Institutionella mekanismer

Påverkan på ett bostadsområdes invånare som inte i första hand utgår ifrån de boende utan från från utomstående parter, som har kontroll eller inflytande över institutionella eller viktiga privata resurser, benämner Galster (2010) institutionella mekanismer. Bland dessa återfinns stigmatisering, lokala institutionella resurser och lokala marknadsaktörer.

Stigmatisering

Ett bostadsområdes invånares möjligheter på exempelvis arbetsmarknaden kan påverkas negativt på grund av negativa föreställningar om området hos en bredare allmänhet (Galster 2010). Stereotypa föreställningar kan utvecklas till ofrivillig kategorisering och stigmati sering av boende i ett område. Detta kan naturligtvis också påverka viljan hos de boende att

identfiera sig med området och deras syn på sig själva (Harju 2008).

Sveriges miljonprogram har idag huvudsakligen negativa konnotationer. Socionom A och B tror att Almgården särskiljer sig från resten av Husie just för att det är ett

miljonprogramsområde:

Socionom A: Men folk pratar säkert illa om Almgården [...] i resten av Husie. Almgården är väldigt svartmålat. Det kanske inte är så lätt alltid när man vill ta sig ut, att man inte blir så väl mottagen av resten av Husieborna.

Socionom C: Och det är ju samma problem som man ser i många

miljonprojektsområden över hela Sverige. [...] att folk runtomkring ser lite illa på det och har en bild av att det är annorlunda än det kanske är.(2011-04-06)

Almgården särskiljer sig dock något från övriga miljonprogramsområden i Malmö då man har en enda ägare, Hugo Åbergs fastighetsförvaltning, som har varit densamma sedan området byggdes. Boende A (2011-04-14) och representant A och B för HGF (2011-04-18) tycker att fastighetsägaren tar väl hand om lägenheterna i området och att de har en bra standard. Chefstjänstemannen inom Individ- och Familjeomsorgen menar att det alltid har funnits ett ”genuint engagemang från fastighetsägaren” för hyresgästerna, något hon anser ovanligt idag när ”hyresfastigheter köps och säljs som andra handelsvaror” (2011-04-01). Hugo Åberg som byggde Almgården var hästintresserad och det fanns en tanke att området skulle inhysa

43

tränare och hästintresserade, eftersom området ligger nära travbanorna, berättar

Chefstjänstemannen vidare. Även Boende A som har bott länge i området menar att det till en början ”var väldigt respekterat att bo här ute” (2011-04-14). Också utmärkande för Almgården jämfört med många andra miljonprogramsområden är att relativt få av invånarna har utländsk bakgrund vilket de boende är medvetna om12.

Vi är väl kanske ett område som har mindre invandrare också, här är inte så mycket invandrare som om du tittar i de andra bostadsområdena. Men det blir fler och fler invandrare. (HGF representant A 2011-04-18)

Ovannämnda omständigheter kan alla ha bidragit till att Almgården fått en något annorlunda status som miljonprogramsområde i Malmö jämfört med områden som till exempel Rosengård. Där har fastighetsägarna varit många och växlande och andelen boende med utländsk bakgrund högre än för övriga Malmö. Dock har bilden av Almgården de

senaste åren präglats av Sverigedemokraternas framgångar i området. Annika: Hur tycker du att man har speglat Almgården i media? Boende A: [skrattar] Man har speglat Almgården som ett väldigt

sverigedemokratsvänligt område och det är ju inte heller riktigt sanningen. Nu vet jag inte hur många som hade [röstat på dem]… vet ni? (2011-04-14)

Att Sverigedemokraterna fick knappt 35 % av rösterna på Almgården i kommunalvalet och 31 % i riksdagsvalet 2010 blev en stor nyhet, då det var det område i Sverige där flest hade röstat på detta parti (SCB 2011). Dock har drygt 65 % av invånarna valt att rösta på något annat parti eller att avstå från att rösta vilket också är en del av den komplexa men

rättvisande bilden av Almgården. Boende A menar vidare att Almgårdenbor som kommit till tals i framför allt Sydsvenskan blivit framställda på ett ”skevt” sätt i tidningen. Boende B är också kritisk till medias bild av Almgården:

Annika: Hur tycker du att man har framhållit Almgården i media, alltså tidningar och

tv?

Boende B: Jag tycker de ger en dålig bild av Almgården. Men sedan är det ju så att

tidningen, media, ger ju sällan en positiv bild av något, utan de tar ju alltid fram det som är dåligt.

Annika: Tycker du att bilden är orättvis?

Boende B: Det de skriver är ju ingen lögn. Men till exempel skulle man ta då att

Almgården är ett av Malmös barnvänligaste områden är ju inget de skulle skriva om i tidningen. Men alla vi som bor här kan tycka att det är skönt att släppa ut sina ungar här för man känner sig trygg. Men det skulle inte media skriva om för det är ju inte intressant utan då skriver man hellre om vilken hög arbetslöshet det finns på Almgården eller att det är Sverigedemokraternas största fäste. Nåt som får folk att ’oh, kolla där’ för folk vill ju alltid känna sig bättre än någon annan. (2011-04-25)

12

2008 var 21 % av invånarna i Almgården födda i utlandet och 6 % var födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. Detta kan jämföras med Malmö där motsvarande siffror 2010 är 30 % födda i utlandet och 10 % är födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet. För Husie som stadsdel var 19 % av invånarna födda utomlands 2010, vilket kan jämföras med Rosengård där 60 % av invånarna var födda i utlandet 2010. I jämförelse med Malmö som helhet har alltså Almgården färre invånare med utländsk bakgrund även om skillnaden inte är uppseendeväckande. Däremot är snittet ungefär detsamma som för resten av Husie medan det är en stor skillnad jämfört med grannstadsdelen Rosengård, som också är ett miljonprogramområde men med en annan utveckling än Almgården (www.malmo.se).

44

Boende B ger uttryck för att bilden av Almgården skulle vara onyans erad när media väljer att framställa området som man gör. Media får anses vara en inflytelserik aktör när det gäller att förmedla föreställningar. När de föreställningar som förmedlas är förenklingar kan de berörda invånarna komma att utsättas för en bild av området de inte identifierar sig med. Socionom A tror att det bland de boende finns en stor kärlek till området men att man som boende ibland också kan bli trött på saker som är utmärkande för området, bland annat den bild som ges:

Men [man kan] också [bli] trött på mediabilden att när det framställs i media är det för att det har varit något sprängningsdåd här eller när man är här för att

uppmärksamma Sverigedemokraternas starka fäste eller så. Det är sällan att det framställs när det händer något gott. (Socionom A 2011-04-06)

Om dessa föreställningar påverkar synen på de boende hos en bredare allmänhet, de boendes självbild eller identifiering med området och det i sin tur skulle påverka deras möjligheter på arbets- eller bostadsmarknaden, kan man tala om en stigmatisering. Det finns anledning att tro att, eftersom media är en inflytelserik aktör, skulle bilden förmedlad av media ha påverkat den bredare allmänheten. Likaväl kan de boendes identifiering med området ha påverkats eftersom man upplever rapporteringen som onyanserad. Men om den förmedlade bilden av Almgården skulle vara stigmatiserande i den bemärkelsen att den påverkar de boendes möjligheter har inte framkommit under intervjuerna.

Lokala institutionella resurser

Invånarnas utvecklingsmöjligheter i ett bostadsområde kan påverkas om tillgången till service från lokala - offentliga, privata eller ideella – institutioner eller organisationer är begränsade (Galster 2010). Som tidigare nämnts finns BVC, förskola och socialtjänstens öppenvård Husiegruppen i bostadsområdet. Dessutom har fritidsledarna schemalagd tid i området under några timmar varje vecka. Detta är service som är mer lättillgänglig för Almgårdenborna än andra i Husie. Dock är det är oklart i vilken utsträckning den offentliga service som erbjuds i resten av stadsdelen uppsöks och nyttjas av Almgårdenborna.

En annan aktör som är verksam i området är Hyresgästföreningen, vari hälften av hushållen på Almgården är medlem. Hyresgästföreningen erbjuder de boende aktiviteter regelbundet såsom påskfest för barn, bussresa till Ullared, disco för barn och ungdomar, vårutflykt och gårdsfest (HGF representanter A-E 2011-04-18). Pensionärernas Riksorganisation, PRO, har ca 140 medlemmar i sin lokala förening på Almgården (www.pro.se). Tidigare drevs också en fritidsverksamhet ideellt av tre boende i området, flera kvällar i veckan under nästan tio års tid. Den lades ner i mitten av 2000-talet och därefter kom SDF Husie överens med

Hyresgästföreningen om att stadsdelens fritidsledare skulle kunna ha verksamhet i Hyresgästföreningens lokal en eftermiddag i veckan. I övrigt har vi inte påträffat några ideella eller privata organisationer som är aktiva i området.

Antalet aktörer i området är med andra ord begränsat. Å andra sidan är området inte så stort så frågan är vilka och hur många aktörer som är rimliga att förvänta sig i området. Dock kan konstateras att den fritidsverksamhet som drevs under nästan tio år inte har ersatts fullständigt i området. Den fritidsverksamhet som finns i området idag har kortare

öppettider och rapporteras nå ut till en yngre målgrupp än vad tidigare ideell verksamhet gjorde. Barn rapporteras dessutom inte vara så aktiva på sin fritid, med undantag för en del som spelar fotboll, utan sitter mycket hemma. Samtidigt efterfrågar Hyresgästföreningens styrelse mer aktiviteter för barnen och ungdomarna i området. Det skulle därmed finnas

45

anledning att tro att det finns ett behov – medvetet eller omedvetet – av fler aktörer i området.

Lokala marknadsaktörer

Vilka näringsverksamheter som finns representerade i bostadsområdet eller dess närhet kan också få betydelse för de boende, inte minst ur ett hälsoperspektiv. På Almgården finns en ICA närbutik med intilliggande thaimatställe. I Jägersro, grannområdet, finns Jägersro Centrum som erbjuder såväl en stor matvarubutik som klädbutiker, restauranger,

systembolaget, apotek och diverse andra affärer. Tillgången till en välsorterad matvarubutik förutsätter alltså inte bil när man bor på Almgården, även om det förmodligen underlättar vid stora inköp. Övrigt affärsutbud får också anses vara relativt varierat, sett ut ett

hälsoperspektiv. Dock är det stora affärsutbudet i nära anknytning till bostadsområdet ytterligare en faktor som bidrar till de boendes något begränsade rörelsemönster.