Mekanismer beroende av miljön

Brister i ett bostadsområdes miljö kan påverka dess invånares fysiska och psykiskahälsa och välmående och kan på så vis ge upphov till grannskapseffekter. Här nämner Galster (2010) otrygghet, den fysiska miljön samt föroreningar som påverkansvägar. Att föroreningar eller miljögifter skulle ha betydelse för miljön på Almgården har inte berörts i intervjuerna. Däremot har den fysiska miljön och framför allt otryggheten lyfts fram av informanterna.

11

COPE – the Community Parent Education Program är en grupp - och manualbaserad föräldrautbildning som riktar sig till föräldrar med barn i åldern 3-12 år och som upplever behov av stöd i sitt föräldraskap.

39

Otrygghet

En känsla av otrygghet orsakad av faktisk förekomst av och/eller förväntad utsatthet för hot eller våld i närmiljön kan påverka människors fysiska och psykiska hälsa (ibid). När

representanter i Hyresgästföreningen beskriver sitt bostadsområde menar de att känslan av otrygghet med tiden har ökat i området. Representant B har själv vuxit upp på Almgården och menar att när hon var barn kunde hon själv gå hem till kompisar på Höja, Videdal och Rosengård men att hon inte skulle tillåta samma sak för sin son idag. Under samtalet med Hyresgästföreningen berörs flera förklaringar till att området känns mer otryggt, bland annat menar man att omsättningen på boende i området har ökat och att alltfler bor i andra hand. Den allmänna uppfattningen runt bordet i Hyresgästföreningens möteslokal är därför att de som står på kontraktet och har kontrollerats av hyresvärden Hugo Åbergs

fastighetsförvaltning inte alltid är de som sedan bor i lägenheten. Man ser också en koppling mellan dessa personer och den ökade drogförsäljningen i området. Samtidigt anses

närvaron av civilpoliser i området göra att det har blivit lite lugnare i området. Men sen har vi mer civilpoliser här ute än vi hade förr också. Här är mycket mer span också. Det är för att vi har fått mer narkotika på området […] Så det kan också vara att det är lite lugnare för att här är mer poliser på området än det var innan.

(Hyresgästföreningens representant B 2011-04-18)

Barnskötare B förstärker bilden av en större närvaro av narkotika i området och att det skulle vara till områdets nackdel: ”Här är ju mer inbrott och förstörelse, narkotika […] det har

liksom förfallit, området har förfallit lite.” (Barnskötare B 2011-05-04) Även Boende A är av

uppfattningen att Hugo Åbergs granskning av hyresgästerna har förändrats. Hon beskriver att tidigare var det ”… väldigt respekterat att bo här ute. Och det var liksom inte vem som

helst som fick bo här” (2011-04-14). Men hon ser en utveckling som började under 90-talet

då flera stora industrier såsom Malaco, Pripps, ”Strumpan” och Kockums lade ner och det blev svårare att få sina lägenheter uthyrda i Malmö. Samtidigt stängdes Östra sjukhuset, mentalsjukhuset i Malmö och personer som tidigare hade levt på institution flyttade in i området, menar hon. Det placerades också under samma tid många flyktingar på Rosengård vilket bidrog till att det skedde en del omflyttning därifrån till Almgården.

Boende B däremot beskriver sin uppväxt i området som trygg. Hon minns en äldre

alkoholiserad man och hans hund, som hon upplevde som obehagliga att möta i trapphuset men tolkar det som att det var sett ut ett barns perspektiv. ”Sånt finns kanske idag men jag

ser det inte med samma ögon för jag har vuxit upp.” (Boende B 2011-04-25) Däremot

upplever Boende B det otryggt utanför Almgårdens gränser.

Det gör nog rätt mycket att husen ligger som de ligger. För det finns alltid folk som kan ha uppsikt på en. Jag tror aldrig jag har tänkt på att känna mig otrygg. Jag vet att så fort man kommer utanför, alltså där, det tycker jag fortfarande är otäckt att gå från femmans busshållplats till exempel in på området. Om det är mörkt. (Boende B

2011-04-25)

Och ska man följa någon och gå ut med hundarna så går man här i området ändå, man går inte utanför. (Boende B 2011-04-25)

Boende B upplever alltså en förväntad utsatthet i närområdet runt Almgården vilket

begränsar henne rumsligt vissa tider på dygnet. Också Barnskötare B kommenterar att man som vuxen inte vågar gå ut när det skymmer på grund av rädsla för överfall eller rån. Därtill vittnar Boende B om en hotfull stämning bland jämngamla killar från olika grannområden under skoltiden även om hon själv inte var direkt utsatt.

40

Killarna i min klass fick stryk, för de visste att killarna från Höja slutade klockan tre så ’vi möter dem i tunneln’, det var kanske inte värsta slagsmålet hela tiden men man kände sig väl hotad. (Boende B 2011-04-25)

Parken och tunnlarna mot Rosengård och mot busshållplatsen utmålas som särskilt otrygga platser.

Representanterna för hyresgästföreningen menar att barnen i området inte är ute i så stor utsträckning, i synnerhet inte när det är mörkt. En förklaring till det kan vara att det funnits ett ungdomsgäng som periodvis har hållit till i området. ”Så jag tror att det blir lite så att de

drar sig undan. Du kanske är tuff och så men när mörkret faller på och du ska gå hem själv…”

(HGF representant B 2011-04-18). Även Fritidsledaren menar att barn är begränsade i sitt rörelsemönster och refererar till samtal där barn sagt att de inte kan gå ut på kvällarna:

Fritidsledare: Vissa som bor bara två hus ifrån varandra får inte gå hem till varandra.

Och då finns det olika historier om varför man inte får det. För att det bor en pedofil i huset bredvid eller för att det kommer folk hit och rånar och så vidare.

Annika: Upplever du att det är tydligare på Almgården än i andra områden?

Fritidsledare: Oh ja, det gör jag. Sen tror jag väl att vartenda område har sitt spöke så

att säga. Men på Almgården hör vi det hela tiden, det är alltid något konstigt (2011-

04-06).

Otrygghet kan ju upplevas i flera områden i en stad men Fritidsledaren menar att det är mer påtagligt på Almgården än andra områden han utifrån sin erfarenhet kan jämföra med. Barnskötare A menar att otryggheten har blivit så påtaglig för vissa barn att familjer valt att flytta ifrån området. ”Vi har ju haft föräldrar som har flyttat härifrån för de vågar inte släppa

ut sina barn. […] De känner det otryggt.” (Barnskötare A 2011-05-04) Att de boende upplever

en känsla av otrygghet i området eller i dess närhet leder alltså inte bara till att deras

rörelsemönster begränsas vissa tider på dygnet utan kan också få effekten att man väljer att lämna området.

Hyresgästföreningens styrelse har tidigare diskuterat möjligheten att nattvandra i området, ett initiativ som av olika anledningar inte realiserades. En av representanterna ställer sig dock kritisk till möjligheten att nattvandra:

HGF representant B: För det kan jag säga att om vi här hade fått nattvandra bara här

på Almgården och man hade kommit på dem när de gör någonting och man hade sagt till dem. Då hade min unge fått stryk dagen efter. Då väljer jag hellre att skita i att nattvandra. Så är det i samhället idag. Så är det faktiskt. […] du får tänka på ditt

eget barn. För det är den de går efter om du gör någonting fel. Så är det idag.

HGF representant C: Ja, eller att bilen åker åt helskotta.

HGF representant B: Ja, och därför väljer man idag, eller i alla fall jag gör det i dagens

samhälle att sådana grejor blandar jag mig inte i. För då vet jag att min son får det dagen efter i skolan eller vad som. Så är det, sedan spelar det ingen roll var vi befinner oss. (2011-04-18)

Boende B ventilerar här en ovilja att blanda sig i andras ärenden på grund av risken att det ska slå tillbaka mot henne själv eller hennes nära anhöriga, en diskussion som vi återkommer till nedan, under mekanismer beroende av den sociala interaktionen. Boende B ger också uttryck för att problemen med otryggheten eller att man numera skulle vara mer utsatt än tidigare inte är kopplat till området Almgården utan är en utveckling som sker överallt i

41

samhället. Det finns alltså en tro på en allmän samhällsförändring som förklaring till den ökade otryggheten i området och att otrygghet som samhällsproblem generellt skulle ha ökat också i andra områden. ”Limhamn är lika mycket skit” menar HGF representant E (2011-04-18).

Samtidigt beskriver såväl representanter i Hyresgästföreningen som boende och

Barnskötarna området som barnvänligt vilket kan tyckas motsägelsefullt mot den bil d av otrygghet som målas upp. Tryggheten omnämns främst för barn och gäller då inne på området dagtid. ”Jag tycker det är jättebra att här är inga gator emellan och barnen kan

springa, för du vet att de är i den här ringen. De går inte utanför.” (HGF representant B 2011-

04-18) Områdets utformning med bilfria gårdar kan vara en bidragande faktor till känslan av trygghet och att området anses barnvänligt.

Delvis framkommer alltså en känsla av trygghet i området och en otrygghet utanför området, även om den bilden till viss del svajar bland annat då den ökade

narkotikaförsäljningen i området bidrar till otrygghet. Flera av de informanter som

framhåller att området är barnvänligt och tryggt har bott på området sedan det byggdes och har barn som växte upp där under 1970- och 80-talen. Det är också de som tydligt framhåller att området har förändrats och blivit mer otryggt därefter, vilket kan förklara den

motsägelsefulla bilden. Upplevelser under områdets tidigare årtionden kan också ligga till grund för valet att flytta till och stanna i området, alternativt flytta tillbaka som vuxen när man själv får barn, men ligger kanske inte till grund för den bild man faktiskt har idag. Att boende i området upplever otrygghet i sitt närområde kan begränsa deras fysiska rum vilket i sin tur kan begränsa deras deltagande i samhället då de hindras från att delta i aktiviteter utanför området på jämlika villkor. En känsla av otrygghet kan också påverka individers fysiska och psykiska hälsa.

Fysisk miljö

Hur människor upplever närmiljön idet egna bostadsområdet kan påverka såväl deras fysiska som psykiska hälsa. Är fastigheterna eller utemiljön nedgångna kan det leda till känslor av maktlöshet hos de boende (Galster 2010).

På frågan om vad som utmärker Almgården jämfört med andra områden är ”bra

hyresvärdar” ett återkommande svar. Representanterna i Hyresgästföreningens styrelse är överens om att det inte är något fel på husen och lägenheterna och att garagen är fräscha. HGF representant B anser att man får mycket för pengarna när man bor i området för det är bra standard på boendet, jämfört med andra områden. ”Hyrorna hålls nere och det är bra.

Det är vi glada för” säger HGF representant A (2011-04-18). Boende A och B (2011-04-25)

tycker också att området är välskött och vittnar om bra gensvar vid felanmälan, även om tiden för åtgärd verkar bero på vem som ringer. Flera intervjupersoner har också

uppfattningen att Hugo Åbergs är tillmötesgående när hyresgäster har problem och skulle till exempel kunna ge uppskov med hyran en månad vid behov. Överlag verkar hyresvärden omtyckt och uppskattad bland de boende. På SDF Husies seminarium om Almgården (2011- 02-16) framkom dock uppfattningen hos en arbetsterapeut, som arbetar nära boende i området, att fastighetsvärden har visat en ovilja att anpassa lägenheter för boende med särskilda behov. Den motsägande uppfattningen kan vara ett undantag men det skulle också kunna var ett tecken på att fastighetsägaren inte är fullt lika tillmötesgående mot alla

42

Under Hyresgästföreningens diskussion om vad man skulle vilja ha annorlunda på Almgården om man fick välja formulerades önskemål om att man gärna skulle vilja fräscha upp

utemiljön lite mer.

HGF representant A: Det finns planer […] man skulle kunna göra i ordning så de kan

spela lite volley.

HGF representant B: De har pinnar, men lite nät och sånt. Nästan alla

bostadsområden som är så här stora har sånt. Här är sandlådor till tusen men inga ungar i sandlådorna. Så det går mest till den låge nivån. Sen är det bra, sen får d u göra vad du vill. Så det kan jag [tycka], utemiljön. (2011-04-18)

Närmiljön och fastigheterna upplevs med andra ord som välskötta även om man har en del önskemål gällande ett mer varierat utbud för barn i närområdet. Det är oklart vilken makt eller maktlöshet som känns inför möjligheten att framföra dessa önskemål och påverka sin utemiljö, både bland boende gentemot Hyresgästföreningen och för Hyresgästföreningen gentemot fastighetsägaren. Hyresgästföreningens representanter, som är de som främst framför önskemål för området, nämner ingenting om hur man driver dessa frågor gentemot hyresvärden.