4. Almgården som kontext – en nulägesbeskrivning
4.1 Almgården som fysisk och social kontext
Husie är en av Malmös mer välmående stadsdelar med i huvudsak ägande- och
bostadsrätter i form av villa- och radhusbebyggelse och stora grönområden. Av stadsdelens delområden avviker emellertid Almgården som är ett, i såväl fysisk som socioekonomisk bemärkelse, väl avgränsat bostadsområde med privata hyresrätter (SDF Husie 2011).
Almgården uppfördes av byggherren Hugo Åberg som en del av miljonprogrammet och stod färdigt 1972. Hugo Åbergs fastighetsförvaltning äger och förvaltar än idag bostadsområdet, vilket i sammanhang av miljonprogramsbebyggelse måste ses s om ganska ovanligt.
Bostadsområdets 13 huskroppar rymmer knappt 1700 invånare i 996 lägenheter
(www.abergfastighet.se). Knappt hälften av lägenheterna består av ett eller två rum och kök, vilket har en naturlig påverkan på befolkningssammansättningen, till exempel på det vis att drygt hälften av hushållen är ensamhushåll. Andelen barn i området är ca 17 % och en betydande andel av dessa växer upp med ensamstående föräldrar6. Runt 500 personer, det vill säga en knapp tredjedel av Almgårdens boende är under 25 år (SDF Husie 2011). I en områdesutredning av Almgården sammanfattar SDF Husie (ibid) den socioekonomiska bild som framträder i en statistisk genomgång. Här konstateras att unga på Almgården, i jämförelse med övriga Husie och Malmö i stort, är mer utsatta i flera avseenden. Aktuell statistik visar till exempel att ungdomsarbetslösheten i Almgården är högre än i övriga Husie samt i jämförelse med Malmö som helhet och att hög ungdomsarbetslöshet i Almgården, sett över tid, framstår som mer av ett strukturellt tillstånd än ett konjunkturberoende fenomen (ibid). Även andelen unga som uppbär försörjningsstöd är högre i Almgården än i Malmö som helhet. Av alla hushåll med försörjningsstöd i Husie finns knappt hälften i Almgården, som dock utgör knappt tio procent av stadsdelens befolkning. I absoluta tal rör det sig dock om jämförelsevis få hushåll7. Den disponibla inkomsten i Almgården, både per
6
I Folk- och bostadsräkningen från 1990 framgår att andelen ensamstående föräldrar utgör 49 % (SDF Husie 2011). Sedan dess har inte den typen av statistik tagits fram på delområdesnivå men i intervjuer med såväl SDF Husies tjänstemän som med boende i området, betonas den stora förekomsten av ensamstående föräldrar.
7
Under 2010 var det till exempel 81 hushåll med barn som erhöll försörjningsstöd i Husie, varav 38 i
Almgården. Enbart i Almgårdens grannområde Herrgården var antalet hus håll med barn med försörjningsstöd under 2010 524 stycken. Dock är situationen annorlunda även i Almgårdens övriga grannområden, Höja och Jägersro. Där var det totalt sett 7 hushåll med barn som fick försörjningsstöd (ibid).
32
familj och individ, är också lägre än i övriga Husie och Malmö som helhet8. Vidare är utbildningsnivån lägre i Almgården än i övriga Husie och i jämförelse med Malmö som helhet9. Förekomsten av social problematik som missbruk och tonårsgraviditeter är något som också lyfts fram i SDF Husies rapport samt en tendens till ett ”socialt arv” hos familjer, där flera generationer bor på Almgården (ibid).
Bild 1. Illustration över stadsdelen Husie. Husie ligger i östra Malmö och Almgården är ett av flera delområden i stadsdelen. Almgården är avvikande i såväl fysisk som socioekonomisk bemärkelse gentemot närliggande grannområden (SDF Husie 2011).
Bilden av Almgården som en avvikelse i och angelägenhet för Husie är emellertid inte ny. Mikael Stigendal (1997) konstaterade redan för ett drygt decennium sedan att Almgården utgör en segregationspol i relation till övriga Husie och i Malmö och att frågan om
segregation är av vikt för SDF Husie både internt i stadsdelen och i relation till övriga stadsdelar. Stigendal (1999) menar emellertid att Almgårdens begränsade storlek gör att området sannolikt är en relativt svag segregationspol och att konsekvenserna för de boende därmed bör vara begränsade. Därför är det intressant att ytterligare resonera kring huruvida Almgården går att urskilja som en fysisk och/eller social kontext. Medan en fysisk kontext ofta är mer oomtvistlig – exempelvis är fysiska barriärer som omger ett bostadsområde påtagliga och observerbara – är bostadsområdet som en social kontext, mer svårfångat och mångtydigt. Den sociala kontexten skapas av de människor som kan sägas vara del av den och interagerar med varandra men den skapas också i processer av skillnadsskapande i
8
2006 var den disponibla inkomsten 183 220 per familj och 111 725 per individ i Almgården, vilket kan jämföras med 293 133 respektive 137 260 för Husie och 226 140 respektive 131 082 för Malmö som helhet (SDF Husie 2011).
9
I Almgården hade 2008 12 % eftergymnasial utbildning. Det kan jämföras med övriga Husie och Malmö som helhet där 34 respektive 40 % av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Noteras bör att i de siffrorna, liksom i siffrorna ovan angående disponibel inkomst, ingår också Almgården (ibid).
33
relation till andra, de som inte är del av kontexten men som ändå är en förutsättning för att definiera kontextens sociala gränser. Den sociala kontexten är således en pågående och föränderlig konstruktion. Fysiskt sett är Almgården tydligt avgränsat av Amiralsgatan,
Agnesfridsvägen samt Inre Ringvägen och Ögårdsparken. Den sociala kontexten visar sig i att man mer eller mindre frivilligt och mer eller mindre djupt förhåller sig till sin roll som
Almgårdenbo och interagerar med sina grannar. Oavsett om man som boende är positivt eller negativt inställd till bostadsområdet och om identifieringen med området är frivillig eller utgörs av en påtvingad kategorisering är intrycket att rollen som Almgårdenbo berör. I förhållande till övriga Husie är uppfattningen om bostadsområdet som särskild kontext mer framträdande:
Jag tror inte att man ser sig... jag vet inte om man vet vilken stadsdel man bor i, jag vet inte hur betydelsefullt det här med stadsdel är. Det är nog vi som jobbar i förvaltningen som tycker att det är viktigt. Men jag tror att man ser sig mer som Almgårdenbo än som Husiebo. (Chefstjänsteman Individ- och Familjeomsorgen SDF
Husie 2011-04-01)
Att stadsdelen Husie som kontext inte framstår som så betydelsefull för stadsdelens invånare kan också bero på att Malmös indelning i stadsdelar är förhållandevis ny medan Almgården som kontext har en längre historia. Det hade också varit möjligt att definiera en fysiskt eller socialt mer avgränsad kontext, till exempel olika innergårdar eller trapphus. Boende B beskriver en känsla av samhörigheten som hon förknippar med just
bostadsområdet och inte mer avgränsade kontexter som en viss innergård eller ett trapphus. Det jag kan tycka är kul är […] att man […] på något sätt också [har] en samhörighet,
för det är många man aldrig har känt men man har sett dem så här för de bor också här. Sen när man är ute och festar eller nåt så ’oh, det är ju du’ så börjar man prata eller så får man en vänförfrågan på Facebook och tänker amen det är ju han, han bor ju också på Almgården. (Boende B 2011-04-25)
Även om Boende B förknippar en typ av samhörighet med Almgården och därmed gör bostadsområdet till en social kontext, utesluter inte det att sociala kontexter också skulle kunna avgränsas till mindre områden såsom trapphuset då det kan vara naturligt att ha en närmre kontakt med de närmsta grannarna. Det intressanta för den här studien är dock att Almgården som fysisk och social kontext framstår tydligt och till stor del verkar sammanfalla, vilket motiverar att använda Almgården som studieobjekt för grannskaps mekanismer och effekter av dessa.