på förmånsbeskattningen varierar även mellan kommuner och städer varför det är svårt att säga någonting säkert om skattens påverkan.

12 Slutsatser

Resultaten från den segmenteringsanalys som genomförts vad gäller resor till och från arbetet visar att det finns tre tydliga segment bland dem som arbetar i Mölndals stad:

- GCK (Gå, Cykel, Kollektivt) är personer som huvudsakligen tar sig fram till fots, cyklar eller använder kollektivtrafiken till och från arbetet. De utgör 25 procent av deltagarna i studien. Detta segment har i jämförelse med de andra segmenten en högre andel personer under 30 år. Segmentet delas in i två undergrupper: Avvaktande, 89 procent av GCK, och Övertygade, 11 procent av GCK.

- Flexibilister är personer med egen eller tillgång till bil och som anpassar sitt val av färdmedel efter situationen. Flexibilisterna kör i varierande utsträckning bil till och från arbetet men cyklar, går eller använder kollektivtrafiken vid de tillfällen då det är möjligt. 35 procent av respondenterna tillhör detta segmentet.

- Komfortare använder bilen för alla resor till och från arbetet och uppger att de inte är flexibla i sitt val av färdmedel. Orsakerna till denna avsaknad av flexibilitet grundar sig i både praktiska omständigheter och i värderingar som avspeglas i inställningen till andra färdmedel. 40 procent av undersökningsdeltagarna är Komfortare.

I jämförelse med övriga medborgare i landet visar det sig att arbetande i Mölndals stad bland annat har högre utbildning och är mindre priskänsliga. De prioriterar tidsåtgång mycket högt, liksom bekvämlighet. Andra betydelsefulla faktorer som avgör vilket ressätt en person väljer och vilket ressegment man tillhör är ålder, civilstånd, barn och värdegrund. Avstånd till arbetet och tillgång till kollektivtrafik väger mycket tungt. Resultaten från studien visar att praktiska omständigheter i stor utsträckning bestämmer resmönster och val av färdmedel. Trots att tidsåtgången är något som många respondenter tar i beaktande vid val av färdmedel så går det ändå mycket tid varje dag till resor till och från arbetet. Den genomsnittliga restiden är 27 arbetsdagar per år. Denna restid ökar till 40 arbetsdagar årligen om hämtning och

lämning av barn på dagis inkluderas.

GCK

En minoritet av deltagarna i undersökningen, 3 procent som tillhör undersegmentet Övertygade i segmentet GCK (Gå, Cykel, Kollektivt), låter värderingar kring miljöfrågor avgöra färdmedel vid resor till och från arbetet. Resterande 97 procent uppger sig välja ressätt främst efter faktorer som tidsåtgång, tillgänglighet, kostnad och säkerhet. Bakom dessa kriterier finns värderingar och tankesätt som direkt styr det enskilda handlandet.

Den andra undergruppen i segmentet GCK är de Avvaktande. Dessa personer använder inte bil dagligen men de gör bedömningen att de i framtiden kommer att använda bilen i sin vardag. Anledningar till att använda bilen i större utsträckning är dels att de skulle kunna flytta längre bort från arbetet eller till ett område där det finns liten eller ingen tillgång till kollektivtrafik, dels om de får barn samt, i de fall där hushållets ekonomi är en hämsko, om deras inkomst ökar. Att hindra dessa personer från att öka sitt bilanvändande är varken önskvärt eller möjligt. Däremot är det viktigt att skapa förutsättningar, både praktiska och i den personliga inställningen till resor, att endast välja bilen vid de tillfällen då det är

nödvändigt och försöka att eliminera slentrianmässigt användande av bilen. Med andra ord, att dessa personer blir Flexibilister hellre än Komfortare. En informationskampanj inriktad mot denna grupp rekommenderas.

Flexibilister

Flexibilisterna har möjlighet att åka bil varje dag till och från arbetet samt på fritiden men väljer aktivt andra färdmedel beroende på vart de ska bege sig. De är medvetna om olika alternativ för resor och kan välja andra färdmedel än bil av miljö- eller hälsoskäl. Dessa personer har i allmänhet högre miljömedvetenhet även i andra frågor än just färdsätt, än de som tillhör de andra segmenten. Flexibilisterna tillhör det mest eftersträvansvärda segmentet vad gäller bilanvändande. Det är dock viktigt att inte nöja sig med att konstatera att den här gruppen människor har relativt hållbara resvanor. Då de redan i dagsläget är flexibla i sitt val av färdmedel så är de en målgrupp som bör uppmuntras till att välja miljövänliga transportsätt i större utsträckning framöver.

Komfortare

Komfortare använder bilen för resor till och från arbetet och upplever sig inte vara flexibla i sina resor. En stor andel av Komfortarna tycker inte att de har några alternativ till att använda bilen. Det här segmentet har störst avstånd mellan hem och arbete men väljer ofta att använda bilen även för korta resor. En minoritet av dem som hör till det här segmentet bor i områden där de inte har tillgång till kollektivtrafik och är därför nödgade att använda bilen. Andra har sådana arbetstider att kollektivtrafiken inte är användbar. Komfortarna anger tidsåtgången som avgörande vid val av färdsätt vid resor till och från arbetet. Vid en jämförelse mellan Komfortare och övriga segment där hänsyn tas till avstånd till arbetet visar det sig att Komfortare säger sig tjäna mer tidsmässigt genom att ta bilen jämfört med andra segment. När vi däremot jämför med den faktiska restidsvinsten är denna inte så stor som de tror. Kunskapen om kollektivtrafiken är också lägst i denna grupp. Den bedömda tidsåtgången skiljer sig radikalt från den faktiska. Att se över kollektivtrafikens informationskanaler och rikta en eventuell kampanj mot just denna grupp är en väg för att överbrygga

kunskapsklyftan. Generellt har Komfortarna en stor intellektuell förståelse för miljöhot både på ett lokalt och globalt plan men kopplingen till eget handlande är däremot väldigt låg.

Reflektioner

Det är inte realistiskt att helt utesluta bilen som färdmedel, varken i Mölndals stad eller i resten av samhället. Det är dock nödvändigt att minska biltrafiken och dess miljöpåverkan samt att skapa hållbara resmönster. Detta kräver strukturella förändringar i samhället och i uppbyggnaden av kollektivtrafiken för att minska den belastning på miljön som dagliga bilresor till och från arbetet orsakar. Det är även nödvändigt att genom informations- och utbildningskampanjer påverka existerande och framtida resmönster hos dem som arbetar i Mölndals stad

En åtgärd för att minska trafikträngseln vid vissa tidpunkter på dygnet samt den medföljande belastningen på miljön vore att minska gruppen Komfortare genom att påverka så många som möjligt av dem att bli Flexibilister. Närliggande åtgärder för att underlätta en sådan transition vore att införa mer flexibla skol- och förskoletider inom hela regionen (hela 56% bor i andra kommuner än Mölndal). En annan väg vore att påverka via de företag där framförallt

Komfortarna är anställda. Andelen GCK, Flexibilister och Komfortare skiljer sig dramatiskt åt mellan de ingående företagen. Hos AstraZeneca är mer än hälften av de anställda

flexibilister och 33 procent komfortare, medan bara var femte av KappAhls och Harry Sjögrengruppens anställda är flexibilister och hela 58 respektive 68 procent komfortare. Övriga företag har en mix som ligger mellan dessa ytterlighetsvärden. Andelen GCK är särskilt hög inom Mölndals förvaltning.

AstraZenecas höga andel flexibilister är resultatet av ett omfattande och långsiktigt arbete som pågått under många år. De har arbetat aktivt med reserelaterade frågor och friskvård, vilket bekräftas i undersökningen. Visserligen finns även liknande åtgärder hos andra företag, till exempel KappAhl, men AstraZeneca har ändå signifikant bättre resultat vid mätningarna. En del av AstraZenecas framgång i att få de anställda att välja miljövänliga alternativ kan bero på att företaget har implementerat heltäckande åtgärder som genomsyrar hela

verksamheten och inbegriper såväl motionskampanjer som videokonferenser, tågresor istället för flyg och samarbete med Västtrafik. En övergripande ansats ger större effekt och

genomslagskraft än enstaka punktinsatser. AstraZeneca framstår som ett gott exempel och en närmare granskning av företagets åtgärder kan vara givande.

Exemplet AstraZeneca visar tydligt vikten av initiativ från arbetsgivaren/företagen till sina medarbetare. För att genomföra förändringar av det här slaget krävs dock ekonomiska

incitament eller andra fördelar för företagen, och där krävs dessutom beslut också på en högre nivå än den kommunala. AstraZenecas arbete visar även att motionskampanjer och

friskvårdsåtgärder bidrar till att skapa hållbara resmönster hos individen. Att cykla, alternativt gå, en del av eller hela sträckan till arbetet ger ju även motion. Sådana åtgärder medför vinster både för företaget i och med lägre ohälsotal och för individen genom förbättrad hälsa. Det utkristalliseras mycket tydligt genom hela undersökningen att en större hälsomedvetenhet hos individerna påverkar deras val av ressätt klart positivt. Ju mer hälsomedveten man är desto mer desto mer miljövänligt resande nyttjar man.

Ett större företag har bättre möjligheter att påverka kollektivtrafiken till sin fördel tack vare en större ström av personal till och från företaget. Dock bör det finnas stora möjligheter för flera små företag inom samma geografiska område att samarbeta och gemensamt påverka för att få bättre kollektivtrafiklösningar.

För arbetsgivarna i Mölndals stad finns det goda möjligheter att på olika sätt påverka de anställda att använda mer miljövänliga färdmedel än bilen för resor till och från arbetet. Om intresset finns bland företagen i regionen finns det ett antal åtgärder som skulle kunna genomföras. I de fall där de anställda till exempel anser att de inte kan använda sig av kollektivtrafiken för att tidtabellen inte passar till deras arbetstider, kan företaget utöver att försöka påverka Västtrafiks tidtabeller även se över de egna arbetstiderna, eller införa flextid. Om fler bilister skulle välja att använda kollektivtrafiken till och från arbetet skulle detta ha en avgörande positiv effekt på miljö- och trafiksituationen i Mölndals stad och hela

Göteborgsregionen. Det krävs dock såväl förbättringar i kollektivtrafiken, som riktade informationskampanjer för att detta ska bli möjligt.

För de yrkesgrupper där det är möjligt att arbeta hemifrån kan en mer positiv inställning till distansarbete hos både chefer och medarbetare minska antalet bilresor till och från arbetet. Ekonomiska incitament är önskade åtgärder som ofta nämns i undersökningen som ett medel för att få bilister att använda kollektivtrafiken i större utsträckning. En kännbar skillnad i kostnad mellan bil och kollektivtrafik skulle få fler personer att överväga att använda sig av kollektivtrafiken för resor till och från arbetet. Subventionerade månadskort för

kollektivtrafiken är ett incitament som många undersökningsdeltagare anger som en möjlig åtgärd för att de ska använda kollektivtrafiken i större utsträckning. Detta hindras av

skattelagstiftningen som stipulerar att sådana förmåner för anställda ska beskattas. Det krävs en skatteteknisk förändring för att företag ska kunna erbjuda sina anställda subventionerade kollektivtrafikkort. Om det finns en vilja att genomföra detta hos arbetsgivare så bör detta inte

motarbetas av skattemyndigheten då miljövinster vid minskad bilanvändning kommer hela samhället till nytta.

Många har tillgång till fri parkering på arbetet, både bland Komfortare och bland Flexibilister. Beslut är dock taget på att detta ska förmånsbeskattas sedan årsskiftet 2004/2005. Få har i sina svar klagat på beskattningen vilket troligtvis har att göra med att den fortfarande inte är

genomförd i hela Sverige. Om förmånsbeskattningen blir kännbar, som i delar av Göteborgs stad, kan den ekonomiska vinningen med kollektivt åkande få stor innebörd för att få

Komfortare att välja andra färdmedel. Kontroller av förmånsbeskattningen har utförts under året på Sveriges företag och pågår i skrivande stund. Storleken på förmånsbeskattningen varierar även mellan kommuner och städer varför det är svårt att säga någonting säkert om skattens påverkan.

En stor andel svarande, nära hälften, anser att säkerhet är mycket viktigt när de väljer transportsätt. När detta faktum ställs mot att väldigt få uppger säkerheten som en av kollektivtrafikens fördelar visar det sig vara en viktig aspekt att kommunicera ut till alla resande. Statistik från bland annat Bussbranschens Riksförbund visar att buss är det säkraste sättet att färdas på vägarna men också att tåg är ett ännu säkrare färdmedel. Detta borde ligga högt på agendan för att få människor att i högre grad nyttja kollektivtrafiken då det tydligt visar att människor söker en säkerhet som finns men som inte upplevs eller kommuniceras. Många som arbetar och inte åker kollektivt uppger att de inte kommer dit de ska med dagens busslinjer och hållplatser. Här finns mycket att vinna från Västtrafiks håll om de

uppmärksammar de behov som finns och ser över befintliga hållplatser, busslinjernas sträckor samt turtätheten.

Så gott som samtliga svarande tycker att en utbyggnad av cykelvägar vore bra för Mölndal. Detta gäller såväl dem som alltid åker bil som dem som aldrig gör det. Bilister anser att trafiken hindras och blir osäker med cyklar på vägarna och cyklisterna i sin tur känner sig otrygga på vägarna och väljer istället andra färdmedel. Fler trafikseparerade cykelbanor och tydlig skyltning vid korsningar där cykel- och biltrafik möts är de främsta åtgärderna som cyklister efterlyser i Mölndal.

Boendets betydelse

De intervjuade har även analyserats utifrån boendesituation. Fyra distinkta segmentanalyser: boende i Mölndals stad respektive i annan kommun med positiv inställning till Mölndals stad, samt boende i Mölndals stad respektive i annan kommun med negativ inställning till

Mölndals stad. Boende i Mölndal är mindre benägna att flytta och bor i större utsträckning i egna hus. Nöjda Mölndalsbor prioriterar hög standard på boendet i större utsträckning än andra segment. Det är ingen större skillnad i preferenser mellan dem som är positiva och negativa till Mölndals stad som geografiskt område. Skillnaderna visar sig i ålder och om man har barn. De flesta söker ett större boende och helst i småhus. Det som gör Mölndal mindre attraktivt som bostadsort är att många anser att kommunens centrum är trist, grått och tråkigt. På plussidan uppger de intervjuade att de uppskattar närheten till naturen och alla

grönområden. Boendemiljön väger tungt vid en jämförelse med exempelvis miljöhänsyn och lång restid. Något som borde prioriteras högt är nybyggnation av småhus i grönområden för att skapa fler attraktiva boendemiljöer och på så sätt kunna minska pendlingen till och från Mölndals stad.

Ett prioriterat mål för kommunen borde vara att öka utnyttjandegraden av andra ressätt än egen bil vid inpendling till Mölndals stad, något som skulle påverka miljön positivt. Ett sätt att minska trafikens negativa miljöpåverkan i Mölndals stad är att aktivt attrahera personer som redan arbetar här att flytta till kommunen. Av resultaten i undersökningen framgår att det finns stora lokala skillnader inom Mölndals stad, som till exempel mellan Mölndal centrum och Hällesåker, vilka båda representerar Mölndals stads styrkor och svagheter. Mölndals centrum har flest negativa associationer bland de svarande. Det beskrivs som tråkigt, grått och som ett industriområde. Det råder brist på aktiviteter och är ett föga inspirerande område att bo och vistas i. Det finns planer på utbyggnad i centrum och området kan säkerligen bli en mer levande bostadsort. Mölndals stad behöver profilera sig som ett attraktivt område att bo i och de starka sidorna behöver lyftas fram på ett mer aktivt sätt än vad som sker idag.

Vad som framkommer som Mölndals stads största fördelar är vackra natur- och grönområden och att det samtidigt är nära till Göteborg. Problemet med grönområdena är att

kommunikationerna dit är bristfälliga och det är svårt att ta sig dit utan bil. Eftersom dessa områden är Mölndals stads främsta styrka borde det vara prioriterat att åtgärda

kommunikationsproblemen. En strategi för att utnyttja dessa områdens redan goda rykte är att förbättra infrastrukturen. En annan viktig prioritering är att bygga ut kollektivtrafiken mellan Mölndals centrum och kringområdena för att det ska vara attraktivt även ur

arbetsreseperspektiv. Mölndals stora tillgångar ifråga om vackra natur- och grönområden bör även kommuniceras utåt i den framtida marknadsföringen av Mölndals stad som bostadsort. Sammanfattningsvis bör klargöras att en klar majoritet av undersökningsdeltagarna i grunden har en förhoppning om att hitta hållbara resvägar till och från arbetet. Kunskaperna om hur bilåkande påverkar miljön negativt är utbredda och även om många låter andra behov och värderingar gå före miljön i dagsläget finns det ändå ett bakomliggande kunnande och intresse för miljöfrågor. Detta kan på sikt visa sig mycket värdefullt för att kunna genomföra

förändringar i människors resvanor och därmed förbättringar i trafiksituationen i Mölndals stad.