4. Almgården som kontext – en nulägesbeskrivning
4.2 Hur informanterna beskrev området, med barnens situation i fokus Samtliga informanter ombads att ge sin bild av Almgården, med särskilt fokus på barnens
situation i området och de var alla mycket omsorgsfulla i sina beskrivningar. De var
angelägna om att ge en nyanserad bild av området och både positiva och negativa aspekter lyftes fram. Stora grönområden, bra hyresvärd, nära Malmö centrum men ändå en känsla av att vara avskild från storstadens stress, barnvänligt, bilfria innergårdar, närhet till Jägersro centrum och många hundar är några av de nyanser som skildrades för att återge bilden av Almgården. Dock är känslan av att området har förändrats under åren, i huvudsak till det sämre, framträdande. Förklaringarna till förändringen i området varierar bland de boende. Dels har man en föreställning om att området har förändrats på grund av en förändrad sammansättning av boende i området, vilket både förklaras med strukturella förändringar i
34
samhället och med en förändrad uthyrningspolicy lokalt. Man pekar också på en ökad
otrygghet, framför allt utanför Almgårdens gränser men också inom området, efter mörkrets inbrott. De boende har också uppfattningen att det rör sig fler civilpoliser i området på grund av en ökad narkotikaförsäljning. En ökad narkotikaförsäljning skulle i sig kunna leda till en känsla av ökad otrygghet medan den ökade närvaron av civilpoliser skulle kunna öka känslan av trygghet (Boende A 2011-04-14, Hyresgästföreningens (HGF) representanter A-E 2011-04- 18).
Vad gäller barns situation i området ser man också en förklaring i en större
samhällsförändring, där barn i allmänhet är mindre aktiva och otryggheten på ga torna ökar. ”Det är nog ett samhällsproblem. Datorn och datorspel, jag tror de leder till mycket ” menar Hyresgästföreningens representant A (2011-04-18) och belyser därmed att barns aktiviteter har förändrats över tid men att det också finns ett helt annat utbud av aktiviteter idag. Att barn i skolåldern till vardags spenderar tid utanför bostadsområdet och där rör sig i en social kontext med andra barn och vuxna skulle kunna vara en omständighet som dämpar bostadsområdets effekter på barnen. Då det inte finns någon skola på Almgården är barnen från det att de börjar skolan hänvisade till Jägersroskolan i förskoleklass och skolår ett och två eller Höjaskolan från förskoleklass och upp til årskurs nio. Båda skolorna ligger inom stadsdelens gränser och tar emot barn från hela stadsdelen och till viss del Rosengård. Fotboll är en fritidssysselsättning som barn från Almgården ägnar sig åt i klubbar i andra delar av stadsdelen. Den allmänna uppfattningen är annars att barnen inte rör sig särskilt mycket utanför sitt bostadsområde utan framför allt umgås med andra barn från Almgården. På området är utbudet av fritidssysselsättning begränsat. SDF Husies fritidsverksamhet har öppet i hyresgästföreningens lokal en eftermiddag i veckan och Fritidsledaren (2011-04-06)
uppskattar att han har närmre kontakt med ungefär 25 barn i området, det vill säga barn han pratar med regelbundet och kan namnet på. Ungefär lika många barn har han en ytligare kontakt med, barn som han träffar då och då, när fritidsverksamheten till exempel har utomhusverksamhet. Större delen av dessa barn är i yngre skolåldern och besöker
fritidsverksamheten tills de är 13-14 år, det vill säga till och med skolår sex (Fritidsledaren
2011-04-06). De äldre barnen är däremot inte intresserade av att ha kontakt med
fritidsledarna. Från 1997 och ungefär tio år framåt fanns en fritidsgård i området som drevs ideellt av boende i området och som hade öppet flera kvällar i veckan. När denna
verksamhet stängde upplevde man under en tid att ungdomsgäng hängde på Almgårdens förskolas gård, vilket inte uppskattades av förskolans personal eller de boende i området, då det bidrog till en del förstörelse (Mitrovic & Ankarbranth 2010). Så småningom startade SDF Husie upp fritidsverksamhet i området men utan att lyckas locka de äldre barnen. Den lokala hyresgästföreningen erbjuder också en del aktiviteter för barn men anser att
verksamheterna borde vara mer välbesökta än vad de är relaterat till hur många barn som bor i området (HGF representanter A-E 2011-04-18). I övrigt finns inga organiserade aktiviteter i området för barn och ungdomar och flera informanter är av uppfattningen att barn till stor del håller sig inomhus på sin fritid.
Jag vill säga att barnen går inte ut längre. Det är de barnen som inte får gå ut själv som man ser föräldrarna sitter med dem på gårdarna. Sen är där ju de som
egentligen inte borde vara ute men som är ute. Kanske de som gör de dumma grejorna. Men våra barn, de går inte ut, det är så att man får slänga ut dem. […] de har lov, kolla ut, här är ju inte en jävel. Och så har vi så mycket barn. Och jag menar lov, påsklov, det är inte så att alla åker på semester denna veckan. (HGF representant
35
De små barnen spenderar alltså tid utomhus i sällskap med vuxna medan äldre barn i större utsträckning håller sig inomhus enligt HGF representant B. Vad barnen sysselsätter sig med inomhus framgår inte tydligt, förutom viss antydan om att datorn tar mycket plats.
Åsikterna om vad man skulle vilja förbättra i området går också isär. Flera i
hyresgästföreningens styrelse skulle vilja fräscha upp utemiljön mer och kanske komplettera de många sandlådorna med en fotbollsplan. Man efterfrågar också mer fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Boende B (2011-04-25) är av uppfattningen att det inte finns något att förbättra i området utan istället borde insatserna sättas in i Rosengård då de problem som hon ändå kan se i området till största del har sitt ursprung där. HGF representant A (2011-04-18) framhåller istället att insatserna borde fördelas jämnare mellan just Rosengård och Almgården.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att området naturligtvis beskrivs utifrån positiva såväl som negativa aspekter. De boende har en uppfattning om att området har haft en negativ utveckling under de senare åren och att otryggheten i området har ökat. Barn spenderar från skolåldern tid utanför bostadsområdet men är generellt under sin fritid i stor utsträckning begränsade till området och till hemmet. Almgården som kontext är alltså tydlig men har förändrats över tid, bland annat har de individer som utgör den sociala kontexten
förändrats, vilket kan ha haft betydelse för tilliten i området. Almgården framstår också som en viktig kontext för barn jämte de båda kontexterna ”skola” och ”hemmet”, som skulle kunna fungera dämpande mot bostadsområdets påverkan. Efter att ha undersökt huruvida Almgården att betrakta som en fysisk och social kontext, presenterat en bakgrundsbild av området, samt klargjort hur barn generellt spenderar sin tid i området är det härnäst dags att redogöra för de mekanismer som kan ge upphov till grannskapseffekter i Almgården.