Geografiska mekanismer

De geografiska mekanismerna utgår från Almgårdens geografiska lokalisering och analyseras utifrån de båda påverkansvägarna rumslig förskjutning och offentliga resurser.

Rumslig förskjutning

Med rumslig förskjutning menar Galster (2010) att ett bostadsområdes geografiska belägenhet kan bidra till en begränsning av dess invånares tillgång till arbete och olika resurser i samhället.

Almgården kan, som tidigare nämnts, i viss mån anses vara en segregationspol. 85 % av invånarna i området har inte högre utbildning än gymnasienivå vilket talar för att området i

36

viss utsträckning är socioekonomiskt homogent (SDF Husie 2011)10. Att Almgårdenborna skulle vara en homogen grupp vad gäller utbildning i förhållande till andra områden mena r Boende A märktes i mötet med föräldrar från omkringliggande bostadsområden:

När man gick på föräldramöte, […] märkte man direkt vem som var typ villabarnen, för de föräldrarna, eller som hade högre utbildning, än arbetarbarnen så att säga, de föräldrarna diskuterade ofta ämnen, läxor, lärare, ville ställa högre krav på lärare, barnen skulle lära sig mer. Medan vi från Almgården var mer för det sociala. Vi tyckte det var viktigare att barnen höll sams och så. Alltså inte viktigare än att gå men […]. Och jag vet att jag tänkte ’gud vilken press ni lägger på era barn’. Jag tyckte det var jättehemskt. Och det kan jag tycka än idag. (Boende A 2011-04-25)

Enligt Boende A skulle det innebära att föräldrar från Almgården i större utsträckning än föräldrar från andra områden framhöll sociala aspekter för barnens välmående och i mindre mån fokuserade på skolresultat. Att föräldrar betonar olika saker kan delvis få betydelse för barnens resultat i skolan. Det kan också betyda att man i ett område som Almgården

förmedlar en annan bild av betydelsen av vidareutbildning än vad som görs i grannområdena.

Med tanke på utbildningsnivån och inkomstnivån i Almgården är det rimligt att anta att området påverkades av den ekonomiska krisen och omstruktureringen och

industrinedläggningarna i Malmö som följde i dess spår under 1980- och 90-talen. Det är också Boende A:s uppfattning:

Och sen har vi alla industrier som har lagt ner. Allt vad det nu heter från Malaco till Pripps, vad hade vi mer, ”Strumpan”, Kockums. Alla de här fabrikerna som hyste alla de här folken som inte tycker om att gå i skolan eller inte vill gå I skolan. Det fanns ju jobb, man hade ju ett liv ändå. […] Tyckte du inte om att gå i skolan [gjorde det inte så mycket] för på Kockums fanns det alltid jobb. […] Här ute är ju jättemånga som är arbetslösa, mycket ensamstående, på socialen. Det har blivit ett sånt lågklassområde med mycket sådana problem. (Boende A 2011-04-14)

De boende i området har alltså till stor del varit beroende av en viss typ av arbetsgivare som i stor utsträckning har stängt ner sin verksamhet. Då arbetstillfällena inte heller har ersatts har en form av förskjutning ägt rum som kan kopplas till kontexten Almgården. Även under intervjun med Hyresgästföreningens representanter berörs frågan om behovet av olika typer av arbeten, arbeten som också passar de som inte är beredda eller villiga att studera vi dare:

Det är ju så, alla kan ju inte läsa heller […]. Bland ungarna, alla kan ju inte sitta på en skolbänk och läsa. Det måste vara någon som är praktiker. Och låt dem för fan komma ut och använda sina händer och nävar. (HGF representant A 2011-04-18)

HGF representant A kommenterar här förändringarna på den lokala arbetsmarknaden och Malmö stads ambition att gå från en industristad till en kunskapens stad. Att industrijobben är färre och i någon utsräckning har ersatts av arbeten som kräver längre utbildning ser HGF representant A som ett stort problem för områdets unga. Om föräldrar på Almgården i lägre utsträckning än föräldrar från andra områden förmedlar betydelsen av vidareutbildning finns det naturligtvis en risk att dagens förhållande upprepar sig och barnen på Almgården

hamnar i en liknande situation som sina föräldrar – att efterfråga en typ av jobb som inte längre finns.

10

I Almgården hade 2008 32 % av de boende förgymnasial utbildning, 53 % gymnasial utbildning, 12 % eftergymnasial utbildning och 3 % saknas uppgifter för (SDF Husie 2011).

37

Det finns därtill en uppfattning att man som Almgårdenbo inte rör sig så mycket utanför sitt bostadsområde. Socionom A (2011-04-06) är av uppfattningen att människor som bor på Almgården överlag inte rör sig utanför området och de ärenden man har sköter man på Jägersro Centrum. Fritidsledaren är av samma åsikt och förstärker bilden: ”Man håller sig på

området. Ofta. Och det är ju för att det är nära, Jägersro har ju allt också för den delen.”

(2011-04-06). Barnskötare A menar vidare att ”man inte vänder sig så mycket utanför

området. Man håller sig här. Och frågar man barnen vad de har gjort på semestern så har de varit här” (2011-05-04). De vuxnas begränsade rörelsemönster får betydelse för barns

rörelsemönster. Har barn inte erfarenhet av vad som finns utanför området, genom att ha sett och upplevt det själv, eller genom att ha fått det förmedlat via sina föräldrar, tenderar deras världsbild att vara begränsad. Om föräldrar generellt stannar i området, för att de till exempel är arbetslösa eller för att man på grund av begränsade resurser förlägger semestern i bostadområdet så begränsas barnens aktionsradie på samma sätt.

Fritidsledaren berättar om en diskussion med en elvaårig pojke om pojkens framtidsplaner, vad han skulle vilja jobba med som vuxen. Pojken uttrycker i samtalet att han skulle vilja göra något han tror han skulle vara duktig på men begränsas, enligt Fritidsledaren, i sin tro på att det skulle vara möjligt, av sin pappas rörelsemönster:

’[J]ag tror att jag är väldigt duktig på att kunna jobba på en fabrik’ säger han. ’Ja’, säger vi, ’det är ju jättebra’.’ Ja’, säger han, ’men det finns ju inga fabriker här’. Och då menar han ju området […], där finns ju inga fabriker. Och då frågar vi, ’finns det inga fabriker?’ ’Nej, det gör ju inte det, det finns inga fabriker här, för pappa är ju hemma liksom’. ’Men det finns ju andra fabriker’ säger vi, ’över hela staden’. Det hade han ju inte tänkt på riktigt. Det gör det ju, då kan man ju söka där. Så den dagen den sorgen. Han är ju bara elva, det ska man komma ihåg. Men […] det blev lite oj! Bara för att det inte finns fabriker i området så är det kört […]. (2011-04-06) Fritidsledarens återgivande av samtalet med pojken visar dels på att barnet i stor utsträckning är rumsligt begränsad till området, liksom pappan. Detta begränsar hans världsbild vad gäller vilken typ av jobb han skulle kunna ha i framtiden och var dessa skulle gå att finna. Pojken är inte så gammal, så därför är det inte rätt att läsa in för mycket i hans uttalanden men vi vill ändå våga oss på att säga att det skulle kunna vara en signal om att den rumsliga förskjutning som är förknippad med Almgården möjligen överförs på områdets barn, då barn är rumsligt begränsade till området.

Offentlig service

Om tillgången till eller kvaliteten på offentlig service är sämre i ett bostadsområde på grund av dess geografiska läge kan detta ge upphov till grannskapseffekter på hälsa och välfärd (Galster 2010). Almgården tillhör stadsdelen Husie som är en välmående stadsdel vilket talar för att SDF Husie har kapacitet att ge sina invånare offentlig service av god kvalitet. SDF Husie har dessutom valt att förlägga socialtjänstens öppenvård, Husiegruppen, på plats i Almgården. Det finns sedan många år tillbaka en förskola i området samt en

barnavårdscentral (BVC), och fritidsledarna har tillika en fast tid varje vecka schemalagd för området. Service som alltså är mer lättillgänglig för de boende på Almgården än människor i övriga Husie.

38

Emellertid vittnar utvecklingssekreteraren (2011-03-23) på Barn och Ungdomsförvaltningen i Husie om att de COPE-utbildningar11 som erbjuds inom stadsdelen inte lockade till sig några deltagare från Almgården när den hölls på Jägersro. När en ny inbjudan skickades ut, riktad direkt till föräldrarna på Almgården - denna gång med utvecklingssekreteraren och en välkänd person från Almgården som gemensam avsändare och arrangör av kursen – blev kursen fullbelagd med fjorton deltagare. Utifrån utvecklingssekreterarens diskussioner med föräldrarna var det avgörande för deras deltagande att kursen förlades på Almgården. Även på Husiegruppen är uppfattningen att verksamhetens placering i området har betydelse för de boendes deltagande:

Socionom A: Överlag har man väl en teori om att folk som bor på Almgården inte gärna rör sig utanför Almgården. […] Att vi befinner oss här är ju för att vi tänker att då kommer man hit mer. Vi finns på deras område, de behöver inte gå så långt och att det är utanför, att det inte är i samma byggnad som handläggarna. Jag tror att det är en fördel att vi ligger här.

Socionom B: Det spelar roll för Almgårdsborna att vi [finns här]. Men kanske inte för övriga Husiebor. Jag tror att det kommer från andra delar ändå. Men för

Almgårdsborna... vi hade nog tappat dem om vi låg någon annanstans. (2011-04-06) Anledningarna till en sådan ståndpunkt diskuteras vidare under stycket om mekanismer beroende av den sociala interaktionen men ställningstagandet kan också ha betydelse för den offentliga servicen. Även om SDF Husie och andra myndigheter erbjuder fullgod offentlig service till sina invånare kommer den inte Almgårdenborna till del om de inte är beredda att söka sig utanför området för att ta del av den. Uppfattningen kan då vara att tillgången till eller kvaliteten på den offentliga servicen är sämre än vad den faktiskt är.

Ytterligare ett fall där den offentliga servicen har varit aktuell för Almgården är i diskussionen om Malmös områdesprogram. I löpande kontakt med Jonas Magnusson,

utvecklingssekreterare på SDF Husie med projektledningsansvar för Fokus Almgården, har en viss frustration märkts av över att Almgården inte inkluderats i satsningen på

Områdesprogrammen inom Malmö stad. Frågan lyftes också av andra tjänstemän på stadsdelsförvaltningens interna seminarium om Almgården den 16 februari 2011. En förklaring till att Almgården inte fått uppmärksamhet i välfärdsdebatten inom Malmö stad kan vara att dess särskiljande tillstånd döljs i statistiken för ett i övrigt välmående Husie. Att Almgården utmärks fysiskt och socialt när det omges av villaområden kan alltså paradoxalt nog få effekten att man inte utmärks i statistiken tillsammans med resten av stadsdelen och därmed inte får den offentliga service man kanske skulle behöva.